Från 50:50 via 0:100 till 30:70

Budgetpropositionen ligger på riksdagens bord. Så många olika förslag! Arbetet med alla anslag i dessa 27 utgiftsområden fördelas nu till riksdagens utskott. Där tar man hand om regeringens förslag.  I utskotten tillkommer det som förs fram i separata budgetmotioner från fyra partier i opposition.

Regeringen samlar ingen majoritet i riksdagen. Utgången av budgetarbetet kan därför inte förutsägas på ett antal områden.

Men samtidigt pågår i alla kommuner ett eget budgetarbete, det rustas för i första hand 2021 men det sker också förberedelser för åren 2022 och 2023. Kommunernas ekonomistaber samarbetar nära med kommunledningen. Många frågor kan lösas på olika sätt. Som oppositionsparti gäller det att vara på sin vakt och att genomskåda ledningens preferenser.

Budgetpropositionen på några tusen sidor kan knäcka den bästa – jag citerade igår från Annika Wallenskogs blogg. Hon är chefsekonom på SKR.

Men från SKR kom igår också cirkuläret vi alla väntade på. Här skärskådas propositionen med ”kommunala” ögon. Då blir det genast något lättare. Något!

Jag citerar här ett avsnitt som visar tydligt att det går att förstå vad som kan väntas framöver. Budgetpropositionens syfte är att bibehålla det som är bra, att föreslå förändringar där man tror sig ha bättre förslag. Det som gällde nu behöver inte gälla nästa år. Det som utlovas 2021 följs inte alltid upp åren därpå. SKR-texten sammanfattar det som är och det som föreslås. Varje avsnitt avslutas med kursiv text: SKR instämmer eller invänder mot förslaget.

”Regionalt yrkesvux

Statsbidraget för yrkesvux, utbildningsplatser inom gymnasial yrkesutbildning för vuxna, utökas med 1 013 miljoner kronor för 2021 och 1 313 miljoner för 2022. Anslaget utökas till totalt 3 843 miljoner respektive 3 777 miljoner år 2021 respektive 2022, inklusive satsningarna på lärcentrum och språkträning i äldreomsorgen. För 2023 anges ingen extra utökning på yrkesvux.

Med satsningen på yrkesvux vill regeringen att kommunerna ska kunna erbjuda sammanlagt 63 500 statligt finansierade helårsplatser under 2021 enligt det regelverk som börjar gälla den 1 jan 2021 där staten finansierar sju platser av tio och kommunerna tre. Kommunerna har tidigare medfinansierat statsbidraget med 50 procent. I vårpropositionen 2020 aviserade staten att de finansierar samtliga platser i regionalt yrkesvux under 2020.

För att förbättra möjligheten att studera i hela landet, oavsett utbildningsform, föreslår regeringen att satsningen på lärcentrum förstärks med 40 miljoner kronor för 2021. Samma belopp beräknas för 2022 och för 2023 beräknas 35 miljoner.

För att förbättra kommunikationen mellan äldre och omsorgspersonal samt utveckla personalens språkkunskaper på fackområdet hälso- och sjukvård görs en satsning på yrkessvenska för utrikes född personal. Anslaget för detta ändamål ökas med 31 miljoner kronor.

SKR är positivt till de extra satsningarna på yrkesutbildningar i komvux (regionalt yrkesvux) för 2021 och 2022. Kommunerna har för 2021 sökt betydligt fler utbildningsplatser än vad statsbidraget idag är dimensionerat för. För att på ett effektivt sätt kunna möta det kraftigt utökade behov av kompetensutveckling och omskolning som är att vänta kommer det vara avgörande med snabb information till kommunerna om hur satsningarna ska implementeras. Kommunerna väntar fortfarande på besked om hur regeringens löften i mars år, om att stå för den kommunala medfinansieringen och fler utbildningsplatser 2020, ska fördelas lokalt. Det hade varit en fördel ha att samma finansieringsmodell för 2021 då flertalet utbildningar som startar i höst pågår även nästa år men regeringen har valt en modell för 2021 där staten finansierar sju platser av tio och kommunerna tre.”

Tack så mycket, nu mår jag klart mycket bättre

Förra veckan kände jag mig tämligen övergiven. Upplevde att det inte längre ville sig. Den höga åldern? Att jag inte längre fick förstahandsinformation på insynsplats i kommunens budgetberedning? Att jag inte längre pga corona-förhinder och kommunens befängda tolkning av digital distans fanns med vid sammanträden?

Två gånger blev det inlägg på min blogg där frustrationen syntes på långt håll:

Skapar jobb – länge leve den administrativa byråkraten och  Jag raljerade men kryper inte till korset.

Och så kom för en liten stund sedan förlösningen. Annika Wallenskog, chefsekonomen på SKR, brukar blogga varje fredag. Idag, dagen efter att regeringens höstbudget offentliggjordes, blev det en extrablogg: ”Välfärdsmiljarderna behövs, men snårig djungel av riktade bidrag”.

Jag citerar:

Snårigt att reda ut de riktade bidragen

”Till detta kommer ett antal riktade statsbidrag av olika karaktär med större och mindre belopp. Att reda ut vilka av dessa bidrag som är gamla, nya, ihopslagna, utökade, namnbytta eller avslutade är inget jag klarar av på endast tio timmar, trots 20 års erfarenhet av att läsa budgetdokument och en universitetsexamen i nationalekonomi.

Nej, här krävs en stor ekonom-armé av betydligt uthålligare virke, så jag avhåller mig från att kommentera de riktade bidragen. Enligt bilagan i utgiftsområdet 25 i budgetpropositionen är det fram till i år 197 riktade bidrag och jag tror att de kommer att vara ännu fler efter denna budget. Det här går även att kontrollera i efterhand genom att vid nästa års budgetproposition läsa en mycket väl genomarbetad lista. Men för närvarande är jag inte förmögen att reda ut situationen kring vilka bidrag som egentligen är vad.”

Motionstexter skrivs inte i okynne

Den Allmänna motionstiden pågår som bäst. På riksdagens hemsida finns en kortfattad upplysning: ”En gång om året får riksdagsledamöterna lämna motioner, förslag, om alla frågor som riksdagen beslutar om. Det är vid den allmänna motionstiden som äger rum på hösten. 2020 börjar allmänna motionstiden den 8 september klockan 11 och slutar den 6 oktober klockan 16.30.

Några ledamöter hängde på låset. Den första motionen kom från KD: ”Hedra Dag Hammarskjölds minne i Sveriges riksdag” och den andra från SD ”Bevara och levandegör språket älvdalska”. Det blir säkert över 3000 motioner innan luckan stängs. Just nu finns 183 motioner i listan, SD leder med stort avstånd till de andra partierna.

Den som undrar vad som sker med alla motioner får till svar ”Det beror på”. För fortfarande gäller vad två socialdemokratiska ledamöter beskrev 1993 i en motion med rubriken ”Riksdagsmotioner”. Den motionen tål att läsas om.

Jag hoppade över många motioner, men noterade i alla fall att Björn Söder, han som inte valdes till någon av talmansposterna, bryr sig om traditioner, bland annat: ”Riksmötets öppnande i Rikssalen”. Söder motiverar förslaget att återgå till ett öppnande i ”Rikssalen på Stockholms slott” att det skulle bidra till att stärka folkets bild av båda kungahuset och riksdagen men också bidra till att värna och hedra våra svenska traditioner och vår gemensamma historia”.

Vänsterpartiet har hittills lämnat in 24 motioner. Självfallet finns också här en motion som berör kungahuset ”Ett modernt och demokratiskt statsskick”.

Där finns Ali Esbatis motion ”En starkare arbetsrätt för ökad trygghet”. Motionen tar upp Vänsterpartiets argumentation i den högst aktuella striden om LAS och om utredningen ”En moderniserad arbetsrätt”.

Flera partier tävlar om vem som mest använder orden ”klan” och ”gängkriminalitet”. Jag är glad för att Vänsterpartiet inte är med i tävlan. Men jag noterar att i några motioner berörs bakgrunden till problemen och att det förs fram tankar hur konflikten kan dämpas och lösas: ”Strategi för kriminalvården”, ”Bättre förutsättningar för polisens arbete” och ”Stoppa skjutningarna och öka tryggheten i socialt utsatta områden”.

På riksdagens hemsida finns denna nyttiga anvisning:

Sök och hitta bland motioner

Vill du hitta motioner som handlar om ett särskilt ämne? Använd länken nedan för att söka och filtrera bland motionerna. Du kan också enkelt se vilka ämnen ett parti eller en ledamot lagt förslag om.

Sök bland motioner från allmänna motionstiden 2020

  • För att se motioner om ett visst ämne skriver du in ditt sökord i sökrutan. Använd filtren Parti och Ledamot för att se vilka som motionerat om ämnet.
  • Vill du veta vad en särskild ledamot skrivit motioner om? Gå till ledamotens sida under avdelningen Ledamöter & partier. Där finns alla motioner som ledamoten lämnat in samlade.

Alltid viktiga handlingar

Kommunfullmäktige och socialnämnden – där hade jag i början av 80-talet mina första uppdrag som förtroendevald i Vänersborg. Denna mandatperiod har jag en plats kvar i kommunfullmäktige. Intresset för socialnämndens beslut och socialförvaltningens arbete är dock oförändrat stort. Verksamheten omfattar halva den kommunala budgetvolymen. Och insatserna är i regel av stor betydelse för enskilda invånare i vår kommun.

Alltså nog med anledningar att alltid ta en titt i handlingarna när de läggs ut på kommunens hemsida en vecka innan socialnämnden sammanträder.

Nu var det tre punkter på ärendelistan jag fördjupade mig i. Alla tre ärenden redovisar hur mycket verksamheten och all planering påverkas av pandemin.

Först till ”Delårsbokslut med helårsprognos 2020”. Jag vågade inte gissa storleken på underskottet. En rad statliga extra ändringsbudgetar har ju resulterat i rejäl kompensation för kommunens coronabetingade extrakostnader. Så här står det i socialförvaltningens text: ”Årsprognos för socialnämnden beräknas redovisa underskott på 0,1 mkr. Det är en förbättring med 13,0 mkr sedan delårsrapporten per april. Det beror på att beslutade åtgärdsförslag för 2020 börjat få effekt samt på ökade statsbidrag för sjuklöner relaterade till Covid-19 och schablonersättning.” (Om statsbidragens betydelse för socialnämndens budget finns en artikel i dagens TTELA.)

I avsnittet ”Verksamhetsbeskrivning” fastnade jag först för punkten ”Försörjningsstödet”. Tillkommande antal hushåll och stigande totalkostnader en bra bit över budget förvånar inte, arbetslösheten märks ju direkt. Däremot blev det ”godkänd”, eller ”målet uppnås” som det heter, på punkten ”Särskilda boenden”. (Jag återkommer längre fram om detta.)

Och så var det punkten ”Förväntade resultat AME”. Förvaltningen och nämnden har tidigare föreslagit budgetberedningen att överväga att kommunstyrelsen ”tar på sig” arbetsmarknadsenheten, som då skulle avvecklas från socialnämnden. Jag hörde att samtal om detta har förts och om jag uppfattar rätt så har hittills ingenting sagts om hur det ska bli. I delårsrapporten finns nu följande text: ”Förväntade resultat AME: Kommunstyrelsen har utformat förväntade resultat för arbetsmarknadsenheten och de rapporteras direkt till kommunstyrelsen.” Jaha, men … Jag förmår inte tolka det jag läser!

Nu något om ”särskilda boenden” – här är det ärendet ”Information om ombyggnad av Lunddala äldreboende i Vargön”. Jag är fullt införstådd med att ombyggnaden är förankrad i den gällande boendeplanen och självfallet är det bra och nödvändigt att arbetet påbörjas. Men läser man texten så hänvisas det ett antal gånger till att efterfrågan av platser i särskilda boenden är så låg, att den temporära minskningen av antalet platser under pågående byggarbete inte kommer att vålla några problem. Ingenstans i informationen nämns det som har stått att läsa i tidning efter tidning: Man söker inte plats på äldreboende när det berättas så förfärligt mycket om hur illa det har fungerat där. Frågan är ju, vad händer när mediebevakningen kan förmedla en helt annan bild, när allt är under kontroll? Jag hoppas att någon ställer frågan på nämnden.

Slutligen rutinärendet ”Rapportering av ej verkställda beslut”. Denna rapport avser kvartal 2, alltså perioden april-juni 2020. Det finns ett flertal olika insatser som beslutas. I regel skall ett beslut då också verkställas. Men det kan komma något i vägen för en smidig process. T ex kan någon sökande få ett beslut om en sökt plats i en viss form av boende – och så finns ingen sådan ledig plats. Det är sådant rapporten berättar. När fattades vilket beslut, hur mycket tid har förflutit sedan beslutsdatum, och så under ”övriga kommentarer” en tämligen noggrann beskrivning av varför det inte blev som det var sagt.

Rapporten är längre än vanligt. Även här har pandemin påverkat verksamheten.

Nu kommer socialnämnden som alla andra nämnder att få lite mera andningspaus, kommunens budget beslutas först i november. Vid den tidpunkten har förvaltningen möjligtvis också fått grepp om alla utfästelser i statens höstbudget.

Förvaltningen har oerhört mycket arbete framför sig, det är bra att det råder hyfsad stabilitet i ledningsgruppen. Det gäller för nämndens ledamöter att hänga med, det finns mängder av tillkommande information utöver utskickade handlingar om man verkligen vill begripa sig på hela bilden. Jag har respekt för detta.

Jag raljerade men kryper inte till korset

Jag erkänner, jag gick kanske lite över gränsen häromsistens: Skapar jobb – länge leve den administrativa byråkraten.

Nu återvänder jag, av tre anledningar:

  • Statens budget – listan har fyllts på
  • Problematiken med statsbidragen tas upp i en ny skrift
  • Egentligen borde vi sätta oss ner och bestämma hur vi vill ha det

Statens budget – Förslag i budgetpropositionen för 2021 – nu med åtta delar:

  1. Investeringar för hållbar tillväxt och klimatomställning – 19 punkter
  2. Rusta välfärden för framtidens jobb – 20 punkter
  3. Fler ska komma i arbete – 8 punkter
  4. Ekonomisk trygghet och omställning till nästa jobb – 6 punkter
  5. Hela landet ska växa – 6 punkter
  6. Sverige ska vara ett tryggt land för alla – 12 punkter
  7. Stärkt beredskap i en ny tid – 2 punkter
  8. Övrigt – 8 punkter

Jag räknar ”just nu” 81 olika förslag. Några presenteras av L, andra av C, även MP presenterar enskilda förslag, majoriteten kommer väl från S – men hela tiden ”enligt en överenskommelse mellan regering och C och L”.

Ärligt talat, det är överkurs. Mycket text, ännu fler siffror. Några få förslag kan jag uppfatta: syfte, inriktning, upplägg, omfattning.  Vad är verkligt nytt, vad är en förändring eller utökning av redan kända tidigare utfästelser? Summorna varierar såklart, 10 miljoner är en hundradel av en miljard. Men miljarden räcker inte för detta förslag, säger några. Andra utropar: 10 miljoner, vad bra, det hade vi inte vågat hoppas på.

Alla dessa presskonferenser! Titta här, se vad vi gör! Men är det verkligen något att skryta med? Flera ”satsningar” gäller ju poster i en statsbudget som måste finnas med år efter år. Man måste vara insatt i detaljerna för att se vad som är bluff och vad som är en verklig förbättring på ett enskilt område.

Men visst, fyra partier är ”inne” – fyra partier ”ute”. Ligger det någonting i Johan Forsells och Elisabeth Svantessons mantra: ”För lite! För sent!”? Eller i Oscar Sjöstedts utrop: ”Det föreslog vi redan för 10 år sedan.”? Eller i Jonas Sjöstedts påstående vid gårdagens frågestund med statsministern: ”Nu rullas budgetförslagen ut.  Det går betydligt mer pengar till skattesänkningar än till välfärd, trots de stora behoven i kommuner och regioner.”

Budgeten läggs på måndag förmiddag, på eftermiddagen kan vi se och höra alla åtta partiernas ekonomiska talespersoner i riksdagens debatt.

Den nya skriften, ja. SKR, Sveriges kommuner och regioner, publicerade nyss ”Självstyrelsens potential”.

Här några citat från förordet:

Den svenska modellen med flernivåstyre och en stark – grundlagsskyddad – kommunal och regional självstyre är en väl fungerande modell. Den behöver vårdas och utvecklas för att följa sin samtid, men grundprincipen och maktfördelningen är bra.

Under de senaste decennierna har dock den samlade statliga styrningen av kommuner och regioner ökat i omfång, komplexitet och detaljeringsgrad. Parallellt med den tilltagande styrningen ser vi allt fler förespråkare för en ökad centralisering och ibland även krav på ett statligt huvudmannaskap för verksamheter som hälso- och sjukvård, äldreomsorg och skola.

”Vi tror att en tydlig och tillitsfull stat i nära samverkan med en ansvarstagande kommunal självstyrelse är vägen framåt mot en väl fungerande samhällsorganisation.”

”Vi tror …” – det är min tredje punkt idag. Detta är en skrift från SKR, en viktig skrift på 35 sidor. ”Vi” det är SKR.

Själv är jag inne på tanken att Vänsterpartiet, centralt och varför inte också lokalt, borde studera skriften. Hur har vi det med tron på det kommunala självstyret? Säger vi ja när det passar? Visst ropar vi efter ”staten” tämligen ofta – gör vi det lätt för oss? Ger vi upp för tidigt på hemmaplan och vill vi att staten skall förlösa oss ur ett besvärligt dilemma när vi inte kan eller vill prioritera?

Kommunfullmäktige om en vecka

Kallelsen med alla handlingar finns nu på den digitala anslagstavlan på kommunens hemsida. Ärendelistan på 27 punkter är preliminär. Punkt 20 är samma som punkt 18, en ska bort. Men det tillkommer fortfarande punkter innan dagen för sammanträdet.

Fortfarande gäller att 26 ledamöter samlas i olika rum i kommunhuset. 26 istället för normalt 51 enligt överenskommelsen mellan partiernas gruppledare. Ingen kan koppla upp sig ”digitalt och på distans”, så har ordföranden i kommunstyrelsen och ordföranden i kommunfullmäktige sagt. Senast meddelades det: ”Gällande kommunfullmäktige så fortsätter vi med överenskommelsen 2020-04-02 och kommer inte att tillämpa dessa föreslagna regler.” [För kommunstyrelsen föreslås nämligen nu att öppna för deltagandet på distans.]

Av kallelsen framgår att de flesta ärenden kommer att klubbas utan att det blir debatt. Sedvanliga punkter i mötets början, därefter flera tillkännagivanden om nya ersättare och ett antal avsägelser från olika uppdrag. Sådant klaras av med att ordföranden läser upp och sedan följer klubbslaget.

Det finns fyra nya medborgarförslag: ”Övergångsställe vid rondellen på Gropbroleden”, ”Kanadagässen”, ”bakteriehalten i vattnet i Vassbotten” och ”EKO-innovationscentrum med utgångspunkt Bergagården”. Det är bra att ha läst motiveringen till alla förslag, för det gäller att uppmärksamma vart dessa förslag skickas. Vår uppfattning är ju att vissa förslag absolut måste avgöras av fullmäktige. Andra kan likväl behandlas och avgöras av någon nämnd.

Därefter följer mina två interpellationer till kommunstyrelsens ordförande. Reglerna under Coronatiden gör att ingen debatt förekommer, endast frågan och det skriftliga svaret noteras. Det gäller ”flygplatsens framtid” och varför förvaltningen inte redovisat ett besked kring ett återremitterat uppdrag – här finns redan ett skriftligt svar.

Stefan Kärvling och jag har skrivit en motion som rekommenderar kommunfullmäktige att förbättra sin bevakning av hur besluten verkställs.

Kungajakt- och viltmuseum skall efter en tid av turbulens få en ny vice-ordförande, vem det blir framgår inte av underlaget.

Kommunfullmäktige måste formellt förnya ett borgensåtagande för Kommuninvest. Vänersborg tillsammans med många andra svenska kommuner lånar upp pengar till gynnsamma villkor genom att tillhöra Kommuninvest ekonomiska förening.

Sedan behandlas och avgörs flera äldre motioner: Det moderata förslaget kring Earth Hour och Agenda 2030 anses besvarat. Stefan Kärvlings förslag om att minska partistödet kommer att avslås. Hans motion om fiske på Hunne- och Halleberg anses besvarad.

Det återstå att se hur mycket debatt det blir kring två andra motioner: Miljöpartiet ville rädda skogen på Östra Mariedal med en motion om ett ”naturreservat längs Göta Älv och Lillån till Restad Gård” – nu är ju skogen bevisligen skövlad. ”Fast placerade skolvaktmästare” vill KD se, hur den motionen avgörs vågar vi inte gissa, det kan bli en spännande omröstning.

Vi kan också ställa oss bakom svaret på medborgarförslaget om ”kartläggning av obebyggda hus”.

Och så var det ärendet kring ”kranmärkning”: ”Kranmärkt betyder att kommunen väljer kranvatten framför flaskvatten i verksamheterna”. Bra, mycket bra! Nog med förslag!

Slutligen skall kommunfullmäktige godkänna förslaget om sammanträdesdagar för 2021.

Och hur är det här tänkt?

Once upon a time … så fanns det en riktig arbetsförmedling i Vänersborg.

Där finns idag ett statligt servicekontor med uppgift att möta den som söker hjälp från arbetsförmedlingen, försäkringskassan och skatteverket.

Det är arbetsförmedlingen i Trollhättan som hanterar ärenden på riktigt. Eller?

För vårt område tillhör ju 32 områden i Sverige, där det på Centerpartiets initiativ och med januariöverenskommelsens fyra partiers välsignelse har kommit igång en försöksverksamhet.

Arbetsförmedlingens personal ”skriver in” sökande. När processen med kartläggning kommit en bit och det finns antydningar att den sökande kan vara ”rätt sökande” för att bli anvisad till försöksverksamheten med KROM (kundval rustning och matchning), så råder det valfrihet för sökande var man och av vem man vill bli rustad och matchad.

En lätt uppgift – här listan som läggs fram:

Guldjobbet, AB, Hamngatan 3 Vänersborg

Medborgarskolan Region Väst, Hamngatan 3 Vänersborg

Academia Eductus AB, Hamngatan 3, Vänersborg

Lernia Utbildning AB, Hamngatan 3, Vänersborg

Arcus Utbildning & Jobbförmedling AB, Järnvägsbacken 1 B, Vänersborg

Arbetslivsresurs Ar AB, Vänerparken 15, Vänersborg

Yrkescentrum i Västra Götaland AB, Torpavägen 3, Vänersborg

Enrival AB, Nabbensbergsvägen 2, Vänersborg

Medborgarskolan Region Väst, Storgatan 21, Trollhättan

AB Abilitu Coaching, Kungsgatan 29, Trollhättan

Arbetslivsresurs Ar AB, Föreningsgatan 9, Trollhättan

Maximus Sweden AB,  Österlånggatan 50, Trollhättan

Lernia Utbildning AB, Drottninggatan 37, Trollhättan

Arcus Utbildning & Jobbförmedling AB, Österlånggatan 52B, Trollhättan

Yrkescentrum i Västra Götaland AB, Industrigatan 1, Trollhättan

Academia Eductus AB, Lasarettsvägen 9, Trollhättan

Jobbpunkten AB, Åkersjövägen 12, Trollhättan

Studentconsulting Sweden AB(Publ), Åkersjövägen 12, Trollhättan

Enrival AB, Åkersjövägen 10, Trollhättan

Vill man veta mer och vill man veta vem som lovar mest – det finns tjusiga hemsidor för var och en, du är bara några klick från att lösa alla dina bekymmer.

Det var en gång för länge sedan det fanns utbildade arbetsförmedlare på arbetsförmedlingen. Några finns kvar. I Trollhättan. Så du får hjälp med att skriva in dig. Inte vet jag om det ingår i deras arbetsuppgifter att bistå dig med att komma till rätt privat förmedlare. Det är ju kundval, fritt fram!

Och sedan … tja.

Skapar jobb – länge leve den administrative byråkraten!

I kommunledningens anvisningar till nämnder och förvaltningar i Vänersborg ingår: BEVAKA STATSBIDRAGEN!

Förmodligen gäller samma i alla kommuner och även i regionerna. En åretruntsysselsättning för någon specialist på varje förvaltning. Med en anhopning av bevakningsuppgifter under en del av året.

Regeringens budgetproposition i september varje år borde vara signalen. Fast i en tid av knivskarp konkurrens om tiondelar av väljarstödet ”just nu” i alla dessa undersökningar överhopas vi redan nu av pressmeddelanden om vad som kan förväntas ingå i budgetförslaget. Här dagens lista från regeringens hemsida – den kommer att bli längre under dagens och under veckans lopp. Propositionen offentliggör finansministern först på måndag nästa vecka.

Ett förslag är inte samma som ett beslut. Det krävs en majoritet i omröstningar – och i riksdagen har regeringen ingen majoritet.

Hur är då arbetsgången för alla i kommunen vars arbetsuppgift är att ”bevaka”?

  • Påannonsen om kommande förslag – hur tas dessa emot av oppositionen?
  • Budgetförslag – är det ”äkta nya tillskott” eller handlar det delvis om omfördelning från tidigare anslag?
  • Hur ser det ut när utskotten har funderat och omröstningen i kammaren har ägt rum? Blev det så, helt eller delvis eller inte alls?
  • När träder besluten i kraft, vilken period avser de, bara 2021 eller flera år eller ramhöjande utan tidsbegränsning?
  • Behöver man ansöka? Om ja: När ansöker man och vad ska finnas med i ansökan?
  • Hur ser villkoren ut? ”Under förutsättning” att t ex kommunen själv skjuter till 50%? Eller inga villkor alls?
  • Hur sker beräkningen? Med invånarantal som schablon? Eller med tanke på volymen på nuvarande aktuell verksamhet, alltså stöd för att bygga upp något från scratch eller förstärka något som redan finns men varierar från kommun till kommun?

Alla dessa byråkrater på regeringens alla departement som har räknat fram för finansministern vad alla dessa förslag kostar och vad som kan beräknas vara nyttan. Och sedan alla tusentals administratörer i alla svenska kommuners alla förvaltningar, som har hela sin arbetsuppgift eller större del av sin arbetstid att räkna ut vad som tillkommer, i vilken form, hur det ska fördelas och hur det ska bevakas. För ingen ska glömma att allt måste redovisas, avrapporteras till något departement där några sitter och kontrollerar att alla beviljade statsbidrag har använts som det har varit sagt.

Säg emot mig om du tycker jag överdriver. Min mailadress finns däruppe under ”Kontakta mig!” Du kan också kommentera här på bloggen.

På avstånd – Kunskapsförbundets politiker

På tisdag förmiddag sammanträder direktionen. Microsoft Teams skapar länken till ledamöter och ersättare som befinner sig någonstans, de flesta förmodligen i Trollhättan eller Vänersborg. Men även om någon befinner sig på någon resa, så går det bra att ”ta plats”. Det funkar säkerligen också denna andra gång. Mats Andersson, C, ersättare i direktionen och tillträdande kommunalråd i Vänersborg har visserligen överklagat mötet i juni hos förvaltningsrätten. Ingen annan tycks dock dela hans uppfattning att dylika digitala möten inte är förenliga med tvingande lagar och föreskrifter.

Dagordningen innehåller en del punkter som alltid tillhör första sammanträdet efter sommarpausen, och pandemin är närvarande även här.

Därför informeras hur skolstarten har varit. Länge var det ju fullt tänkbart att undervisning på distans skulle påbjudas även i augusti. Nu finns alla studerande i skollokalerna och än tycks det funka och inga nya smittokluster har rapporterats.

Hur påverkades ekonomin? Det får vi veta i delårsrapporten.

Antagningsstatistik för gymnasieskolan är alltid spännande: Är det fler elever som påbörjar årskurs 1 i förbundets tre gymnasieskolor eller ökar andelen som tar plats i andra kommuner och i friskolorna?

Hösten 2021 erbjuder KFV inriktning bild på det Estetiska programmet (själv har jag tidigare velat se även inriktning dans i Vänersborg, men det lyckades inte). Och så tillkommer naturbruksprogrammet, förbundet satsar på inriktning ”häst”.

Direktionen får även en rapport om förbundets lokaler. Magnus Åberg i Trollhättan är under ombyggnad. Vuxenutbildningens behov av undervisningslokaler är stort och blir än större med tanke på alla utbildningar som skall möta ett växande antal sökande. (Jag kommer att föreslå att det vid sammanträdet i oktober lämnas en redovisning av hur statens alla satsningar för att bemöta arbetslösheten skall hanteras.)

Den punkt som intresserar mig mest är ”Tendenser i elevernas kunskapsresultat”. Egentligen: resultat avseende ”kunskap” och ”genomströmning”. I förhand har det skickats ut ett större antal diagram med tabeller och kurvor, men även en sammanfattande text.

Det gäller gymnasieutbildningen och vuxenutbildningen. För ungdomsskolan redovisas alla resultat från tredje årskursen och läsåret 2019/2020, för de vuxna från kurserna som ordnades under vårterminen 2020.

Låt mig här avgränsa till våra tre gymnasieskolor. Jag erkänner att det tar en bra stund att läsa och att förstå all information. Ändå har jag arbetat under 33 år på en av dessa tre skolor, på Birger Sjöberggymnasiet i Vänersborg. Och som studie- och yrkesvägledare var just ”resultatet” en viktig fråga: Hur lyckades den enskilde eleven att infria sina förväntningar? Kommer resultatet att hjälpa eller att stjälpa på vägen till allt som är tänkt att ske framöver?

Förresten, vilket resultat? Vad är det avgörande? För någon elev är det avgjort viktigaste att få gymnasieexamen, att inte behöva lämna skolans tredje och sista årskurs med endast ett studiebevis. Det gäller nog mest elever som inte omgående efterfrågar en plats på nästa och anslutande utbildning. Att söka och att få ett arbete, på en arbetsplats i linje med utbildningen eller något arbete överhuvudtaget, det förutsätter idag i regel alltid gymnasieexamen.

För andra elever kan examen kännas som en självklarhet. Det är endast betygspoängen som räknas, det är den som avgör om det blir napp på en högskoleplats där det råder knivskarp konkurrens vid ansökningen. Därutöver spelar betygspoängen också en stor roll för den som så småningom söker till nästa utbildning, och det kan också vara av vikt att ha godkända betyg från kurser som kan krävas för den särskilda behörigheten.

I september lämnas denna preliminära rapport, mest i form av statistik och jämförelser. I januari kommer sedan den årliga kvalitetsrapporten och ett utbyte av erfarenheter och tankar på ”kvalitetsstämman” under en heldag. Att gå på skolan är ju mer, mycket mer än att bara samla på sig kurser och betyg.

Just nu bara jämförelser av allehanda slag – tänk hur många sätt att jämföra som finns:

  • 2020 – om vi jämför år efter år sedan starten 2013, hur blev det nu?
  • yrkesprogram jämfört med högskoleförberedande
  • andel examen per program, genomsnittsbetyg och spännvidden
  • kvinnor och män och det totala utfallet
  • Birger i Vänersborg jämfört med Nisse och Magnus Åberg i Trollhättan

Och med tanke på den sista punkten: det redovisas inte hur det gick för elever från Vänersborg och för elever från Trollhättan. Ett större antal program finns endast på en av dessa två orter och det görs ingen särredovisning för eleverna som reser och eleverna som går utbildningen på hemorten.

Utvecklingschef Maria Hildefors har funnits med från starten av förbundet 2013. Jag vill intyga att hon gör en berömvärd insats också i den här aktuella delen, nämligen att förmedla relevant information från verksamheten till politiken. I slutändan skall ”politiken” fördela stödresurser dit där det mest behövs för att eleverna och lärarna skall kunna arbeta under likvärdiga villkor.

Välkommen tydlighet

Tony Haddous interpellation ”Techjättarna och skatteflykt ” avhandlades i torsdags strax efter klockan 12:00 i riksdagens kammare. Ytterligare två ledamöter från Vänsterpartiet, Lorena Delgado Varas och Ali Esbati deltog i debatten. Näringsministern Ibrahim Baylan lyckades inte att komma undan frågorna. Även Joar Forsell, Liberalernas ledamot i skatteutskottet, försökte förgäves att få Baylan att svara. Forsells interpellation ”Särbehandling av enskilda bolag” slogs ihop med Haddous fråga.

”Facebook, Google, Amazon” – jättarnas etablering i Sverige är en viktig fråga med ett flertal aspekter. Hela debatten kan i efterhand ses och höras på riksdagens webb-TV eller läsas i snabbprotokollet.

Lite senare på dagen publicerades också ett pressmeddelande på regeringens hemsida: ”1 miljard kronor för att fler arbetslösa ska få ta del av matchningstjänster

Det är inte sant, det är ju inte klokt, är det möjligt att regeringen och arbetsmarknadsdepartementet verkligen med denna fullständiga öppenhet vågar berätta vad som är på gång? I Vänersborg berörs vi i högsta grad av dessa matchningstjänster, inte mindre än sju lokala och regionala entreprenörer har fått möjlighet att sälja KROM-tjänster. ”Kundval rustning och matchning” är inskriven i den lokala överenskommelsen med arbetsförmedlingen, kommunerna Grästorp, Trollhättan och Vänersborg har undertecknat. 

Jag var på väg att skissa på texten till en blogg, men jag skickade ett mail till Ali Esbati: ”Det här borde väl föranleda en längre kommentar från dig. af personalen skriver in, sedan anvisas entreprenörer som börjar om från början. Absurt slöseri med kompetens och resurser. Varför kunde inte pengarna riktas till myndigheten för att rusta upp igen?

Jag fick ett mail i retur med texten ”Ja, det kommer i en eller annan form. Tack för påminnelse”. En timme senare: ”Då har jag skrivit” och så länken till Facebook-sidan.

Nu vet jag att inte alla vill klicka på en Facebook-sida, det kan jag förstå. Därför lägger jag ut hela texten – Ali Esbati är tydlig och skarp, 

”Bland alla utspel om extra pengar och nya åtgärder som regeringen och de nyliberala samarbetspartierna hittar på, berättade man idag om ”1 miljard kronor för att fler arbetslösa ska få ta del av matchningstjänster”. Det handlar alltså inte om Tinder eller motsvarande, utan om branschstöd till de privata aktörer som ligger i startgroparna för att hugga in på miljardbelopp vid en fortsatt privatisering av Arbetsförmedlingens verksamhet. Eller som man med fikonspråk skriver i regeringens pressmeddelande, ”det kan också bidra till att successivt öka leverantörers kapacitet att erbjuda matchningstjänster för arbetssökande inför ett kommande reformerat system”.
Detta är dålig politik och slapp hantering av gemensamma medel. Och det i en situation där det är viktigare än på decennier med en kraftsamling bakom en vettig, erfarenhetsbaserad och sammanhållen statlig arbetsmarknadspolitik.
Arbetsförmedlingen har i omgångar misshandlats till oigenkännlighet i snart femton år. I Januariavtalet fick Centern fritt spelrum för sina privatiseringsfantasier – nu skulle i princip all verksamhet läggas ut på entreprenad och myndigheten bli en renodlad organisation för upphandling, kontroll och bestraffning. Så gott som alla med insikt i arbetsmarknadsfrågor – forskare, kommunföreträdare, fackliga organisationer – slog larm, men det var viktigare för regeringen att glädja Almega och deras politiska gren Centerpartiet. Vänsterpartiet fick med sig resten av oppositionen i riksdagen på att bromsa de mest långtgående delarna av privatiseringen. Men nu under pandemin – när behovet av en fungerande myndighet snarare blivit betydligt tydligare – så är det åter de privata aktörernas intressen som man slår vakt om med en extra miljard.
Arbetsförmedlingens personal sliter nu – mitt i ett politiskt skapat kaos – med att hantera en ny situation med många fler varslade och arbetslösa. Dessa ska skrivas in och få en första kontakt – något som tar stora resurser i anspråk. Men istället för att fortsätta arbetet, ska alltså de arbetslösas anvisas vidare till någon ”leverantör” som ska börja om processen, och få betalt för det.
Faktum är att jag redan under våren fick uppgifter om signaler uppifrån till handläggarna på AF att pressa ut folk till kommersiella aktörer för att dessa aktörers affärsverksamhet annars skulle störas. Jag riktade därför en interpellation till ansvarig minister Eva Nordmark, med bland annat frågan ”Avser ministern att ta något initiativ för att klargöra att det ska vara den arbetssökandes behov snarare än kommersiella aktörers affärsmöjligheter som styr Arbetsförmedlingens anvisningar?”. 
Den debatterades den 20 augusti och ministern svarade att ”det alltid [är] en arbetsmarknadspolitisk bedömning som ligger till grund för vilka insatser en arbetssökande får ta del av” och att ”kommersiella aktörers affärsmöjligheter är inte en del av den bedömningen”. Dagens budgetbesked pekar i en annan riktning.
Och det är närmast ett hån; mot de arbetssökande, mot arbetsförmedlingens personal och mot skattebetalarna som får se arbetsmarknadspolitikens resurser användas till att göda kommersiella aktörer snarare än ett effektivt och sammanhållet arbete för att få fler i utbildning och jobb.”