Finns väl inga dumma frågor?

Nog känner jag då och då att mitt agerande kan uppfattas som ”a pain in the neck” nere i stan på kommunalrådskorridoren. Tycks vara något som gäller allmänt för aktiva vänsterpartister.

Jag ställer oftast mina frågor till ordförandena som nuförtiden känner det angeläget att besvara en allvarlig menad fråga på ett seriöst sätt. Så har det inte alltid varit.

Men visst kan jag retas när samma situationer upprepas igen och igen. Jag tänker på fullmäktigebeslut och vad som sker i anslutning till fullmäktigebeslut.

Fullmäktige är kommunens högsta beslutande organ, det fullmäktige bestämmer det ska gälla. För det mesta finns inga tankar på att det kan vara på annat sätt. Men inte alltid,

Ett beslut kan ju t ex betyda att fullmäktige ger ett uppdrag. Och då är det förvånande att behöva konstatera att det finns beslut om ett uppdrag som dras i långbänk eller verkställs på annat sätt än uppdraget formulerades eller, än värre, inte verkställs överhuvudtaget.

Jag avstår från att rabbla exempel, jag stannar vid att anknyta till sammanträdet i oktober och ta upp en fråga som jag ställer nu i november.

I oktober beslutade fullmäktige enhälligt om bifall till mitt yrkande i motionen ”Ompröva hanteringen av ärenden där handlingarna är mycket omfångsrika”. Om inledningen av yrkandet låter lite konstigt, så är förklaringen att det tog hela tre kalenderår innan motionen behandlades. Så här yrkade jag: ”Den tillträdande kommunledningen ser över arbetsformer i syfte att ge ledamöterna bättre villkor att vara pålästa, samtidigt prövas andra tillvägagångssätt för att möjliggöra en smidig hantering av mindre avvikande synpunkter kring detaljerna.”

Någon dag innan mötet i oktober inbjöds kommunen att senast den 10 januari 2022 yttra sig på en remiss om en stor och viktig utredning med rubriken ”En god ekonomisk hushållning”.

Kommunfullmäktige sammanträder 16 december 2021 och därefter 16 februari 2022 – för sent för ett yttrande.

Kommunstyrelsen då? 24 november 2021 och därefter 26 januari 2022 – för sent för ett yttrande.

Utredning är på strax över 1000 sidor. Det är sådant jag avsåg med min motion som nu har bifallits.

Här min interpellationsfråga till kommunstyrelsens ordförande, Benny Augustsson.

Men jag undrar: Det är väl ingen dum fråga jag ställer, eller?

Interpellation till kommunstyrelsens ordförande angående

Remiss på SOU 2021:75En god kommunal hushållning

Vid senaste fullmäktige 2021-10-22 blev det enhälligt bifall till motionen ”Ompröva hanteringen av ärenden där handlingarna är mycket omfångsrika”.

Därmed gavs uppdraget ”att se över arbetsformer i syfte att ge ledamöterna bättre villkor att vara pålästa”.

Bakgrunden till motionens yrkande var att mycket digra underlag skickades ut i samband med kallelsen till sammanträdet, handlingar som i själva verket hade funnits på kansliet under en längre tid.

Vid behandlingen av motionen riktade jag en direkt fråga till kommunstyrelsens ordförande.

Frågan avsåg en anmodan av Finansdepartementet riktad till Vänersborgs kommun att senast 10 januari 2022 lämna ett remissyttrande kring ovan nämnd utredning.

Jag undrade om gången för remissförfarandet och dristade mig till att ställa frågan: Kan det inte vara bra om ”politiken” kan inbjudas till information och samtal i god tid innan ett förslag till yttrande presenteras i form av en tjänsteskrivelse? En skrivelse som endast ger oss möjlighet att säga ”ja, vi ställer oss bakom …”

SOU 2021:75 ”En god kommunal hushållning” kommer i två delar, tillsammans strax under 1000 sidor.

Utredningen tillmäts stor betydelse, om jag inte tolkar diverse uttalanden helt fel.

Med bakgrund av den bifallna motionen och med tanke på att min fråga vid senaste fullmäktige möjligtvis överrumplade ordföranden, så vill jag ställa min fråga på nytt, med förhoppningen om att det ordnas ett bra tillfälle att ”göra på annat sätt än vad brukligt är”:

Hur hanteras arbetet med att lämna ett remissvar på utredningen SOU 2021:75En god kommunal hushållning”?

Lutz Rininsland                                                 2021-11-05

Lokala tankar om flyget

Sedan mars 2020 finns det inga kommersiella flyglinjer som trafikerar den lokala flygplatsen i Trollhättan. Ingenting tyder på en omstart.

2021 kom den lokala flygplatsen med i gruppen beredskapsflygplatser som med tanke på pandemin utvidgades till att omfatta 23 flygplatser i Sverige. Sannolikt upphör tillskottet med statliga extra pengar i slutet på december 2021.

Flygplatsens behov av fortsatt finansiering borde landa hos närliggande ägarkommunerna, i första hand Trollhättan och Vänersborg. Då tänker jag inte på det tillskott som ändå betalas år för år – jag ser framöver mig en ansökan om extra pengar.

Jag läser i onsdagens Dagens Nyheter: ”Region Stockholms nya riktlinjer: Inga fler flygresor till Malmö och Göteborg”: ”Från och med 2022 års budget antar Region Stockholm nya riktlinjer för tjänsteresor. Alla resor som tar fem timmar eller mindre med tåg – ska tas med tåg. Därmed är det slut med flygande till Göteborg och Malmö.” ”Efter årsskiftet införs en gräns på fem timmars restid med tåg – är resan kortare än så ska anställda inte flyga. Man uppmuntrar även till att ta tåg på ännu längre resor, inklusive nattåg.”

Det sägs att Stockholms stad överväger att landa i ett liknande beslut.

Tyvärr inte på svenska, men såväl på engelska som på tyska ser jag att Greenpeace propagerar för samma tanke: ”GET ON TRACK: train alternatives to short-haul flights in Europe” och ”Auf die Schienen, fertig, los”.

Kommunstyrelsens ordförande i Vänersborg, Benny Augustsson, S, har träffat representanter för Västflyg. Det nybildade bolaget värnar om regionalt flyg och brinner för utvecklingen av el-flyget. Det finns förhoppningar om att utvecklingen redan om 10-15 år skall leda fram till kommersiellt attraktiva flyglinjer. Det finns en ambition att vara först – här på den lokala flygplatsen.

Ambitionen påminner om annat – Wargön innovation med återvinning av textilfiber. Vilka förväntningar vi hade! Den ambitionen drivs idag framgångsrikt i flera projekt i andra svenska kommuner och med stor bredd nere på kontinenten.

Jag noterar med intresse att distansmöten efter pandemin utvecklas på många håll som ett affärs- och möteskoncept där man blandar fysiska möten någon gång med frekventa korta digitala möten.

Jag läser DN-informationen som att flyg från Bromma till Trollhättan är ”out”, tågresor gäller.

När kommer beskedet från Västra Götalandsregionen, från Trollhättans stad, från Vänersborgs kommun att detta också gäller ”åt andra hållet”?

Marknadsskolan – tre infallsvinklar

Vänsterpartiet använder termen ”marknadsskolan” sedan en längre tid tillbaka. Partiet återkommer ofta med ännu fler notiser över hur illa den svenska skolan far av aktiebolagens härjningar.

Andra har haft svårare – man talade om friskolor, skolkoncerner, ”de andra” när man ville dra en linje till kommunala skolor.

Och så finns marknadsskolans representanter som nu tar ton och spyr förakt över alla som vill landets heligaste ko illa – valfriheten.

Någon verklig förändring blir det inte om man gör det lätt för sig. Skolan i Sverige dras med i den nedåtgående spiralen och snart kan det vara för sent att återgå till en ordning som ger våra ungdomar den utbildning som behövs i vårt samhälle.

Vänsterpartiet har nu en egen sida som uppdateras regelbundet: Marknadsskolan.

En annan källa till information finns i tankesmedjan Balans.

Centerpartiet haft sin kongress för några veckor sedan. Med nöd och näppe lyckades partiet att stoppa några motioner som skulle ha betytt en radikal förändring. Nu konstaterade media sammanfattningsvis att det mullrade i leden. Vi får följa riksdagsledamoten Niels Paarup-Petersen framöver.

Socialdemokraterna har kongress nu i veckan. Jag valde att se närmare på en motion som på flera sätt yrkar att partiet bör hantera marknadsskolans utmaningar. Det återstår att se vad kongressens ledamöter drar för slutsatser. Motionen C96 är inte den enda som kommer att locka delegater till talarstolen.

Ur kongressunderlaget klippte och klistrade jag en pdf: först motionen, därefter partistyrelsens utlåtande och slutligen uttalandet som partistyrelsen hänvisar till.

Och vad säger ”marknadsskolan” själv? Jag stannar för två uttalanden. En debattartikel i GP, ”Det är inte koncernskolor som driver segregationen” som är en replik till en annan artikel: ”Friskolor segregerar sönder det svenska skolsystemet”. Och så storsläggan, Almegas rapport. Någon dag innan S-kongressen uttalas en skarp varning – se här, detta kommer att hända om ni inte sansar er. ”Vilka konsekvenser får friskolornas vinstförbud för elever och kommuner?

Några spännande veckor framöver

Visst fängslas jag också av Socialdemokraternas Partikongress 3-7 november i Göteborg. Förväntningarna är, får jag erkänna, nästan lika stor som inför Vänsterpartiets Vänsterdagarna veckoslutet därpå. Också i Göteborg.

Till Göteborg kom jag för 51 år sedan, några dagar efter min examen vid Freie Universität Berlin. Diplom-Politologe titulerades jag nu. En sådan examen, en sådan studieinriktning, kände man 1970 inte till i Sverige, absolut inte på min första arbetsplats under två på Hållarefabriken hos SKF i Göteborg.

Jag försökte att orientera mig så snabbt och så gott det gick. Och verkstadsgolvet i kullagarfabriken var en bra plats att utgå ifrån. Någon mer socialdemokratiskt hemmaplan som SKF i Göteborg fanns inte i sinnevärlden. Bengt Tengroth och strax därefter ungtuppen Göran Johansson vid rodret, sossar i ledning för facket på avdelningen, i klubben, på Metalls avdelning 51, i LO-ledningen i Göteborg, överallt.

I Berlin som studerande tillhörde jag ”SHB”, Sozialdemokratischer Hochschulbund (och därmed partiet). Visst, det fanns även SDS, Sozialistischer Deutscher Studentenbund, men jag tog inte steget över dit. Nu märkte jag av stelheten direkt, von oben-attityden. Visst hade jag nära från min lilla lägenhet i Haga till Folkets Hus vid Järntorget, men jag kände av att jag inte hörde hemma i Göteborgs LO-SAP-krets.

Vid andra eller tredje kontakten med det andra ”möjliga partiet”, träffade jag genom mina kontakter med gruppen kring tidskriften Zenit aktiva unga VPK-are, senare även C H Hermansson. Det var vid ett möte i just Folkets Hus vid Järntorget, vid något som nog var en föregångare till nu aktuella Vänsterdagarna. Nu är det lite mer än femtio år sen som jag blev med i partiet.

Tillbaka – vad är det som blir spännande? Det är bara att googla – handlingarna för den 41:e S-partikongressen är offentliga. Det finns en uppsjö av motioner som är rysligt lockande. Men så finns det också partistyrelsens utlåtande kring dessa motioner. Alla dessa texter, alltid på samma tema: Bra, utmärkt, behjärtansvärt, tankeväckande – MEN, och MEN, och MEN… ”varför partiledningen yrkar avslag…”

Jag undrar hur det kommer att gå. För det finns också annat som väntar på besked från partikongressen i Göteborg. Det behövs ett avgörande i riksdagen, i finansutskottet och i kammaren vid omröstningen. Vems budget får majoritet? Regeringens? Med stöd av vem? Vem stödjer i slutomröstningen det andra, tänkbara alternativet? Vem drar sig ur, röstar på eget förslag och avgör?

Och tidigt idag så kom som ett litet yrväder Katalysen och Daniel Suhonen. En artikel i tidningen Arbetet: ”Socialdemokraterna är frivilliga fångar i sina egna problembilder” och själva rapporten ”VI SKÄR NER I VÄLFÄRDEN FÖR ATT RÄDDA VÄLFÄRDEN – Det socialdemokratiska självbedrägeriet”.

Nog är det spännande! Och upplösningen har en enorm betydelse för oss alla. Och jag är säkert på en sak till: Det sitter ett dussintal politikstuderande runtom i Sverige som just nu har hittat temat för kandidat-uppsatsen eller ett avancerat masters-arbete.

Svårt att fullt ut förstå

Arbetsförmedlingen mäktar inte med. Beskedet kom i måndags mitt på dagen i P1 Sveriges Radio.

  • Arbetsförmedlingen får drygt 10 miljarder kronor över på sina anslag i år, enligt en ny bedömning.
  • Myndigheten vill nu vara mer fri att till exempel flytta pengar mellan olika anslagsposter som a-kassa och aktivitetsstöd.
  • ”Det har varit väldigt många fler inskrivna arbetslösa och vi har inte mäktat med fullt ut”, säger generaldirektör Maria Mindhammar.

Tidigt tisdag morgon kom reaktionen från regeringen och arbetsmarknadsminister Eva Nordmark.

Så långt är jag med.

Men det där med KROM – att arbetsförmedlingens arbetsförmedlare inte längre behövs för att förmedla arbeten. Istället läggs det mesta över till Kundval Rusta och Matcha.

Vad betyder det, hur går det till, blir det resultat? Rapport efter rapport försöker hitta svar på frågorna. Inte låter det som att det blir någon fullträff. Istället ökar misstänksamheten kring ännu en privatisering som den socialdemokratiska regeringen driver.

Och misstänksamheten syns nu även i texter som regeringen lägger fram: ”Arbetsförmedlingen får analysuppdrag om matchningstjänster”.

Följande citat kommer från texten i uppdraget:

• hur matchningstjänster kan utformas i syfte att leverantörer ska ge ett ändamålsenligt stöd till alla deltagare i matchningstjänster och att leverantörerna inte prioriterar bort de deltagare som står längre ifrån arbetsmarknaden (s.k. parkering), bl.a. genom ekonomiska incitament i form av ersättningar till leverantörer som differentieras utifrån deltagarnas förutsättningar att få arbete, varierande utförarkrav och innehåll inom olika delar av tjänsterna och genom kontroll och uppföljning av leverantörer och tjänster,

hur resultatersättningen för utbildning kan utformas, t.ex. genom att ersättningen är lägre än den resultatersättning som lämnas för arbete, i syfte att leverantörerna inte systematiskt ska prioritera övergångar till reguljär utbildning framför matchning till arbete, samt om och i så fall hur resultatersättning bör betalas ut först efter en viss tids studier så att ersättning inte betalas ut om individen snabbt återgår till arbetslöshet,

Uppdraget ska redovisas slutligt till regeringen (Arbetsmarknadsdepartementet) senast den 11 mars 2022.

Förresten, hur ser det ut i Vänersborg? Med KROM? Med hjälp till arbetslösa, långtidsarbetslösa, arbetssökande. Jag vet inte. Jag vet att våra kommunalråd får information – Vänersborg, Trollhättan och Grästorp har ju slutit en överenskommelse med arbetsförmedlingen regionalt. Våra kommunalråd kanske vet. Det hörs dock inget, så läget verkar lugnt, eller?

Jag googlar ”KROM” och ”VÄNERSBORG”. När arbetsförmedlingen bedömer att en arbetssökande är aktuell för att ”rustas och matchas” så har den arbetssökande rätt att via ”Kundval” välja någon privat entreprenör.

Med kontor i Vänersborg finns:

Men man begränsas inte till att söka endast i Vänersborg, på den aktuella sidan finns långt över 100 ”aktiebolag” och andra.

Arbetsförmedlingen i Vänersborg? Tja, det finns ett statligt servicekontor i Vänersborg. Där kan den sökande skriver in sig för att sedan få hjälp hos arbetsförmedlingen i Trollhättan.

Allt jag kan säga är att jag känner ett visst lugn för egen del – jag var 67 när det kommunala regelverket föreskrev en övergång till pensionärslivet. Men visst var det bättre, då, 2008 – om jag minns rätt.

Seniorkort vid 65+

Ännu ett medborgarförslag om ”seniorkort vid 65+” togs upp på kommunfullmäktiges möte i onsdags. Alla tidigare har avslagits.

Jag begärde att förslaget skulle behandlas av förvaltningen och sedan återföras till fullmäktige för ett beslut. Det var intressant att se hur partipiskan avgjorde. ”Nix fullmäktige, skicka till kommunstyrelsen för ett snabbt beslut, underförstått ett snabbt nej.”

Jag begärde inte votering för att jag kunde tolka tonen i ledamöternas inlägg – mitt förslag skulle inte få gehör. Gruppledaren i ett annat parti begärde votering. Såklart ingen framgång.

Min reservation lyder:

Kommunfullmäktige 2021-10-20

Reservation i ärende 20:

Medborgarförslag om att seniorkort bör ges redan vid 65+

Det lär finnas stor enighet bland förtroendevalda att utnyttjandet av kollektrafikalternativet bör gynnas. Nationella, regionala och lokala beslutsdokument talar ett tydligt språk.

Innan pandemins påverkan på hela samhället konstaterades att målsättningen om att öka andelen resor med kollektivtrafik gav resultat.

I Västra Götaland och inom Västtrafiken infördes så sent som för ett år sedan ett nytt system med zonerna A, B och C.

Det nya systemet förändrar också villkoren för våra seniorer. För resor inom den egna kommunen gäller nu: Avstår man från att göra resor med egen bil, kan man inte använda sig av cykeln och är avståndet för långt att gå kostar en enkelresa nu 34 kronor. Från Vargön in till Vänersborg och hem igen blir det 68 kronor.

Precis samma avgift gäller för ett besök hos en anhörig i Herrljunga eller en dagsutflykt till Lysekil.

Med andra ord, det har skett stora förändringar i villkoren för den som får ett seniorkort 75+ från Vänersborg eller den som får ett seniorkort 65+ i Trollhättan och i en mängd andra kommuner i Västra Götaland.

Kollektivtrafiknämnden i Västra Götaland arbetar med att hantera situationen och det är sannolikt att ett politiskt beslut med tydliga rekommendationer om seniorkort 65+ blir resultatet. Det kommer också att föra med sig att kommunerna erbjuds ett högre prisläge för att acceptera detta erbjudande.

Enligt regelverket gäller att medborgarförslag som avgörs i kommunfullmäktige bör färdigbehandlas inom ett år. Samma regelverk gäller inte om förslaget överlämnas till kommunstyrelsen eller annan nämnd.

Jag anser att medborgarförslaget om seniorkort 65+ skall avgöras av kommunfullmäktige med tanke på att det behöver finansieras och på grund av att ett förslag från regionen är att förvänta under första halvåret 2022.

Jag beklagar att mitt yrkande inte fick gehör och reserverar mig.

Lutz Rininsland                                                          2021-10-22

Mitt enda syfte är att informera

Jag kan tänka mig att det framkallar olika reaktioner – spontana och genomtänkta. Så här är det:

Partibidragsnämnden har beslutat om stöd till politiska partier för stödåret 2021/2022 samt till riksdagspartiernas kvinnoorganisationer för stödåret 2022.

Samtliga riksdagspartier och Feministiskt initiativ har ansökt om stöd för tiden den 15 oktober 2021 – 14 oktober 2022 enligt lagen om statligt stöd till politiska partier.

Partibidragsnämnden har i dag beslutat om följande stöd för stödåret 2021/2022.

  • Socialdemokraterna: 40 558 008 kronor
  • Moderaterna: 30 882 888 kronor
  • Sverigedemokraterna: 26 792 040 kronor
  • Centerpartiet: 16 297 620 kronor
  • Vänsterpartiet: 15 250 608 kronor
  • Kristdemokraterna: 13 156 584 kronor
  • Liberalerna: 12 783 280 kronor
  • Miljöpartiet: 11 909 472 kronor
  • Feministiskt initiativ: 324 704 kronor

 Totalt: 167 955 204 kronor

Samtliga riksdagspartiers kvinnoorganisationer har ansökt om stöd för år 2022 enligt lagen om statligt stöd till riksdagspartiernas kvinnoorganisationer.

Partibidragsnämnden har i dag beslutat om följande stöd för stödåret 2022.

  • Sveriges Socialdemokratiska kvinnoförbund: 2 965 250 kronor
  • Moderaterna: 2 385 050 kronor
  • Sverigedemokraternas kvinnoförbund: 2 230 330 kronor
  • Centerkvinnorna: 1 630 790 kronor
  • Vänsterpartiet: 1 572 770 kronor
  • Kristdemokratiska kvinnoförbundet: 1 456 730 kronor
  • Liberala kvinnor: 1 418 050 kronor
  • Miljöpartiet: 1 340 690 kronor

Totalt: 14 999 660 kronor

Nyfiken vilka svar jag får

Mål- och resursplanen, alltså budgeten för nästa år, klubbades i Vänersborg redan i juni.

Nu är förberedelserna för budgetprocessen 2022 inför 2023 i full gång. Som alltid lägger flera partier ner rätt så mycket mer arbete under ett valår. Många löften kommer att lyftas fram …

I grunden tycker jag inte alls om kommunens budgetprocess. Jag förstår att det går att göra på annat sätt, ett bättre sätt tror jag.

Jag ställer två frågor till kommunstyrelsens ordförande, Benny Augustsson. Svar får jag under kommunfullmäktiges digitala sammanträde 20 oktober.

Fråga till kommunstyrelsens ordförande

Utbildningen ”Tillitsbaserad ekonomi- och verksamhetsstyrning”

Sedan två, tre år tillbaka erbjuds regelbundet och nu med tilltagande antal utbildningstillfällen nämnd utbildning.

Utbildningens innehåll och syftet med utbildningen beskrivs på följande sätt:

Traditionell ekonomi- och verksamhetsstyrning ifrågasätts allt oftare för att den anses skapa en tungrodd administrativ process och misstro. Denna utbildning handlar om hur du kan utveckla ekonomistyrningen bort från traditionell budgetstyrning och istället skapa en tillitsbaserad, dynamisk ekonomi- och verksamhetsstyrning som främjar samverkan och effektivitet och bättre tar hänsyn till oförutsedda händelser. Du får lära dig hur du i praktiken kan arbeta med tillitsbaserad och dynamisk budget, uppföljning, målstyrning och prognos.

Annonsen från Dagens Samhälle beskriver även vad ”Utbildningen går genom” – jag har skäl att tro att ingen har kunnat undgå att se annonsen.

Min fråga till kommunstyrelsens ordförande:

Har någon från förvaltningsledningen eller någon politiker från kommunledningen deltagit i utbildningen?

Och om svaret är nej, övervägde man att anmäla sig till utbildningen men kom fram till att överge tanken?

Lutz Rininsland                                           2021-10-12

En god kommunal hushållning

Vänersborgs kommun är en av trettio kommuner som har tagits med på remisslistan för SOU 2021:75 ”En god kommunal hushållning”. Andra remissinstanser är ett antal föreningar, myndigheter, regioner, revisionsföretag såsom PWC och KPMG.

Detta betänkande kommer från ”Utredningen om en effektiv ekonomistyrning i kommuner och regioner”. Remissyttranden skall lämnas senast den 10 januari 2022.

Flera gånger under senaste tiden har det förekommit att Vänersborgs kommun anmälde att man avstod från att yttra sig vid liknande begäran om remiss. Men jag kan inte föreställa mig ett sådant svar denna gång.

Den röda tråden i betänkandet är att vilja skapa eller bidra till ”långsiktighet” för kommunala ekonomiska ställningstaganden. Och det är det som har varit frånvarande i Vänersborg under en mycket lång tid. Efter kommunsammanslagningen 1973 fanns under nio år, under tre mandatperioder, en hyfsat stabil majoritet av fyra eller tre allianspartier. 1982 tillträdde S och V med 26 av 51 mandat. Sedan växlade kommunledningen färg fram till 2002, vid sex kommunalval, en gång allians, sedan igen S tillsammans med något annat parti. Från 2002 till 2010 var det S och C som bröt mönstret innan S i Arena-katastrofvalet förlorade 9 av sina 21 mandat. Alliansen återkom för en mandatperiod, men deras ledning förfogade endast över 20 av 51 mandat. 2014 återkom S och höll sig kvar 2018 med stöd av C och MP, men alltid i minoritet med 22 resp 20 mandat av 51.

Instabil är ordet, långsiktighet fanns inte, finns inte.

Jag fick mig berättat om häftiga ordväxlingar på kommunstyrelsen förra veckan. Ärendet var upplägget och tidsplanen för nästa års budgetarbete.

Så visst, Vänersborg behöver svara på frågorna i anslutningen till betänkandet, i vår kommun finns en unik erfarenhet av instabilitet och kortfristiga ekonomiska beslut.

Så här skrev ekonomichefen Annika Wallenskog, SKR, på sin blogg:

”Häromveckan presenterades också ”En god kommunal hushållning”. Utredningen lägger förstås många olika och intressanta förslag för kommunsektorns ekonomistyrning.

Utredningen föreslår att vi går från god ekonomisk hushållning till god kommunal hushållning. God kommunal hushållning innebär att ekonomin ska förvaltas på ett säkert och långsiktigt hållbart sätt. Inom de gränser som ekonomin sätter ska verksamheten vara ändamålsenligt utformad och ha en hög effektivitet. För att stärka långsiktigheten föreslås att fullmäktige minst varje mandatperiod ska besluta om ett rullande 10-årigt program för ekonomin där långsiktiga ekonomiska mål ska sättas. Konsekvenserna av målen för verksamheten ska beskrivas och de långsiktiga målen blir utgångspunkten för mål och planer i budget.”

”Duellen” i SVT:s partiledardebatt

Notisen ”Nooshi Dadgostar duellerar med Jimmie Åkesson om SKOLAN (med fokus på friskolornas villkor och likvärdigheten i skolan)” väckte mitt intresse. Debatten är på söndag med start 20:00.

SVT:s partiledardebatter ”ger inte mycket”, tycker jag. Debattledarna lyckas på tok för lite med att påminna partiledarna att tala om egna tankar, förslag och visioner. Angrepp på andra däremot upprepas så ofta att det känns frestande att stänga av i förtid.

Nog är SKOLAN fortfarande av speciellt intresse. Min arbetsplats som studievägledare på Birger Sjöberggymnasiet lämnade jag 2008, efter 33 års tjänstgöring. Min första kull ”avgångselever” fyller 64 eller 65 i år. Men som ledamot i kommunfullmäktige och framförallt som ledamot i direktionen för Kunskapsförbundet är det ett krav att följa skoldebatten.

V och SD? Vem står för vad? I grunden och i praktiken? I officiella dokument och i handling i nämnder och styrelser?

Av egen erfarenhet under Kunskapsförbundets åtta år (förbundet bildades av Trollhättan och Vänersborg 2013) kan jag säga att SD:s ledamöter inte någonsin har gjort något större avtryck i direktionens arbete. Funnits på plats, ja, alltid, men inte mer.

Min partikollega Stefan Kärvling berättar på sin egen blogg karvling.com regelbundet från alla möten i barn- och ungdomsnämnden. Om jag säger fel så kan han rätta mig i en kommentar. SD-representanterna där uppmärksammas sällan, och när det sker, så är det SD-markeringar som anknyter till att det finns tämligen många ungdomar med invandrarbakgrund i våra skolor och förskolor.

Att vara företrädare för ett parti lokalt för med sig ett intresse för det egna partiets skol- och utbildningspolitik på central nivå.

Vänsterpartiet är synnerligen aktivt i skoldebatten. Tittar jag på partiets budgetmotion så tar utbildningsfrågor och ”skolan” stor plats. Därutöver finns flera motioner från den nyss avslutade ”allmänna motionstiden”. Den viktigaste i det här sammanhanget är motionen ”En demokratisk och jämlik skola”. Partiledaren Nooshi Dadgostar är första namn bland dem som undertecknade motionen.

När Centerpartiet på sin stämma nyss, och när Svenska Dagbladet också sedan en tid tillbaka ifrågasätter marknadsskolan, ja då har debatten gått vidare och finns nu på nästan alla plattformar.

Nästan alla, bara nästan alla. I SD:s budgetmotion finns visserligen 7 av 155 sidor under huvudrubriken ”Skola och utbildning”. Jag sökte på ordet ”marknadsskola” utan resultat. Inte heller orden ”friskola” eller ”friskolor” förekommer alls.

Men självfallet finns två citat som jag inte kan gå förbi: ”Sverigedemokraterna förespråkar ett statligt huvudmannaskap för skolan”. Skolan – den offentliga kommunala skolan eller alla skolor? Det framkommer inte.

Och så ”satsningen” med rubriken ”Ökad generell skolpeng”: Skolpengen ska förstärkas med 2,0 miljarder per år. Skolan behöver en likvärdig och generell satsning genom en ökad skolpeng. Staten ska skjuta till mer pengar så att grundbeloppet för varje elev ökar. Det står sedan respektive skola fritt att använda dessa extra resurser till de förbättrade åtgärder som behövs. Det kan till exempel ske genom inköp av mer läromedel eller en satsning på högre personaltäthet.”

Knapphändig och tämligen diffus i budgetmotionen alltså. Motioner från den allmänna motionstiden, samtliga i den årliga världsklass-kvintetten:

  • En förskola i världsklass
  • En grundskola i världsklass
  • Förutsättningar för en grundskola i världsklass
  • En skola med studiemiljö i världsklass
  • En gymnasieskola och vuxenutbildning i världsklass

Det är inte ”partimotioner”, alltså motioner som undertecknades av partiordföranden Jimmie Åkesson.

De först tre namnen under motionen är samtliga ledamöter i riksdagens utbildningsutskott: Patrick Reslow, Robert Stenkvist och Michael Rubbestad.

Ovanstående motioner med samma rubrik fanns i den allmänna motionstiden 2020, 2019, 2018, 2017, 2016, 2015 och 2014. ”En svensk skola i världsklass” var rubriken 2013.

De nu aktuella motionerna då? Motioner som Jimmie Åkesson kommer att hänvisa till i duellen med Nooshi Dadgostar. Tar man hänsyn till en skoldebatt som förs överallt?

Motionen som jag såklart läste i sin helhet är motionen om gymnasieskolan och vuxenutbildningen.

Nja, begreppet ”marknadsskolan” förekommer inte i SD:s texter. Men om friskolor berättas lite:

Krav på fristående skolor

Valfriheten i svensk skola ska värnas. Förslagen om vinstförbud i skolsektorn är därför negativt. Samtidigt finns en skyldighet för samhället att slå vakt om långsiktigheten och elevers rättssäkerhet i skolsektorn. En skola måste kunna garantera att de elever som antas till en utbildning också får fortsätta denna och inte lämnas vind för våg vid en eventuell konkurs.

Fristående skolor ska därför åläggas att ha en ekonomisk buffert som säkerhet i det fall skolan skulle komma på obestånd. Det ska då finnas medel att driva friskolan vidare till dess att kommunen får möjlighet att organisera ett övertagande av de elever som gått på friskolan. Skolinspektionen ska godkänna denna buffert och tillse att inga vinster tas ut innan bufferten är säkrad.

Men visst finns synpunkter och till och med invändningar på temat friskolor. Det gäller ”vissa” religiösa friskolor och att man vill undanröja möjligheten att ”enskilda personer eller organisationer utanför Norden” kan finansiera dylika friskolor i Sverige.

Nooshi Dadgostar kommer nog att svika uppmaningen att ”duellera” – hon gör bäst att använda sin talartid till att prata om Vänsterpartiets tankar och konkreta förslag att återföra ”skola och utbildning” på rätt köl. Visst finns det tusen och en diverse yrkanden i Sverigedemokraternas utbildningspolitiska motioner, även i år. Troligen även nästa år. Och året därpå.