Seniorkort vid 65+

Ännu ett medborgarförslag om ”seniorkort vid 65+” togs upp på kommunfullmäktiges möte i onsdags. Alla tidigare har avslagits.

Jag begärde att förslaget skulle behandlas av förvaltningen och sedan återföras till fullmäktige för ett beslut. Det var intressant att se hur partipiskan avgjorde. ”Nix fullmäktige, skicka till kommunstyrelsen för ett snabbt beslut, underförstått ett snabbt nej.”

Jag begärde inte votering för att jag kunde tolka tonen i ledamöternas inlägg – mitt förslag skulle inte få gehör. Gruppledaren i ett annat parti begärde votering. Såklart ingen framgång.

Min reservation lyder:

Kommunfullmäktige 2021-10-20

Reservation i ärende 20:

Medborgarförslag om att seniorkort bör ges redan vid 65+

Det lär finnas stor enighet bland förtroendevalda att utnyttjandet av kollektrafikalternativet bör gynnas. Nationella, regionala och lokala beslutsdokument talar ett tydligt språk.

Innan pandemins påverkan på hela samhället konstaterades att målsättningen om att öka andelen resor med kollektivtrafik gav resultat.

I Västra Götaland och inom Västtrafiken infördes så sent som för ett år sedan ett nytt system med zonerna A, B och C.

Det nya systemet förändrar också villkoren för våra seniorer. För resor inom den egna kommunen gäller nu: Avstår man från att göra resor med egen bil, kan man inte använda sig av cykeln och är avståndet för långt att gå kostar en enkelresa nu 34 kronor. Från Vargön in till Vänersborg och hem igen blir det 68 kronor.

Precis samma avgift gäller för ett besök hos en anhörig i Herrljunga eller en dagsutflykt till Lysekil.

Med andra ord, det har skett stora förändringar i villkoren för den som får ett seniorkort 75+ från Vänersborg eller den som får ett seniorkort 65+ i Trollhättan och i en mängd andra kommuner i Västra Götaland.

Kollektivtrafiknämnden i Västra Götaland arbetar med att hantera situationen och det är sannolikt att ett politiskt beslut med tydliga rekommendationer om seniorkort 65+ blir resultatet. Det kommer också att föra med sig att kommunerna erbjuds ett högre prisläge för att acceptera detta erbjudande.

Enligt regelverket gäller att medborgarförslag som avgörs i kommunfullmäktige bör färdigbehandlas inom ett år. Samma regelverk gäller inte om förslaget överlämnas till kommunstyrelsen eller annan nämnd.

Jag anser att medborgarförslaget om seniorkort 65+ skall avgöras av kommunfullmäktige med tanke på att det behöver finansieras och på grund av att ett förslag från regionen är att förvänta under första halvåret 2022.

Jag beklagar att mitt yrkande inte fick gehör och reserverar mig.

Lutz Rininsland                                                          2021-10-22

Mitt enda syfte är att informera

Jag kan tänka mig att det framkallar olika reaktioner – spontana och genomtänkta. Så här är det:

Partibidragsnämnden har beslutat om stöd till politiska partier för stödåret 2021/2022 samt till riksdagspartiernas kvinnoorganisationer för stödåret 2022.

Samtliga riksdagspartier och Feministiskt initiativ har ansökt om stöd för tiden den 15 oktober 2021 – 14 oktober 2022 enligt lagen om statligt stöd till politiska partier.

Partibidragsnämnden har i dag beslutat om följande stöd för stödåret 2021/2022.

  • Socialdemokraterna: 40 558 008 kronor
  • Moderaterna: 30 882 888 kronor
  • Sverigedemokraterna: 26 792 040 kronor
  • Centerpartiet: 16 297 620 kronor
  • Vänsterpartiet: 15 250 608 kronor
  • Kristdemokraterna: 13 156 584 kronor
  • Liberalerna: 12 783 280 kronor
  • Miljöpartiet: 11 909 472 kronor
  • Feministiskt initiativ: 324 704 kronor

 Totalt: 167 955 204 kronor

Samtliga riksdagspartiers kvinnoorganisationer har ansökt om stöd för år 2022 enligt lagen om statligt stöd till riksdagspartiernas kvinnoorganisationer.

Partibidragsnämnden har i dag beslutat om följande stöd för stödåret 2022.

  • Sveriges Socialdemokratiska kvinnoförbund: 2 965 250 kronor
  • Moderaterna: 2 385 050 kronor
  • Sverigedemokraternas kvinnoförbund: 2 230 330 kronor
  • Centerkvinnorna: 1 630 790 kronor
  • Vänsterpartiet: 1 572 770 kronor
  • Kristdemokratiska kvinnoförbundet: 1 456 730 kronor
  • Liberala kvinnor: 1 418 050 kronor
  • Miljöpartiet: 1 340 690 kronor

Totalt: 14 999 660 kronor

Nyfiken vilka svar jag får

Mål- och resursplanen, alltså budgeten för nästa år, klubbades i Vänersborg redan i juni.

Nu är förberedelserna för budgetprocessen 2022 inför 2023 i full gång. Som alltid lägger flera partier ner rätt så mycket mer arbete under ett valår. Många löften kommer att lyftas fram …

I grunden tycker jag inte alls om kommunens budgetprocess. Jag förstår att det går att göra på annat sätt, ett bättre sätt tror jag.

Jag ställer två frågor till kommunstyrelsens ordförande, Benny Augustsson. Svar får jag under kommunfullmäktiges digitala sammanträde 20 oktober.

Fråga till kommunstyrelsens ordförande

Utbildningen ”Tillitsbaserad ekonomi- och verksamhetsstyrning”

Sedan två, tre år tillbaka erbjuds regelbundet och nu med tilltagande antal utbildningstillfällen nämnd utbildning.

Utbildningens innehåll och syftet med utbildningen beskrivs på följande sätt:

Traditionell ekonomi- och verksamhetsstyrning ifrågasätts allt oftare för att den anses skapa en tungrodd administrativ process och misstro. Denna utbildning handlar om hur du kan utveckla ekonomistyrningen bort från traditionell budgetstyrning och istället skapa en tillitsbaserad, dynamisk ekonomi- och verksamhetsstyrning som främjar samverkan och effektivitet och bättre tar hänsyn till oförutsedda händelser. Du får lära dig hur du i praktiken kan arbeta med tillitsbaserad och dynamisk budget, uppföljning, målstyrning och prognos.

Annonsen från Dagens Samhälle beskriver även vad ”Utbildningen går genom” – jag har skäl att tro att ingen har kunnat undgå att se annonsen.

Min fråga till kommunstyrelsens ordförande:

Har någon från förvaltningsledningen eller någon politiker från kommunledningen deltagit i utbildningen?

Och om svaret är nej, övervägde man att anmäla sig till utbildningen men kom fram till att överge tanken?

Lutz Rininsland                                           2021-10-12

En god kommunal hushållning

Vänersborgs kommun är en av trettio kommuner som har tagits med på remisslistan för SOU 2021:75 ”En god kommunal hushållning”. Andra remissinstanser är ett antal föreningar, myndigheter, regioner, revisionsföretag såsom PWC och KPMG.

Detta betänkande kommer från ”Utredningen om en effektiv ekonomistyrning i kommuner och regioner”. Remissyttranden skall lämnas senast den 10 januari 2022.

Flera gånger under senaste tiden har det förekommit att Vänersborgs kommun anmälde att man avstod från att yttra sig vid liknande begäran om remiss. Men jag kan inte föreställa mig ett sådant svar denna gång.

Den röda tråden i betänkandet är att vilja skapa eller bidra till ”långsiktighet” för kommunala ekonomiska ställningstaganden. Och det är det som har varit frånvarande i Vänersborg under en mycket lång tid. Efter kommunsammanslagningen 1973 fanns under nio år, under tre mandatperioder, en hyfsat stabil majoritet av fyra eller tre allianspartier. 1982 tillträdde S och V med 26 av 51 mandat. Sedan växlade kommunledningen färg fram till 2002, vid sex kommunalval, en gång allians, sedan igen S tillsammans med något annat parti. Från 2002 till 2010 var det S och C som bröt mönstret innan S i Arena-katastrofvalet förlorade 9 av sina 21 mandat. Alliansen återkom för en mandatperiod, men deras ledning förfogade endast över 20 av 51 mandat. 2014 återkom S och höll sig kvar 2018 med stöd av C och MP, men alltid i minoritet med 22 resp 20 mandat av 51.

Instabil är ordet, långsiktighet fanns inte, finns inte.

Jag fick mig berättat om häftiga ordväxlingar på kommunstyrelsen förra veckan. Ärendet var upplägget och tidsplanen för nästa års budgetarbete.

Så visst, Vänersborg behöver svara på frågorna i anslutningen till betänkandet, i vår kommun finns en unik erfarenhet av instabilitet och kortfristiga ekonomiska beslut.

Så här skrev ekonomichefen Annika Wallenskog, SKR, på sin blogg:

”Häromveckan presenterades också ”En god kommunal hushållning”. Utredningen lägger förstås många olika och intressanta förslag för kommunsektorns ekonomistyrning.

Utredningen föreslår att vi går från god ekonomisk hushållning till god kommunal hushållning. God kommunal hushållning innebär att ekonomin ska förvaltas på ett säkert och långsiktigt hållbart sätt. Inom de gränser som ekonomin sätter ska verksamheten vara ändamålsenligt utformad och ha en hög effektivitet. För att stärka långsiktigheten föreslås att fullmäktige minst varje mandatperiod ska besluta om ett rullande 10-årigt program för ekonomin där långsiktiga ekonomiska mål ska sättas. Konsekvenserna av målen för verksamheten ska beskrivas och de långsiktiga målen blir utgångspunkten för mål och planer i budget.”

”Duellen” i SVT:s partiledardebatt

Notisen ”Nooshi Dadgostar duellerar med Jimmie Åkesson om SKOLAN (med fokus på friskolornas villkor och likvärdigheten i skolan)” väckte mitt intresse. Debatten är på söndag med start 20:00.

SVT:s partiledardebatter ”ger inte mycket”, tycker jag. Debattledarna lyckas på tok för lite med att påminna partiledarna att tala om egna tankar, förslag och visioner. Angrepp på andra däremot upprepas så ofta att det känns frestande att stänga av i förtid.

Nog är SKOLAN fortfarande av speciellt intresse. Min arbetsplats som studievägledare på Birger Sjöberggymnasiet lämnade jag 2008, efter 33 års tjänstgöring. Min första kull ”avgångselever” fyller 64 eller 65 i år. Men som ledamot i kommunfullmäktige och framförallt som ledamot i direktionen för Kunskapsförbundet är det ett krav att följa skoldebatten.

V och SD? Vem står för vad? I grunden och i praktiken? I officiella dokument och i handling i nämnder och styrelser?

Av egen erfarenhet under Kunskapsförbundets åtta år (förbundet bildades av Trollhättan och Vänersborg 2013) kan jag säga att SD:s ledamöter inte någonsin har gjort något större avtryck i direktionens arbete. Funnits på plats, ja, alltid, men inte mer.

Min partikollega Stefan Kärvling berättar på sin egen blogg karvling.com regelbundet från alla möten i barn- och ungdomsnämnden. Om jag säger fel så kan han rätta mig i en kommentar. SD-representanterna där uppmärksammas sällan, och när det sker, så är det SD-markeringar som anknyter till att det finns tämligen många ungdomar med invandrarbakgrund i våra skolor och förskolor.

Att vara företrädare för ett parti lokalt för med sig ett intresse för det egna partiets skol- och utbildningspolitik på central nivå.

Vänsterpartiet är synnerligen aktivt i skoldebatten. Tittar jag på partiets budgetmotion så tar utbildningsfrågor och ”skolan” stor plats. Därutöver finns flera motioner från den nyss avslutade ”allmänna motionstiden”. Den viktigaste i det här sammanhanget är motionen ”En demokratisk och jämlik skola”. Partiledaren Nooshi Dadgostar är första namn bland dem som undertecknade motionen.

När Centerpartiet på sin stämma nyss, och när Svenska Dagbladet också sedan en tid tillbaka ifrågasätter marknadsskolan, ja då har debatten gått vidare och finns nu på nästan alla plattformar.

Nästan alla, bara nästan alla. I SD:s budgetmotion finns visserligen 7 av 155 sidor under huvudrubriken ”Skola och utbildning”. Jag sökte på ordet ”marknadsskola” utan resultat. Inte heller orden ”friskola” eller ”friskolor” förekommer alls.

Men självfallet finns två citat som jag inte kan gå förbi: ”Sverigedemokraterna förespråkar ett statligt huvudmannaskap för skolan”. Skolan – den offentliga kommunala skolan eller alla skolor? Det framkommer inte.

Och så ”satsningen” med rubriken ”Ökad generell skolpeng”: Skolpengen ska förstärkas med 2,0 miljarder per år. Skolan behöver en likvärdig och generell satsning genom en ökad skolpeng. Staten ska skjuta till mer pengar så att grundbeloppet för varje elev ökar. Det står sedan respektive skola fritt att använda dessa extra resurser till de förbättrade åtgärder som behövs. Det kan till exempel ske genom inköp av mer läromedel eller en satsning på högre personaltäthet.”

Knapphändig och tämligen diffus i budgetmotionen alltså. Motioner från den allmänna motionstiden, samtliga i den årliga världsklass-kvintetten:

  • En förskola i världsklass
  • En grundskola i världsklass
  • Förutsättningar för en grundskola i världsklass
  • En skola med studiemiljö i världsklass
  • En gymnasieskola och vuxenutbildning i världsklass

Det är inte ”partimotioner”, alltså motioner som undertecknades av partiordföranden Jimmie Åkesson.

De först tre namnen under motionen är samtliga ledamöter i riksdagens utbildningsutskott: Patrick Reslow, Robert Stenkvist och Michael Rubbestad.

Ovanstående motioner med samma rubrik fanns i den allmänna motionstiden 2020, 2019, 2018, 2017, 2016, 2015 och 2014. ”En svensk skola i världsklass” var rubriken 2013.

De nu aktuella motionerna då? Motioner som Jimmie Åkesson kommer att hänvisa till i duellen med Nooshi Dadgostar. Tar man hänsyn till en skoldebatt som förs överallt?

Motionen som jag såklart läste i sin helhet är motionen om gymnasieskolan och vuxenutbildningen.

Nja, begreppet ”marknadsskolan” förekommer inte i SD:s texter. Men om friskolor berättas lite:

Krav på fristående skolor

Valfriheten i svensk skola ska värnas. Förslagen om vinstförbud i skolsektorn är därför negativt. Samtidigt finns en skyldighet för samhället att slå vakt om långsiktigheten och elevers rättssäkerhet i skolsektorn. En skola måste kunna garantera att de elever som antas till en utbildning också får fortsätta denna och inte lämnas vind för våg vid en eventuell konkurs.

Fristående skolor ska därför åläggas att ha en ekonomisk buffert som säkerhet i det fall skolan skulle komma på obestånd. Det ska då finnas medel att driva friskolan vidare till dess att kommunen får möjlighet att organisera ett övertagande av de elever som gått på friskolan. Skolinspektionen ska godkänna denna buffert och tillse att inga vinster tas ut innan bufferten är säkrad.

Men visst finns synpunkter och till och med invändningar på temat friskolor. Det gäller ”vissa” religiösa friskolor och att man vill undanröja möjligheten att ”enskilda personer eller organisationer utanför Norden” kan finansiera dylika friskolor i Sverige.

Nooshi Dadgostar kommer nog att svika uppmaningen att ”duellera” – hon gör bäst att använda sin talartid till att prata om Vänsterpartiets tankar och konkreta förslag att återföra ”skola och utbildning” på rätt köl. Visst finns det tusen och en diverse yrkanden i Sverigedemokraternas utbildningspolitiska motioner, även i år. Troligen även nästa år. Och året därpå.

Marknadsskolan – det börjar bränna till

När januariavtalet upphörde att gälla började frågorna ställas. Inte minst kring punkt 9 ”Den enskildas valfrihet är en central del av den svenska välfärdsmodellen”. Här fanns den avgörande meningen: ”Regeringen kommer inte att driva eller arbeta vidare med förslag om vinstförbud eller andra förslag med syftet att införa vinstbegränsningar för privata aktörer i välfärden.”

Regeringen? Det mesta talar för att Magdalena Andersson väljs av riksdagen till att efterträda Stefan Löfven på posten som statsminister. Den gångna veckan uppmärksammades Magdalena Anderssons uttalanden om ”privata aktörer i välfärden”. Det har blivit en tilltagande skärpning sedan hon i början av juni överlämnade rapporten ”Fördelningspolitik för jämlikhet och rättvisa”.

Regeringen? Anna Ekström ansvarar för skolan. Utbildningsministern fick veta hut när hon glömde januariavtalet och uttalade kritiska omdömen om välfärdsbolagens härjningar i friskolesektorn. Hon har hämtat sig, Anna Ekström börjar ta ton igen.

Det är en spännande utveckling, tempot accelererar onekligen. Som vänsterpartist med genuint intresse för utbildningsfrågor är det dock bäst att inte kasta sten. Vänsterpartiet har också befunnit sig i glashuset. Det var inte ett enskilt beslut som har fört utbildningspolitiken i fel riktning.

Så här står det i Vänsterpartiets nu aktuella budgetmotion för 2022: ”Vänsterpartiet stödde kommunaliseringen av skolan i början av 1990-talet. Vi menade att ett kommunalt driftsansvar för skolverksamheten skulle ses som ett led i en ökad decentralisering och demokratisering av den offentliga sektorn.”

Än så länge kan jag inte se att det i riksdagen finns en majoritet för att tuffa uttalanden om marknadsskolan leder fram till avgörande beslut. Men någonting börjar hända, det känns hoppingivande. Och det är också ett besked som inte kommer en dag för tidigt. Hela skolsystemet är på väg att tippa över och om det skulle ha fortsatt så skulle vägen att hitta tillbaka inte längre finnas.

Vad säger Vänsterpartiet nu? Vilka positioner i utbildningspolitiken intar vi?

I budgetmotionen är det bl a punkt 9.7 ”Bort från marknadsskolan” [sida 56-57]

Från den Allmänna motionstiden som avslutas idag 5 oktober är det flera motioner:

Motion 2021/22:2609: ”En demokratisk och jämlik skola

Motion 2021/22:2605: ”En jämlik förskola

Motion 2021/22: 2606 ”Komvux

Motion 2021/22:2607 ”En politik för studenter

Motion 2021/22:917 ”Högre utbildning och forskning

Samhall – från vänster till höger

Riksdagen debatterade igår ett betänkande från Arbetsmarknadsutskottet, 2021/22:Au4: ”Samhall”.

Utskottet hade kommit med ett ”utskottsinitiativ”: ”Ett utskott kan på eget initiativ lämna förslag till riksdagen i ämnen som hör till dess ansvarsområde. Då kommer förslaget inte från en proposition från regeringen eller en motion från ledamöter utan från utskottet. Utskottet presenterar sitt förslag till riksdagsbeslut i ett betänkande.”

Betänkandet tar upp kritiken som under flera år har funnits kring hur Samhall uppfattar sitt uppdrag. ”Utskottet föreslår att riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om att regeringen bör tillsätta en extern utredning om Samhall och återkomma till riksdagen med en redovisning av resultatet och tillkännager detta för regeringen.” Och det finns flera viktiga frågor som sammanfattas i fyra punkter på betänkandets första sida.

Företrädare för både S och MP reserverade sig mot beslutet, men betänkandet bifölls senare på eftermiddagen av ledamöterna från de övriga sex partierna.

Återigen gör Vänsterpartiet gemensam sak med SD?! Stefan Löfven har tagit för vana att anmärka på sådant. Men Ali Esbati, som företräder Vänsterpartiet i utskottet och i debatten, förklarade: ”Samtidigt finns det en hel del problem som inte går att bortse från och som det är viktigt att ta tag i, inte minst för oss som verkligen tror att Samhall behöver finnas kvar och inte tror att andra typer av verksamheter – det kan vara rent kommersiella inom sociala företagssektorn, ideella och kommunala – helt kan ersätta det som Samhall gör på ett bra sätt. Jag säger detta eftersom jag vill understryka att jag inte är naiv i förhållande till de företrädare för övriga oppositionen som vi vill ha en gemensam ståndpunkt med. Jag och Vänsterpartiet förstår naturligtvis att det delvis är helt andra motiv än våra som ligger bakom kritiken mot Samhall från det hållet, inte minst att reservera möjligheten till kommersiell vinst för andra aktörer inom exempelvis städbranschen – sådant som kan få borgerliga hjärtan att klappa snabbare. Likväl landar vi i vissa liknande slutsatser om vad som behöver ses över eller undersökas närmare.

Varför tar jag upp denna fråga? Även i Vänersborg finns idag avtal mellan kommunen och Samhall. Frågan måste ju ställas om vi även lokalt ser en utveckling som betyder att själva uppdraget försummas av Samhall. Det finns nog anledning att återkomma.

Den som vill ta del av betänkandet och gårdagens debatt hittar allt på riksdagens hemsida.

Fullmäktiges beslut – och nu?

Samtliga ledamöter från kommunens nio partier var eniga att säga ja till ett beslutsförslag: ”Kommunfullmäktige bifaller motion om att utreda frågan om att införa bostad först som norm i kommunens hemlöshetsarbete vidare.”

Motionen hade KD lämnat in i mars 2020. Socialnämnden yttrade sig för ett år sedan och nu blev motionen äntligen bifallen.

När alla är eniga så kan väl ingen tänker fel? Men hade verkligen alla klart för sig vad som menas med Bostad först? Eller ville ingen stå i vägen för socialförvaltningen och socialnämnden att göra förändringar i verksamheten?

På en hemsida talar man klartext: Motsats till boendetrappor. Beskrivningen där lyder: ”Det vanliga hemlöshetsarbetet i Sverige, så kallad boendetrappor, bygger på ett motsatt synsätt än Bostad först. Här måste människor kvalificera sig stegvis för att slutligen nå toppen – eget boende och att bli accepterade som en normativ samhällsmedborgare. Forskning visar att denna typ av insatser snarare cementerar hemlösheten än löser den eftersom människor ofta fastnar i eller faller ur systemet.”

Hur är det idag i Vänersborg? En gång om året lämnar socialförvaltningen en fyllig verksamhetsberättelse, senast i februari 2021. Ordet ”hemlöshet” nämns tre gånger på 60 sidor.

”Utbudet av boende inom Vänersborgs kommun för personer som har svårt att konkurrera på bostadsmarknaden är fortsatt litet. Det kan handla om personer som lever i hemlöshet, som har missbruksproblematik, socialpsykiatrisk problematik, nyanlända samt till viss del barnfamiljer har mycket svårt att etablera sig på bostadsmarknaden. Arbetet med moduler för ensamhushåll har startats sedan flertalet år tillbaka, men på grund av svårigheter för samhällsbyggnadsförvaltningen att hitta tomter som fullt ut godkänns och är anpassade har det än inte gått att genomföra enligt plan.”

En ständigt närvarande svårighet är bostadsförsörjningen i kommunen för vissa av våra målgrupper. I stort så påverkar den allt mer ”hårda” bostadsmarknaden IFO. Inom alla målgrupper som IFO möter finns många som i dag har stora svårigheter att finna en lämplig bostad. Hemlöshet och att familjer bor väldigt trångt är ett stadigvarande problem. Under 2020 har vi sett en fortsatt ökning av personer som bor på akutboendet. Det som är tydligt är också att personer som bor på akutboendet blir kvar där under mycket lång tid, det är inte längre en tillfällig lösning. Detta är i huvudsak personer som har samsjuklighetsproblematik och som inte har tillträde på den ordinära bostadsmarknaden. Någon ljusning kring denna situation kan vi inte se under överskådlig tid. För att kunna hjälpa några av de personer som bott på akutboendet under lång tid bedöms utvecklandet av boendemoduler som kanske enda lösningen.

Bristen på lägenheter för många av de målgrupper som socialförvaltningen möter är fortsatt stor och bedöms inte minska under kommande år. Bristen leder till hemlöshet och trångboddhet. En planering för hur målgruppers boende kan lösas genom akuta som permanenta lösningar ses därför som mycket angeläget och nödvändigt utifrån ett kommunalt perspektiv. Bristen på bostäder gör att socialförvaltningen får lösa boendefrågan för målgrupperna via externa placeringar, vandrarhemslösningar, lösning i akutboenderegi m.m. Dessa lösningar är inte av långsiktigt hållbar karaktär samt att det är en oekonomisk lösning likväl som en till del inhuman lösning.”

På räls? Det får vi se längre fram

I mars 2020 kom motionen, undertecknad av alla tre ledamöter från KD: ”Motion om att införa Bostad först som norm i kommunens hemlöshetsarbete”.

Yrkandet var dock inte att införa utan i stället: ”Att kommunfullmäktige beslutar att utreda möjligheten att införa Bostad Först som norm i kommunens hemlöshetsarbete”.

18 månader senare, i onsdags, var kommunfullmäktig framme vid ett avgörandet. Beslutsförslaget var: ”Kommunfullmäktige bifaller motion om att utreda frågan om att införa bostad först som norm i kommunens hemlösarbete vidare.”

Jag vet inte om alla 51 ledamöter uppfattade dessa små skillnader i tre olika meningar. Men inte mindre än 17 yrkade bifall, några sade uttryckligen att bifall avsåg beslutsförslaget, andra var lite mera svävande och det framkom inte om det gällde bifall till motionens rubrik (införa Bostad först), till yrkandet (utreda möjligheten) eller till beslutsförslaget (utreda frågan vidare).

Det blev ett enhälligt beslut, 51 ledamöter ställde sig bakom beslutsförslaget från kommunstyrelsen, något annat yrkande fanns inte.

Själv nöjde jag mig med att påpeka att kommunfullmäktige måste räkna med ett äskande om en rejäl budgetförstärkning den dagen utredningen landar i ett beslut att införa Bostad Först som norm i kommunens hemlösarbete.

Bostad först utgår ifrån att ett eget boende är en mänsklig rättighet och att personer i hemlöshet först behöver den grundtrygghet en egen bostad ger, innan de kan förväntas ta itu med att förändra sitt liv. Bostad först-modellen används i flera kommuner.”

”Modellen Bostad först är vanlig i USA och har på senare år fått större uppmärksamhet i Sverige. Den bärande idén är att hemlösa personer omedelbart ska erbjudas en permanent bostad, utan att krav ställs på att de ska vara ”redo för att bo”.

”I första hand riktar Bostad Först in sig på att hjälpa människor med långvariga hemlöshetsproblem i kombination med missbruks- och/eller psykiska problem, de människor som konventionella arbetssätt har haft svårt att hjälpa. Hemlöshetsarbetet i Sverige har traditionellt byggt på principen att människor först måste acceptera medverkan i behandling eller insatser för att socialtjänsten ska börja arbeta för en mer permanent boendelösning för personen. Ofta har det handlat om att kvalificera sig till ett eget boende genom att klättra i en så kallad boendetrappa. Bostad Först fungerar annorlunda.

Motsats till boendetrappor

Det vanliga hemlöshetsarbetet i Sverige, så kallad boendetrappor, bygger på ett motsatt synsätt än Bostad först. Här måste människor kvalificera sig stegvis för att slutligen nå toppen – eget boende och att bli accepterade som en normativ samhällsmedborgare. Forskning visar att denna typ av insatser snarare cementerar hemlösheten än löser den eftersom människor ofta fastnar i eller faller ur systemet.”

Det tog 18 månader att komma till ett beslut ”att utreda frågan vidare”. Ett enigt fullmäktige kommer att ha gott om tid att förkovra sig.

För ingen ska tro att nu är det klart, resten fixar socialförvaltningen och socialnämnden. Så enkelt kommer ingen undan, det kommer den dagen där det verkligen gäller att visa att man står vid sitt ord.

Gott om tid att begrunda

Budgetdebatten gav inte besked, få hade förväntat sig ett sådant. Nu när samtliga delar av propositionen ligger på bordet, så märks det hur siffrorna kan tolkas på flera sätt. Mer än förra året, men om du jämför med snittet för de sista fem-sex åren? Mer än förra året, men se där, bara för kommande år, redan 2023 återigen mindre och 2024 knappt något alls. Visst blir man lite snurrig i huvudet när man först läser SvD eller DI och därefter ETC, när man begrundar analysen i DN och därefter läser Dagens Arena.

Och sak samma vid en rundvandring till partiernas centrala hemsidor. Dagen efter är inläggen dock något mera sakliga än vissa av inläggen i riksdagens budgetdebatt.

Ulla Andersson konstaterar: ”Det kommer att hända mycket på de två månader som är kvar till omröstning.” och ”… att vi inte kan lova vårt stöd till en budget vi inte vet hur den kommer att se ut i november.”

Här Vänsterpartiets hela kommentar med två bifogade tabeller.