Nej, inte heller du

Det upprepar sig hela tiden – man blockerar varandra. Ska inte jag få som jag vill, så ska jag se till att du definitivt inte får som du vill!

Hur annars kan man tolka riksdagens arbete? På torsdag debatteras och beslutas kring tre texter från utbildningsutskottet. På en enda punkt kommer riksdagen fram till att skicka ett ”tillkännagivande” till regeringen.

Det är punkten ”Ordningsomdömen”, där en majoritet i utskottet och sannolikt en majoritet i kammaren på torsdag ”tar i” med kraft. Själv hoppas jag att beslutet rinner ut i sanden.

Men i övrigt, läs genom de inledande sammanfattningarna och du får bilden: ”Skolans arbete måst bli bättre! Vi vet!” – så säger alla åtta partierna. Men samtidigt: ”Om mina tankar inte få gehör så ska dina inte heller få det! Så det så!”

Utbildningsutskottets betänkande 2018/19:UbU8: ”Grundläggande om utbildningen” 

Sammanfattning
Utskottet föreslår med anledning av ett motionsyrkande ett tillkännagivande
till regeringen om att det ska vara möjligt för skolor att ge elever på högstadiet
och gymnasiet ett skriftligt ordningsomdöme i terminsbetygen.
Ordningsomdömet ska inte ingå i slutbetyget.
Utskottet föreslår att riksdagen avslår övriga motionsyrkanden om
grundläggande utbildningsfrågor och hänvisar i huvudsak till gällande
bestämmelser, pågående beredningsarbete och vidtagna åtgärder. Motionerna
tar upp frågor om bl.a. skolans värdegrund, kränkande behandling, trygghet
och studiero, vissa undervisningsämnen och kunskapsområden, bedömning
samt fritidshem.
I betänkandet finns 42 reservationer (S, M, SD, C, V, KD, L, MP) och tre
särskilda yttranden (C, L). I en reservation (S, V, MP) föreslås att riksdagen
inte ska göra något tillkännagivande till regeringen.
Behandlade förslag
Cirka 140 yrkanden i motioner från allmänna motionstiden 2018/19.

Utbildningsutskottets betänkande 2018/19:UbU9;
”Lärare och elever”

Utskottet föreslår att riksdagen avslår samtliga motionsyrkanden om lärare och
elever och hänvisar i huvudsak till gällande bestämmelser, pågående arbete
och vidtagna åtgärder. Motionerna tar upp frågor om bl.a. läraryrket,
lärarlegitimation, fortbildning, skolledare, elevhälsa, idrott och hälsa, elevers
frånvaro, elever med särskilda behov och nyanlända elever.
I betänkandet finns 51 reservationer (M, SD, C, V, KD, L) och fyra
särskilda yttranden (C, L).
Behandlade förslag
Cirka 130 yrkanden i motioner från allmänna motionstiden 2018/19

Utbildningsutskottets betänkande 2018/19:UbU10:
”Övergripande skolfrågor”

Sammanfattning
Utskottet föreslår att riksdagen avslår samtliga motionsyrkanden om
övergripande skolfrågor och hänvisar i huvudsak till gällande bestämmelser,
pågående utredningar och aviserade och vidtagna åtgärder.
Motionerna tar upp frågor om bl.a. åtgärder för att höja kunskapsresultaten,
ansvars- och resursfördelningen när det gäller skolväsendet, fristående skolor,
tillsyn, särskilda undervisningsformer, it i skolan och studie- och yrkesvägledningen.
I betänkandet finns 49 reservationer (M, SD, C, V, KD, L). Betänkandet
innehåller också tre särskilda yttranden (C, L).
Behandlade förslag
Ca 130 yrkanden från allmänna motionstiden 2018/19.

Det blir en ”aktuell debatt”

Idag kom beskedet på riksdagens hemsida:

Aktuell debatt om Arbetsförmedlingens organisationsförändring

Den 3 maj håller riksdagen en aktuell debatt med anledning av Arbetsförmedlingens organisationsförändring. Vänsterpartiet har begärt debatten. Från regeringen deltar arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S). Debatten går att se direkt och i efterhand via webb-tv.

Jag nämnde Vänsterpartiets begäran i ett P.S. till ett tidigare inlägg.

Här mer information med den preliminära talarlistan. Debatten är om två veckor, men Ylva Johanssons anförande anar man redan nu. I ett nyhetsbrev idag tar hon ställning till pågående förändringar inom myndigheten.

Här i kommunfullmäktige i Vänersborg blir det om en vecka en interpellationsdebatt. Jag frågade socialnämndens ordförande ”Hur påverkas socialnämndens verksamhet?”. Dan Nybergs skriftliga svar fanns med i utskicket inför sammanträdet.

Vem avundas budgetberedningen?

Lugna dagar under påsklovet? SMHI utlovar ett antal soliga dagar. Njut! Lägg bort alla kommunala handlingar, låt bli att öppna. Läs inte!

Se där, det gick inte! Nyfikenhet? Oro? Eller helt enkelt vetskapen om att inget försvinner bara man blundar?

Tisdag 23 april träffas barn- och utbildningsnämnden i kommunhuset, socialnämnden fick hitta annan lokal på Lindgården. Båda nämnderna har var sitt riktigt stort ärende på kallelsen: MÅL- OCH RESURSPLAN 2020-2022.

De beslut som nämnderna fattar går omedelbart till ekonomistaben som förbereder budgetberedningens möten samma vecka. Torsdag 25 april delas inkommet material från nämnderna ut, kommentarer och synpunkter lär det finnas många. Fredag 26 april träffar budgetberedningen i tur och ordning presidierna från samtliga sju nämnder. Återigen är utgångspunkten det material som nämnderna i sin helhet har diskuterat. Presidierna skall samtala med budgetberedningen kring nämndernas beslut.

Barn- och utbildningsnämnden och socialnämnden får vardera 90 minuters audiens, kultur- och fritidsnämnden och samhällsbyggnadsnämnden vardera 60 minuter, byggnadsnämnden, miljö- och hälsoskyddsnämnden och slutligen överförmyndarnämnden har 30 minuter vardera.

Stefan Kärvling beskriver på sin blogg vad barn- och utbildningsförvaltningen har lagt på ledamöternas bord. Förvaltningen beskriver vilka åtgärder som står till buds för att göra den anbefallna verksamhetsförändringen. Det finns ett gap mellan beräknade kostnader 2020 och den ram som står till förfogande på inte mindre än 40,3 miljoner. Till varje föreslagen åtgärd finns en konsekvensbeskrivning.

Tidigare berättade jag inför och efter socialnämndens sammanträden vad som avhandlades och framförallt hur Vänsterpartiet agerade. Även nu, när jag inte längre har partiets mandat i socialnämnden, kommunstyrelsen och budgetberedningen, så kan jag i vart fall för de två första läsa mig till en viss insikt. Och eftersom jag nu som tidigare, när jag hade ansvar för partiets lokala hemsida, förespråkar öppenhet inför och efter sammanträden, så kan jag kort sammanfatta socialnämndens mörka moln vid sammanträdet om en vecka.

Först kommer beskedet om hur det står till ”just nu” under löpande budgetår 2019. Det är ett underskott på 39,4 miljoner som fördelar sig lite olika på socialförvaltningens verksamheter.

Därefter kommer förslaget för MRP 2020. Inledningen lyder: ”Socialförvaltning har behov av 44,6 miljoner inför 2020.” Eftersom den anvisade ramen inte täcker detta behov föreslås åtgärder motsvarande omkring 40 miljoner samt ytterligare någon åtgärd där inte besparingen anges konkret. Även här får nämndens politiker en konsekvensbeskrivning samt en riskbedömning.

Jag avstår här från att skriva om samhällsbyggnadsnämnden. Däremot vill jag tillägga att det från Kunskapsförbundet Väst har inkommit en skrivelse som berättar om ett underskott som uppstår 2019 och som växer 2020. Förbundet berättar om åtgärder som ska sänka kostnaderna med 10 miljoner, men att det kvarstår ett behov om en förstärkning med 17 miljoner. Fördelningen mellan Trollhättan och Vänersborg innebär att vår kommun måste ta ställning till en begäran om lite över 7 miljoner.

Den uppkomna situationen går inte att trolla bort. Hur lösningen ser ut fastställs i juni av kommunfullmäktige. Att alla partier måste prata med varandra borde vara självklart. Förtroliga samtal och att få lov att tänka högt bör vara möjligt. Men hemliga samtal och avtal bakom stängda dörrar är inte rätt väg. Politiken behöver få förståelse hos allmänheten, det kan gälla bistra ingrepp i befintlig verksamhet, det kan gälla en anmodan att förstärka kommunens inkomster genom en förändring av skattesatsen.

Men först några soliga dagar och redan nu GLAD PÅSK!

Utbildning inför EU-val 2019

Lokalföreningen för Vänsterpartiet Vänersborg har inbjudit Tobias Sandberg att hålla i en genomgång av partiets underlag inför EU-valet söndagen 26 maj.

Våra medlemmar är välkomna till den nya ABF-lokalen på Edsgatan 31 ikväll med start 18:30.

Det ser ut som om intresset för EU-valet 2019 är större än det varit 2014, 2009 eller tidigare. Det sägs att cirkusen med Brexit har satt strålkastarljuset på parlamentets arbete i Bryssel och Strasbourg. Själv tror jag mer på två andra förklaringar:

Klimatarbetet inom EU och i alla medlemsländer har avgörande betydelse – skall det ske ett avgörande trendbrott, så måste det ske i stor skala – EU är en bra plattform för vägvisande beslut.

Högerpopulismen har fått fäste i ett antal medlemsländer. Samtidigt som det finns förhoppningar här i Sverige om att fler ansluter, så har medvetenheten om behovet av alternativ vuxit snabbt.

Här kommer Vänsterpartiet in i bilden. Malin Björk, som är partiets representant nu och som också står på plats 1 på Vänsterpartiets valsedel, har gjort ett enastående bra arbete i parlamentet. Inte en dagstidning i Sverige säger emot. Malin Björk har visat att långsiktigt arbete med rätta värderingar skapar trovärdighet. Klimatet, motståndet mot extremhögern och feminismen är hennes tre grundpelare.

Malin Björk och Vänsterpartiet är en viktig del av den förenade vänstern i EU-parlamentet. Därifrån drivs ett arbete som på många sätt liknar den parlamentariska och utomparlamentariska insats som utmärker Vänsterpartiet i Sverige.

Allt är på plats, förutsättningar inför 26 maj är mycket goda – men hur får vi ut budskapet? Nyfiken om Tobias Sandberg kan ge oss svaret ikväll.

Kostnad? Investering? eller är det annat som vi borde veta?

Lördag och söndag finns alltid extra tid att läsa tidningar. Inte bara rubriken eller ingressen! Dagens Nyheter erbjöd idag tankeväckande lektyr: ”Så förändras värderingar hos invandrare i Sverige”.

Utgångspunkten är en rapport från Institutet för framtidsstudier med titeln Värderingar som mått på integration”.

DN:s journalister presenterar undersökningen som ett reportage med inslag från Filipstad och Forshaga vilket underlättar att ta till sig underlagets observationer och slutsatser.

Poängen, så skriver DN, är att studien gör något annat än det ”vanliga”: ”Hur integrationen fungerar, eller inte fungerar, bedöms ofta med objektiva mått som sysselsättningsgrad, arbetslöshet och utbildningsnivå.” 

Bi Puranen [Institutet för framtidsstudier med ansvar för rapporten] citeras av tidningen: [Hon] ”menar att man också måste väga in det subjektiva, hur migranterna själva upplever Sverige, liksom hur de ser på mötet med normer och värderingar här.

Studien är en del av ett globalt projekt Migrant World Values Survey. Därifrån kommer underlaget för något som är kärnan i framställningen: Kulturkartan

Det finns en fyllig sammanfattning på svenska och på engelska. Själva rapporten publiceras först i maj. [Här kan man anteckna sig för ett e-post-meddelande när rapporten är framme.]

Vatten, vatten …

Kommunfullmäktiges handlingar inför mötet onsdag 24 april ligger på kommunens digitala anslagstavlan. (Jag kan inte länka direkt utan följande gäller: Vänersborgs kommuns anslagstavla, klicka ”Kallelser och beslutsunderlag”, ”Kommunfullmäktige”, ”2019” och sedan ”Kommunfullmäktige kallelse 2019-04-24”, observera att filen är mycket stor.)

Här själva föredragningslistan.

Ärende 14 är en interpellation där jag bad om ”korrekt information”, en fråga som jag ställer till samhällsbyggnadsnämndens ordförande, som avser behovet av investeringar i kommunens vattenverk.

Min uppfattning är att instrumentet ”interpellation” skall användas för att belysa aktuella spörsmål och för att inhämta värdefull bakgrundsinformation.

Anders Wiklund, MP, är ordförande och av hans skriftliga svar framgår att han tycks ha samma uppfattning som jag. Det är bra att kunna berätta för hela fullmäktige vad som gäller nu, vad som ligger framför oss och vilka tänkbara lösningar man arbetar med.

Här nämns också ett ärende som behandlas i nämnden kommande onsdag, en vecka innan fullmäktige. Även här är det inte fel att fullmäktiges ledamöter redan nu, två månader innan budgetbeslutet i juni, får veta vad nämnden har på sitt bord. Blir beslutet i nämnden enligt förvaltningens förslag, då tillkommer ytterligare tuffa besked för budgetberedningen.

Anders Wiklund hänvisade till nämndens aprilmöte. Men redan i mars var ”färskvatten” ett mycket stort ämne. Ärendet rubricerades ”Förslag till beslut till gemensamt
vattenskyddsområde Göta älv” och underlaget var på hela 230 sidor, det mesta finfina konsultrapporter. [Hela underlaget kan hämtas från anslagstavlan, samma som ovan, fast denna gång mars och samhällsbyggnadsnämnden.]

Även där framgick det som Anders Wiklund betonar i sitt svar till mig: ”Det är betydligt billigare att investera förebyggande än att ta kostnaderna för negativa klimatkonsekvenser i efterhand.

Utskottsbetänkandet är en lärobok

ocloud

Tisdag 9 april klockan 13:00 debatteras i riksdagen under en timme och trettio minuter ”Migration och asylpolitik”. Utgångspunkt för debatten är inte mindre än fyra betänkanden från socialförsäkringsutskottet: SfU16 Migration och asylpolitik – SfU17 Anhöriginvandring – SfU18 Arbetskraftsinvandring – SfU19 Medborgarskap.

Den centrala punkten är frågan om vad som kommer att ske när ”Lagen om tillfälliga begränsningar av möjligheten att beviljas uppehållstillstånd i Sverige” har kommit till slutet av den på tre år begränsade perioden den skulle gälla. Svaret vet vi redan, en förlängning om ytterligare två år är aktuell.

Samtliga texter från utskottet och även partiföreträdarnas anföranden vid debatten präglas av det nya parlamentariska läget.

”Utskottets ställningstagande” är rubriken på alla avsnitt som vid omröstningen i riksdagen samlar en majoritet. I alla texter hänvisas till januariöverenskommelsen. Och när man lyssnar på företrädarna från S, C, L och MP så är man överens om det väsentliga, endast i marginalen förekommer vissa motiveringar som sinsemellan kan låta lite annorlunda.

Denna majoritet avslår samtliga motionsyrkanden, flera hundra i antal. Det är visserligen också motioner från dessa fyra partiet som nu blir avslagna, men så är spelets regler. Åtskilliga ledamöter kommer att rösta för avslag på egna motioner som skrevs i höstas, innan den ”sakpolitiska överenskommelsen” undertecknades.

Oppositionen då? Är det helt svart eller vitt? Ja och nej. Skillnaden mellan V och SD framträder på varje sida, för varje yrkande, och i allt som sägs från talarstolen. Men det finns två partier till, M och KD. För båda gäller att den officiella partidoktrinen har så oerhört snabbt och så totalt förändrats. Då och då syns det fortfarande spår av Fredrik Reinfeldts syn på invandrarfrågor. Och det gäller förstås också några motioner från KD-ledamöter som inte kunde ana att partiets ledning bedömde att vinden skulle blåsa från annat håll.

Men hur komplexa frågorna än är, så gäller 2019 klara regler: Inga förändringar för stunden, om några överhuvudtaget, så hårdare tolkningar, striktare begränsningar, inget daltande nu.

Här en kort läsanvisning för den som vill fördjupa sig:
Börja med ”Utskottets överväganden”. Avsnitt för avsnitt beskrivs först ”Gällande ordning”, mycket lärorikt, ett verkligt stöd för att kunna hålla fast i den röda tråden. Sedan ”Motionerna” – här beskrivs kortfattat vem som yrkade vad. Slutligen ”Utskottets ställningstagande”. Visserligen gäller för alla motioner ”utskottet föreslår avslag”, men det är en lustig blandning av raka ”nej, verkligen inte” och allehanda ”bra tanke, men … bra förslag, men ”inte just nu” eller ”inte än”.

I slutet på varje betänkande återges partiernas reservationer. Där blir skillnaderna mycket tydliga.

På talarlistan har Vänsterpartiet anmält 12 minuter för Christina Höj Larsen. Hennes anförande kan nu i efterhand ses och höras på riksdagens webb-TV eller laddas ner från riksdagens snabbprotokoll (på sida 8-10).

Bättre med tidigt

I september förra året skrev jag en motion där jag påpekade möjligheten att skicka ut omfångsrika handlingar i god tid innan sammanträdena. Det skulle underlätta för ledamöterna att våra pålästa när ärenden avgörs.

Motionen ligger kvar där den lades för ett halvt år sedan. Fast nu står det i ”motionsredovisningen” som nyss passerade kommunstyrelsen: ”Motionen beräknas bli behandlad av kommunfullmäktige under våren 2019.”

Nästa kommunfullmäktige är onsdag 24 april. Om jag följer min tanke ”tidigt är bättre” så väntar jag inte på att kommunkansliet kommer att skicka ut handlingarna. Jag gör min egen preliminära” ärendelista för nästa möte.

Och där finns det två punkter som hanterar underlag på ganska många sidor med ”tunga” texter.

Jag tänker dels på ”Kommunens och nämndernas årsredovisning 2018, dels på ”Nämndernas verksamhetsberättelser 2018”. 

Två handlingar där många är lite frågande: ”Är det inte samma sak?” Ja och nej. Den första handlingen är underlaget för kommunfullmäktiges beslut om ansvarsfrihet för samtliga nämnder och styrelser. Det är bokslutshandlingen, där siffror och ekonomi är det viktigaste. Handlingen ligger också med som en utgångspunkt när kommunfullmäktige i juni skall besluta om Mål- och resursplanen 2020-2022.

Nämndernas verksamhetsberättelser beskriver detaljerat vad som har hänt på enskilda enheter, i alla avdelningar och kommunala arbetsplatser under 2018. Finliret kan man tycka, men här beskrivs bäst dilemmat som uppstår när målsättningar om förväntade resultat inte infrias. Många gånger: ”se här, vad bra det blev, vi lyckades!” Men tyvärr också: Vilka aktiviteter blev aldrig av? Vilka aktiviteter ledde fel? Varför blev det inte som det var tänkt? Är det bara resursbrister som spökade? Har man lärt sig att ”låta bli”, ”ger man upp” eller vill man försöka en gång till, vill man ändra på något sätt?

För att förenkla det hela: Årsredovisningen är en beslutspunkt nu för ansvarsfriheten och ett underlag för nämnderna, för kommunstyrelsens och kommunfullmäktiges nästa budgetbeslut i juni. Verksamhetsberättelserna är tänkta som information för fullmäktige och som viktig arbetsmaterial för nämndernas politiker.

Lika bra att läsa på nu, men gärna ett underlag i taget.

 

Två interpellationer

Visst är det så att jag har tappat kontakten. Varit länge på en plats i kommunstyrelsen och alltid påläst. Visste jag inte, frågade jag. Nu är det andra som har fått partiets förtroende. Jag läser protokollen. Och bloggen från den tredje i kommunstyrelsen, Stefan Kärvling, som är ersättare bakom våra ledamöter.

Men som ledamot i fullmäktige med några år på nacken vet jag att det går alldeles utmärkt att ställa frågor om aktuella spörsmål. Fullmäktige är offentligt. Frågorna som ställs bör vara frågor som är av intresse för alla förtroendevalda.

Får se om det förhåller sig så med två interpellationer som jag lämnade in:

Hur påverkas socialnämndens verksamhet? (avser stängningen av arbetsförmedlingens kontor i Vänersborg och frågan ställs till socialnämndens ordförande)

Korrekt information underlättar (gäller antydningar om behovet att kommunen behöver investera i ett nytt vattenverk och frågan ställs till samhällsbyggnadsnämndens ordförande)

Nästa fullmäktige är onsdag 24 april 2019.

Beslut i riksdagen kan vara viktiga

På sätt och vis är det mesta sig likt.

Under den ”Allmänna motionstiden”, september/oktober, kan riksdagens ledamöter skriva motioner om ”vad som helst”. 2018 blev det totalt 2940 motioner. Men 2018 gällde andra förutsättningar. ”Normalt” är att alla i början av en ny mandatperiod vet vilken regering som kommer att leda landet under fyra år framöver. Därför är det i regel få ”tunga” motioner från regeringspartiernas ledamöter. Det finns ju andra vägar att gå för dessa partier. Nej, det är i huvudsak ett verktyg för partierna i opposition att göra sig hörda.

Men nu visste man först i januari 2019 att det är S och MP som ännu en gång utgör en minoritetsregering. Är detta av betydelse för motionsbehandlingen som riksdagen just nu ägnar all sin kraft åt?

Svaret är ja, det blir extra intressant läsning av alla texter som kommer från utskotten till riksdagens kammare. Vid debatten kring dessa utskottsbetänkanden behöver man också ”lyssna mellan raderna”. Varför?

Motionerna från S, skrivna under hösten och innan det blev klart att Stefan Löfven skulle klara sig genom nålsögat, de uttrycker ju ”riktiga” S-ståndpunkter. När nu motionernas yrkanden prövas under våren, då försvinner en del. Förklaringen ges i form av standardformuleringar som dyker upp i betänkande efter betänkande:

  • ”I den sakpolitiska överenskommelsen mellan Socialdemokraterna, Center-partiet, Liberalerna och Miljöpartiet de gröna från januari anges i punkt …”
  • ”I regeringsförklaringen den 21 januari 2019 anges bl.a. att …”

Här tonas sådana motionsyrkanden ner som S inte fick gehör för vid förhandlingen. Detta gäller för motioner från alla fyra partier som ingick överenskommelsen, alla motioner får nu anpassas till vad som står i dokumentet med 73 punkter. Sägs där något annat, så är det bäddat för ett avslag på motionens yrkande.

Oppositionens motioner får samma behandling som alltid. Med hänvisning till ”gällande bestämmelser, pågående beredning och vidtagna åtgärder” föreslår utskottens majoritet avslag på ”samtliga motionsyrkanden”.

Besluten i riksdagens kammare följer i regel alltid förslagen som kommer från utskotten. Debatt och omröstning gäller alltså utskottets huvudförslag kontra reservationer som enskilda ledamöter eller flera ledamöter från olika partier tillsammans står för. Det går undan som på ett löpande band.

Men visst finns det undantag från regeln. Det sades i anslutning till att den sakpolitiska överenskommelsen undertecknades: Annat, som inte nämns bland dessa 73 punkter, är partierna fria att föra förhandlingar om med andra.

Så visst förekommer det fortfarande enstaka reservationer från ”S, MP och V” och mera frekvent från ”M, C, KD och L” samt allehanda varianter som ”C, KD och V” eller ”M och SD”.

Däremot är det ytterst sällsynt att det i något utskott blir en majoritet för ett förslag som ingen trodde skulle få gehör. Då får man titta efter i riksdagens protokoll vilka partier som står bakom det vinnande förslaget, vem det är som bäddade för överraskningen.

Här det senaste exemplet, från riksdagens omröstning i onsdags, det gällde betänkandet om Gymnasieskolan:

Utskottets förslag i korthet 

Riksdagen tillkännager för regeringen att regeringen ska låta utreda inrättandet av en ny tvåårig yrkesskola på gymnasial nivå som är en del av det ordinarie utbildningssystemet. Riksdagen avslår motionsyrkanden om att återinföra de tvååriga praktiska gymnasieprogrammen, en ökad satsning på branschskolor och samverkan mellan utbildningsanordnare och arbetsmarknaden. Jämför reservation 6 (S, V, MP), 7 (SD), 8 (M), 9 (SD) och 10 (C).

Omröstningen i kammaren?

Resultatet: Punkt 5 (Tvåårig yrkesskola på gymnasial nivå)

  1. utskottet
  2. reservation 6 (S, V, MP)

Votering: 189 för utskottet – 128 för reservation 6 – 32 frånvarande

Kammaren biföll utskottets förslag.

Partivis fördelning av rösterna: För utskottet: 62 M, 62 SD, 28 C, 21 KD, 15 L, 1 MP För res. 6: 89 S, 26 V, 13 MP Frånvarande: 11 S, 8 M, 3 C, 2 V, 1 KD, 4 L, 2 MP, 1 – Pernilla Stålhammar (MP) anmälde att hon avsett att rösta nej men markerats ha röstat ja.

Jag återkommer till betänkandet ”Gymnasieskolan” och till betänkandet ”Vuxenutbildning”.