173 miljoner överskott? Nu är det kris!

SKR publicerade idag EKONOMIRAPPORTEN, en skrift som under normala år utgör en välkommen handledning för att finslipa kommunernas budgetbeslut inför kommande år.

Men nu är allt annorlunda. ”Går kommunernas rekordekonomi att begripa?” frågar Dagens Samhälle. Och fortsätter: ”Djupt in i höstbudgeten för nästa år finns statens prognos för ekonomin i kommuner och regioner. Överskott i år: 38 miljarder kronor. Det betyder rekordresultat i en massa kommuner – mitt i den djupaste samhällskrisen i modern tid. Hur ska lokala politiker kunna göra det begripligt för kommuninvånarna?

SKR:s chefsekonom Annika Wallenskog och SKR:s ordförande Anders Knape vänder sig direkt till regeringen med ett önskemål om skyndsamma besked

SKR föreslår i en hemställan till regeringen att riksdagen tillfälligt ska ändra lagstiftningen så att delar av årets överskott kan användas i budget och planering under 2021–2023, alternativt att användning av resultatutjämningsreserven blir friare än med nuvarande regelverk.

En fråga i rätt tid och ett utomordentligt bra svar

Inte för att det just nu finns i varenda tidning, i lokalradion och på riks-TV.

Nej, parkslide uppmärksammade jag längs promenadvägen här på Onsjö.

Visserligen växer den nästan i hela kommunen, men här var det en given anledning att ställa en fråga till samhällsbyggnadsnämndens ordförande, Anders Wiklund, MP.

Fråga till samhällsbyggnadsnämndens ordförande

Lämplig markanvisning

Tidigare i år upphävde Länsstyrelsen ett beslut från byggnadsnämnden att bevilja strandskyddsdispens för kolonilotterna vid Nabbensberg där området arrenderades sedan snart trettio år tillbaka från kommunen.

Jag förstår att samtal förs att nu erbjuda arrende på annan kommunal mark i ett område längre söderut på Onsjö.

Ett stenkast därifrån utbreder sig den invasiva växten Parkslide på flera ställen. Något som inte kan finnas med på någons önskelista, helt säkert inte hos dem som vill sköta en mindre odling vid sin stuga.

Vad kan kommunen göra för att röja undan farhågorna att placeringen kan i efterhand visa sig vara olämpligt?

Lutz Rininsland          2020-10-12

Och här Anders Wiklunds svar – beskedet om hur bekymret med parkslide kommer att tacklas i Vänersborg.

Kommunfullmäktige på onsdag

Sammanträdet inleds med en ny punkt. Under den förra mandatperioden motionerade Vänsterpartiet om att årsberättelser från samtliga helägda kommunala bolag skulle presenteras för fullmäktige, inte bara som brukligt för kommunstyrelsen. Nu är kompromissen ”Information – Presentation av kommunens helägda bolag”.

Revisorerna informerar om rapporten ”Granskning av uppföljning och kontroll av försörjningsstöd”. Stödet är en insats som socialnämnden beslutar om.

Så här långt har inga beslut fattats. Även i de två följande ärendena är utgången given. Corona-turbulensen med alla statliga extra-bidrag ger alla kommuner, så även Vänersborg, ett bastant ekonomiskt överskott för 2020. Kommunfullmäktige ”noterar informationen”. Sedan tycker vi att den andra meningen inte borde finnas med i år: ”Nämnderna uppmanas att vidta de åtgärder som erfordras för att nå balans mot beslutade ekonomiska ramar.” Det ligger nära till hands att tolka det som att överskottet annars riskerar att ”brännas upp” i ett försök att nå balans.

I ärendet ”Kommunernas klimatlöften” kommer kommunfullmäktige att anta klimatlöften (som beskrivs i en diger bilaga) och uppdra åt nämnderna att genomföra dessa under 2021. En senare fråga blir ju vad som framkommer vid uppföljningen. För ledamöterna från vårt parti kommer bevakningen att finnas med på prioriteringslistan från och med nu.

Samtliga ärenden som följer tar också en given utgång:

  • MP-motionen från 2014 om ”sociala investeringsfonder” blir avslagen (fast med tanke på nuvarande överskott hade det funnits ett gyllene tillfälle att inrätta en sådan fond)
  • SD-motionen om löneutbetalning ”den 25:e” blir avslagen
  • Kommunfullmäktige fastställer utdebiteringen under 2021 till 22:21 per skattekrona (oförändrat jämfört med 2020).
  • Redovisning av hittills ej besvarade motioner och av inkomna medborgarförslag noteras utan diskussion, inte heller någon debatt kring redovisningen från alla nio partier hur partistödet användes under 2019
  • Kommunfullmäktige kommer att bifalla förslaget från Norra Älvsborgs Räddningstjänstförbund ”om nya taxor 2021”. (I november kommer sedan förslag kring ”nya taxor och avgifter” för verksamhet i kommunala nämnder och helägda kommunala bolag – då kommer frågan åter att ställas om vad som gömmer sig bakom omskrivningen ”nya taxor”.)
  • Sist på sammanträdet följer två frågor från Vänsterpartiet till ordföranden i byggnadsnämnden resp samhällsbyggnadsnämnden. Vi återkommer när svaren föreligger.

Dags att tänka till

Spekulationen är igång – hur ska det sluta?

Det bästa är nog att tänka till innan man talar högt.

Jag lägger märke till att det är ont om uttalanden – nu när även andra försöket att nå ett avtal blev utan resultat. Det blir ingen tredje gång!

Om SVT på sin nyhetssida lämna rätt information, då kan vi jämföra med Töijers utredning. Den är ute på remiss och alla remissvar och övriga yttranden förväntas komma in till arbetsmarknadsdepartementet senast 26 oktober. Mycket läsning framöver.

Under tiden finns en skrift som är lättläst och mycket aktuell. Dels för att det som skildras är i färsk minne, dels för att vi snart ”kan vara där igen”. 

134 dagar – Om regeringsbildningen efter valet 2018”. Talmannen Andreas Norlén var värd för ett seminarium i onsdags.

Här ett litet avsnitt i slutet av boken med rubriken ”Lärdomar”:

Denna förutsättning gällde dock inte efter valet 2018 – flera av de mest kontroversiella punkterna i Januariavtalet handlar ju om arbetsmarknadspolitiken, vilket för övrigt också var den avgörande stridsfrågan i flera av 1920-talets regeringskriser. Vi tror inte heller att lärdomen från regeringsbildningen 2018–2019 är att försöka undvika framtida motsvarigheter till Januariavtalet. Den viktigaste lärdomen är att undvika regeringssamarbeten som präglas av misstro och osäkerhet, och skriftliga överenskommelser är ett verktyg som brukar användas för just det ändamålet (Timmermans 2006). Det kommer att bli lättare att bilda regeringar i framtiden om partierna lyckas reducera osäkerheten och misstron partierna emellan genom noggranna förberedelser. Det är mot denna bakgrund man bör se ansträngningarna från partierna bakom Januariavtalet att inte bryta avtalet. Efterlevnaden av ett ingånget avtal är en viktig signal inför framtida förhandlingar. De partier som visar sig vara opålitliga kommer att få svårare att nå en förhandlingslösning nästa gång, medan de som respekterar ingångna avtal kommer att ha lättare att ingå nya. Även de partier som nu står utanför regeringssamarbetet har emellertid något att lära av de misslyckade förhandlingarna i december 2018. En sådan lärdom handlar om vikten av att vara ödmjuk inför varandras skiftande förhandlingskulturer och att vara lyhörd för signaler om att vissa förslag inte kommer att kunna accepteras internt i något eller några av de förhandlande partierna.

Många tänkvärda slutsatser, och visst känns det, som om det när som helst behövs handledning för att hantera nästa kris bättre.

Aktuella frågor inom vuxenutbildning

På tisdag förmiddag hemma i köket – via tjänsten Teams sammanträder Kunskapsförbundets direktion, nu för tredje gång digitalt.

Från Vänsterpartiet i Vänersborg är vi två ”på plats”, på var sitt håll. Stefan Kärvling är ersättare, jag är ledamot. Stefan berättar inför mötet på sin egen blogg om flertalet ärenden, jag begränsar mig till att berätta om mina tankar kring punkten ”Aktuella frågor inom vuxenutbildning”.

Förbundets utbildning för vuxna ordnas i Trollhättan och i Vänersborg. I Vänerparken ordnas flest utbildningar för ett mycket stort antal studerande på många olika nivåer. Så ligger t ex ”lärcentrum”-verksamheten helt i Vänersborg, så även de flesta utbildningar inom yrkeshögskolan.

Jan-Erik Aronsson och Johan Olofsson från förbundsledningen tar sin utgångspunkt i statens insatser för vuxnas utbildningar. Coronapandemin har skapat en situation där det gäller att hålla ordning på alla signaler. Ett normalt budgetår gäller det att beakta regeringens höstbudget och vad som föreslås gälla nästkommande år. Förändringar kan också komma med kortare varsel i vår- eller i höständringsbudgeten.

Då regleras statens engagemang för vuxenutbildning i allmänhet och för ”utbildning för att bekämpa arbetslöshet” i ett samspel med kommunerna. Förbundets medlemskommuner Trollhättan och Vänersborg ”beställer” varje år utbildningsplatser hos förbundet.

Men nu kom sedan Corona-utbrottet det ena extraändringsbudget efter det andra. I all hast lämnade regeringen allehanda förslag till riksdagen som nästan undantagslöst godkände alla initiativ. Och det gällde alltid att läsa det finstilta. Vissa förslag till nya utbildningsplatser betalades helt eller delvis med andra utbildningar som drogs in. Några förslag gäller uttryckligen endast 2020, men förbundet har ett behov av besked som räcker längre än till årets slut, med fördel över en period som sträcker sig några år.

Ledamöter i direktionen från alla partier står sig ganska slätt och vet knappast vad som egentligen behöver beslutas. På tisdag stannar det nog vid en allmän överblick och med några tankar om vilka utbildningsplatser som helst borde ordnas ”nu” och 2021.

Dagen efter sammanträder ägarsamrådet: Förbundets presidium och förvaltningens ledning träffar kommunalråds-trion från Trollhättan och Vänersborg, där ansluter också kommundirektören och ekonomichefen från båda kommuner. Det är då det blir konkret, ”uppdragsavtalen” finns med på kallelsen.

Själv förbereder jag mig genom att ännu en gång läsa genom diverse texter.

I Vänsterpartiets budgetmotion är det från avsnitt ”10 Tryggt arbetsliv” två punkter: ”10.1 Arbetsförmedling och arbetsmarknadspolitik” och ”10.2 Utbildning och möjlighet till omställning”.

Från SKR är det cirkulär 2020:37 (som gällde en tolkning och värdering av regeringens budgetproposition) och där avsnittet ”Regionalt yrkesvux”.

Från regeringskansliet är det en rad meddelanden:

11 miljarder kronor till åtgärder för jobb och omställning” 2020-09-21

Ytterligare förslag i budgetpropositionen för 2021 för jobb och omställning” 2020-09-21

Utbildning för jobb” – presentationsbilder Eva Nordmark, arbetsmarknadsminister och Anna Ekström, utbildningsminister – 2020-09-28

Fler arbetslösa ska kunna studera med bibehållen ersättning” – 2020-09-28

Leder kommunstyrelsen kommunen?

Vad vet allmänheten egentligen om kommunstyrelsen? Vilken bild har man, vilka förväntningar finns? Vilken information om kommunstyrelsens arbete får man, innan ett möte eller i anslutning till ett möte?

Fem, sex dagar innan ett möte läggs handlingar ut på kommunens digitala anslagstavla. Eftersom styrelsen endast i undantagsfall hanterar sekretessbelagda ärenden, så är underlaget komplett. Fritidspolitikerna har en helg på sig att ”läsa på”, begrunda beslutsförslagen och bolla tankar med andra i det egna partiet eller partigruppen.

Det handlar om mycket ”papper”, men visst, det slösas inte längre med papper utan man läser på plattan eller i datorn. Senast 282 sidor, långt under genomsnittet för ett normalt sammanträde. Det kan bli uppemot femhundra eller sexhundra sidor.

I direkt anslutning till sammanträdet läggs ”Kommunstyrelsen i korthet” ut på kommunens hemsida. För snart tio år sedan hade Vänsterpartiet motionerat om att sådan information skulle ges. Det funkade något år, glömdes bort – men nu har det återkommit. Här informationen från gårdagens möte. Då handlar det om ett urval av beslut som fattades.

I kommunstyrelsen företräder femton ledamöter samtliga kommunens nio olika partier. ”Kommunstyrelsen i korthet” avslöjar aldrig vilka avvikande uppfattningar som framfördes, vilka alternativa yrkanden som förlorade vid en omröstning. Överhuvudtaget noteras endast i undantagsfall att styrelsens ledamöter inte varit eniga.

Därför måste man nog, om man vill veta mer, leta efter information på annat håll. I lokaltidningen finns någon enstaka notis, sporadiskt kan det bli en längre artikel kring en speciell fråga. Lokalradion gör sig sällan besväret.

Vänsterpartiet hade under många år en intensiv bevakning av kommunstyrelsen. Det sägs att den ska återuppstå, i någon form. Inget annat parti i Vänersborg har en bevakning av aktuella kommunalpolitiska frågor på sin hemsida, ett antal har ingen egen hemsida längre.

Det är en ersättare i kommunstyrelsen, Stefan Kärvling, som regelbundet och utförligt ger sin egen syn på frågorna, innan sammanträdet och i efterhand. Jag ser att hans blogg läses, även av kommunledningen. Det har flera gånger hänt att ett ärende i sista stund tog en annan väg, när Kärvling innan sammanträdet pekade på felaktigheter i tjänsteyttranden eller noterade att det saknades delar av underlag.

Själv lämnade jag kommunstyrelsen efter valet 2018. Men intresset att vilja bidra till ett öppnare och bättre arbetssätt i kommunstyrelsen finns kvar.

I sin blogg från gårdagens möte nämner Kärvling inget om ett ärende som har rutinkaraktär: Motionsredovisningen. Två gånger om året redovisar kommunkansliet vad som har hänt med alla motioner som väntar på att bli besvarade. I regel skall en motion klaras av inom ett år från att den har kommit till kommunfullmäktige. Därifrån överlämnas den till olika nämnder innan ett svar kan formuleras.

I redovisningen framgår dels vilken nämnd som redan har yttrat sig om motionen, dels när den förväntas föras till ett beslut i kommunfullmäktige.

De äldsta tre motioner är alla från Vänsterpartiet, en från Adam Frändelid och två har jag själv skrivit. 

I augusti 2018, för mer än två år sedan, motionerade jag ”om att ompröva hanteringen av ärenden där handlingarna är mycket omfångsrika”. Ingenting har hänt sedan dess. Men nu sägs det ”att motionen beräknas bli behandlad av kommunfullmäktige under hösten 2020”. Motionens yrkande var: ”Den tillträdande kommunledningen ser över arbetsformer i syfte att ge ledamöterna bättre villkor att vara pålästa, samtidigt prövas andra tillvägagångssätt för att möjliggöra en smidig hantering av mindre avvikande synpunkter kring detaljerna.

Adam Frändelids motion ”om bangolf i Skräckleparken” är också från augusti 2018. Kultur- och fritidsnämndens besked kom omgående: ”inte vårt bord, avstår från att yttra oss om motionens förslag” Strax efteråt konstaterade samhällsbyggnadsnämnden ”att det inte ingick i nämndens uppdrag”. Därefter hände inget, men nu lovas ett svar under våren 2021.

Min andra motion ”på långbänken” är från oktober 2018. ”Vilken roll har ledamöter i kommunstyrelsen?” Ingenting har hänt sedan dess. Men nu sägs det ”att motionen beräknas bli behandlad av kommunfullmäktige under våren 2021”. Motionens yrkande var: ”… att kommunstyrelsen funderar över ledamöternas roll och hur det kan möjliggöras att våra politiker får utrymme för det politiska samtalet.

Jag vet att jag kan lita på Kärvlings rapportering. Visserligen märks ideologiska glasögon – men ingen tycks vilja påstå att hans texter inte är korrekta, informativa och sakliga. Och då borde egentligen en behandling av mina två motioner kunna vara till hjälp. 

Fast det kanske är så att kommunledningens partier är nog så nöjda med tillståndet. 

Politologen vaknar

Visserligen begränsar jag mig till en mindre insats på det lokala och kommunalpolitiska fältet, men tiden räcker också till utflykter ”högre upp”.

Om en vecka inbjuder riksdagens talman Andreas Norlén att (digitalt) närvara vid ett seminarium i Förstakammarsalen: ”134 dagar – om regeringsbildningen efter valet 2018”.

I samband med seminariet släpps boken ”134 dagar” som sammanfattar och analyserar processen under regeringsbildningen.

Det noteras att studien besvarar följande frågor:

  • Varför bildades en regering med just S och MP?

  • Varför tog det så lång tid?

  • Hur fungerade regelverket?

Två år senare finns fler frågor. En viktig sådan: Hur kunde det hålla så länge? En annan: Kommer det att hålla fram till nästa ordinarie val i september 2022? 

Mycket tyder på att nästa regeringsbildning mycket väl kan bli lika besvärlig.

Det finns många dokument och allehanda uttalanden som ger vid handen att inga klara majoriteter tycks vara på väg att bildas. 

Nu senast är det fyra motioner från fyra oppositionspartier som var och en tar ställning till budgetpropositionen som januariöverenskommelsens fyra partier gemensamt har lagt fram. Där finns allt som fyra partier har accepterat som ett gemensamt dokument. Samtidigt kan vi höra enskilda företrädare yttra sig om vissa delar i propositionen så som man befinner sig i opposition till sig själv.

Det finns mycket material för ytterligare några politologer, eller statsvetare som fortfarande tycks vara ordet många föredrar, att ge sig på i nästa studie. I deras underlag återfinns då säkerligen fyra motioner som berättar vad som gäller hösten 2020, i en tid av stor oro och turbulens.

Sverige förtjänar bättre

Knäck arbetslösheten och bekämpa kriminaliteten

Investera i Sverige

Vägen ut ur krisen – en plan för jämlikhet och grön omställning

Och så tillbaka till vardagen – jag inväntar att höra hur dagens kommunstyrelse i kommunhuset i Vänersborg avlöpte. 

Många texter, värdefulla texter

När beskedet sent omsider kom att kommunens budgetbeslut skulle fastställas vid fullmäktiges novembermöte, då blev det plötsligt tid över att bevaka annat som kommer att spela en stor roll även lokalt.

Jag kan räkna upp snabbt:

  • Oppositionspartierna i riksdagen lämnar sina budgetmotioner – kan oheliga allianser förändra regeringens förslag?
  • Dragkampen om LAS-utredningen – remissförfarandet avslutas 26 oktober och remissyttrandena börjar komma in
  • En viktig utredning på utbildningsområdet är också ute på remiss – alla yttranden måste inkomma senast 30 november: SOU 2020:33 ”Utredningen om planering och dimensionering av komvux och gymnasieskola”.
  • Kommer migrationskommitténs misslyckande ändå att skickas ut på remiss? Och om ja, alla punkter eller bara ett antal punkter? 
  • Den allmänna motionstiden i riksdagen pågår för fullt – hittills har det kommit in 2702 motioner, min uppmärksamhet gäller främst motionerna från Vänsterpartiet, så här långt 70 i antalet.

Budgetpropositionen och budgetmotioner är en heltidssysselsättning och mer än så. Det normala är ju att regeringen står bakom sina förslag. Men vid ett antal pressträffar sågs endast företrädare för C och L som med emfas framhöll framgångar vid förhandlingsbordet. Och som ett brev på posten svarade något statsråd på journalisternas enträgna frågor: Jovisst, det var inte så vi ville prioritera, men …  Det är nog tur att riksdagens personal är kompetent och vaken, för diskussionerna i diverse utskott behöver till slut landa i tydliga texter i alla betänkanden. Och när det sedan blir omröstning i riksdagens kammare, misstänker jag att gruppledarna behöver vifta febrilt: Här står vi bakom, här röstar vi på avslag och här är det klokt att avstå …

LAS-utredningen och arbetsmarknadens parters eventuella nya försök att nå ett avtal bevakas i alla medier – ändå ser jag emot att direkt kunna ta del av tankarna från tunga remissinstanser. Arbetsrätt borde kunna vara så enkelt egentligen, men idag saknas förutsättningar för kloka lösningar. 

Lars Stjernkvist summerade några års arbete med den stora gymnasie- och komvuxutredningen innan pandemin hade ställt till det för branscher, enskilda företag och alla som var ute på den oroliga arbetsmarknaden eller ville tillträda ett efterlängtat jobb. Remisserna skrevs under intryck av det kaos som snabbt växte. Statsråden Eva Nordmark och Anna Ekström kallar varannan vecka till en pressbriefing där nya åtgärder föreslås. Dessa akuta frågor leder ännu längre från det som jag ser som Stjernkvists stora svek – han undvek att tala klartext om vilken negativ roll de privata utbildningsföretagens affärstänkande spelar. 

Statsrådet Morgan Johansson låtsas vara tondöv – han vill att migrationskommitténs hela paket med samtliga förslag skall ut på remiss. När Miljöpartiet efter vändningen av Preem nu slipper att behöva ta striden till den yttersta gränsen, så återstå att se vad som sker på migrationsområdet. Dagligen kommer nya berättelser som avslöjar att den enskilda människan är det sista somliga migrationspolitiker har i åtanke när man tävlar om att vara den tuffaste av dem alla. Vad är det som har hänt efter 2015? 

Motionerna är roliga. Även om Vänsterpartiets tunga motioner får det mesta av min tid, så klickar jag mig fram till enstaka motioner från andra partier. Det kan vara någon folkvald som tar upp en fråga så lokal att jag frågar mig vad riksdagen egentligen har att ”göra med saken”. Mindre gulliga och inte alls putslustiga är motionerna från SD. För det första är det ett förfärligt stort antal motioner, dessutom ett antal gånger samma spörsmål i olika motioner från olika SD-ledamöter, samordning verkar saknas. För det andra är det den så fullständigt öppna argumentationen som Björn Söder ägnar sig åt i sina texter. Fascinerande!

Tja, inte alla texter är värdefulla, jag får rätta mig.

I övrigt gäller en ”deadline” – fram till 16:30 tisdag 6 oktober kan motionerna lämnas in, sedan stängs luckan för den ”allmänna motionstiden” den här gången. 

Besynnerlig återgång

Till slut fanns det bara en förnuftig lösning: Låt kommunfullmäktige fatta budgetbeslutet för 2921 så sent som möjligt. Ju mer vi vet om förutsättningarna desto bättre. Sannolikheten att träffa rätt blir större.

Därför föreslog kommunstyrelsens ordförande först att skjuta beslutet från juni till oktober. Efter sommaren kom så beskedet att ändra än en gång, det blir november.

I veckan är två ekonomiärenden på kommunstyrelsens bord. Först är det beskedet hur utvecklingen ter sig under innevarande år, därefter är det tidsplanen för budgetarbetet nästa år.

Det är ju en cirkel som inte behöver ifrågasättas ett normalt år. Budgetåret är kalenderåret. Efter fyra månader samlas uppgifter in från alla nämnder och från kommunledningen. Detta första delårsbokslut landar i kommunfullmäktige i juni, beslutet blir ”att notera informationen”.

Efter åtta månader sker nästa insamling av uppgifter. Och detta andra delårsbokslut kommer till kommunstyrelsen och till kommunfullmäktige i oktober. Utöver uppgifterna om hur det har gått tillmäts nu den bifogade prognosen stor betydelse.

Om det visar sig att det förefaller bli ett ”plus” som är större än det förväntade resultatet, så uppkommer en förväntan att ta hand om överskottet. Inte sällan finns det någon nämnd som inte lyckas minska på gapet mellan resurser och kostnader. Då kan det vid tidpunkten för beslutet kring andra delårsbokslutet beviljas ett tillskott.

Hur ser det ut 2020? I juni ”noterades” ekonomistabens beräkningar:

”Enligt prognosen kommer 2020 års resultat att uppgå till 88 mkr, vilket är 57 mkr bättre än budget. Resultatet är 51 mkr bättre än 2019 års bokslutsresultat.”

Och nu i oktober? ”Kommunens beslutade Mål- och resursplan för 2020 innebär ett budgeterat resultat på 31 mkr. Det prognostiserade resultatet uppgår till 173 mkr vilket är 142 mkr bättre än budget och 85 mkr bättre än den prognos som lämnades i delårsrapport i april.”

För stunden frestas jag inte att spekulera i hur överskottet skall förvaltas. Nog vet jag att mitt önsketänkande inte ens skulle stoppa vid denna summa.

Nej, det är annat som förundrar mig. Ovanstående är ju endast en del av berättelsen om kommunalekonomins eviga berg- och dalbana. Det är regeringens och riksdagens agerande för att möta pandemins effekter som gör att även vår kommun klättrar. Det bär uppåt, bara uppåt, än så länge.

Men om årets utveckling är av förklarliga skäl är helt onormalt, så kan ingen bortse från att det kommer att gå neråt igen. Så långt är jag helt överens med alla andra. Jag delar dock absolut inte ekonomstabens, och därmed inte heller kommunstyrelsens ordförandes, åsikt att vi kan förutse hur vägen neråt kommer att se ut.

Lika klokt som det i slutändan var att skjuta på MRP-beslutet från juni till november, lika förutseende hade jag förväntat mig att tidsplanen för arbetet under 2021 inför MRP 2022 skulle ha utformats.

Nix, i ärendet ”Anvisningar och tidsplan för arbetet med mål- och resursplan 2022-2024” föreskrivs ”start 26 januari 2021” och ”beslut i kommunfullmäktige 16 juni 2021”.

Besynnerligt, eller hur? Försvarbart? Nej! Jag hoppas verkligen att det kommer ett annat förslag på kommunstyrelsen på onsdag som visar mera ödmjukhet. Det är andra kända och ett stort antal okända faktorer som påverkar vår kommun i högsta grad. Låt oss ta den tid det tar för att vinna större säkerhet i detta så betydelsefulla budgetarbete.

Se där, en uppmaning att återkomma

Kommunfullmäktiges sammanträde i veckan webbsändes. Mycket välkommet! Vänersborg är en av de sista kommunerna i landet som har tagit steget att öppna för live-streaming och för att allmänheten i efterhand ska kunna se hela eller delar av mötet.

Tekniken fungerade utmärkt, för deltagarna och för den som valde att följa med hemmavid. Som ”minus åttio” förhåller jag mig till folkhälsomyndighetens råd att undvika möten. Jag hade anmält förhinder.

En bit in på dagordning fanns mina interpellationer.

Jag vill citera ordföranden, Annalena Levin, C, när den första interpellationen behandlades: ”… Vänsterpartiet, till kommunstyrelsens ordförande, Benny Augustsson, socialdemokraterna, och han har svarat. Och vi har ju ingen diskussion på grund av det jag sa tidigare att vi har en överenskommelse utan man får läsa svaren och frågan eller interpellationen i handlingarna. 

Och då frågar jag om vi kan lägga både interpellationen från Lutz Rininsland och svaret från Benny Augustsson till handlingarna? Jag finner så är fallet. (Klubbslaget.)

Och dom handlade om flygplatsens framtid, det kanske jag glömde att säga, men det handlade dom om.”

Detta blev så otroligt informativt att kommunens kommunikatör i sin sammanfattning ”Fullmäktige i korthet 23 september 2020” helt hoppade över mina två interpellationer.

Här min interpellationsfråga och här svaret från kommunstyrelsens ordförande.

Framtiden kommer att visa hur utvecklingen eller avvecklingen av Fyrstads flygplats ter sig. Någon kommersiell flygtrafik finns inte sedan mars 2020, kommer inte finnas under hösten och vintern.

Vem som gör vilka ansträngningar att återgå till regelbunden flygtrafik vet inte jag. Allt jag vet är att jag är motståndare till att satsa kommunens pengar. Jag ser många andra områden som jag vill prioritera.

Om staten åtar sig att skapa förutsättningar för att något flygbolag på nytt trafikerar den lokala flygplatsen borde framgå av regeringens budgetproposition. Ersättning avseende icke statliga flygplatser behandlas i ”Utgiftsområde 22 – Kommunikationer.”. I avsnitt 3.6.6.finns punkten 1.6 som visar att anslaget för 2020 är 188 mkr (gäller även åren dessförinnan) och föreslås minska inför 2021 till endast 88 mkr.  Även 2022 och 2023 är anslaget endast 88 mkr.

19 september redovisade Swedavia en konsekvensanalys till regeringen med rubriken ”Sammanfattning av begärd konsekvensanalys avseende förtida avveckling av Bromma Stockholm Airport”.

”Det finns en risk för att flygtillgängligheten för vissa orter kan bli försämrad vid en förtida stängning av Bromma”.

”Trots stora osäkerheter och mot bakgrund av ovanstående är Swedavias samlade bedömning att det under rådande marknadsförutsättningar inte är affärsmässigt motiverat att fortsätta driva Bromma vidare samt att konsekvenserna av ett politiskt beslut om en förtida nedläggning är hanterbara och sammantaget medför fördelar för Swedavia.”

Visserligen har därefter en flod av artiklar publicerats som alla har tusen och en invändning mot analysens slutkläm. Det är transportbranschen som protesterar. Men transportbranschen betalar inte en återstart av Trollhättans flygplats.

Ordförande Annalena Levin kommer att få fler tillfällen att inleda ärenden som avser flygplatsens framtid.