23 september är det kommunfullmäktige. Det mesta tyder på att jag inte kommer att kunna finnas på plats, fjärde gången i så fall. Kommunledningens ovilja att ordna för deltagande på ”riktig” distans är anledningen. Bara att konstatera att fyra gånger ”frånvaro” från fullmäktige är lika många gånger som jag dessförinnan samlade på mig under alla år sedan jag första gången tog plats 1982.
Nåja, jag får finna mig i detta som så mycket annat. Det är världsligt!
Men fortfarande läser jag in mig på kommunstyrelsens handlingar. Ett flertal ärenden går alltid vidare till kommunfullmäktige någon vecka senare. Alla andra frågor, även om avgörande beslut fattas redan i styrelsen och stannar där, kan visa sig vara viktiga att känna till.
Men nog känner jag av att jag inte längre besöker kommunhuset. Här ett exempel hur jag snubblade ordentligt.
”I budgeten för basverksamheten föreslås medlemsavgiften ökas från 35 kr/invånare till 36 kr/invånare, vilket motsvarar tidigare beslutad indexhöjning. Inget att erinra.”
”Vänersborgs kommun har inget att erinra mot hanteringen under förutsättningen att budgeten bibehålls på 2020 års nivå med 37 kr/invånare.”
35 – 36 – 37 ? Allt på ett och samma A4-blad som gäller ärendet ”Antagande av yttrande över remiss gällande Fyrbodals kommunalförbunds verksamhetsplan och budget 2021-2023”. Kommunstyrelsens beslut nu på onsdag lyder: ”Kommunstyrelsen ställer sig bakom yttrande över remiss gällande Fyrbodals kommunalförbunds verksamhetsplan och budget 2021-2023.”
Ett ”typiskt” ärende! Kommunstyrelsen yttrar sig inte, nej, kommunstyrelsen ställer sig bakom ett yttrande. Yttrandet har redan passerat kommunstyrelsens arbetsutskott, inga invändningar eller synpunkter därifrån protokollfördes. Så allt bör vara i bästa ordning, debatt behövs inte, beslutet kan klubbas.
Men jag hajade till: 35 – 36 – 37 ? 35 x 40 000 invånare är 1,4 mkr från Vänersborg till Fyrbodal. Nästa år blir Vänersborgs bidrag 1,44 mkr. Och ingen erinran mot att det ska vara 1,48 mkr?
Nu har jag läst hela ärendets samtliga handlingar och lite därtill och nu förstår jag. ”Äpplen” och ”päron” – Vänersborgs avgift till basverksamheten i Fyrbodal stiger till 1,44 mkr nästa år. Och Vänersborgs bidrag till tillväxtmedel för Fyrbodal nästa år är 1,48 mkr.
Så innebörden av kommunstyrelsens beslut blir att bevilja strax under 3 mkr till Fyrbodal för år 2021.
Egentligen testar kommunalförbundet sina fjorton medlemskommuner på ytterligare bidrag. Men i yttrandet från Vänersborg finns ett försiktigt ”nej, tack”:
”Budget för Kommunakademin Väst föreslås från och med 2022 finansieras med tilläggsanslag från kommunerna om 2,75 kr/invånare. Vänersborgs kommun, ser i dagsläget, att finansiering även fortsättningsvis får ske inom kommunalförbundets budget.” (2,75 x 40 000 är 110 000 kronor.)
Vem ”är” Fyrbodal, vad ”gör” Fyrbodal, vad får vi i utbyte från Fyrbodal?
Sambandet gäller uppåt och neråt. Fyrbodal ”är” ett samarbete mellan 14 kommuner, samtidigt är Fyrbodal bara en av fyra delregioner i Västra Götalandsregionen. Vid mötet på onsdag ska kommunstyrelsen också yttra sig om ett dokument från ”toppen” – den regionala utvecklingsstrategin RUS Västra Götaland. På sätt och vis kan man säga att Fyrbodals arbete anpassas till den centrala strategin. [Observera att i utskicket till kommunstyrelsens ledamöter finns bara ”yttrandet”, underlaget som yttrandet avser finns inte med.]
Både VGR och Fyrbodal har excellenta hemsidor där organisationernas mål och syfte förklaras, där alla projekt, avslutade, pågående och planerade, beskrivs på föredömligt sätt. Mina tankar går alltid till en och samma fråga: När vi nu betalar rätt ansenliga belopp till kommunalförbundet, gör vi allt för att försöka dra optimal nytta av samarbetet?
Jag skulle önska att kommunstyrelsen också ställde sig den frågan och kom fram till svar. Nu stannar det hela vid två klubbslag som bekräftar att det råder enighet att ställa sig bakom yttrandet, en gång och i det andra ärendet en gång till.