Kategori: Kommunstyrelsen

Och hur tar sig nämnden ur denna gång?

Den Av rininslandi Äldreomsorgen, Kommunstyrelsen, SocialnämndenLämna en kommentar

I veckan debatterade riksdagen äldreomsorgen. Inget konstigt med det. Fast Barbro Westerholm noterade i sitt anförande: ”Jag har aldrig varit med om att äldrefrågorna kommit upp så många gånger under ett riksdagsår som i år.” Och lite senare: ”Vi har till och med två debatter inom äldreområdet i dag.”

Två? Ja, det gällde Socialutskottets betänkande 2020/21:SoU28 ”Uppföljning och utvärdering av ekonomiskt stöd till äldreomsorgen” och Socialutskottets betänkande 2020/21:SoU9 ”Äldrefrågor”.

För stunden några ord om det första betänkandet och om riksdagens beslut. ”Äldrefrågor” finns anledning att återkomma till.

Låt mig ta det från början. I slutet på januari behandlade socialnämnden i Vänersborg ärendet ”Detaljbudget för socialnämnden 2021.” Jag är inte längre ledamot i nämnden men som ledamot i fullmäktige känner jag det angeläget att hålla mig informerad om viktiga beslut i centrala nämnder. Fullmäktiges budgetbeslut för 2021 vill jag hävda var ett beslut mot bättre vetande – socialnämndens vädjan om större tilldelning av resurser gav inga resultat.

Därför läste jag förslaget om detaljbudgeten med stor uppmärksamhet. När en nämnd måste hantera sin verksamhet med mindre anslag än man vet skulle behövas, då gäller det att ta sig ur den svåra knipan på något sätt. Fler behöver stöd av socialtjänsten, kvalitén skall inte sänkas, och budgeten skall inte överskridas. I texten kring detaljbudget 2021 döljs en mängd formuleringar som låter okej men som inte berättar hela sanningen. T ex förekommer ordet ”effektiv” (i någon form eller sammansättning) inte mindre än nitton gånger. Utan att bli konkret en endaste gång: ”i form av anpassningar eller effektiviseringar i verksamheten”, ”på ett mer sammansatt och effektivt sätt”, ”skapar en effektiv och kvalitativ verksamhet”. ”skapa effektiva samarbeten”, ”effektivare resursanvändning”, ”bedriva en mer kostnadseffektiv verksamhet”, ”ökad kostnadseffektivitet”, ”realistiska effektivitetsmått …”

Eller ta den här formuleringen, trollerikonst på högsta nivå: ”Processen gällande hållbara scheman inom äldreomsorg, personligt stöd och omsorg samt arbete, sysselsättning och integration fortsätter vilken syftar till att skapa mer ekonomiskt effektiva scheman, rättvisare och hälsosammare scheman för medarbetarna och större kontinuitet för brukarna.” Allt på en gång, varför inte? Billigare, det ska det bli. Bättre för personalen, såklart! Sämre för de äldre? Inte alls, tvärtom!

Men jag klippte ett annat citat ut handlingen: ”Till samtliga poster finns aktiviteter kopplade för att försöka minska obalanserna samt att förvaltningen ämnar efterfråga det permanenta statliga bidrag om 17 500 tkr hos kommunstyrelsen.”

Det permanenta statliga bidrag på 17,5 miljoner? Jag hajade till. Hos kommunstyrelsen? Okey, statliga bidrag går aldrig direkt till någon nämnd utan går först till kommunstyrelsen varifrån pengarna slussas vidare. Vilka 17,5 miljoner? Jo, Vänersborgs andel av 4 miljarder som regering och riksdag riktade till kommunerna för äldreomsorgen.

Tillbaka till citatet. ”Samtliga poster”? I samma mening som dessa pengar för äldreomsorgen? Här texten som föregår ”samtliga poster”: ”Osäkra poster inför 2021: Inför 2021 finns det obalanser i verksamheterna som inte har kunnat rymmas inom tilldelad ram. Dessa är till del kostnader för integrationsarbetet då den statliga ersättningen kraftfullt minskat, kostnad för försörjningsstöd, kostnad för externa placeringar kopplat till socialtjänstlagen (SoL), lag och stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS), lag med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) och lag om vård av missbrukare (LVM), samt kostnader för sjukhusanknuten avancerad hemsjukvården samt avancerade vårdärenden.”

En månad senare tog jag fram mina anteckningar, mina frågetecken. Annika Wallenskog, SKR:s chefsekonom, bloggade: ”Återbetalning av äldreomsorgens statsbidrag leder fel.” Där fanns texten, svart på vitt: ”För sektorsbidraget till äldreomsorgen kommer staten nu att följa upp och utvärdera hur medlen till äldreomsorgen använts, vilket är helt i sin ordning. Däremot har ett enigt Socialutskott lagt till det problematiska: ”I de fall medlen inte har använts till äldreomsorgen ska de återbetalas”.

Och det var nu i onsdags som en helt enig riksdag beslutade vad ett helt enigt utskott hade föreslagit. Debatten kan i efterhand ses och höras på riksdagens webb-TV, där finns även länken till snabbprotokollet för den som hellre läser texten.

I fullmäktiges budgetbeslut för 2021, som klubbades i november 2020, noterades: ”Kommunstyrelsen ges delegation att, om nödvändigt under löpande år, justera anslagsbindningsnivån.” Nu skiljer sig uppgifterna i nämndens beslutade detaljbudget avsevärt från det som beslutades av fullmäktige. Med andra ord, nu måste det fattas ett beslut i kommunstyrelsen som går ut på att styrelsen fastställer nämndens förslag.

Och då undrar jag om någon höjer sin röst och ställer frågan: Bygger inte socialnämndens detaljbudget på felaktiga premisser?

Kloka kommuner fattar kloka beslut

Den Av rininslandi Kommunstyrelsen, KunskapsförbundetLämna en kommentar

Kunskapsförbundets direktion hade förmiddagsmöte idag. På punkt efter punkt berättades det hur alla kämpar på. Undervisande lärare, elevhälsan, ledningen och framförallt eleverna.

Pandemin håller sitt grepp. I anslutning till denna veckans sportlovsledighet går läsåret in på upploppet. Elever i gymnasieskolans årskurs 1 och årskurs 2 bör förhoppningsvis uppleva någon termin där det mesta är ”normalt” igen. Men eleverna i den tredje årskursen, i avgångsklassen, kommer att gå i mål med 3 terminer ”innan” och 3 terminer ”med” pandemin.

”Nu har våra elever det inte längre bra” – det var inga som sade emot uttalandet som kom från ansvarig förbundsledning. Improvisation, ovisshet, något som påbörjas men inte hinner slutföras, svårigheter att upprätthålla tillräcklig kontakt för att kunna ge nödvändig uppmuntran och uppbackning. Distansundervisning, helt, delvis, någon kort period undervisning i skolan, sedan åter digitalt. Påfrestande!

Hur ska det gå med mina betyg? För någon elev gäller det frågan om att få fullständiga betyg, alltså betyg i alla kurser, och att göra klart gymnasieexamen. Arbetsgivare sätter stort värde på att den som söker sitt första jobb har ordning på detta: ”Betyg och examen”. Andra elever har än fler krav på sig. Det är dessa tiondelar i betygssnittet som avgör vem som får och vem som inte får en plats på eftergymnasiala utbildningar där antalet sökande är större än antalet platser.

Förbundsledningen har lärarna bakom sig när det organiseras stöd. Att erbjuda handledning och lärarstöd under loven tycks vara en självklarhet. Om och hur det ska erbjudas hjälp när läsåret officiellt tar slut i juni undersöks redan.

Insikten finns, finns överallt. Redan i december kom ett besked från regeringen. Som förtydligades senare av Skolverket. En miljard är mycket pengar, Vänersborgs andel är 4 miljoner, Trollhättans nästan 6 miljoner.

”Syftet är att bidra till goda förutsättningarna för kommunerna att säkerställa att alla barn och elever får den utbildning de har rätt till, trots pandemin.”

Längre ner förklaras att det är kommunerna som bestämmer – tänkbara målgrupper är alla från förskolan till vuxenutbildningen. Inga pekpinnar således, utan staten säger kloka kommuner vet bäst. Jag förstår att man menar: Vänersborg vet bäst.

En elev i årskurs 1 på grundskolan har förhoppningsvis åtta coronafria skolår att se fram emot, en elev i årskurs 5 sannolikt fyra. Gymnasieskolans elev i årskurs 1 och 2 har två eller åtminstone ett helt år för att kunna hämta upp vad som försummades under pandemitiden. Annat är det för eleven i årskurs 9 på grundskolan och eleven i årskurs 3 på gymnasieskolan. Plötsligt blev allt annorlunda, under hela det sista utbildningsåret avlöste den ena improvisationen den andra. Mycket gick hyfsat bra, men då och då fallerade det helt. Några elever hade allt stöd i familjen och i sin omgivning, andra satt på bar backe när skolan inte var skolan.

Kloka kommuner vet detta. Då fördelar man inte ett statligt tillskott genom att man dividerar med 12 årskullar. Då ser man till att rikta stödet rätt. Och då menar jag att avgångsklasserna i grundskolan och gymnasieskolan och även vuxna som drabbades av anbefallningen om ”allt på distans” borde prioriteras.

Jag förstår att kommunstyrelsen i morgon onsdag bör kunna lämna ett besked, ett klokt besked.

Det ankommer på Benny Augustsson att bestämma

Den Av rininslandi Kommunstyrelsen, MotionerLämna en kommentar

I oktober 2018 lämnade jag in en motion – två år och tre månader senare kommer en enkel A4 från kommunstyrelseförvaltningen som underlag för ett beslut.

Förslaget är att kommunstyrelsen skall föreslå kommunfullmäktige att uttala: ”Kommunfullmäktige förklarar ”Motion om vilken roll har ledamöterna i kommunstyrelsen” besvarad med hänvisning till ordförandens ansvar för att leda kommunstyrelsens arbete.”.

”Ordförandens ansvar” var jag mycket väl medveten om när jag skrev min motion. Marie Dahlin var fortfarande ordförande. Och min motion var skriven med avsikt att påtala ”vi kan inte ha det så här, vi kan inte fortsätta så”.

Sedan gick det undan. I november ledde Marie Dahlin sitt sista sammanträde i kommunstyrelsen, i december vikarierade Bo Carlsson. I januari 2019 kallade nye ordföranden Benny Augustsson till kommunstyrelsens sammanträde. Själv fanns mitt namn inte längre på listan för ledamöter eller ersättare.

Men jag fortsätter att följa kommunstyrelsen med stort intresse. Min partikamrat Stefan Kärvling tycks aldrig tappa tålamodet med mig och alla mina frågor. Och visst hoppades jag att kommunstyrelsens arbetsformer skulle förändras och förbättras, till gagn för politiken och kommunen, till stöd för alla förtroendevalda.

Jag vet att en kommunstyrelse kan ledas på olika sätt. Jag har upplevt och kan minnas en rad ordföranden som lyckades bra på sitt sätt. Gunnar Russberg, Anders E Larsson, Wollmar Danielsson, Sven-Ingvar Eriksson, även S Anders Larsson, Gunnar Lidell. Och så andra: Lars-Göran Ljunggren och Marie Dahlin.

Poängen med min motion var att väcka tanken om att låta politikerna tidigare komma in i processen. Inte sist, inte när allt redan är klart och det endast skall sägas ja eller nej till färdiga tjänsteskrivelser. Läs gärna motionens text en gång till.

Och i en bisats vågade jag också sätta frågetecken om alla dessa föredragningar behövde ta upp så mycket tid. 

Hur har det blivit? Benny Augustsson har nu påbörjat sitt tredje år som ordförande i kommunstyrelsen. Motionen skall anses besvarad vilket är väl att säga att motionens syfte är tillgodosett. ”Det är ordförandens ansvar att leda kommunstyrelsens arbete och därigenom utveckla kommunstyrelsens arbetsformer”. Med ett litet tillägg: ”Motionen kan säkerligen fungera som ett underlag i ordförandens löpande arbete.”

En titt på kallelsen till mötet kommande onsdag. Tid: 08:30 OBS! förväntas bli heldag. 

Styrelsens femton ledamöter och femton ersättare har en ärendelista med 24 punkter och 350 sidors underlag. Därtill kommer att det ska informeras. 

Vid mötet 27 januari var det 28 ärenden på kallelsen med 420 sidor och en lång lista med information. Sammanträdet började 08:30. Först 17:30 var informationen avklarad och beslutsomgången började. En timme senare avslutades mötet.

Nästan utan undantag sker föredragningar med stöd av Powerpoint-bilder. Nu har vi haft snart ett år med pandemin och den digitala mognaden borde bära frukt. Eller? En föredragning kan spelas in i förväg, text, ljud och bild sändas som en fil till alla deltagare. 

Var och en har möjlighet att se och lyssna och begrunda, varje presentation för sig, med pauser enligt eget gottfinnande. Sedan kan man om man känner behov maila en rad till sekreteraren: ”Jag önskar ställa en fråga kring den här punkten vid sammanträdet.” Är det effektivitet jag efterlyser? Ja, men fortfarande är min tanke att jag vill skaffa tid och kraft för riktiga samtal där våra politiker ska kunna utveckla principiella ståndpunkter i viktiga frågor. Så att alla vet åt vilket håll utvecklingen tycks gå. Var man har varandra, vem som behöver ”komma med ombord” så att en tanke kan få genomslag när beslutet ska fattas. 

Det finns risk att mitt förslag inte kommer att genomföras. Varje ledamot och ersättare har ett arvode vid kommunstyrelsens möten med omkring 200 kronor per timme (tillkommer i föreliggande fall ersättning för förlorad förvärvsinkomst). Kanske kan man hitta en lösning så att det utgår kompensation när presentationer enligt min tanke studeras på hemmaplan? Om det nu ställs ett sådant krav. 

Kommunala sammanträden generar höga kostnader. Var och en kan räkna själv, nödvändiga uppgifter finns i texten ovan.

Men jag upprepar: Min motion har ett annat syfte.

”Motionen kan säkerligen fungera som ett underlag i Benny Augustssons löpande arbete.”

Socialnämnden utmanas

Den Av rininslandi Kommunstyrelsen, Ramanvisningar, Socialnämnden, VerksamhetsberättelsenLämna en kommentar

Nästa onsdag möts kommunstyrelsen, på torsdag socialnämnden. Finns många handlingar att läsa och begrunda.

Kommunstyrelsen skall ställa sig bakom förslaget till ramanvisningar för det pågående arbetet att ta fram kommunens budget för 2022 och perioden 2022-2024. Kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson, S, aviserade för socialnämnden att inga egentliga tillskott kommer att tillskjutas.

Socialnämnden föreslås godkänna förvaltningens verksamhetsberättelse för 2020, så att den kan skickas över till kommunstyrelsen.

Kommunstyrelsen säger att det inte finns utrymme för förbättringar. Socialnämnden berättar om alla förändringar som behövt göras år efter år för att komma tillrätta med kommunens budgetar vilka inneburit nedskärning av anslagen.

Suckade djupt och applåderade stilla när jag i början av socialnämndens verksamhetsberättelse läste: ”Kommuninvånarnas behov är vägledande för utvecklingen av socialnämndens verksamheter. Utifrån detta utvecklar och anpassar vi verksamheten, så att organiseringen svarar upp mot de lagkrav som ställs på oss, kommuninvånarnas behov och deras rätt till insatser. Vi anpassar också verksamheten efter Kommunfullmäktiges budgetramar, övergripande vision och inriktningsmål, kommunstyrelsens förväntade resultat, socialnämndens förväntade resultat, samt förvaltningsledningens styrning och ledningsdokument med värdegrund och principer för chefsroll, stödroll, och medarbetare.”

Först kommuninvånare, sedan lagkrav och rätt till insatser, och sist budgetramar.

För egen del gjorde jag en rad anmärkningar i texterna, men länken till hela verksamhetsberättelsen är ”i original” så som det ligger på ledamöternas bord. Här finns förklaringen till varför verksamheten pressas till det yttersta och ändå lyckas avsluta året med ett överskott på 4,3 mkr. Det berättas utförligt hur pandemin har påverkat socialtjänsten. Dels ökade, dels minskade kostnader. Och så generösa statliga extra bidrag som betydde stor lättnad, i slutändan blev det inte så illa som man befarade.

Eftersom jag nyss bloggat om äldreomsorgen i Vänersborg, så vill jag bara nämna att det finns nästintill ett tiotal sidor i berättelsen som ägnar sig åt alla utmaningar som berör hemtjänsten och våra äldre på särskilda boenden. 

En annan fråga som jag uppmärksammade i höstas och nu i början av året gäller andra myndigheters agerande i samspel med vår kommun, mest då arbetsförmedlingens pågående förändring eller avveckling. Även här beskriver socialförvaltningen utförligt den negativa spiralen och hur illavarslande framtiden ter sig, för vissa grupper bland våra invånare, men även för nämndens ekonomi.

Om detta är det inget sagt i budgetberedningens förslag som kommunstyrelsen med all sannolikhet beslutar att skicka ut till alla nämnder: Heja, här har ni att göra! 

Tålamod påbjuds i Vänersborg

Den Av rininslandi KommunstyrelsenLämna en kommentar

Fick höra berättas om kommunstyrelsens möte i onsdags. Läste också Stefan Kärvlings blogg. Sammanträdet blev lite annorlunda än vanligt eftersom de flesta politiker, tillsammans 25 ledamöter och ersättare, deltog digitalt från hemmaplan. Inte heller föredragningarna skedde i rummet där kommunstyrelsens presidium brukar samlas, utan ordnades digitalt från andra lokaler i kommunhuset.

Något mer annorlunda var det när det gäller längden på sammanträdet. Upprop 08:30 som alltid, men sista klubbslaget togs först tio timmar och fem minuter senare.

Inget bekymmer för mig personligen, efter alla mina år i kommunstyrelsen är jag inte längre på plats. Inga bekymmer, men jag bryr mig fortfarande. Så jag frågade.

Jo, beslutsomgången kring lite mer än 20 punkter på dagordningen kom igång 17:30, avbröts efter avklarade 15 punkter på ärendelistan under nästan en halvtimme pga tekniskt strul hos en av tjänstgörande ledamöterna – och avslutades som sagt en kvart senare.

Jag undrade: från 08:30 till 17:30, vad var det då? Jo, föredragningar, föredragningar, föredragningar.

12 PowerPoint-presentationer och tre presentationer med pdf-bilder. Flera ppt föredömligt korta, blott fem-sex bilder som stöd för den föredraganden, andra utgjordes av tjugofem eller fler sega bilder med diagram efter alla konstens regler.

Var går gränsen? Hur mycket hinner man uppfatta och bearbeta? Och budskapet från några viktiga presentationer skulle ju också senare förmedlas till partikamraterna …

Jag undrade: Ställdes många frågor? Och fick veta att det blev färre ju längre dagen gick, ingen ville ju utsätta sig för att få skulden för att det hela gick på övertid.

Jag satt kvar i kommunstyrelsen till december 2018. Strax innan, i oktober 2018, lämnade jag in en motion med rubriken ”Vilken roll har kommunstyrelsens ledamöter?”

Jag avslutade mina frågor med följande text:

Hur kommunstyrelsen kan ändra sitt sätt att arbeta och hur mina tankar kan påverka utformningen av kallelsen och själva sammanträdet, det vågar jag inte ha en färdig åsikt om. Allt vad jag vill kan jag dock uttrycka i mitt yrkande: Jag yrkar att kommunstyrelsen funderar över ledamöternas roll och hur det kan möjliggöras att våra politiker får utrymme för det politiska samtalet.

Nej, jag visste då inget om detta extrema möte i onsdags. Motionen ligger sedan oktober 2018 i kommunkansliet och samlar damm. Inget har hänt, såvitt jag vet. Men någon mer än jag måste väl undra om övningar som denna nu sist i onsdags kan vara optimala. Jag tvivlar.

En viktig markering

Den Av rininslandi Kommunfullmäktige, Kommunstyrelsen, Vänersborg, Vänsterpartiet VänersborgLämna en kommentar

I nästan tio år bevakade jag den lokala politiska scenen i hemkommunen Vänersborg. Med plats i kommunfullmäktige, kommunstyrelsen, socialnämnden och Kunskapsförbundet Väst hade jag god insikt i många aktuella frågor.

Mina inlägg på Vänsterpartiets lokalförenings hemsida skrev jag i stort sett på samma sätt som jag idag skriver min egen blogg. På hemsidan skrev jag dock aldrig ”jag”. Istället var det ”Vänsterpartiets representant” som tyckte till. Det funkade bra och sidan lästes av många, det såg jag i ”statistiken”.

Det var en blandning av brännande aktuella frågor där jag samma dag eller senast dagen därpå reagerade på något beslut som hade fattats i någon nämnd eller styrelse. Andra inlägg var inte lika spontana, de hade vuxit fram i samtal med andra, hade stämts av i förväg i gruppen, på ett styrelsemöte eller ett medlemsmöte. Även tankar kring Vänsterpartiets parlamentariska arbete i riksdagen och i regionen fick plats i mina inlägg.

Under dessa år fanns en mängd sidor där jag ställde kritiska frågor till ledande politiker: S Anders Larsson, Lars-Göran Ljunggren och Marie Dahlin. Bakgrunden var nästan alltid densamma: Ledningsbeslut som Vänsterpartiet inte kunde ställa sig bakom, anmärkningar kring en ledningsstil som vi upplevde som föga demokratisk, invändningar mot ett sätt att vilja styra utan att förankra eller vilja lyssna.

Efter valet 2018 och när de politiska uppdragen hade fördelats, fanns inga förutsättningar längre för mig att skriva på Vänsterpartiets lokala hemsida. Jag återupptog fullt ut min egen blogg, där jag från 2012 endast sporadiskt hade berättat om mina tankar.

Redan på lokalföreningens hemsida, men än mer senare på bloggen, berättade jag om ett antal motioner och interpellationer som alla gällde samma fråga: Är det verkligen meningen att det ska gälla olika villkor för förtroendevalda i olika politiska partier i Vänersborg? Att somliga får besluten att gå den vägen man arbetar för är en sak. Det är också i sin ordning att andra får se att besluten inte blev som man ville. Men att från början acceptera att det råder olika villkor att veta vilka frågor som ska behandlas, när ärenden ska behandlas och vilka dokument som ligger i grunden för kommande beslut?

Igår kväll kom en viktig markering. I slutet på en tio timmar lång sittning i kommunstyrelsen förlorade kommunledningens förslag att begrava ett av våra försök att tränga genom denna mur av ovilja. Nu går ett annat yrkande vidare till kommunfullmäktige i mitten av februari. Min partikamrat Stefan Kärvling framförde det vinnande yrkandet, han beskrev det på sin egen blogg.

Det finns hopp om förändringar, men då måste kommunledningen lyssna och inse att något inte står rätt till när man åter förlorar i en fråga där det inte begärs mer än ”lika villkor” för alla.

Leder kommunstyrelsen kommunen?

Den Av rininslandi KommunstyrelsenLämna en kommentar

Vad vet allmänheten egentligen om kommunstyrelsen? Vilken bild har man, vilka förväntningar finns? Vilken information om kommunstyrelsens arbete får man, innan ett möte eller i anslutning till ett möte?

Fem, sex dagar innan ett möte läggs handlingar ut på kommunens digitala anslagstavla. Eftersom styrelsen endast i undantagsfall hanterar sekretessbelagda ärenden, så är underlaget komplett. Fritidspolitikerna har en helg på sig att ”läsa på”, begrunda beslutsförslagen och bolla tankar med andra i det egna partiet eller partigruppen.

Det handlar om mycket ”papper”, men visst, det slösas inte längre med papper utan man läser på plattan eller i datorn. Senast 282 sidor, långt under genomsnittet för ett normalt sammanträde. Det kan bli uppemot femhundra eller sexhundra sidor.

I direkt anslutning till sammanträdet läggs ”Kommunstyrelsen i korthet” ut på kommunens hemsida. För snart tio år sedan hade Vänsterpartiet motionerat om att sådan information skulle ges. Det funkade något år, glömdes bort – men nu har det återkommit. Här informationen från gårdagens möte. Då handlar det om ett urval av beslut som fattades.

I kommunstyrelsen företräder femton ledamöter samtliga kommunens nio olika partier. ”Kommunstyrelsen i korthet” avslöjar aldrig vilka avvikande uppfattningar som framfördes, vilka alternativa yrkanden som förlorade vid en omröstning. Överhuvudtaget noteras endast i undantagsfall att styrelsens ledamöter inte varit eniga.

Därför måste man nog, om man vill veta mer, leta efter information på annat håll. I lokaltidningen finns någon enstaka notis, sporadiskt kan det bli en längre artikel kring en speciell fråga. Lokalradion gör sig sällan besväret.

Vänsterpartiet hade under många år en intensiv bevakning av kommunstyrelsen. Det sägs att den ska återuppstå, i någon form. Inget annat parti i Vänersborg har en bevakning av aktuella kommunalpolitiska frågor på sin hemsida, ett antal har ingen egen hemsida längre.

Det är en ersättare i kommunstyrelsen, Stefan Kärvling, som regelbundet och utförligt ger sin egen syn på frågorna, innan sammanträdet och i efterhand. Jag ser att hans blogg läses, även av kommunledningen. Det har flera gånger hänt att ett ärende i sista stund tog en annan väg, när Kärvling innan sammanträdet pekade på felaktigheter i tjänsteyttranden eller noterade att det saknades delar av underlag.

Själv lämnade jag kommunstyrelsen efter valet 2018. Men intresset att vilja bidra till ett öppnare och bättre arbetssätt i kommunstyrelsen finns kvar.

I sin blogg från gårdagens möte nämner Kärvling inget om ett ärende som har rutinkaraktär: Motionsredovisningen. Två gånger om året redovisar kommunkansliet vad som har hänt med alla motioner som väntar på att bli besvarade. I regel skall en motion klaras av inom ett år från att den har kommit till kommunfullmäktige. Därifrån överlämnas den till olika nämnder innan ett svar kan formuleras.

I redovisningen framgår dels vilken nämnd som redan har yttrat sig om motionen, dels när den förväntas föras till ett beslut i kommunfullmäktige.

De äldsta tre motioner är alla från Vänsterpartiet, en från Adam Frändelid och två har jag själv skrivit. 

I augusti 2018, för mer än två år sedan, motionerade jag ”om att ompröva hanteringen av ärenden där handlingarna är mycket omfångsrika”. Ingenting har hänt sedan dess. Men nu sägs det ”att motionen beräknas bli behandlad av kommunfullmäktige under hösten 2020”. Motionens yrkande var: ”Den tillträdande kommunledningen ser över arbetsformer i syfte att ge ledamöterna bättre villkor att vara pålästa, samtidigt prövas andra tillvägagångssätt för att möjliggöra en smidig hantering av mindre avvikande synpunkter kring detaljerna.”

Adam Frändelids motion ”om bangolf i Skräckleparken” är också från augusti 2018. Kultur- och fritidsnämndens besked kom omgående: ”inte vårt bord, avstår från att yttra oss om motionens förslag” Strax efteråt konstaterade samhällsbyggnadsnämnden ”att det inte ingick i nämndens uppdrag”. Därefter hände inget, men nu lovas ett svar under våren 2021.

Min andra motion ”på långbänken” är från oktober 2018. ”Vilken roll har ledamöter i kommunstyrelsen?” Ingenting har hänt sedan dess. Men nu sägs det ”att motionen beräknas bli behandlad av kommunfullmäktige under våren 2021”. Motionens yrkande var: ”… att kommunstyrelsen funderar över ledamöternas roll och hur det kan möjliggöras att våra politiker får utrymme för det politiska samtalet.”

Jag vet att jag kan lita på Kärvlings rapportering. Visserligen märks ideologiska glasögon – men ingen tycks vilja påstå att hans texter inte är korrekta, informativa och sakliga. Och då borde egentligen en behandling av mina två motioner kunna vara till hjälp. 

Fast det kanske är så att kommunledningens partier är nog så nöjda med tillståndet. 

Besynnerlig återgång

Den Av rininslandi Delårsbokslutet, Kommunfullmäktige, Kommunstyrelsen, MRP 2022Lämna en kommentar

Till slut fanns det bara en förnuftig lösning: Låt kommunfullmäktige fatta budgetbeslutet för 2921 så sent som möjligt. Ju mer vi vet om förutsättningarna desto bättre. Sannolikheten att träffa rätt blir större.

Därför föreslog kommunstyrelsens ordförande först att skjuta beslutet från juni till oktober. Efter sommaren kom så beskedet att ändra än en gång, det blir november.

I veckan är två ekonomiärenden på kommunstyrelsens bord. Först är det beskedet hur utvecklingen ter sig under innevarande år, därefter är det tidsplanen för budgetarbetet nästa år.

Det är ju en cirkel som inte behöver ifrågasättas ett normalt år. Budgetåret är kalenderåret. Efter fyra månader samlas uppgifter in från alla nämnder och från kommunledningen. Detta första delårsbokslut landar i kommunfullmäktige i juni, beslutet blir ”att notera informationen”.

Efter åtta månader sker nästa insamling av uppgifter. Och detta andra delårsbokslut kommer till kommunstyrelsen och till kommunfullmäktige i oktober. Utöver uppgifterna om hur det har gått tillmäts nu den bifogade prognosen stor betydelse.

Om det visar sig att det förefaller bli ett ”plus” som är större än det förväntade resultatet, så uppkommer en förväntan att ta hand om överskottet. Inte sällan finns det någon nämnd som inte lyckas minska på gapet mellan resurser och kostnader. Då kan det vid tidpunkten för beslutet kring andra delårsbokslutet beviljas ett tillskott.

Hur ser det ut 2020? I juni ”noterades” ekonomistabens beräkningar:

”Enligt prognosen kommer 2020 års resultat att uppgå till 88 mkr, vilket är 57 mkr bättre än budget. Resultatet är 51 mkr bättre än 2019 års bokslutsresultat.”

Och nu i oktober? ”Kommunens beslutade Mål- och resursplan för 2020 innebär ett budgeterat resultat på 31 mkr. Det prognostiserade resultatet uppgår till 173 mkr vilket är 142 mkr bättre än budget och 85 mkr bättre än den prognos som lämnades i delårsrapport i april.”

För stunden frestas jag inte att spekulera i hur överskottet skall förvaltas. Nog vet jag att mitt önsketänkande inte ens skulle stoppa vid denna summa.

Nej, det är annat som förundrar mig. Ovanstående är ju endast en del av berättelsen om kommunalekonomins eviga berg- och dalbana. Det är regeringens och riksdagens agerande för att möta pandemins effekter som gör att även vår kommun klättrar. Det bär uppåt, bara uppåt, än så länge.

Men om årets utveckling är av förklarliga skäl är helt onormalt, så kan ingen bortse från att det kommer att gå neråt igen. Så långt är jag helt överens med alla andra. Jag delar dock absolut inte ekonomstabens, och därmed inte heller kommunstyrelsens ordförandes, åsikt att vi kan förutse hur vägen neråt kommer att se ut.

Lika klokt som det i slutändan var att skjuta på MRP-beslutet från juni till november, lika förutseende hade jag förväntat mig att tidsplanen för arbetet under 2021 inför MRP 2022 skulle ha utformats.

Nix, i ärendet ”Anvisningar och tidsplan för arbetet med mål- och resursplan 2022-2024” föreskrivs ”start 26 januari 2021” och ”beslut i kommunfullmäktige 16 juni 2021”.

Besynnerligt, eller hur? Försvarbart? Nej! Jag hoppas verkligen att det kommer ett annat förslag på kommunstyrelsen på onsdag som visar mera ödmjukhet. Det är andra kända och ett stort antal okända faktorer som påverkar vår kommun i högsta grad. Låt oss ta den tid det tar för att vinna större säkerhet i detta så betydelsefulla budgetarbete.

Tyvärr en nödvändig motion

Den Av rininslandi Kommunfullmäktige, Kommunstyrelsen, MotionerLämna en kommentar

Vid gårdagens kommunstyrelse fanns ärendet som är bakgrunden till motionen från två vänsterpartister: ”Systematisk uppföljning av beslut”.

Själva ärendet var: ”Fördjupad översiktsplan (FÖP) Brålanda”.

Stefan Kärvling beskrev innan kommunstyrelsens möte händelseförloppet i sin blogg. 2017 hade byggnadsnämnden först begärt ett tillfälligt anslag om 400 tkr för att göra en sådan plan för Brålanda. Kommunfullmäktige beviljade då en ramhöjning med 400 tkr (alltså inte bara ett år utan varje år framöver) med uppdrag att åstadkomma översiktsplanen för tätorten Brålanda.

Det kom av sig. Det hände väldigt lite. Nu ska det ske en återstart och det finns en ansökan om att få 250 tkr för att göra planen. Kommunstyrelsen vill också att planen skall tas fram. Men det kommer inte att hända något omedelbart utan kommunstyrelsens beslut blev:

”Kommunstyrelsen remitterar ärendet till byggnadsnämnden, då nämnden behöver se över vilket uppdrag och vilka medel man fick i mål- och resursplan 2018.”

Vi tittade på uppdraget, gick till underlaget från budgetberedningen, kommunstyrelsen och kommunfullmäktige från våren och juni 2017. Det tog tio minuter.

Därefter bestämde vi oss att skriva motionen. Den tillrättavisning som kommunstyrelsen ger byggnadsnämnden klubbades istället för den örfilen som kommunstyrelsen skulle gett … vem? ja, just det, gett sig själva.

Kommunstyrelsen och därmed kommunledningen har grovt underlåtit att sköta sin plikt att utöva uppsikt över nämnderna, i detta fall byggnadsnämnden.

Hade det fungerat hade det inte behövt hända. Vi skulle inte behövt skriva en motion.

Och Brålandas FÖP kanske skulle vara klar, fyra år efter att uppdraget gavs. Nu vill kommunstyrelsen invänta byggnadsnämndens ursäkt och förklaring – sedan kommer kanske arbetet med FÖP Brålanda igång igen.

Ringrostig, minst sagt

Den Av rininslandi Fyrbodal, Kommunfullmäktige, KommunstyrelsenLämna en kommentar

23 september är det kommunfullmäktige. Det mesta tyder på att jag inte kommer att kunna finnas på plats, fjärde gången i så fall. Kommunledningens ovilja att ordna för deltagande på ”riktig” distans är anledningen. Bara att konstatera att fyra gånger ”frånvaro” från fullmäktige är lika många gånger som jag dessförinnan samlade på mig under alla år sedan jag första gången tog plats 1982.

Nåja, jag får finna mig i detta som så mycket annat. Det är världsligt!

Men fortfarande läser jag in mig på kommunstyrelsens handlingar. Ett flertal ärenden går alltid vidare till kommunfullmäktige någon vecka senare. Alla andra frågor, även om avgörande beslut fattas redan i styrelsen och stannar där, kan visa sig vara viktiga att känna till.

Men nog känner jag av att jag inte längre besöker kommunhuset. Här ett exempel hur jag snubblade ordentligt.

”I budgeten för basverksamheten föreslås medlemsavgiften ökas från 35 kr/invånare till 36 kr/invånare, vilket motsvarar tidigare beslutad indexhöjning. Inget att erinra.”

”Vänersborgs kommun har inget att erinra mot hanteringen under förutsättningen att budgeten bibehålls på 2020 års nivå med 37 kr/invånare.”

35 – 36 – 37 ? Allt på ett och samma A4-blad som gäller ärendet  ”Antagande av yttrande över remiss gällande Fyrbodals kommunalförbunds verksamhetsplan och budget 2021-2023”. Kommunstyrelsens beslut nu på onsdag lyder: ”Kommunstyrelsen ställer sig bakom yttrande över remiss gällande Fyrbodals kommunalförbunds verksamhetsplan och budget 2021-2023.”

Ett ”typiskt” ärende! Kommunstyrelsen yttrar sig inte, nej, kommunstyrelsen ställer sig bakom ett yttrande. Yttrandet har redan passerat kommunstyrelsens arbetsutskott, inga invändningar eller synpunkter därifrån protokollfördes. Så allt bör vara i bästa ordning, debatt behövs inte, beslutet kan klubbas.

Men jag hajade till: 35 – 36 – 37 ? 35 x 40 000 invånare är 1,4 mkr från Vänersborg till Fyrbodal.  Nästa år blir Vänersborgs bidrag 1,44 mkr. Och ingen erinran mot att det ska vara 1,48 mkr?

Nu har  jag läst hela ärendets samtliga handlingar och lite därtill och nu förstår jag. ”Äpplen” och ”päron” – Vänersborgs avgift till basverksamheten i Fyrbodal stiger till 1,44 mkr nästa år. Och Vänersborgs bidrag till tillväxtmedel för Fyrbodal nästa år är 1,48 mkr.

Så innebörden av kommunstyrelsens beslut blir att bevilja strax under 3 mkr till Fyrbodal för år 2021.

Egentligen testar kommunalförbundet sina fjorton medlemskommuner på ytterligare bidrag. Men i yttrandet från Vänersborg finns ett försiktigt ”nej, tack”:

”Budget för Kommunakademin Väst föreslås från och med 2022 finansieras med tilläggsanslag från kommunerna om 2,75 kr/invånare. Vänersborgs kommun, ser i dagsläget, att finansiering även fortsättningsvis får ske inom kommunalförbundets budget.” (2,75 x 40 000 är 110 000 kronor.)

Vem ”är” Fyrbodal, vad ”gör” Fyrbodal, vad får vi i utbyte från Fyrbodal?

Sambandet gäller uppåt och neråt. Fyrbodal ”är” ett samarbete mellan 14 kommuner, samtidigt är Fyrbodal bara en av fyra delregioner i Västra Götalandsregionen. Vid mötet på onsdag ska kommunstyrelsen också yttra sig om ett dokument från ”toppen” – den regionala utvecklingsstrategin RUS Västra Götaland. På sätt och vis kan man säga att Fyrbodals arbete anpassas till den centrala strategin. [Observera att i utskicket till kommunstyrelsens ledamöter finns bara ”yttrandet”, underlaget som yttrandet avser finns inte med.]

Både VGR och Fyrbodal har excellenta hemsidor där organisationernas mål och syfte förklaras, där alla projekt, avslutade, pågående och planerade, beskrivs på föredömligt sätt. Mina tankar går alltid till en och samma fråga: När vi nu betalar rätt ansenliga belopp till kommunalförbundet, gör vi allt för att försöka dra optimal nytta av samarbetet?

Jag skulle önska att kommunstyrelsen också ställde sig den frågan och kom fram till svar. Nu stannar det hela vid två klubbslag som bekräftar att det råder enighet att ställa sig bakom yttrandet, en gång och i det andra ärendet en gång till.