En sömnig afton

Fullmäktiges första möte efter tre månaders uppehåll. Ordföranden förfogar över dagordningen. Förhoppningsvis blir gårdagen en tankeställare.

När man inleder kvällen med allahanda formalia, när samtliga avsägelser, tillsättningar av vakanta platser, rättelser av protokoll ligger först, då är tonen satt för resten av mötet. Det borde ha varit högre tempo på dessa punkter, men nej.

Innan fikapausen hann fullmäktige dock med tre ärenden. Finansieringen av nya idrottshallens tillkommande omklädningsrum beviljades. IT-policyn antogs, invändningar från Stefan Kärvling (V) godtogs inte.

I ärendet ”Uppförandekriterier för förtroendevalda” förekom ett större antal inlägg, men det märktes omgående att de stora partierna hade redan bestämt sin linje. Deras partigruppsmöten ligger tidigare och då kan inte ens en ledarskribent i den lokala tidningen ändra något, då är det för sent att anmäla avvikande uppfattning på morgonen av fullmäktigedagen. Lagt kort ligger!

Efter fikapausen valde Morgan Larsson, Medborgarpartiet, två gånger att ropa ”votering”. Det finns ju ingen ”teknik” i nuvarande sammanträdeslokalen, nu när den ordinarie sessionssalen är riven. Upprop av samtliga ledamöter tar tid, och ”två” mot alla andra borde man kunna ”höra” innan man begär votering.

I nästa ärende försökte jag att få fullmäktige att säga ja till mitt tilläggsyrkande. Det gällde ”Kollektivtrafikplanen för Trollhättan och Vänersborg år 2030”. Jösses, elva år framöver, kan man inte vidga blicken? Nu blev fullmäktiges beslut ”att ställa sig bakom föreliggande yttrande”. Där fanns inget på alla femtio sidor, varken i yttrandet eller i planen som yttrandet gällde, inget av det jag bad fullmäktige att bifalla: ”Kommunfullmäktige vill vidare föreslå att projektgruppen i det fortsatta arbetet översiktligt borde presentera ett avsnitt, för att se om tanken om ”avgiftsfri kollektivtrafik” kan inordnas i planen inom tidsramen fram till år 2030.”

Jag läste långsamt, jag förklarade att jag bara ville se ett avsnitt där våra ”trafikexperter” ger oss sin syn på fördelar och nackdelar med ”avgiftsfri kollektivtrafik”. Jag försökte verkligen. Ingen annan ledamot gick upp i detta ärendet.

Lyckades jag? NEJ och ja! Det blev inget bifall, men vid omröstningen skedde något mycket ovanligt. Båda ledamöter från Miljöpartiet, Anders Wiklund och Anna-Karin Sandberg, avvek från gemenskapen och familjen, men annars var det total lojalitet mot tidigare fattade beslut: ”Vi gör så här!”

Fullmäktige rullade vidare, det blev fler och fler som ställde sig framme vid sekreteraren och fyllde i ”lappen” där man anmälde vid vilken tidpunkt man avvek. Det är ju viktig för protokollet att veta vilka ersättare som kom in på vilken punkt. (Själv ska jag titta senare i protokollet  hur många det egentligen är som bevistar fullmäktige på ”deltid”.) Det tänkte jag på när jag fick två minuter att berätta om motionen att Vänersborg skulle sända sina sammanträden på webb-TV.

Motionen om att överväga en flytt av kommunens MRP-beslut från juni till november fick jag också föredra. Två minuter var gick också till flera ledamöter från M och SD som hade lämnat in motioner.

I Vänersborg ligger interpellationer sist på dagordningen. En interpellation är en ”fråga” som berör något som ”just nu” är aktuellt.

På många håll i landet förekommer livliga debatter med flertal ledamöter. Interpellationer leder inte fram till ett beslut. Men det är ju ett bra tillfälle att låta partiets uppfattning bli känd. Så i de flesta kommuner ligger interpellationer i början av sammanträdet.

Inte i Vänersborg! Jag såg att många gav intrycket att känna sig plågade: ”Måste han verkligen …?”

Tack till Benny Augustsson, S, kommunstyrelsens ordförande. Jag fick bra svar på mina frågor och jag uppfattade att han såg hur viktig det var att fullmäktiges ledamöter fick lyssna. Tack också till två ledamöter från M, som avvek från tigandets mönster och faktiskt begärde ordet – fast ordföranden något yrvaket undrade: ”Är det en ordningsfråga?”

Det här min personliga blogg, det här är min sammanfattning av intrycken från gårdagens fullmäktigekväll. Den som vill läsa den korrekta, den sakliga och mer informativa berättelsen får läsa ett inlägg på kommunens hemsida, där skriver en av kommunens kommunikatörer.

Ledarskribentens tydlighet

TTELA är den lokala tidningen. Det finns de som minns tiden när tidningen Elfsborgs Läns Allehanda och tidningen Trollhättans Tidning hade gott om utrymme att bevaka den kommunalpolitiska scenen i de två grannstäderna. Det är snart femton år sedan tidningarna slogs ihop till att bli ett ”blad”. Idag bläddrar man sig kvickt genom sidorna på jakt efter sådant som berör ”lokalt”.

Att hålla sig med en lokal ledarskribent är viktigt. Perioden när endast ledarinstick från Liberala Nyhetsbyrån fanns på tidningens första insida var rent ut sagt sorglig.

Sedan ledarskribenten Max Eskilsson kom till tidningen, har det blivit förändringar. Materialet från LNB överraskade aldrig, man visste vad man kunde förvänta sig när man såg rubriken.

Ledarskribenter skall överraska, öppna dörrar och hitta infallsvinklar utöver det vanliga. Det vanliga är ju att TTELA är en god medlem i familjen Stampen Media.

Idag ingrep Max Eskilsson! Han riktar strålkastarljuset på ett av över trettio ärenden som avgörs av kommunfullmäktige ikväll. Helsidestexten ”Är politikerreglerna verkligen färdiga?” avslutas med en uppmaning: ”Låt inte detta bli en prestigefråga om att vara snabba på bollen, politiker.”

Vad är ärendet? Här hela underlaget. som det ligger på ledamöternas plats ikväll.

Max Eskilsson tar ställning, tydligt och föga överraskande. Det är en ledarskribents uppgift. Men det som förvånar är hans raka rör”. Max Eskilsson åberopar Stefan Kärvling, Vänsterpartiet. Och han hänvisar uttryckligen till Stefan Kärvlings blogg!

Jag tror nog att Stefan blev glad över detta erkännande. Lika glad som jag blev när jag den 19 september 2018 på Vänsterpartiets lokala hemsida kunde utropa: ”Wow! Lär av Vänsterpartiet!” Max Eskilsson  skrev då: ”I sakfrågor bör inte partierna nämnvärt inspireras av Vänsterpartiets idéer. Men i formavseende vore det bra för våra kommunpolitiker att titta på hur det går att skapa ökad insyn i förhållandet mellan invånare och politik.”

Vänsterpartiet har dock inte fortsatt, den lokalpolitiska öppenheten lades ner efter tio år på nätet. Idag är det Stefans och min blogg där vi lever upp till Max Eskilssons uppmaning.

Och Stefan Kärvling får vara extra belåten – det är ju också i ”sakfrågan” som tidningens ledarskribent ställer sig bakom Kärvling.

Fortsättningen följer direkt

Jag hänvisade i morse till söndagens EU-överblick i Dagens Nyheter.

Tidningen startade igår också med en serie intervjuer av nio toppkandidater på partiernas EU-valsedlar. Nio – åtta riksdagspartier och FI som nu har en ledamot i EU-parlamentet denna mandatperiod. Åtta namngivna – framför (L) står ”oklar”.

Igår var Sara Sjyttedal från KD först ut. Idag är det Malin Björk, Vänsterpartiets nuvarande ledamot och högst uppe på listan nu också. (Jag hoppas att länken fungerar för alla, rätt så ofta leder länkar till ingressen i en artikel och den vänliga uppmaningen att starta en prenumeration.)

För någon vecka sedan följde jag Vänsterpartiets valkonferens. När beslutet om placeringar på valsedeln skulle tas, förvånades jag över den enorma mängden av förslag som avvek från valberedningens tankar. Efter många omröstningar stod det klart hur listan skulle se ut.

Lägg märke till att listan toppas av sex kvinnor. Den sjätte är Ida Legnemark från Borås. Här i Vänersborg känner vi Ida mycket väl, vid flera tillfällen har hon varit hos oss på konferenser och seminarier och i andra sammanhang. Enastående insatser som vi alltid haft anledning att uppskatta och vara stolt över. Om kandidaterna på listan, från plats 2 till plats 5, har samma ”kvalitet” som Ida, så är det en mycket bra lista.

EU-valet är viktig

Ju mer man läser desto mer lär man sig! Det är så.

Ju mer man lär sig desto mera osäker blir man?!? Det tror jag inte på. Men det beror såklart på vad man läser och vad man lär sig.

Själv upplever jag att sociala medier som informationskälla är extremt jobbiga och irriterande. På Twitter är det ett evigt dunkande i ryggen, två-tre rader för att bekräfta och än enklare är det att retweeta. Ser du, ”alla” tycker så, då är det väl så! När sedan en uppsjö av nedsättande inlägg dyker upp, så är det ingen argumentation som förs, inget som ska leda fram till insikt eller ärligt utbyte av tankar. Det handlar nästan uteslutande om smutsig dynga som slängs ut.

Facebook då? Detta gillande! Menar du: Du är med mig till hundra? eller: Du tycker mina tankar pekar rätt? Eller gillar du mig därför att du ser att andra som du brukar gilla också har gillat just detta mitt inlägg?

Om det sägs att EU-valet är viktigt då vill jag veta varför någon anser att det är så. Och då vill jag förstås också veta vad valet kan göra för skillnad. Ska jag rösta för att bekräfta att det är bra som det är och att det ska förbli så eller ska jag rösta för att driva på förändringar, och om ja, i vilken riktning?

Överhuvudtaget, det var ju fem år sedan sist – lika bra att rekapitulera vad EU är och vad som står till buds söndagen 26 maj.

Om inte Twitter, om inte Facebook – vad erbjuder andra? Igår fanns ett uppslag i Dagens Nyheter som duger bra som överblick: ”EU-valet 2019: Allt du behöver veta” Själv tror jag absolut att jag vill veta mer, men sidan är en bra introduktion.

Helafton med kommunfullmäktige väntar i veckan

19 december, det var ju länge sedan. Tre månader senare sammanträder kommunfullmäktige igen.

I Vänersborg ordnas i regel inget möte under januari. Till februari kom endast ett fåtal ärenden fram. Jag misstänkte tidigt att det skulle bli så. Då redovisade jag också att kommunen skulle spara lite över 100 000 kronor på ett inställt möte.

Vad väntar nu? Föredragningslistan växer från dag till dag. Först var det 30 punkter, nu omfattar listan 35 ärenden. Det kan tillkomma fler.

Det börjar med att alla får inta nya platser, fullmäktiges ordförande har beslutat om förändringen. Det måste ha varit minst tio år sedan som jag första gången motionerade om ”placering partivis”. Det blev avslag varje gång jag försökte. 24 oktober 2018 passade jag på. Då öppnade jag för andra gången som ålderspresident det första mötet med den nyvalda församlingen. Alla skulle sitta partivis! Jag hade tre vittnen när det lottades, Vänsterpartiet hamnade på plats 1-5. Nu gäller för de kommande fyra åren ”partivis”, Vänsterpartiet längst bak på sista raden. Protokollet berättar inget om någon lottning.

Nu har vi vänsterpartister full koll ”bakifrån”, sitter tillsammans, har lättare att samråda och kan enas snabbt om stridiga punkter dyker upp under en lång kväll.

Nästa punkt är rättelser i förra träffens långa protokoll. Inte roligt att behöva se att såväl ordförande som två ledamöter, utsedda till att justera protokollet, sviker vår ambitiösa kommunsekreterare. Ärligt talat, Kristin Lindblom gör ett toppenjobb och utan henne skulle hela föreställningen falla platt.

Flera val och fyllnadsval skall göras. För Vänsterpartiet tar Gunnel Boman och Monica Andersson plats i demokratiberedningen, Magnus Lilja som ersättare i barn- och utbildningsnämnden och jag får äntligen en ersättare i Kunskapsförbundets direktion, Stefan Kärvling.

Sedan tre ärenden som kan vålla viss debatt, extra anslag för att den nya idrottshallen skall byggas, synpunkter om utformningen av kommunens IT-policy och kritiska invändningar mot texten för ”Uppförandekriterier för förtroendevalda”.

Sedan kommer två ärenden som jag som ålderspresident lät utgå från dagordningen i december 2018. Såvitt jag kan se finns inga som helst förändringar i underlaget jämfört med utskicket då. Jag motiverade med att beredningen inte var tillfyllest och jag uttryckte förhoppningen att oklarheter skulle kunna undanröjas. Frågorna gäller regelverket för det kommunala pensionärsrådet och rådet för funktionshinderfrågor.

Sedan kommer ärendet där jag har för avsikt att lämna ett tilläggsförslag: ”Kollektivtrafikplanen för Trollhättan och Vänersborg till år 2030”. När jag försöker att se fram de kommande elva åren, så är det absolut en sak som jag vill skall finnas med som åtminstone en punkt som ska utredas: Avgiftsfri kollektivtrafik för alla.

Fullmäktige skall besluta om och hur sammanträden skall annonseras. Risken finns att beslutet blir: endast digitalt.

Två medborgarförslag och åtta motioner har hittills lämnats in, innan onsdag kan det kommer fler. Medborgarförslag och motioner överlämnas till nämnder och kommunstyrelsen för behandling och yttrande innan fullmäktige fattar beslut. Det kan dröja månader, i Vänersborg går allt extra långsamt, så rättare sagt, det kan dröja över ett år.

SD har fyra motioner, M och V vardera två. Varje motion kan kort presenteras, högst två minuter.

Sedan tre interpellationer – där finns obegränsad tid för den som frågat, för den som svarar och för alla andra som vill delta i debatten. Själv tycker jag att frågorna är av större intresse, men det kan bero på att det var jag som skrev samtliga tre.

Punkt 35 lyder i sin helhet: ”Mötet avslutas”. Det kan bli sent på kvällen innan vi är där.

Här länken till alla underlag, observera att filen är rätt så stor.

Stefan Kärvling har också bloggat inför kommunfullmäktige.

Jag vill veta mer

Lite mer än två månader fram till valdagen. Då får jag rösta som de flesta andra. Vart femte år!

När jag på valdagen för riksdagsval, regionval och kommunalval går fram till valförrättarens bord, får jag allt som oftast påpeka ”nej, nu blev det fel!” Jag ska inte få tre kuvert, bara två. Som tysk medborgare får jag inte rösta i riksdagsvalet. Det spelar ingen roll att jag har levt i Sverige i 49 år, det är medborgarskapet som avgör.

Många gånger får jag veta: Du kan ju rösta i Tyskland, eller hur? Nej, det får jag inte. Som tysk medborgare får jag rösta i Tyskland under förutsättning att jag kan visa på vilken adress jag bor i Tyskland. Det kan jag inte! Ingen rösträtt här, ingen rösträtt där!

Men nu vid EU-valet 26 maj röstar jag i Sverige. Och eftersom jag tänker rösta på Vänsterpartiet vill jag naturligtvis veta mer om partiets EU-politik: Vem sitter i parlamentet, vem kandiderar nu? Vad har man åstadkommit, vad vill man göra under den kommande mandatperioden?

Men framförallt en sak: Vilka samarbetar Vänsterpartiet med? Att vara ensam ledamot bland alla 751 synes som en övermäktig uppgift, en dräglig arbetsbelastning förutsätter givetvis samarbete.  Med vem, med vilka?

På Vänsterpartiets hemsida kom igår ett inlägg som berättar om samarbetet: ”Europeiska vänsterpartier enas om radikala åtgärder mot klimatkrisen”. Inlägget avslutas med en länk till deklarationen som man kommit överens om.

Där finns sex partier som samarbetar, Vänsterpartiet är den svenska partnern.

Jag blev nyfiken och slog upp, en efter en – här inledningen till beskrivningar som jag hämtade från bl a Wikipedia:

Vasemmistoliitto och Vänsterpartiet

Vänsterförbundet är ett politiskt parti i Finland. Partiet grundades 1990 för att fortsätta den politiska verksamhet som innan dess bedrivits av Demokratiska förbundet för Finlands folk, Finlands kommunistiska parti och Finlands demokratiska kvinnoförbund.

Bloco de Esquerda

”Vänsterblocket”, är ett socialistiskt politiskt parti i Portugal, grundat 1999. Partiet är medlem i Europeiska vänsterpartiet och dess Europaparlamentariker sitter i Gruppen Europeiska enade vänstern/Nordisk grön vänster.

Podemos

Ett spanskt vänsterparti som uppstod i januari 2014 ur proteströrelsen mot korruption, nedskärningar och social ojämlikhet. En av partiets grundare och talespersoner är Pablo Iglesias Turrión, professor i statsvetenskap, skribent och TV-personlighet.

La France Insoumise

(Okuvat Frankrike) är ett vänsterpopulistiskt parti i Frankrike grundat 2016 av Jean-Luc Mélenchon inför det franska presidentvalet 2017. I valet stödde det, tillsammans med det franska vänsterpartiet, Mélenchon som fick 19,58% av rösterna i första rundan.

Enhedslisten – De Rød-Grønne

Enhetslistan – de röd-gröna – är ett demokratiskt socialistiskt och grönt politiskt parti i Danmark, ursprungligen grundat som ett samarbete mellan tre danska vänsterpartier år 1989. Det är det mest vänsterorienterade partiet i Folketinget.

Det som imponerar, tycker jag, är: 1990 – 1999 – 2014 – 2016 – 1989.

Vänsterpartiets ordförande, Jonas Sjöstedt, var partiets representant i Bryssel och Strasbourg 1995-2006. Några av ovanstående nuvarande partner fanns inte på hans tid. Är det bara min nyfikenhet som gör att jag vill veta vem Vänsterpartiet på Jonas tid samarbetade med? Nej, det finns också ett annat skäl. Vänsterpartiets syn på EU och Vänsterpartiets arbete i EU har förändrats genom åren.

Att tala för partiet och att uppmana andra: ”rösta på Vänsterpartiet i EU-valet!” är så mycket lättare och blir så mycket bättre med mer kunskap.

Det återstår lite mer än två månader! Låt inte tiden rinna väg.

Inget problem för mig

Rätt ska vara rätt, jag kan inte tumma på denna enkla regel. Men visst, det är inte alltid så enkelt! Särskilt inte när andra upplever andra regler som överordnade.

I anslutning till valet 2014 protesterade jag tillsammans med två partikamrater mot en tolkning av regelverket, som skulle ha gynnat några partier på bekostnad av ett annat parti. Det ledde till en bassning! Men det gick inte hem hos mig, jag verkar vara immun.

Något liknande kan komma att upprepas. Då gäller det hur vi ställer oss när partiernas motioner har vandrat färdigt från kommunfullmäktige till nämnderna och förvaltningarna, till kommunstyrelsen och åter till kommunfullmäktige. Ska motionen bifallas? Ska den avslås? Ska man avstå från att delta i omröstningen?

Sverigedemokraterna i Vänersborg har under fyra år haft två ledamöter i fullmäktige, sedan sex och nu är det nio ledamöter och deras fyra ersättare som är aktiva.

Aktiva i nämnder och styrelser, aktiva i fullmäktige. Med inlägg i nämndernas överläggningar, med frågor och genom att rösta kring en mängd beslutsförslag. Nämndernas arbete sker i likhet med kommunstyrelsens möten bakom stängda dörrar. Det som syns i protokollen är yrkanden, avvikande uppfattningar som fästs på papper, och omröstningsresultat.

Fullmäktige är offentligt. Det finns plats för många åhörare i salen och faktiskt kommer fler och fler som direkt vill uppleva debatten. Allt som anförs från talarstolen kan också avlyssnas senare från bandupptagningen.

Själv har jag upplevt SD:s agerande i kommunfullmäktige under alla år sedan november 2010 och i kommunstyrelsen och socialnämnden sedan januari 2015 när partiet fick platser där.

I kommunfullmäktige agerade alltså SD ”inför öppen ridå”. Under mandatperioden 2010-2014 var det riktigt illa, men även under tiden 2014-2018 var det sällan något inlägg som inte bemöttes av en eller oftast flera ledamöter från andra partier. I många fall var det budskapet som provocerade. Men lika ofta fanns det två andra anledningar: SD visade sig vara dåligt påläst och ganska ofta rent ut sagt okunnigt. Eller också ville man föra debatten om något annat utan att ta hänsyn till en grundregel i fullmäktiges arbetsordning: håll dig till ämnet.

I socialnämnden och i kommunstyrelsen tog det också lång tid innan SD-ledamöterna lärde sig spelreglerna. Vi skrev ner många uttalanden som var av sorten ”så där talar SD”. Även av protokollen framgår att det ofta blev SD mot alla andra.

Det är en ny mandatperiod – och det märks. Vid fullmäktiges sammanträde 20 mars kommer inte mindre än fyra motioner från SD att finnas på föredragningslistan.

För samtliga motioner gäller följande: Om man endast presenterar texterna och ställer frågan till en utvald skara pålästa och erfarna kommunpolitiker ”vilket parti tror du står bakom denna motion?” så skulle svaren kunna bli ”alla möjliga”, ”något av de nio”.

Min inställning? Läs motionerna, begrunda yrkandena, ta del av förvaltningens utredning ”för och emot”, studera nämndernas reaktion, ta ställning i sakfrågan. Jag kan tillägga att det bär mig emot att smita ut bakvägen genom att avstå från att rösta ”ja” eller ”nej”.

Jag tror inte det blir ett problem för mig. Och jag räknar med att jag inte borde vara ett problem för andra.

Hur blev det med skatteavdraget för fackföreningsavgiften?

Jag skrev i måndags om förslaget att avskaffa möjligheten att begära skatteavdrag för fackföreningsavgiften. Regler om skattereduktion för sådan avgift fanns tidigare under åren 2002–2006, men avskaffades den 1 januari 2007. Vänsterpartiet lyckades i förhandlingar med regeringen att återinföra avdragsrätten 2018. Sedan kom riksdagsvalet 9 september. I december vann budgetförslaget från M och KD mot övergångsregeringens förslag. Stödet från SD för M och KD avgjorde.

”Riksdagen beslutade den 12 december 2018 att till regeringen överlämna
finansutskottets betänkande Statens budget 2019 Rambeslutet, med anmälan
att riksdagen samma dag bifallit bl.a. reservation 5 under punkt 2 i utskottets
förslag till riksdagsbeslut (bet. 2018/19:FiU1 s. 137–140, rskr. 2018/19:62).
Av reservationen framgår att Moderaterna och Kristdemokraterna föreslår att
riksdagen ska tillkännage att regeringen ska återkomma med förslag om
ytterligare förändringar i skatte- och avgiftsregler avseende bl.a. avskaffad
skattereduktion för fackföreningsavgift. Reglerna ska träda i kraft den 1 april
2019.” [Citat från skatteutskottets betänkande]

Hur blev det nu igår?

Omröstningen på eftermiddagen visade att ingen ledamot från något annat parti varken röstade för bifall till Vänsterpartiets reservation eller avstod i omröstningen. Klara besked!

Debatten då? Jag lyssnade – men jag vill inte betygsätta någon. Riksdagens stenografer noterar varje ord, varje stavelse, allt finns att läsa i snabbprotokollet (sidorna 26-29). Här länken till riksdagens webb-TV.

Jag noterar följande:

  • Tony Haddou inledde med att sammanfatta Vänsterpartiets ståndpunkt och partiets reservation
  • Miljöpartiet valde att avstå från att yttra sig från talarstolen
  • Det gjorde också Centerpartiet (vars representant deltog i debatten i alla andra frågor som kom från skatteutskottet)
  • Peter Perssons (S) anförande berättade svart-på-vitt att partiet har kommit till en punkt där man kan fråga sig om det finns någon chans att vända. Inte heller replikskiftet förbättrade läget.
  • Det fanns andra som noterade utskottets förslag som en framgång, någon mer och någon mindre högljutt.
  • Jag noterade att David Lång (SD) i sitt anförande tydligt redovisade partiets inställning som varit tydlig redan 2018 – SD har alltid varit emot avdragsrätten.

Vänsterpartiet nådde många framgångar i förhandlingarna med Stefan Löfvens regering. Igår försvann en av alla, det finns andra som kommer att  strykas. Är det inte M och KD med hjälp av SD som driver på, så är det Stefan Löfvens januariöverenskommelse med C och L som avgör. Peter Persson har fler partikamrater som redan förbereder sina anföranden.

Avskaffad skattereduktion för fackföreningsavgift

Nog har jag mina rutiner!

När veckan tar sin början är riksdagsledamöterna inte på plats i riksdagshuset, måndag är det tänkt att man ska kunna verka på ”hemmaplan”. Tisdag – onsdag – torsdag är dagarna långa, det jämnar ut sig.

I förväg kan man i ”kalendern” se vilka frågor som behandlas i vilka utskott. Då blir det en och annan anteckning om vad som ska hamna på min läslista.

Annat är det med ”Debatt om förslag”, här brukar jag på måndag kolla efter ”exakt” när det ska debatteras intressanta frågor i kammaren.

Onsdag denna vecka startar debatten 09:00, efter tre timmar och nio andra betänkanden gäller det ”Skatteutskottets betänkande 2018/19:SkU15: Avskaffad skattereduktion för fackföreningsavgift”.

Sex partier har satt var sin ledamot på talarlistan, C och SD har inte anmält någon talare. Tony Haddou för Vänsterpartiet inleder debatten. Det är ett kort betänkande, det finns endast en avvikande uppfattning i utskottet. Vänsterpartiets reservation finns på sida 8 i utskottets betänkande.

Bakgrunden är riksdagens beslut i december, när budgetförslaget från M och KD fick bifall från SD och vann omröstningen mot övergångsregeringens budgetförslag. Där fanns med ett uppdrag till regeringen att lägga förslaget till att omgående avskaffa det som nyss hade börjat gälla igen.

Eftersom betänkandet inte tydliggör var olika partier står kring frågan om avskaffandet från 1 april 2019, vill jag höra hur talespersonerna formulerar sig. Att det senare på dagen blir ett klart beslut att avskaffa skattereduktion är däremot helt givet.

Kommunala frågor? Avslag, vad annars!

Finansutskottets betänkande 2018/19:FiU26 ”Kommunala frågor” inleds med: ”Utskottet föreslår att riksdagen avslår motionsyrkanden om villkor för verksamhet som bedrivs inom vissa välfärdsområden, ersättningssystem för välfärdsverksamheter, kommunala tillsynsavgifter, det kommunala utjämningssystemet, offentlig statistik och Agenda 2030. Utskottet hänvisar till den sakpolitiska överenskommelsen med 73 punkter som slöts i januari 2019 mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet samt till pågående och avslutade utredningar som för närvarande bereds inom Regeringskansliet. I betänkandet finns sex reservationer (M, SD, V, KD, L). Behandlade förslag: Cirka 30 motionsyrkanden från allmänna motionstiden 2018/19.”

Mitt intresse gällde i första hand Vänsterpartiets reservation ”Villkor för verksamhet som bedrivs inom vissa välfärdsområden”. Partiets ledamot i finansutskottet är Ulla Andersson och jag ville veta om hon utvecklade argumentationen.

Visserligen finns det väsentliga kvar från tiden när Vänsterpartiet fortfarande såg en möjlighet att genom parlamentariska beslut sätta stopp för orimliga vinstuttag från välfärdssektorn, men det har kommit till en ny punkt: ”… tillitsbaserad och ändamålsenlig styrning av välfärden.” Läs hela reservationstexten.

Här hemma i Vänersborg har ju ”Omvärldsanalysen” i år ändrats på några punkter om man jämför med tidigare dokument. Hela analysen är ett viktigt underlag i kommunens budgetprocess. En förändring är att det i avsnittet ”Ledning och styrning” tillkommit en text ”Tillitsstyrning”.

I partiets lokalförening har några partikamrater ägnat en del tid åt att studera ””Med tillit växer handlingsutrymmet – tillitsbaserad styrning och ledning av välfärdssektorn”.(SOU 2018:47). Det redovisas på Stefan Kärvlings tre inlägg på hans blogg.

Vi får se hur det hanteras under den närmaste tiden: Kommer statsrådet Ardalan Shekarabi att lägga fram en proposition? Kommer Vänersborg att utveckla tankarna från omvärldsanalysen? Kommer Vänsterpartiet på riksplan och här hemma att arbeta intensivt för att komma ifrån konceptet NPM?

Igår onsdag voterade riksdagen kring betänkandet. Vänsterpartiets reservation avslogs med väntade siffror. I kammaren röstar S, MP, C och L för utskottet, V för reservationen, medan ledamöterna från M, KD och SD trycker den gula knappen, alltså 143 mot 26 och 140 som avstod.

Betänkandet debatterades tidigare under dagen. Då var det Ida Gabrielsson som talade för Vänsterpartiet. Jag gladde mig åt hennes insats, enkelt, tydligt, skarpt. Idas anförande föranledde Jan Ericson (M) att begära replik. Senare begärde Ida också replik på Ingemar Nilsson (S). Inga andra talare från något av de andra fem partierna begärde ordet. Här hela texten tagen från riksdagens snabbprotokoll.