Och hur är det här tänkt?

Once upon a time … så fanns det en riktig arbetsförmedling i Vänersborg.

Där finns idag ett statligt servicekontor med uppgift att möta den som söker hjälp från arbetsförmedlingen, försäkringskassan och skatteverket.

Det är arbetsförmedlingen i Trollhättan som hanterar ärenden på riktigt. Eller?

För vårt område tillhör ju 32 områden i Sverige, där det på Centerpartiets initiativ och med januariöverenskommelsens fyra partiers välsignelse har kommit igång en försöksverksamhet.

Arbetsförmedlingens personal ”skriver in” sökande. När processen med kartläggning kommit en bit och det finns antydningar att den sökande kan vara ”rätt sökande” för att bli anvisad till försöksverksamheten med KROM (kundval rustning och matchning), så råder det valfrihet för sökande var man och av vem man vill bli rustad och matchad.

En lätt uppgift – här listan som läggs fram:

Guldjobbet, AB, Hamngatan 3 Vänersborg

Medborgarskolan Region Väst, Hamngatan 3 Vänersborg

Academia Eductus AB, Hamngatan 3, Vänersborg

Lernia Utbildning AB, Hamngatan 3, Vänersborg

Arcus Utbildning & Jobbförmedling AB, Järnvägsbacken 1 B, Vänersborg

Arbetslivsresurs Ar AB, Vänerparken 15, Vänersborg

Yrkescentrum i Västra Götaland AB, Torpavägen 3, Vänersborg

Enrival AB, Nabbensbergsvägen 2, Vänersborg

Medborgarskolan Region Väst, Storgatan 21, Trollhättan

AB Abilitu Coaching, Kungsgatan 29, Trollhättan

Arbetslivsresurs Ar AB, Föreningsgatan 9, Trollhättan

Maximus Sweden AB,  Österlånggatan 50, Trollhättan

Lernia Utbildning AB, Drottninggatan 37, Trollhättan

Arcus Utbildning & Jobbförmedling AB, Österlånggatan 52B, Trollhättan

Yrkescentrum i Västra Götaland AB, Industrigatan 1, Trollhättan

Academia Eductus AB, Lasarettsvägen 9, Trollhättan

Jobbpunkten AB, Åkersjövägen 12, Trollhättan

Studentconsulting Sweden AB(Publ), Åkersjövägen 12, Trollhättan

Enrival AB, Åkersjövägen 10, Trollhättan

Vill man veta mer och vill man veta vem som lovar mest – det finns tjusiga hemsidor för var och en, du är bara några klick från att lösa alla dina bekymmer.

Det var en gång för länge sedan det fanns utbildade arbetsförmedlare på arbetsförmedlingen. Några finns kvar. I Trollhättan. Så du får hjälp med att skriva in dig. Inte vet jag om det ingår i deras arbetsuppgifter att bistå dig med att komma till rätt privat förmedlare. Det är ju kundval, fritt fram!

Och sedan … tja.

Skapar jobb – länge leve den administrative byråkraten!

I kommunledningens anvisningar till nämnder och förvaltningar i Vänersborg ingår: BEVAKA STATSBIDRAGEN!

Förmodligen gäller samma i alla kommuner och även i regionerna. En åretruntsysselsättning för någon specialist på varje förvaltning. Med en anhopning av bevakningsuppgifter under en del av året.

Regeringens budgetproposition i september varje år borde vara signalen. Fast i en tid av knivskarp konkurrens om tiondelar av väljarstödet ”just nu” i alla dessa undersökningar överhopas vi redan nu av pressmeddelanden om vad som kan förväntas ingå i budgetförslaget. Här dagens lista från regeringens hemsida – den kommer att bli längre under dagens och under veckans lopp. Propositionen offentliggör finansministern först på måndag nästa vecka.

Ett förslag är inte samma som ett beslut. Det krävs en majoritet i omröstningar – och i riksdagen har regeringen ingen majoritet.

Hur är då arbetsgången för alla i kommunen vars arbetsuppgift är att ”bevaka”?

  • Påannonsen om kommande förslag – hur tas dessa emot av oppositionen?
  • Budgetförslag – är det ”äkta nya tillskott” eller handlar det delvis om omfördelning från tidigare anslag?
  • Hur ser det ut när utskotten har funderat och omröstningen i kammaren har ägt rum? Blev det så, helt eller delvis eller inte alls?
  • När träder besluten i kraft, vilken period avser de, bara 2021 eller flera år eller ramhöjande utan tidsbegränsning?
  • Behöver man ansöka? Om ja: När ansöker man och vad ska finnas med i ansökan?
  • Hur ser villkoren ut? ”Under förutsättning” att t ex kommunen själv skjuter till 50%? Eller inga villkor alls?
  • Hur sker beräkningen? Med invånarantal som schablon? Eller med tanke på volymen på nuvarande aktuell verksamhet, alltså stöd för att bygga upp något från scratch eller förstärka något som redan finns men varierar från kommun till kommun?

Alla dessa byråkrater på regeringens alla departement som har räknat fram för finansministern vad alla dessa förslag kostar och vad som kan beräknas vara nyttan. Och sedan alla tusentals administratörer i alla svenska kommuners alla förvaltningar, som har hela sin arbetsuppgift eller större del av sin arbetstid att räkna ut vad som tillkommer, i vilken form, hur det ska fördelas och hur det ska bevakas. För ingen ska glömma att allt måste redovisas, avrapporteras till något departement där några sitter och kontrollerar att alla beviljade statsbidrag har använts som det har varit sagt.

Säg emot mig om du tycker jag överdriver. Min mailadress finns däruppe under ”Kontakta mig!” Du kan också kommentera här på bloggen.

Ovisst, osäkert, svårbedömt …

Budgetberedningen träffas i eftermiddag med start 13:00. Sedan något år tillbaka har beredningen, som består av alla fem ledamöter i kommunstyrelsens arbetsutskott, öppnat insynsplatser för partier som inte finns med i arbetsutskottet.

Av egen erfarenhet vet jag att det inte görs någon större skillnad, inte när det gäller att ställa frågor och att lämna synpunkter. Alla kan vara aktiva vid inbokade möten, vid beredningens interna möten eller när beredningen träffar nämndernas presidier. Man kan också välja att vara tyst och nöja sig med att föra anteckningar.

Vem finns då med? Med tanke på att några förtroendevalda i riskzon föredrar att avstå från att komma till möten i kommunhuset, är det bättre att skriva så här: Från arbetsutskottet två från M, en vardera från S och C, en från KD (eller L). På insynsplats en vardera från SD, MP, MBP, V och en från L (eller KD).

När budgetberedningen skall besluta så är det endast ledamöterna från arbetsutskottet som kan rösta.

Dagens träff gäller en uppdatering av alla underlag. Hur har pandemins förlopp påverkat nämndernas verksamhet och kostnader? Tidigare underlag är från april, maj och juni, en del eller mycket kan ha förändrats.

Kommunens intäkter genom skatter och en mängd statliga bidrag, generella och specialdestinerade, har varit föremål för skiftande prognoser. Inte minst alla extra ändringsbudgetar, föreslagna av regeringen och beslutade under våren och försommaren av riksdagen, har förändrat bilden för löpande 2020 på väsentliga punkter.

Innan sommarpausen var läget för Vänersborg tämligen ljust – ekonomistabens prognoser förutspådde att 2020 skulle sluta med ett rejält överskott utöver resultatet som förväntades när budgetbeslutet för 2020 klubbades sent 2019. Är det fortfarande så? Om ja, kan ett bra resultat påverka tankarna inför 2021? Eller äts överskottet upp omedelbart när arbetslösheten stiger, skatteinkomster sjunker och staten låter bli att kompensera kommunerna på liknande sätt som sker under 2020?

Dessa frågor är väl på dagordningen för i eftermiddag. Ekonomistaben och de förtroendevalda runt bordet har då fått hjälp av Sveriges kommuner och regioner (SKR). Där publicerades i måndags två viktiga dokument:

Till cirkuläret hörde en bilaga – jag skrev ner vad som står om Vänersborgs kommun angående statliga tillägg för 2020. Imponerande tal! Men jag har inte svar på frågan om kompensationen täcker alla kostnader som uppkom under pandemins undantagstid. 

Jag valde för inlägget på min blogg rubriken: ”Ovisst, osäkert, svårbedömt …”. Orden förekom många gånger i dessa två relativt korta texter. Jag såg även att det finns många fler synonymer, andra termer som uttrycker ungefär samma sak: Det kan bli så här – eller också så här.

Fortfarande har jag svårt att förstå varför kommunledningen i Vänersborg bestämde sig för att kommunfullmäktige skall klubba Mål- och resursplanen 2021-2023 i oktober. Med tanke på att många frågor besvaras i regeringens höstbudget och att det underlaget kommer först den 21 september, borde Vänersborg i likhet med de flesta kommuner har valt november. 

Självfallet, inget att tveka om

Riksdagen återkom idag efter juluppehållet. Redan i morgon onsdag är det årets första partiledardebatt.

Det är med viss förväntan som medierna kommer att bevaka debatten. Spekulationerna om hur länge januariöverenskommelsens fyra partier pallar för externt och internt tryck har varit igång ett tag.

Mitt intresse gäller i första hand sakfrågan – och den handlar denna gång om statens hållning mot kommunerna och regionerna. Finansieringen av verksamheterna brister, fler och fler tillgriper panikåtgärder för att få ner kostnaderna.

Att staten kommer att agera är ställt utom tvivel, det handlar nu om svaret på frågan ”när”? Det är bråttom! Skillnaden mellan att avvakta och besluta kring vårpropositionen någon gång i månadsskiftet april/maj eller att hantera en beslutsprocess genom en extra ändringsbudget ”nu” kan vara avgörande för hur enskilda kommuner klarar sig.

Vänsterpartiet lägger helt öppet fram sitt sätt att tänka. Jonas Sjöstedt kommer i debatten i morgon att ställa frågor till Stefan Löfven. Här Vänsterpartiets inlägg på partiets hemsida och den korta texten som argumenterar för ”nu”.

Vänsterpartiets förslag på 10 miljarder ger resultat, för Västra Götalands region visar Excel-filen ett belopp på 550 miljoner, för Vänersborgs kommun på 26 miljoner.

Vad ett sådant tillskott betyder borde vara ett samtalsämne för kommunens politiker. Igår kom kallelsen/inbjudan till upptaktsträffen inför budgetarbetet 2021. Den 3 februari träffas budgetberedningen som utgörs av fem ledamöter i kommunstyrelsens arbetsutskott, presidier från samtliga nämnder och några enstaka politiker från oppositionspartierna, som även i år kan följa överläggningarna från en insynsplats.

Dagen efter, 4 februari, träffas hela församlingen igen, nu gäller det ”uppdragsdialog inriktningsmål”. En intressant variant dock – under del av dagen är politiker på insynsplatserna uttryckligen ombedda ”att göra annat”.  Det är kommunstyrelsens ordförande, Benny Augustsson, som står för inbjudan och han har säkerligen tänkt sig något med denna förändring.

I övrigt blev det idag bekräftat att kommunledningen bestämde sig för Lena Tegenfeldt som ny kommundirektör, hon lär tillträda den 14 april.

Och i lokaltidningen TTELA fick vi också veta idag att Pascal Tshibanda kommer att arbeta som kommunikationschef i Katrineholms kommun.

Vilket blir nästa steg?

Med inkommande post registrerades i kommunens webbdiarium rapporten ”Vänersborgs kommun – Genomlysningen”.

Uppdraget kom från kommunstyrelsen.  ”Hur ska Vänersborgs kommun omprioritera resurser, organisera sig och därefter arbeta för att möta kommunens utmaningar?”

Dåvarande kommundirektör Pascal Tshibanda ansvarade för beställningen och uppdraget genomfördes sommaren-hösten 2019 av konsulterna från Public Partner. I december informerades kommunstyrelsen och nu föreligger texten. 28 sidor text som också innehåller slutsatser och rekommendationer:

  • Förändra budgetprocessen
  • Klargör kommunstyrelsens strategiska agenda
  • Utveckla processägarskap
  • (steg mot) en samlad förvaltning under kommunstyrelsen
  • Sammanhållen beredningsprocess

Min gissning är att rapporten inte leder till några som helst omedelbara förändringar.

För det första rullar budgetprocessen för 2021 igång enligt den tidigare planeringen, någon förändring av tidsplanen eller uppläggningen blir inte aktuell.

För det andra avser genomlysningen såväl den politiska organisationen som förvaltningsorganisationen. Förvaltningen leds av en kommundirektör. Rekryteringsprocessen av ny kommundirektör lär ha kommit en bra bit på vägen, men något tillträde innan sommaren torde vara osannolikt. Det är inte möjligt att på allvar ta upp förändringar utan att ”kaptenen är på bryggan”.

För det tredje – Vänersborg leds fortfarande av en minoritet som endast samlar tre av nio partier, endast 20 av 51 ledamöter i fullmäktige. Visserligen samlas i sista stund inför avgörande beslut, t ex kvällen före ett budgetbeslut, inte mindre än sex partier kring hastigt avtalade överenskommelser. Men tar man rapporten på allvar, så är det just på den punkten som rekommendationen säger: Så här kan ni inte fortsätta, sätt er ner och prata ordentligt med varandra. Gör kommunstyrelsen till samlingspunkten med verklig ansvar för styrning av kommunens organisation.

Redan i december 2011 bloggade jag kring kommunstyrelsens roll: Kommunstyrelsen – Quo vadis? I oktober 2018 lämnade jag in min motion med frågan Vilken roll har ledamöterna i kommunstyrelsen? 2011 fick jag aldrig frågan besvarad, jag tillstår att det var en retorisk fråga. Motionen från 2018 har inte behandlats än, jag undrar om det sker innan ”genomlysningen” på allvar leder fram till konkreta steg.

Jag vill inte utesluta att det kan bli så att konsulterna kallas in igen för att ta nästa steg. Temat: Nu har ni sagt vad vi ska göra bättre, nu får ni allt hjälpa till och handleda oss och visa hur vi ska göra för att allt blir bättre.

Uppåt väggarna galet

Vad är det som händer i Vänersborg? Frågan ställs från många håll.

Skolfolket och föräldrarna undrar hur det ska bli till hösten och nästa läsår. Kommunens budgetbeslut fattades mot bättre vetande.

Hela den sociala verksamheten kommer i gungning när prio ett för alla anställda på alla nivåer är att svara på frågan: Vad vill du ändra på din arbetsplats för att minska kostnaderna?

Kultur- och fritidssektorn vet om att det man fått från fullmäktige inte räcker till för att bekosta det man gör idag.

Alla känner sig drabbade, alla börjar tänka endast på sitt, angelägna att rädda vad som går att rädda.

Det är kanske så man kan förklara tisdagens beslut i Kunskapsförbundets direktion. Själv röstade jag som enda ledamot emot beslutet.

Jag vill inte försvara beslutet, jag vill bara förstå varför det blev så.

Sammanträdet hade knappt börjat när jag protesterade första gången. Ordföranden berättade om samtalen i ägarsamrådet 23 maj: ”Ägarna ville veta … Vi förklarade för ägarna … Vi informerade ägarna … Ägarna var tydliga med… Ägarna sade rakt ut …” Min invändning var: ”Kommunalråden är medlemskommunernas representanter, ägarkommunens företrädare, inget annat.” Och: ”Kommunfullmäktige beslutar, inte kommunalråden.” Och repliken från ordföranden bekräftade att jag hade rätt i min uppfattning: ”Jag trodde ni visste vad jag menade.”

I Trollhättan har det funnits och finns uppenbarligen fortfarande en princip: Kommunstyrelsens ordförande bestämmer. Paul Åkerlund fick gehör i kommunfullmäktige: I maj blev det ett enhälligt ”Nej” till Kunskapsförbundets begäran om tillägg för gymnasieskolan (M och SD yrkade bifall)), i juni var alla eniga om att avslå begäran om att finansiera fler platser i vuxenutbildningen. Dagen efter juni-mötet var Trollhättans representanter i Kunskapsförbundets direktion illa berörda av kommunens nej, det ödesdigra beslutet att lägga ner industriprogrammet togs. (Alla företrädare i direktionen är enligt reglerna också på plats i fullmäktige, man sitter alltså på två stolar.)

Om Trollhättan har en lång historia med bara socialdemokratiska ordförande i kommunledningen, så är det helt annorlunda i Vänersborg. Majoriteten skiftar allt som oftast. Dessutom är vi nu i början av tredje mandatperioden med sårbara minoriteter.

I Vänersborg kan man inte utgå ifrån att fullmäktiges beslut blir som ”det var tillsagt uppifrån”. Kommunstyrelsens ordförande, Benny Augustsson, S, kan i det omnämnda ägarsamrådet haft en klar uppfattning och lämnat klara besked, men det räcker inte, det gäller att få till ett beslut i kommunfullmäktige med samma innebörd.

Och det blev ju inte heller som det var tänkt. Kommunfullmäktige återremitterade frågan om tillägg för gymnasieutbildningen till kommunstyrelsen. Förslaget kom från Kenneth Borgmalm, S, och företrädare för M, L, KD och C yrkade bifall. Vänsterpartiet yrkade att förbundets begäran skulle beviljas.

Återremissen i fullmäktige var en sak, men direktionen behövde ett ja som alltså inte kom. Även alla vänersborgare från samtliga partier röstade för att lägga ner musikutbildningen i Vänersborg. Jag var ”ensam mot alla” att avslå beslutsförslaget. Jag vill inte och jag kan inte medverka till att lägga ner dessa program.

När jag letar efter förklaringar till varför Vänersborg har trasslat till det så till den milda grad att förtroendet för ”politiken” försvinner punkt för punkt, så ser jag en kommentar på partivännen Stefan Kärvlings blogg.

”Rune” skriver en längre kommentar, jag fastnade för följande rader:

”Det är mycket som Vänersborgs kommun vill vara (eller bli ännu mera) beroende på vilka tjänstemän eller politiker man frågar. 

Det finns epitet för kommunen styrande (oftast avses bara staden Vänersborg) såsom Bandystaden, Arenastaden, Idrottsstaden, Jazzkommunen, Musikkommunen, Cupstaden, Kulturstaden, Turiststaden, Evenemangsstaden, Årets Stadskärna-tävling och inte minst administrativt som Regionhuvudstaden. Frågar man eldsjälar för var och en av dessa epitet så ska det satsas mångmiljonbelopp ur den gemensamma skattekassan.”

Det kan ligga mycket i detta – när det inte finns någon ledning, någon majoritet, då händer det lätt att den ene politikern nappar på ett förslag, den andra på ett annat, den tredje på ett tredje. Det blir ingen helhet, det finns ingen röd tråd, det blir bara slöseri med pengar för att tillfredsställa så många olika önskemål som möjligt.

Jag undrar hur det blir med sömnen dessa varma sommarnätter, när allt ställs på sin spets.

Pinsamma kontraster

Sista kommunfullmäktige innan valdagen är avklarat. Vart fjärde år upprepas detta. Samtidigt som partiernas vallöften försöker fånga väljarnas uppmärksamhet, gäller det att ro i land några obekväma frågor. Sådant gör man i Vänersborg alltid på samma sätt: Antingen är det Moderaterna som sluter upp bakom Socialdemokraterna eller också är det tvärtom. Fortfarande slickar S sina sår från fadäsen i september 2010, när man tappade 9 av sina tidigare 21 mandat. Så nu håller man ihop, S i ryggen på M, i förhoppningen att kunna smyga sig förbi

Det första ärendet gjorde det tydligt: Kommunfullmäktige hade att välja mellan två förslag till yttrande till kammarkollegiet i Stockholm. Det ena visade respekt för familjerna som har vänt sig till kammarkollegiet för att få stöd för en ansökan om ändrade gränser mellan Vänersborg och Trollhättan. Förslaget ansåg att det fanns beaktanvärda synpunkter, men lovade också att Vänersborgs kommun kunde bli bättre på att leva upp till förväntningarna och ville med detta överlåta till kammarkollegiet att döma. Det andra förslaget uttalade att fördelarna med ändring av gränsdragningen är ringa i jämförelse med nackdelarna, hade inget positivt att säga om invånarnas egna initiativ och föregriper dessutom kammarkollegiet som är den rätta instansen att hantera denna ansökan.

Endast Vänsterpartiet och Miljöpartiet anförde något från talarstolen, förtydligade att man måste göra allvar av det som sägs av ”alla” i valrörelsen, ”vi är här för dig”, ”Du bestämmer”, ”vi lyssnar på dig”, etc. Kan man tänka sig, inte någon gick upp för att tala för det andra förslaget. Inte någon. Men vid omröstningen höll man handen, ja händerna, M, FP, KD, C, S, VfP och SD. (Vill vara rättvis, en ledamot från S avstod i omröstningen).

Andra pinsamheter under kvällen: Kommunstyrelsens ordförande påstod att den planerade renoveringen av gymnasieskolan är det första stora arbete som görs sedan skolan byggdes. Fel, när 60-talets dumheter med platta tak rättades till i slutet av 80-talet så var det en investering i klass med gårdagens beslut. Och igår var det alla som i valrörelsens tider klappade sig på axeln för så mycket välvilja att investera för våra ungdomars bästa. Ihåligheten ekade – de sista 18 månaderna har Kunskapsförbundets ledamöter avsnoppats vid alla försök att vilja ha förståelse för sina försök att ändra på underbudgeteringen. Vi skulle behöva en valrörelse varje år!

Av rena farten avslöjades också att en del av valmaterialet som Moderaterna kör med 2014 egentligen hör hemma 2022 eller 2026. ”Är det något fel att vara visionär?” yttrade kommunstyrelsens ordförande. Visst inte, men offra då en extra slant för att komplettera era annonser med upplysningen vilket decennium ni ser möjlighet att komma till skott, annars känner sig nog några väljare lurade.

Nu blir det en sista gång med det gamla gänget den 14 oktober – redan den 22 oktober samlas det nyvalda fullmäktige. Det finns hopp!

”Vi vet vad som är bäst”

”Nya” kommunfullmäktige sammanträder första gången 22 oktober 2014. Vem som tar plats avgörs 14 september. Några är kvar från innevarande mandatperioden, ganska många nya ledamöter kommer till. Nu beslutade ”gamla” fullmäktige på ett av mandattidens sista möten om förändringar i arbetsordningen. Ett nytänkande hade Vänsterpartiet föreslagit 2010 och 2011. Det tog sin tid. Undrar om alla verkligen tycker att det är en bra princip att tala om för den nya samlingen ledamöter ”så här är bäst”.  Jag såg anledning att skriva en reservation:

Reservation vid kommunfullmäktiges sammanträde 2014-05-21 Antagande av reviderad arbetsordning för Kommunfullmäktige      

Jag anmälde reservation till förmån för mina egna yrkanden och jag önskar avge en kortfattad motivering till denna reservation.

Fullmäktige har mycket tidigt under mandatperioden 2010-2014 behandlat frågan om förändringar i kommunfullmäktiges arbetsordning. Under slutet av 2010 och under 2011 inkom flera motioner med önskemål att anpassa texten i arbetsordningen för att bättre stämma överens med förändringar som gjordes i en mängd andra primärkommunala och regionala församlingar.

Även Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) rekommenderade andra skrivningar. SKL bedriver i övrigt ett mycket aktivt förändringsarbete i sin ”Beredning för demokratifrågor”. Vår kommunfullmäktiges egen demokratiberedning bevakar SKL:s arbete med demokratiutvecklingen men det ges inga impulser ”uppåt” eller också föreligger ett problem med bristande kommunikation.

Jag invänder mot gällande princip i Vänersborg att en fullmäktigeförsamling alldeles innan mandatperiodens utgång beslutar om en ny arbetsordning för ett nytt fullmäktige som tillträder bara någon månad senare.

Reservationen gäller dock mina yrkanden på två punkter.

Den första är § 11 där jag invänder mot beslutet att ”ordföranden beslutar, efter samråd med kommunfullmäktiges presidium, placeringsordningen …”. Mitt yrkande var att det är de valda ledamöterna som bestämmer hur man vill placera sig i salen. Det finns argument för och det finns argument emot alla de tänkbara alternativen och det bör ankomma på fullmäktige att överväga och besluta.

Den andra reservationen gäller § 21 som reglerar frågor om hur ärendelistan skall utformas. Majoriteten beslutade sig för en regel som gör det möjligt att interpellationer och frågor kan behandlas under den inledande delen av ett möte, således innan turen har kommit till beslutsärendena. Mitt eget yrkande gällde en bindande föreskrift att interpellationer och frågor alltid skulle inleda möteskvällen.

För stunden får jag lov att acceptera majoritetsbeslutet. Att ingen av de 32 ledamöterna som röstade för den föreslagna texten och mot mitt yrkande egentligen ville argumentera själva sakfrågan om placeringsordningen, är båda beklämmande och samtidigt typiskt för nuvarande kommunfullmäktige. Att 11 av 15 ledamöter i kommunstyrelsen tillstyrkte förslaget utan att ha granskat texten är också talande. Det senare rättades till när jag informerade kommunkansliet.

Däremot ser jag redan nu att nya kommunfullmäktige kommer att få ta ställning till en motion som gör det möjligt att ta upp §§ 11 och 21 i arbetsordningen. Då är det min förhoppning att ett beslut fattas efter en diskussion om sakfrågan och inte endast genom ett klubbslag.

Lutz Rininsland, Vänsterpartiet                                                                2014-05-26

Olika sätt att uttrycka sig

På Vänersborgs kommuns hemsida finns alltid ett antal ”nyheter”. Det är nästan undantagsvis positiva nyheter. Ingen invändning mot detta. Dock studsar jag till då och då över formuleringar. Bäst att läsa samma mening två gånger för att förstå vad som står skrivet, vad som menas och vad som döljs. Ta t ex nyheten ”Vår befolkning slår rekord igen.”

Jag tänker då inte i första hand på uttalandet om skatternas betydelse för välfärden som kommunstyrelsens ordförande, Gunnar Lidell, M, står för: ”Mycket positivt. Fler invånare ger skatteintäkter som säkrar välfärden.” Gunnar och moderaterna kan se på ”skatter” lite olika när det behövs …

Nej, det är den sista meningen i nyhetsflashen som gjorde mig frågande: ”Det är också fler som har flyttat hit från andra länder, däremot har vi ett negativt flyttnetto mot regionen och Sverige.

SCB-statistiken ge bakgrunden till nyhetstexten:

Inflyttade  TOTALT 605, från ”det egna länet” 251, från ”övriga Sverige” 82 och från ”utlandet” 272.

Utflyttade  TOTALT 411, till ”det egna länet” 286, till ”övriga Sverige” 106 och till ”utlandet” 19.

Flyttningsnetto TOTALT 194, därav mot ”egna länet” – 25, mot ”övriga Sverige” – 24 och mot ”utlandet” 253.

Men o.k., det är inget fel i den citerade meningen, absolut inte. Är man anställd att sköta PR-uppgifter så är man.