Lek med arbetsförmedlingen?

Jag vågar mig på ett påstående: Socialdemokraterna ser inte den pågående förändringen av arbetsförmedlingen som något positivt.

Men det är den socialdemokratiska regeringen som driver på reformen.

Än finns en majoritet i riksdagen som stödjer processen, steg för steg. Endast om regeringen spricker eller om de fyra partiernas överenskommelse upphör att gälla, finns hopp att kunna sätta stopp.

I december 2019 vände jag mig för andra gången till kommunstyrelsens ordförande. Benny Augustssons tydliga besked som svar på min interpellation Uppdatering:  Arbetsförmedlingen i Vänersborg” var följande: ”Det vi kan tro utifrån vad som är sagt idag är väl att vi kanske får upp skyltarna igen för en arbetsförmedling i Vänersborg där det på sin höjd kan finnas en kundmottagning som sedan kommer att hänvisa till privata aktörer som då kommer att titta på kundval, rustning och matchning mot arbetsmarknaden.

Ett halvt år senare lämnade myndigheten Arbetsförmedlingen sin rapport till regeringen: ”Lägesbeskrivning – Arbetsförmedlingens lokala närvaro 2020-06-15”.

Vänersborg nämns i bilaga 3 under rubriken ”Sammanställning 132 orter med arbetsförmedlingskontor aktuella för avveckling enligt beslut 2019”.

Följande anteckningar görs för Vänersborg:

  • AF-kontor avvecklas enligt tidigare beslutad plan 2020-01-01
  • Servicekontor på orten (ja eller nej) – ja 
  • Form av ändamålsenlig lokal närvaro – närliggande kontor
  • Överenskommelse och/eller avtal som kan möjliggöra varaktig lokal närvaro finns (Ja/Nej) – ja

Då kan vi gå direkt på den sista punkten – överenskommelsen. Sedan 1 juni 2020 gäller tills vidare: ”LOKAL ÖVERENSKOMMELSE OM SAMVERKAN FÖR TROLLHÄTTAN, VÄNERSBORG OCH GRÄSTORP”. Utöver namnteckningar från tre kommunledningar är det chefen för Arbetsförmedlingen Fyrbodal som står för en överenskommelse med syfte ”Genom samverkan utifrån lokala behov, långsiktigt och varaktigt minska långtidsarbetslöshet i ovan nämnda kommuner”.

Jag vet inte om texten följer en gällande nationell mall eller om texten togs fram av våra kommuner tillsammans med arbetsförmedlingen. Med punkterna ”Syfte”, ”Övergripande mål” och ”Målgrupp” klargörs svaren på frågorna ”Vad och varför samt för vem”.

Punkt 5 ”Lokal modell” svarar på frågan ”Hur gör vi?”.: ”Parterna åtar sig att arbeta enligt den i bilaga 1 beskrivna modellen. Bilaga 2 beskriver planerade och pågående jobbspår med dess innehåll och utformning. Bilaga 3 beskriver begränsningar i samlokalisering under rådande exceptionella läge.

Handlingen på fyra sidor fick jag från socialförvaltningen. Nämnda bilagor fanns inte där. Hittills har jag fått hjälp med bilaga 1 från kommunstyrelsens förvaltning, semestern gör att jag får vänta på de andra två ett tag till.

Jag chockades när jag läste bilaga 1. Mest över det jag såg, men också när jag upptäckte att jag hade helt försummat att lägga ihop 1 och 1.

När Benny Augustsson besvarade min interpellation i december, nämnde han ”kundval, rustning och matchning”, som i debatten förkortas KROM.

Vänsterpartiets Ali Esbati hade i mars i en interpellation i riksdagen efterlyst arbetsmarknadsminister Eva Nordmarks synpunkter på just den delen, KROM, i den pågående reformeringen av arbetsförmedlingen.

Jag bloggade om debatten, den var klargörande. I ett mail till Ali Esbati uttryckte jag mig så här: ”Eva Nordmarks blick säger egentligen: sluta, du och jag vet att du har rätt, vi kommer någon gång i framtiden att tillsammans rätta allt det här som jag nu tvingas till.”

Vad jag inte fattade då och upptäckte först nu i denna bilaga 1: Vänersborg och Trollhättan tillhör dessa utvalda 32 kommuner där konceptet KROM skall få lov att prövas. Nu har jag läst på [sida 8 och 9, fast där talas om ROM] och jag känner stort obehag. Jag har också googlat och inhämtat information om vilka enskilda entreprenörer som söker att tas med i laget ”fristående arbetsförmedlare”. Visserligen låter texten på deras hemsidor insmickrande, man tror sig ha att göra med ideella krafter som medmänskligt bryr sig om den som behöver handledning på en stenhård arbetsmarknad. Men ingen ger sig in i ett KROM-äventyr om det inte skulle finnas något att vinna.

Temat ”arbetsförmedlingen” har högsta aktualitet. Just idag publicerar SVT på sin nyhetssida en signal hur det ser ut hos arbetsförmedlingen.

Och regeringen har skickat ut utredningen ”Kommuners medverkan i den statliga arbetsmarknadspolitiken” på remiss. Senast den 13 november anmodas alla tillfrågade myndigheter, kommuner [så även Trollhättan] och andra aktörer att lämna synpunkter. Därefter får vi se om regeringen går vidare med en proposition. Eller om en helt annan politisk verklighet gäller.

Jag upprepar: Inte heller socialdemokraterna ser den pågående förändringen av arbetsförmedlingen som något positivt. Men än så länge är det just det som den socialdemokratiska regeringen arbetar med.

Ingen rast och ingen ro

Vid senaste mötet i direktionen för Kunskapsförbundet berättade verksamhetschef Jan-Erik Andersson kortfattat om vuxenutbildningens situation. Så många uppdrag, så stora behov och ett gungfly på grund av alla besked om förändringar som har en sak gemensam: det här gäller för stunden, inget sagt om tiden framöver.

Från arbetsmarknadsdepartementet och från utbildningsdepartementet kommer information på löpande band om regeringens satsningar som skall fånga upp något av allt som förändras till följd av Coronakrisen.

Sverige har länge haft långtidsarbetslöshet, många har förgäves försökt att bli förvärvsarbetande. Antalet nytillkommande i arbetslöshetsstatistiken är nu skrämmande högt.  Men så tillkommer också ungdomar som efter sin utbildning misslyckas med att komma ut till ett första jobb.

Arbetsmarknadsminister Eva Nordmark tillträdde i regeringen så sent som i oktober 2019. Simkunnig var hon, Eva Nordmark har en gedigen meritlista. Men visst finns det risk att drunkna i det som redan fanns att hantera och allt som tillkommer vecka efter vecka.

Myndigheten Arbetsförmedlingen skall reformeras, målsättningen finns kvar. Men januaripartierna tolkar olika och för stunden råder paus. Utredningen ”En moderniserad arbetsrätt” har skickats på remiss, svaren förväntas senast 26 oktober. Inga kommuner har fått en remissbegäran, som skickades till 57 organisationer och myndigheter.

Den andra remissen gäller utredningen ”Kommuner som utförare av tjänster åt Arbetsförmedlingen”. Trollhättans stad är en av 122 instanser som har fått inbjudan att ta ställning med ett eget remissvar. 13 november är sista dagen.

Under remisstiden brukar ett viss lugn råda, men nu är allt annorlunda. Ständigt synliggörs nya krav på snabba ingripanden, antingen är det regeringen som tar egna initiativ eller så är det växande kritik från ett eller flera oppositionspartier.

I kommunen är det socialförvaltningen som möter de mest uttalade behoven om omedelbart stöd, inte minst i form av försörjningsstöd. Förväntningar som riktas till Kunskapsförbundet gäller utbildningsinsatser. Den som gick miste om sin anställning och behöver omskolning vill inte gärna ställa sig i kö. Är det inte till grundläggande yrkesutbildning så kan det vara att göra sig behörig till högre utbildning. Ungdomar, som egentligen hade velat ”jobba någon tid” måste tänka om. När inga lediga jobb finns, är högskoleutbildning ”nu” ett alternativ.

Från regeringen och riksdagen kommer nya utfästelser i strid ström i form av extra ändringsbudgetar. Men för det mesta utmärks alla åtgärder av en enorm osäkerhet. I bästa fall tillförsäkras resurser året ut, i många fall inte ens så långt. Men i personalintensiva verksamheter vill socialförvaltningen kunna anställa kompetent personal ”på riktigt”, inte som tillfällig resurs. Kunskapsförbundet behöver veta om utbildningar som sträcker sig längre än till årsskiftet kan räkna med statlig finansiering fram till avslutningsdagen.

När inga nämnder, styrelser eller fullmäktige har något möte under två-tre långa månader, så upplever jag det som både en krävande och stimulerande uppgift att hålla sig ajour med allt som sker. Idag är detta fullt möjligt, digitaliseringen erbjuder omedelbar tillgång till alla underlag och dokument. Tänk vilken utveckling det har varit under de snart fyrtio åren jag varit förtroendevald i Vänersborg. Tänk om våra beslut hade hängt med i denna positiva trend.

Rätt tid för omprövning

Visst kommer arbetsbördan för arbetsmarknadsminister Eva Nordmark att växa utöver det rimliga. Ingen tvekan, regeringens tillskott med hundratals miljarder kronor kan förmodligen rädda företag och branscher, men överallt i hela landet kommer antalet nya arbetslösa att stiga.

Myndigheten ”arbetsförmedlingen” utsattes genom januariöverenskommelsen för rena raset. Punkt 18 ”Arbetsförmedlingen reformeras i grunden” talade klartext. Visserligen lyckades den oheliga alliansen med V, M och KD tillfälligt att sakta ner förfallet, men än tyder inget på att regeringen verkligen vill ompröva löften man tvingades ge till Centerpartiet.

Vänsterpartiets Ali Esbati har åtskilliga gånger agerat. Det finns tydliga texter i partiets motioner från höstens allmänna motionstid. Partiets syn har uttryckts i ett antal reservationer i utskottsbetänkanden och Ali Esbati har argumenterat i ett antal interpellationsdebatter.

Så också igår tisdag. Interpellationsfrågan lämnades in redan 10 februari, en hel månad innan Coronaviruset hade hunnit fram till Helgeandsholmen. Interpellationen gäller ett av alla projekt som på ”försök” skulle visa vägen till omvälvande förändringar i arbetsförmedlingens roll att ”matcha” arbetssökande och företagens efterfrågan på kompetens. Interpellationens två frågor lyder:

  1. Är det ministerns ståndpunkt att LOV-piloten ska fortsätta oförändrad trots att regeringen slagit fast att reformeringen av Arbetsförmedlingen inte ska bygga på LOV?
  2. Vilka åtgärder kommer ministern att vidta för att kompensera kommuner som påverkas negativt av Arbetsförmedlingens LOV-pilot?

Eva Nordmark och Ali Esbati förde en bra debatt. Det finns ingen tvivel om att Eva Nordmark mycket väl förstod dessa två frågor. På orter där försöksverksamheten ska bedrivas kommer än mer att rivas ner av den strukturen som fortfarande behjälplig fungerar i myndighetens arbete.

Vad ville Ali Esbati? Det enkla svaret är: Finns det något bättre tillfälle än nu, när allt tyder på att belastningen på arbetsförmedlingen kommer att växa skyhögt på kortaste tid, att stoppa ”försöksverksamheten”? Ett försök som i dagarna skall inledas i 32 berörda kommuner som regeringen utsåg..

Ali Esbati: ”Då vi kan förvänta oss att det kommer att finnas ett problem som arbetsmarknadsministern och hennes regeringskollegor behöver hantera, nämligen ett troligen ökat antal arbetslösa i Sverige i likhet med andra länder, blir det desto viktigare att man är noga med vilka reformprojekt man sätter igång. Jag pekar på de stora risker som finns med det som man nu ska ge sig in på och som man egentligen borde låta bli.”

Vad svarade Eva Nordmark? Det går läsa i snabbprotokollet. Kortfattat: Ingenting är sagt om fortsättningen, försöksverksamhet skall ge vägledning, låt oss vänta tills vi kan utvärdera försöken och lära oss.

Men igår slog det mig hur stor skillnaden är mellan att läsa anförandena i riksdagens snabbprotokoll och att höra och se interpellanten och ministern argumentera i riksdagens kammare.

Jag hörde vad Eva Nordmark sade. Men när jag såg på henne så hörde jag  vad jag tror hon egentligen ville säga. Snälla Ali Esbati, sluta, sluta … Du vet att jag vet att du har rätt. Men du vet också vad jag måste svara.

Det är tre replikskiften, se alla i efterhand på riksdagens webb-TV.

Vi får se hur det blir. Man kan ju tycka att Corona-krisen hade varit ett rimligt tillfälle att skjuta upp det på obestämd tid.

Det låter bättre

I april och i december bloggade jag om ”arbetsförmedlingens kontor i Vänersborg”. Jag berättade om mina interpellationer till socialnämndens ordförande och till kommunstyrelsens ordförande, jag länkade till frågorna och till de skriftliga svar som jag fick.

Sedan dess har det hänt en del – för att uttrycka det försiktigt: Ett halvt steg tillbaka! Men januaripartiernas avsikt att förändra arbetsförmedlingens roll i grunden kvarstår.

I dagarna har myndigheten Arbetsförmedlingen lämnat till regeringen den begärda rapporten om ”läget just nu”. Det framgår på sidan 38 i ”Lägesbeskrivningen” att arbetsförmedlingens kontor i Vänersborg kommer att kvarstå.

Så bra! Så här långt ….

Gör Vänsterpartiet rätt eller fel?

Enklare att svara på med facit i handen.

Men om frågan lyder: Berättigad eller inte? Då är mitt svar: Berättigad!

I september 2018 fördelades riksdagens 349 mandat på åtta partier. Därefter blev det många turer och i slutet en överenskommelse i januari.

Innan dess bildades ”budgetmajoriteten M+KD+SD” – först vid årets slut sätts streck för deras beslut.  Men följderna hänger kvar på en rad områden, någon fullskalig återställning blev det aldrig.

”73 punkter” utgör plattformen, men redan i den inledande texten anges djupet: ”I de sakfrågor som omfattas av överenskommelsen kommer Centerpartiet och Liberalerna fullt ut medverka i beredningsprocesser både av utredningsdirektiv, propositioner till riksdagen, förordningsändringar som följer av ny lagstiftning samt i förekommande fall också uppdrag eller regleringsbrev till myndigheter. Det innebär också att de ingående partierna i de sakfrågor som dokumentet omfattar inte ensidigt samverkar med andra partier i riksdagen. Denna överenskommelse innebär att Vänsterpartiet inte kommer att ha inflytande över den politiska inriktningen i Sverige under den kommande mandatperioden.

Första och andra meningen anger hur långt handslaget sträcker sig. Mycket långt, även direkt inflytande över det som egentligen bara borde ankomma på regeringen att avgöra, t ex vad som skall stå i alla regleringsbrev till statliga myndigheter.

Den tredje meningen är nonsens. Vänsterpartiet kan inte avstå från att utöva det uppdraget man fick från väljargruppen som röstade fram partiets platser i riksdagen.

Nu ställs partierna inför ett avgörande. Och det kommer att hagla mängder av osakliga anklagelser. Under alla mina år i den lokala politiken har jag som aktiv för Vänsterpartiet fått uppleva åtskilliga påhopp. Mest från lokala socialdemokrater, som med sin plattform av många mandat fann det enkelt att vilja leka med Vänsterpartiet. Medhårs när V behövdes för att ha majoritet, grovt avvisande när det inte gjorde det.

Vänsterpartiet i riksdagen kan visa att aktuella frågor och krav i ärendet ”arbetsförmedlingen” inte kom från en dag till den andra, partiet uppmärksammade omgående punkt 18 i januariöverenskommelsen. Så gjorde jag när jag som ledamot i fullmäktige och i direktionen i Kunskapsförbundet ställde interpellationsfrågor.  Tidigare, när jag hade ansvar för den lokala hemsidan för Vänsterpartiet i Vänersborg, publicerade jag där inlägg med kompletta texter.

Efter den 11 december 2018 gick jag över till denna min egen blogg. Och där redovisade jag redan i april Vänsterpartiets tankar och oro. Där berättade jag om mina frågor kring arbetsförmedlingen som jag ställde i fullmäktige.

Öppen information, tydliga och tidiga ställningstaganden, rimliga krav med tillhörande motivering – gör man som Vänsterpartiet gjorde i våras och som jag, vill jag påstå, också anstränger mig att göra, då kan man lugnt invänta stormen.

Vad vet vi om framtiden för arbetsförmedlingen i Vänersborg?

I måndags sammanfattade jag min bild över den pågående avvecklingen av arbetsförmedlingen. Jag fick repliker från flera håll. En vill jag bemöta direkt.

Jag vet också att antalet förmedlade jobb tycks fortsätta att minska. Men det måste ses i samband med att förmedlingen tillhandahåller värdefull utbildning för att hitta anställningar på egen hand. Det kan vara ett bra resultat att förmedlaren träder tillbaka. Utvärderingar visar att så är fallet.

För övrigt borde arbetsförmedlingen för länge sedan har bytt namn till ett annat, t ex arbetsmarknadsmyndigheten.

Spekulationer förekommer nu frekvent. Inte en dag utan att medier ägnar en spalt eller en sida åt olika turer i dramat kring den hunsade myndigheten.

DN avslöjar i förväg vem som ska leda myndigheten framöver.

Själv lämnade jag in en interpellation till kommunstyrelsen. Jag har anledning att tro att vår kommunledning har erhållit information på andra vägar om vad som ske med förmedlingens kontor här i Vänersborg.

Kan du inte säga ja eller nej?

Agenda redaktionen tycks ha utlyst en tävling: Vem kan hitta på den tuffaste frågan som det inte går att svara på? Bra! Den ska vi ställa när vi är i direktsändning.

En gång är det Anders Holmberg, sedan Anna Hedenmo. Först Stefan Löfven och nu Eva Nordmark.

Ser man hela inslaget, så förstår man mycket väl att utfrågaren ställer sig dum. Hela bakgrunden, alla fakta och händelser beskrivs bra, ett svar på frågan ”svart eller vitt” är simpel nonsens.

Så mycket om sena söndagskvällen framför TV-skärmen.

Det var lite mindre publik sent på fredag eftermiddag när samma arbetsmarknadsminister Eva Nordmark debatterade med riksdagsledamot Ali Esbati, Vänsterpartiets arbetsmarknadspolitisk talesperson. Ali Esbatis interpellation ställde två frågor:

  1. Avser ministern att redovisa någon bedömning av de merkostnader som situationen på Arbetsförmedlingen redan har åsamkat kommunerna genom minskad service, närvaro och förutsägbarhet?
  2. Avser regeringen att återkomma med budgetkompensation till kommunerna för dessa merkostnader och de merkostnader som kan väntas framöver i och med Arbetsförmedlingens avveckling?

Nog är det bra att få höra att det pågår ett intensivt arbete med att hitta en väg framåt. Eller är det så att ministern och regeringen bara letar efter en utväg?

Vänsterpartiets ledning analyserar beskeden. Det gäller också vad Eva Nordmark framförde när hon vid en pressträff dagen innan, 28 november, visade dessa bilder.

En central punkt är rapporten som regeringen uppdrog åt arbetsförmedlingen att sammanställa.  Det underlaget kan man lugnt hänvisa till när man vill använda sig av begreppet ”kaosreformen”.

Vänsterpartiets kritik av allt som sattes igång genom punkt 18 i den politiska överenskommelsen mellan regeringen och C och L stannar inte där. Det blev mycket tydligt när DN igår publicerade en debattartikel av Ulla Andersson och Jonas Sjöstedt: ”En haverikommission måste se över marknadsexperimenten”.

Här hemma i Vänersborg borde kommunstyrelsens ordförande och socialnämndens ordförande veta hur turerna går. Men jag tvivlar. Interpellationsdebatten vid fullmäktige för en vecka sedan i ett annat aktuellt ärende visade att enskilda ledamöter, när de bryr sig, har minst lika goda kunskaper som kommunledningen.

Det sista halva året har jag skrivit inlägg här på bloggen vid åtskilliga tillfällen. [Sök på min blogg med ordet ”arbetsförmedling”.] Bland annat berättade jag redan i april om interpellationsdebatten i april med socialnämndens ordförande: ”Hur påverkas socialnämndens verksamhet?”.

Utan tvekan, de närmaste veckorna borde bilden klarna om i vilken riktning utvecklingen eller avvecklingen fortskrider.

Stanna upp innan det är för sent

Först kom punkt 18 i januariöverenskommelsen.

Senare lämnade regeringen ett uppdrag till arbetsförmedlingen.

I riksdagen begärde Vänsterpartiet en aktuell debatt. (Se ett inlägg på min blogg.)

Nu i veckan kommer resultaten.

I onsdags publicerade nya arbetsmarknadsministern Eva Nordmark en debattartikel i Dagens Nyheter.

Det kom en omedelbar reaktion. Heike Erkers och Ursula Berge från Akademikerförbundet SSR vet vad som behöver sägas om regeringens tankar.

Anders Knape, ordförande i SKL, framförde tankar om vad regeringens syn betyder för kommunerna.

Ulla Andersson och Ali Esbati formulerade Vänsterpartiets replik i DI: ”AF-reformen drabbar de fattiga och kommunerna”

Idag beskriver Heike Erkers och Ursula Berge i SvD utvecklingen och föreslå flera punkter som kan hjälpa regeringen att besinna sig: ”Ett politiskt haveri måste undvikas”.

Och slutligen myndigheten Arbetsförmedlingen som idag pliktskyldigast lämnar den beställda rapporten.

Det blir en ”aktuell debatt”

Idag kom beskedet på riksdagens hemsida:

Aktuell debatt om Arbetsförmedlingens organisationsförändring

Den 3 maj håller riksdagen en aktuell debatt med anledning av Arbetsförmedlingens organisationsförändring. Vänsterpartiet har begärt debatten. Från regeringen deltar arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S). Debatten går att se direkt och i efterhand via webb-tv.

Jag nämnde Vänsterpartiets begäran i ett P.S. till ett tidigare inlägg.

Här mer information med den preliminära talarlistan. Debatten är om två veckor, men Ylva Johanssons anförande anar man redan nu. I ett nyhetsbrev idag tar hon ställning till pågående förändringar inom myndigheten.

Här i kommunfullmäktige i Vänersborg blir det om en vecka en interpellationsdebatt. Jag frågade socialnämndens ordförande ”Hur påverkas socialnämndens verksamhet?”. Dan Nybergs skriftliga svar fanns med i utskicket inför sammanträdet.

Arbetsförmedlingen läggs ner – är alla belåtna nu?

Lokaltidningen TTELA kom med en ”flash”. Kommunens hemsida följde senare under eftermiddagen upp med beskedet: Arbetsförmedlingens kontor i Vänersborg läggs ner, verksamheten flyttas till Trollhättan.

I morse frågade jag mig: Ska du verkligen blogga om detta, har någon intresse av att vilja veta? Det tog mig en längre promenad på Hunneberg och ovannämnd ”nyhet” för att få mig att inse att bloggen behöver skrivas.

Igår var det en debatt i riksdagen där Ali Esbati talade för Vänsterpartiet. Ali Esbati är partiets företrädare i arbetsmarknadsutskottet. Hans anföranden brukar präglas av genomtänkta analyser och skarpa formuleringar. Igår sades i ett replikskifte om Ali Esbati : ” … om man har ett marxistiskt anslag …” och det är helt i sin ordning, det är i regel det som utmärker Ali Esbatis debattinlägg.

Debatten gällde utskottets betänkande 2018/19:AU6: Arbetsmarknad och arbetslöshetsförsäkringen.

Var debatten något som har samband med nedläggningsbeskedet? Vänersborg nämndes inte, men så här beskrev Ali Esbati var debatten har sin kärna: ”Vi genomför till exempel den här debatten samtidigt som hela den svenska arbetsmarknadspolitiken såsom vi känner den och den myndighet som av riksdag och regering är satt att genomföra viktiga delar av den, alltså Arbetsförmedlingen, är på väg att föras in i ett omfattande kaos.

Jag försöker mig inte på ett referat, jag hänvisar till protokollet och till riksdagens webb-TV.

I protokollet börjar debatten om detta betänkande på sida 17, Ali Esbatis anförande börjar på sidan 22. Längre fram är Ali med om några replikskiften, dels med Martin Ådahl(C), dels med Gulan Avci (L). [Alldeles rätt, det fanns en annan ledamot som tog mycket mer tid i anspråk – Hanif Bali (M).] Omröstningen återges på sida 63.

Vill man se och höra hela debatten, så är det webb-TV som gäller. På höger sidan om ”bilden” finns anförandelistan, där kan man direkt klicka sig fram till rätt inlägg.

P.S. Vänsterpartiet begär aktuell debatt om arbetsförmedlingen