Socialnämnden möter verkligheten

En vecka innan nämndernas sammanträden publiceras underlagen, alltså handlingar och beslutsförslag, på kommunens digitala anslagstavla.

Socialnämndens kommande sammanträde är torsdag 26 september, från och med idag är handlingar tillgängliga. Utskicket görs egentligen från presidiet i nämnden, där bestämmer ordföranden i samråd med två vice-ordföranden vilka ärenden som skall tas upp på nämnden.

Handlingar är alltså förvaltningens ”produkter”, så även beslutsförslagen. Det förekommer enstaka gånger att presidiets beslutsförslag avviker från förvaltningens texter. Men – och det är mycket viktigt att komma ihåg – det är endast underlaget inför beslutet, besluten fattas först på sammanträdet och blir offentliga i protokollen från sammanträden.

Jag avslutade min blogg ”Socialnämnden, varsågod och vänta” för en månad sedan med följande mening: ”Sammanfattning: Stiltje 29 augusti, full fart 26 september, då måste presidiet lägga fram underlag för tuffa beslut.”

Liknande tankar hade jag i december 2018; ”Socialnämnden onsdag – sista gång för mig”. I slutet på bloggen sammanfattade jag i tre punkter var förvaltningen, och var nämnden hade hamnat.

Tiden har inte stått stilla, fullmäktige har i juni beslutat om anslaget för socialnämnden för år 2020. Vi var flera talare som påpekade för fullmäktiges budgetmajoritet med 31 ledamöter från S, M, C, KD, L och MP att man endast gav samma antal miljoner för 2020 som fanns i budgeten för 2019, och, så hävdade vi, 2019 skulle gå mot ett mycket stort underskott.

Socialnämndens ordförande, Dan Nyberg, S, undervisade oss om regelverket:

För det första, fullmäktiges ord gäller.

För det andra, nämnden och förvaltningen har att sträva efter att ordna sin verksamhet inom denna av fullmäktige beslutade ram.

För det tredje, om förvaltningen och nämnden inte skulle lyckas att nå balans mellan intäkter och utgifter så ankommer det på nämnden att begära tillägg hos kommunfullmäktige.

Nästa vecka behandlas delårsbokslutet per slutet av augusti, alltså för årets första åtta månader. Förvaltningen konstaterar att allt tyder på ett underskott för hela året 2019 på inte mindre än 52,1 mkr.

I ett separat ärende är därför förslaget till nämnden, att begära från fullmäktige ett tillskott om 42,3 mkr för innevarande verksamhetsår.

Det blir en fråga för nämnden hur man ställer sig till förslaget. Ett större antal ledamöter i socialnämnden har också haft tillfälle att rösta i fullmäktige. Hur tänker man när man i fullmäktige röstade för ”inga höjningar” såväl 2018 som 2019? Svaret är nog, att man följer Dan Nybergs tankar. Allt är i sin ordning, bara man följer stegen som ovan, 1, sedan 2 och slutligen 3. När fullmäktige inte beviljar tillägg så slutar nämnden i bokslutet med ett underskott, ett hål i kassan. Men allt har gått rätt till.

Andra ledamöter har redan i fullmäktige sagt ifrån: Det här tror vi inte på, det här håller inte. Man förlorade i fullmäktige vid budgetomröstningen, man sitter som ledamot i en nämnd som inte klarar sin ekonomi.

Kommer revisorerna rikta kritik mot kommunstyrelsen och kommunfullmäktige: Hur ofta måste vi anmärka att det inte rätt att medvetet underbudgetera? Men tänk om revisorerna kräver ett ansvar? Från socialnämndens ledamöter. Tänk om!

Den som behöver göra det får göra det – googla fram den rätta översättningen: ”Mitgefangen – mitgehangen!”

Så långt beslutsförslaget, på torsdag avgör socialnämndens ledamöter.

En tråkig blogg om en trist tillställning

De flesta svenska kommuner ordnar live-streaming från kommunfullmäktiges sammanträden. Spännande debatter från engagerade ledamöter som såklart inte bara vill övertyga andra om den rätta vägen till kloka politiska beslut. Ledamöterna tänker också på att ett bra framträdande öppnar för goda resultat vid nästa val.

I Trollhättan tycks många vilja komma till tals, det speglas alltid i lokaltidningen TTELA som rapporterar på två sidor och flera spalter därtill om alla ärenden som vållat debatt. Inte minst kring alla motioner som uppenbarligen behandlas där åtskilligt snabbare än här i Vänersborg.

Vi i vänsterpartiet har skrivit en motion om webbutsändning från fullmäktige, den ligger kvar i högen av alla motioner som väntar på att någon gång dammas av och bli behandlad. Än så länge gäller närradion som försöker återge debatten så gott det går. Och så finns alltid på kommunens hemsida en sammanfattning om vad som hände på fullmäktige: ”Fullmäktige i korthet 2019-09-18

Låt mig passa på att berätta hur föga intensivt det politiska samtalet är i vårt fullmäktige. Varje enskilt sammanträde sker till en kostnad på en bit över 100 000 kronor, lokalhyra, fika och arvoden till ledamöter och ersättare.

Punkt 4 var en intressant föredragning, men inget beslutsärende. Det berättades under 45 minuter om Vänerns vattenvårdsförbund och om fiskefrågor i Vänern. Per Sjödahl, ersättare för Miljöpartiet, och Bo Carlsson, C, ställde frågor och reflekterade över presentationen.

Punkt 9 gällde Kunskapsförbundet Väst. Henrik Josten, ledamot för M och tillika första vice-ordförande i förbundet, är värd en eloge – Henrik berättade i klartext vilka bekymmer som finns och vad som krävs i samspelet mellan kommunerna Vänersborg och Trollhättan och Kunskapsförbundet för att det ska bli bra igen. Stefan Kärvling, ledamot för V i fullmäktige och ersättare i förbundets direktion, fick stryka en del av sitt manuskript efter Henrik Jostens anförande. Sedan var det Kurt Karlsson, SD, som gick till talarstolen. (Det får jag återkomma till, det blir ämnet för ett annat inlägg i bloggen.) Jag var den fjärde och sista som begärde ordet. Mina frågor till kommunledningen och Benny Augustsson, S, besvarades inte.

På punkt 13 var det dags igen, inte innan dess. Stefan Kärvling var ende talare i ärendet om en motion från Vänsterpartiet. Fullmäktige avslog motionen, men Stefan hade redan förklarat att Vänsterpartiet skulle komma tillbaka till vår tanke att det går att spara på partistöd, när det sparas på allt annat i kommunen.

Punkt 15 var en interpellationsdebatt där ingen annan än den som ställt frågan och den som har fått frågan var i talarstolen, jag själv och Benny Augustsson. Vid interpellationer kan vem som helst begära ordet.

Under punkt 17 blev det ett lämmeltåg till talarstolen – nio gruppledare för nio partier läste upp namnen på alla som deras parti nominerade för uppdraget som nämndeman – 23 platser och 23 namn.

Under punkt 18 föreslog jag att medborgarförslaget om Mariedal Östra även skulle behandlas i vår kommuns miljö- och hälsoskyddsnämnd.

Punkt 19 gällde en fråga som jag ställde till kommunstyrelsens ordförande, Benny Augustsson. Enligt regelverket var det ingen utöver oss två som fick yttra sig.

Klockan 20:00 avslutades sammanträdet, presentationen på 45 minuter och fikapausen på 25 minuter inklusive.

Jag tror inte att jag glömde någon annan av de tillsammans 51 ledamöter från nio partier som var framme i talarstolen.

P.S.: Rätt ska vara rätt – Dan Åberg, M, talade vid den inledande informationen om oredan med avföringen från kanadagässen vid Vänerns badstränder och han uttryckte också obehag över att kanadagässen finns i omedelbar närhet av vår kommuns vattenintag.

Förväntningar inför kvällens fullmäktige?

Det korta svaret är: INGA.

Emellanåt händer det att jag flera dagar i förväg bygger upp förväntningar att det ska vara möjligt att vinna en majoritet för kloka beslut i viktiga ärenden. Då återgår jag många gånger till mina stolpar för inlägg jag vill göra för att försöka vrida kommunstyrelsens beslutsförslag rätt. Det kräver än mer förberedelse, nu när jag inte längre fått möjlighet att redan i kommunstyrelsen kunna påverka.

Men ikväll lär det inte bli något ansträngande möte.

Vid ärendet ”Delårsrapport för Kunskapsförbundet Väst april 2019” begär jag ordet endast om någon ledamot faller för frestelsen att utifrån någorlunda hyfsade redovisningar för årets första fyra månader förkunna ”faran över”. Vet man inte om vad som har hänt ”sedan dess” kan man inte riktigt förstå hur allvarlig situationen fortfarande är, för förbundets ekonomi, men än mer för utbildningens kvalitet. Och framförallt för individer som kommer i kläm. Se t ex dagens artikel i lokaltidningen TTELA ”Inget pengabeslut för nyanlända gymnasieelever”.

Därefter kommer en rad ärenden som knappast lär bli föremål för debatt.

Inte heller punkten ”Interpellation till kommunstyrelsens ordförande – Rimliga villkor för förtroendevalda i alla partier” kräver mer än ett par ord. Det skriftliga svaret innebär ju att debatten skjuts till november, 2½ år efter att Vänsterpartiet skrev motionen.

”2×2” minuter för mig och ”2×2” minuter för kommunstyrelsens ordförande, Benny Augustsson, S, mer tillåter inte regelverket för ett svar på min fråga: ”Hur påverkas den nyss påbörjade konsultinsatsen av förändringen i förvaltningsledningen?” (Jag ser att lokaltidningen TTELA också fortsätter att förundras över att kommunledningen sparkade kommundirektören: ”Politiker kräver regeländring efter Tshibanda tvingats sluta”.)

En lugn tillställning ikväll med andra ord.

Riksdag och regering – nog så spännande

Som oftast när den kommunala politiken känns tämligen trist, söker jag efter information från andra arenor. I riksdagen har ju Vänsterpartiet börjat finna sig tillrätta med att vara ett rent oppositionsparti.

Så vad är det som händer framöver, vad behöver göras?

På onsdag lämnas regeringens budgetproposition över till riksdagen. Samma dag kl 13 ordnas ”Debatt med anledning av budgetpropositionens avlämnande”. Vänsterpartiets företrädare är som alltid Ulla Andersson. (Jag hinner nog se och höra debatten innan det är dags att ge sig av till kvällens kommunfullmäktige.)

I förväg har vart och ett av de fyra partier som står bakom januariöverenskommelsen fått framträda på diverse presskonferenser och berätta om just den egna framgången i förhandlingarna. Att inte Liberalerna fick uppträda tillsammans med utbildningsminister Anna Ekström, när hon idag presenterade ”skolpaketet”, kan man ha sina funderingar kring. Hur som helst, jag tänker läsa och begrunda just den delen av den kommande budgetpropositionen med extra uppmärksamhet.

Längre fram kommer vårt parti att lämna sin egen budgetmotion. Här finns passager där vi säger varför vissa av regeringens förslag skall avslås, varför andra skall riktas på annat sätt eller med andra belopp och självfallet också partiets egna förslag på satsningar som vi vill att riksdagen skall ställa sig bakom.

Budgetmotioner är centrala i den uppsjö av motioner som kommer från alla riksdagspartier under den ”Allmänna motionstiden” som sträcker sig från dagen för riksdagens öppnande 11 september till 3 oktober. Uppemot 3000 motioner kommer att lämnas, man kan följa inflödet dag för dag på riksdagens hemsida.

På regeringens hemsida kom i veckan listan över propositioner som lämnas under hösten till riksdagen. Uppdelningen är i första hand departementsvis och i andra hand den delen som förväntas behandlas och beslutas under hösten  och en annan del där utskottens förslag först når kammaren under våren 2020.

Listan är lång, här några som jag väntar på att kunna läsa:

Justitiedepartementet: Ett socialt hållbart eget boende för asylsökande 24 september

Finansdepartementet: Ändringar i kostnadsutjämningen för kommuner och landsting 26 september

Utbildningsdepartementet: Komvux för stärkt kompetensförsörjning December

Miljödepartementet: Klimatpolitisk handlingsplan Oktober

Det är ju en hel del av politiken i Stockholm som indirekt och direkt påverkar arbetet i våra kommunala nämnder och styrelser. Då är det bara rätt att försöka hänga med kring detaljerna och inte bara följa tweets och likes och delningar i sociala medier.

Genomlysningen – hur blir det med den?

På onsdag är det kommunfullmäktige. Vid senaste sammanträdet i juni, i samband med budgetbeslutet för 2020, anförde åtskilliga ledamöter från de sex styrande partierna i Vänersborg, att visst hade kommunen problem med ekonomin, men nog skulle det vara möjligt att stå pall för alla utmaningarUppemot ett tjugotal gånger användes detta ord. Än fler gånger användes dock ett annat ord: Genomlysningen

Kommundirektör Pascal Tshibanda hade fått i uppdrag att genomlysa verksamheten för att skapa en effektivare och mer rationell förvaltningsorganisation. Visserligen hördes varningar från oppositionen, rättare sagt från oss ledamöter i Vänsterpartiet, att ha alltför höga förväntningar. Men det försäkrades gång efter annan att man hade anledning att tro på att uppdraget skulle leda fram till önskade resultat.

Nu finns inte längre Pascal Tshibanda på plats, varför jag väljer att ställa en fråga till Benny Augustsson, S, kommunstyrelsens ordförande. Här nedan min fråga som enligt reglerna kommer att få ett svar redan vid kommande sammanträde.

Fråga till kommunstyrelsens ordförande

Genomlysningen av förvaltningsorganisationen

I november 2018 beslutades i samband med mål- och resursplanen 2019-2021 att ge kommundirektören i uppdrag att genomlysa verksamheten för att skapa en effektivare och mer rationell förvaltningsorganisation. I budgetdebatten framkom att man riktade höga förväntningar på resultatet av denna genomlysning.

Kommundirektör Pascal Tshibanda genomförde en upphandling av externt konsultstöd.

Efter dialog med kommunstyrelsens presidium tilldelades konsultföretaget Public Partner AB uppdraget.

När kommunstyrelsen vid sammanträde 2019-05-08 beslutade att avsätta 450 tkr till kommundirektörens förfogande var tanken att ”en återrapportering till kommunstyrelsen kommer att ske i anslutning till avslutat uppdrag”.

Kommunstyrelsens beslut avvek från texten i tjänsteskrivelsen, som så vitt jag förstår, kommunstyrelsens arbetsutskott hade ställt sig bakom. Ovanstående mening återfinns inte i kommunstyrelsens beslut.

Istället finns en annan text från ett tilläggsförslag som godkändes: ”De 240 timmarna skall hanteras så effektivt som möjligt utifrån närvaron av berörda personer. Slutdatum ska dock vara senast den 1 november 2019.”

Med tanke på att berörd kommundirektör Pascal Tshibanda inte längre är närvarande, och med hänsyn till att endast sex veckor återstår till fastslaget slutdatum, vill jag ställa följande fråga:

Hur påverkas den nyss påbörjade konsultinsatsen av förändringen i förvaltningsledningen?

Lutz Rininsland                                                            2019-09-13

 

Besviken på mig själv

Frustration är inte en önskvärd reaktion. Jag borde ha lärt mig att skaka av trista intryck från jobbiga möten. Men jag upplevde just detta. Kunskapsförbundets direktion hade ju hamnat i en rävsax, med en snabbt växande obalans, kommunledningar som låtsas vara döva och hotet att behöva göra avkall på utbildningars kvalitet för att rädda ekonomin. Hur skulle lösningen bli?

Min partikollega Stefan Kärvling har mycket väl beskrivit vad som hände innan och under gårdagens sammanträde. Han orkade återge utförligt vad vi kom fram till, hur beslutet ser ut och vad som döljer sig i beslutet. Själv skrev jag följande kommentar på Stefans blogg: ”Tack, Stefan, för att du rapporterade direkt. Jag läste också ”morgondagens” TTELA och informationen som finns på Kunskapsförbundets hemsida. Min kommentar gäller egentligen dessa två texter: Klart, sätter man plåstret skickligt nog syns inga öppna sår vid första anblicken.

Min frustration då? Alla ledamöter och ersättare i Kunskapsförbundets direktion måste uppfylla ett villkor för att överhuvudtaget vara valbara till detta uppdrag: Att man ”hemma” i medlemskommunen, antingen Trollhättan eller Vänersborg, också har blivit invald i kommunfullmäktige. Det känns jobbigt att behöva lyssna på alla inlägg i direktionen med innebörden ”kommunen borde lyssna, kommunen borde förstå, kommunen borde handla”. Varför gör man sin röst hörd i direktionen, bara i direktionen? Men inte i kommunen, inte i kommunfullmäktiges offentlighet? Några invänder säkerligen. Vi pratar ju i våra partier, på våra möten.

Vi kommer nog fortsätta med att utmana till en debatt i fullmäktige, så att alla vet vem som verkligen vill få Kunskapsförbundet på rätt köl igen.

Förbundets gymnasieutbildning klarar sig för stunden. Vuxenutbildningen kommer närmare den dagen när kommunen måste inse hur dyrt det blir att spara pengar. En stor grupp ungdomar som med stöd av gymnasielagen skulle kunna hanka sig fram med tillfälliga uppehållstillstånd faller offer för våra kommunalråds ovilja att ta sin del av ansvaret för migrationspolitiken.

Vi får se om det finns tillfälle att öppna för ett samtal i nästa vecka när kommunfullmäktige sammanträder.

Se där! Även för dem? Politikens ovilja att lösa problem

UAvslutande två meningar i Eva Stenbergs betraktelser i DN den 2 september var: ”Det är mycket som står på spel för partierna. Och för dem som flyr undan förföljelse eller krig.

Artikeln avsåg att belysa riksdagspartiernas inställning och beredskap att medverka i den parlamentariska utredningen ”Den framtida svenska migrationspolitiken”.

Vänsterpartiet har bett Christina Höj Larsen att delta i kommittens arbete. Vad jag förstår är hon den ledamot bland alla åtta partiers företrädare som minst tänker på Eva Stenbergs näst sista mening Det är mycket som står på spel för partierna.” Hur alla andra ser på den avslutande meningen: ”Och för dem som flyr undan förföljelse eller krigkan jag inte uttala mig om. Christina Höj Larsens alla tankar ligger hos människor som har flytt från krig och förföljelse.

Jag hade anledning att mailväxla flera gånger med Christina. Medan det är åtta riksdagspartier som fram till 16 augusti 2020 har fått tid att producera ett underlag för en proposition, så är det nio partier i Vänersborg som har en brännande fråga att besvara. Menar man egentligen allvar med sitt arbete i olika församlingar eller sitter man bara av sina möten och bollar över problemen till någon annan?

Stefan Kärvling och jag bevakar Kunskapsförbundet Västs intressen i förbundets direktion och i kommunfullmäktige, Stefan även i kommunstyrelsen där han dock tyvärr endast är ersättare för Vänsterpartiet.

Vi har skrivit flera gånger om Kunskapsförbundets svåra situation. Medlemskommunerna Trollhättan och Vänersborg har krav och stora förväntningar på förbundets utbildningsverksamhet, men när det gäller att finansiera förbundet så sviker båda kommuner.

I första hand gäller det bidragen till gymnasieprogrammen. I andra hand volymen på kommunernas uppdrag om hur mycket vuxenutbildning förbundet skall ordna. Och i detta andra uppdrag döljer sig utbildningen för ensamkommande ungdomar som enligt Gymnasielagen kan få tillfälliga uppehållstillstånd under förutsättning att man deltar i utbildningen.

Där ligger problemet: Förbundet kan inte erbjuda utbildningsplatser om det inte finns finansiering, kommunerna säger sig förstå situationen, men förklarar rakt ut att några pengar inte finns  Utan att vara på utbildning finns inte möjlighet för de ensamkommande ungdomarna att erhålla tillfälligt uppehållstillstånd.

”Och för dem som flyr undan förföljelse eller krig” Vad tror man egentligen skall hända när desperata ungdomar bara ”finns”, ingenstans att gå, ingen arbetsplats, ingen skola, ingen undervisning, just ingenting. Vad tror man egentligen? Vad förväntar man sig? Vad väntar man på?

I förbundets direktion riktar sig alla partier till kommunen. Vid nästa sammanträde i kommunen avslår man sina egna önskemål. Olika stolar, olika svar. Finns det någon tredje som är boven?

I ett mail till Christina Höj Larsen skrev jag: ”Ska inte låta bli att göra min röst hörd i fullmäktige, i Kunskapsförbundet och i andra sammanhang – men denna kompakta attityd ”Hör inte, ser inte, förstår inte, vill inte veta” är mera smärtsam än rena rasistiska och elaka uttalanden.”

Christina Höj Larsen pekar på att det gick snett från början. När regeringen väl insåg att den snabba och hårda förändringen – från permanenta till i regel endast tillfälliga uppehållstillstånd – hade fört med sig allvarliga problem, så vill man luckra upp regelverket. Men det blev inte bra, det blev fel.

Christina skriver: ”Liknande problematik finns på många ställen runt om i landet. Denna brist uppmärksammades av remissinstanser, och är en del av oredan som karakteriserar nya gymnasielagen.”

Vi fick också ett utlåtande från en jurist som handlägger många ärenden för ensamkommande ungdomar. Han säger:

”Kommunen har ju samma ansvar för de ungdomar som beviljats uppehållstillstånd enligt nya gymnasielagen som för alla andra kommuninvånare. Det finns därför ingen laglig grund att utesluta dessa ungdomar från gymnasie- och den kommunala vuxenutbildningen endast utifrån deras uppehållstillståndsstatus. Så om det är detta som är problemet tänker jag definitivt att det borde gå att finnas sätt att argumentera mot och potentiellt vägar att bestrida det rent juridiskt.

Däremot finns det tyvärr ingen skyldighet för kommunerna att erbjuda sådana yrkesutbildningar på komvux och vissa andra utbildningar som kan ge rätt till förlängt uppehållstillstånd. Detta är ett problem som anfördes av remissinstanser redan i förarbetena till lagen men som ignorerades av regeringen. I Malmö har vi sett att just att det regionalt varierade utbudet på utbildningar är ett stort problem för den här gruppen och något vi försökt lyfta på ett politiskt plan kommunalt.”

På torsdag sammanträder Kunskapsförbundets direktion. Jag vet inte vad detta möte kommer att resultera i. Jag vet vad Vänsterpartiet, vad Stefan och jag anser. Jag har ingen aning om hur de andra ledamöterna kommer att slingra sig denna gång.

Olustig situation

Ärligt talat, jag vet inte varför tre kommunalråd enas kring denna märkliga motivering: ”På grund av bristande förtroende och att vi inte delar synen på hur ledarskap ska bedrivas i Vänersborgs kommun så upphör din tjänst som kommundirektör…

Min uppfattning är att det är politikernas uppgift att ansvara för ledarskap och att kommundirektören var satt att som högste ansvarige tjänsteman förvalta det politiska uppdraget. ”Hur ledarskap ska bedrivas?” Vad menas egentligen?

Så sent som i november, i budgetarbetet inför 2019, beslutades: ”Kommundirektören ges i uppdrag att genomlysa verksamheten för att skapa en effektivare och mer rationell förvaltningsorganisation.” Kommundirektör Pascal Tshibanda upphandlade externt konsultstöd. Kommunstyrelsen avsatte 450 tkr genom beslut i början av maj 2019. Där beslutades också: ”Slutdatum ska dock vara senast den 1 november 2019.” 

Vid ett extra sammanträde med kommunstyrelsen den 27 augusti påbörjade konsulterna sitt uppdrag. Nu blir det plötsligt en mycket annorlunda infallsvinkel som konsulterna har att hantera.

Handlade det i själva verket om tvivel på kommundirektörens kompetens att utföra sitt arbete? Jag dristar mig att påminna om ett talesätt: Man skall inte kasta sten när man sitter i glashus!. Det är andra gången med endast några få års mellanrum som kommunledningen sparkar den högste förvaltningschefen. Utan att tala klarspråk med vad som anses vara anledningen till ett sådant uppseendeväckande beslut.

Studsade till

I flödet av nyhetsbrev och sammanställningar av diverse debattartiklar är det lätt att gå vilse. Ofta stannar det vid en blick på ingressen och en snabb titt ”vem som” är författaren. Många rubriker lockar, andra gör det enkelt att hoppa över.

Och så kommer plötsligt den där artikeln, det inlägget som känns som: Javisst, så är det, på rätt spår, varför har det inte beskrivits tidigare – eller har jag bara missat?

Debattsidan i DN igår: ”Krav och disciplin i skolan riskerar driva unga till gäng”. Jag reagerade mot rubriken. Lägg av, ännu en simpel förklaring och en överdriven formulering. Men det finns andra formuleringar som väcker intresset: ”elevmotiverande arbetssätt”, ”obalans mellan teoretisk kunskap och praktisk tillämpning”, ”känslomässigt starka lärhändelser” och värde­skapande lärande.

Redan i tidningens text i den digitala versionen finns åtskilliga länkar, men jag sökte vidare och upptäckte flera hemsidor och bloggar som jag skrev in på min lista över ”2do-läsa”.

Så t ex VÄRDESKAPANDE LÄRANDE och VALUE CREATION PEDAGOGY.

Storstädning behövs

Kommunledningen kan styra, avgöra vad som ska sättas på ärendelista för kommande sammanträden. Så ska det vara.

Partierna utanför kommunledningen, partierna som har valt att vara i opposition, har andra möjligheter att påverka dagordningen. Enskilda frågor som kan tas upp i en motion i fullmäktige. Motioner utmynnar alltid i ett yrkande: Det här vill vi!

För det mesta är det aktuella spörsmål som tas upp i motionerna. Därför förväntar sig motionären att beredningen skall ske skyndsamt och att fullmäktige inom kort kan färdigbehandla motionen och besluta om bifall eller avslag.

I slutet på maj efterlyste jag ett större antal motionssvar.

Nu vet jag att fullmäktige i september endast tar ställning till en endaste motion. Jag är inte road av kommunledningens ovilja att respektera oppositionens försök att delta i det politiska arbetet. Men innan jag skriver en motion i syfte att skynda på, så ställer jag en interpellationsfråga till kommunstyrelsens ordförande.

Frågan kommer att besvaras vid sammanträdet 18 september.

Texten har rubriken Rimliga villkor för förtroendevalda i alla partier