Centerpartist talar illa om den kommunala skolan

I onsdags debatterade riksdagen ett betänkande från utbildningsutskottet ”UbU12 : Grundläggande om utbildning”.

Efter ett anförande av ledamoten från Centerpartiet, Niels Paarup-Petersen, var turen kommen till Vänsterpartiets ledamot i utbildningsutskottet, Daniel Riazat.

Daniel Riazat passade på att i avslutningen av sitt anförande anknyta till bl a Niels Paarup-Petersen:

”Det sista jag tänkte prata om, fru talman, handlar också om skolans värdegrund och demokrati. Men jag tänkte föra fram det ur ett annat perspektiv. De föregående talarna har precis som jag pratat om olika ämnen som rör demokrati, värderingar och värdegrund i skolan. Men för att vi på allvar ska kunna ha ett demokratiskt system och en demokratisk skola måste vi också prata om hur skolan styrs i dag.

En demokratiskt styrd skola ska inte ses som en marknad. I en demokratiskt styrd skola ska inte rektorer behandlas som försäljningschefer. I en demokratiskt styrd skola är inte lärare försäljare. I en demokratiskt styrd skola är inte elever kunder. Det menar vi i Vänsterpartiet är grunden om vi ska prata om att ha en demokratisk skola. Skolan ska vara demokratiskt styrd, och skolans grund ska vara demokratisk. Så kan det inte vara så länge vi som världens enda land har ett system där skolan har blivit en marknad, där utbildning har blivit en försäljningsvara och där elever bokstavligen säljs på en marknad.”

Niels Paarup-Petersen begärde replik. I sitt andra inlägg under replikskiftet hänvisade han till Malmö och sade: ”Vi har sett hur kommunala skolor underpresterar och hur man inte gör någonting åt det. Vi har sett vad det gör för dem som bor i de mest utsatta områdena i Malmö och som haft svårast att ta sig fram.” Och vidare: ” För mig är det då mindre viktigt om den som erbjuder det alternativ som ger en bättre möjlighet – som ger elever möjligheter att ta sig fram i livet, som ger dem möjligheterna att komma in på gymnasiet, som ger dem möjligheten till att skapa sig ett eget liv – också tar ut vinst. Detta är för mig mindre väsentligt än att man undviker att de blir bundna till en skola som inte ger dem en framtid – bara för att den är kommunal.”

Daniel Riazat hade en replik kvar: ”Fru talman! I Centerpartiets värld är alla länder förutom Sverige kommunistiska och socialistiska. Varför säger jag då det? Jo, för att vi är världens enda land som har det här skolsystemet. Majoriteten av de borgerliga väljarna är emot det. Majoriteten av vänsterväljarna är emot det. Majoriteten av i princip alla partiers väljare är emot det här systemet.

Ändå fortsätter Niels Paarup-Petersen och Centerpartiet att springa ärenden åt Academedia, Internationella Engelska Skolan och andra skolor som ägs av koncerner vars ägare och ägarstrukturer är så märkliga att de inte ens bör förknippas med skolverksamheter. Eller tycker Niels Paarup-Petersen att det är rimligt att banker, fonder och annat från Qatar, Indien, Brasilien och USA äger svenska skolor? Tycker Niels Paarup-Petersen att det är rimligt att vi har stora koncerner som i dag gör sin vinst på att ha färre behöriga lärare, på att ha sämre skollokaler, på att se till att de elever som kommer till deras skolor kommer från mer resursstarka hem, så att man kan ge dem mindre hjälp, och på att ha sämre utrustning och sämre läromedel i skolan? Är det detta skolsystem vi vill ha? Nej, det är inte det skolsystem Vänsterpartiet vill ha.

Man kan slänga ord som ”valfrihet” lite fritt här och där, men det hjälper inte, för barn är inte mjukglass och barn är inte jeans. De ska inte behandlas som en produkt. Barn är barn. Elever är elever. På en skolmarknad får de inte vara det.

Detta gör också att kommunala skolor försämras och måste arbeta utifrån en logik som utgår från marknadens principer. Så ja, kommunala skolor har också blivit sämre under den här tiden när ni har experimenterat med svensk skola. Jag menar att den kommunala skolan också behöver förändras.

Men grundproblematiken i det här fallet är inte den offentligt ägda skolan. Grundproblematiken är att ni ser på skolan som en marknad.”

Och om nu någon säger att jag återger debatten på icke korrekt sätt, så finns såväl protokollet som inspelningen på riksdagens webb-TV att tillgå.

Vi förlorade omröstningen, här vår reservation

Reservation i ärende 8:
”Tilläggsanslag mot bakgrund av tillfällig förstärkning av statligt stöd till skolväsendet 2021”

Regeringen har under pågående pandemi lagt fram en mängd förslag för att möta uppkomna krissituationer i samhället. Riksdagen har nästan undantagslöst beviljat samtliga punkter i snart två dussin extrabudgetar och övriga propositioner.

Det gemensamma för dessa anslag har varit:
● Förslagen skrevs fram under stor tidspress.
● Lagstiftaren litade på att mottagaren av bidrag och stöd skulle visa gott omdöme om hur stödet skulle tillföras berörda verksamheter.

Skolmiljarden var just en miljard, samtliga pandemitillägg är nu uppe kring 500 miljarder.

Det har blåst upp en debatt kring missbruk av det statliga stödet på några håll. I det här aktuella ärendet handlar det enligt vår uppfattning dock endast om en missbedömning.

Pressmeddelandet avseende skolmiljarden nämnde två punkter:
● Pengarna ska fördelas proportionellt utifrån antalet barn och unga i åldern 6–19 år i kommunen
● Medlen får användas brett för insatser i hela skolväsendet, det vill säga till exempel inom förskolan, grund- och gymnasieskolan samt vuxenutbildningen.

Den första punkten betyder att Vänersborgs kommun tilldelas 3,96 miljoner.
Den andra punkten säger att vi bestämmer själva hur vi vill använda tillkommande medel ”i hela skolväsendet”.

Kommunstyrelsens ordförandes förslag omfattar förskoleklass, nio grundskoleår och tre gymnasieår. Inte hela förskolan, ingen vuxenutbildning.

Vänsterpartiets yrkande hade sin utgångspunkt i den inledande meningen: ”För att möta den tuffa utmaning som covid-19-pandemin medför …”

Var finns de tuffaste utmaningarna?
● I första hand hos alla studerande som endast har kort tid på sig till examensdag, kort tid att ändå göra sitt bästa fast omständigheterna har ändrat villkoren för undervisningen på avgörande sätt.
● I andra hand studerande som från en dag till en annan tvingades övergå till undervisning på distans och som under mycket långa perioder inte fick återvända till klassrummet och fysiska möten med sina lärare.

Därför drog vi slutsatsen att ”tuffa utmaningar” gällde elever och studerande:

o i årskurs 9 på grundskolan som behöver sina betyg för att kvalificera sig för önskade utbildningsplatser på gymnasieskolans nationella program.
o i årskurs 3 på gymnasieskolan, där somliga kämpar för ”fullständiga betyg” för att kunna söka till en första anställning motsvarande utbildningen, medan andra elever behöver den där sista extra tiondelen i betygssnittet för att ha en chans vid ansökan till högskoleutbildning där många sökande konkurrerar om ett mindre antal platser.
o i vuxenutbildningen där många studerar för att komma till en anställning på en krävande arbetsmarknad, där många gör uppoffringar för att överhuvudtaget kunna studera.

Vårt yrkande prioriterade därför ett anslag till kommunstyrelsen och Kunskapsförbundet. De elever som det statliga extrastödet avsåg fanns i huvudsak där och i mindre utsträckning på grundskolan.

Vi vill tillägga att vår tanke delades av alla ledamöter i Kunskapsförbundets direktion. Vi blev därför mycket förvånade över att det vinnande yrkandet vid omröstningen också fick stöd av ledamöter som tidigare haft en annan ståndpunkt.


Vi reserverar oss till förmån för Stefan Kärvlings och Vänsterpartiets yrkande.


Stefan Kärvling Lutz Rininsland
2021-04-16

Tyvärr fel, herr ordförande!

Vid kommunfullmäktige igår delades ledamöterna vid en omröstning 16:35 i ett ärende som kunde ha tagit en helt annan väg från första början.

Den 21 december 2020 berättade ett pressmeddelande från regeringskansliet: ”Över en miljard extra till skolan nästa år.” Ett kort meddelande men några viktiga markeringar:

”För att möta den tuffa utmaning som covid-19-pandemin medför förstärks det statliga stödet till skolväsendet med 1 miljard kronor 2021. Syftet är att bidra till goda förutsättningar för kommunerna att kunna säkerställa att alla barn och elever får den utbildning de har rätt till, trots pandemin.”

”Nu har regeringen fattat beslut om Skolverkets regleringsbrev för budgetåret 2021 och gett myndigheten i uppdrag att fördela och betala ut skolmiljarden till alla kommuner under 2021. ”

”Pengarna ska fördelas proportionellt utifrån antalet barn och unga i åldern 6–19 år i kommunen. Medlen får användas brett för insatser i hela skolväsendet, det vill säga till exempel inom förskolan, grund- och gymnasieskolan samt vuxenutbildningen.”

Ordföranden i kommunstyrelsen kan inte veta allt, kan inte behärska samtliga instrument i den kommunala organisationen med så spridda uppdrag. ”Skolan – utbildning – extra pengar – pandemin?

Miljarden skulle delas ut till kommunerna, antalet 6-19 åringarna i varje kommun skulle vara utgångspunkt för att fördela ”rättvist”. Vänersborgs andel: 3,94 miljoner.

Utbildning – vem bedriver utbildning i Vänersborg? Det gör vi själva, i förskolan och i grundskolan, för alla senast från 6 års ålder och tio år framåt. Sedan finns det tre årskurser där Vänersborg tillsammans med Trollhättan har gett Kunskapsförbundet uppdraget att ordna undervisningen.

En ordförande i en kommunstyrelse som inte kan ha svar på alla frågor har dock obegränsad tillgång till andra som kanske vet svaret. Vad har pandemin haft för konsekvenser? Vilka har berörts, eller rättare sagt, har några berörts mycket mer än andra? Staten kommer inte och släcker elden om det bara brinner lite lagom!

Pressmeddelandet hänvisar till regleringsbrevet, finns det någon handledning där?

”Statens skolverk ska betala ut högst 1 000 000 000 kronor till landets kommuner i syfte att bidra till goda förutsättningar för kommunerna att säkerställa barn och elever den utbildning de har rätt till, trots covid-19-pandemin. Medel ska fördelas proportionellt utifrån antalet barn och unga i åldern 6–19 år i kommunen. Medel ska fördelas under 2021 och ska användas till insatser i kommunal och enskild verksamhet i skolväsendet.”

Ordförandens två frågor går att besvara. De allra flesta elever i grundskolan och även i gymnasieskolans lägre årskurser har upplevt förändringar på grund av pandemin. Ingen tvekan, alla har känt av behovet av att anpassa vardagen.

Men distansundervisningen över så lång tid har mest berört gymnasieskolan. Vuxenutbildningen var än värre, där övergick man helt till att undervisa på distans. Och det andra: Slutbetygen!? Den sista årskursen, året som avslutas med examensbeviset, med biljetten till nästa steg i livet.

För att komma in på gymnasieskolans nationella program ska det helst finnas fullständiga betyg. Har elever drabbats av rubbningen i skolans vardag i så stor utsträckning att det inte blir fullständiga betyg? Ja, säger de som vet.

När arbetsgivare sorterar inkomna jobbansökningar så är det nästan undantagslöst så att ”ej fullständiga betyg från gymnasieskolan” ger en plats längst ner i högen.

Och alla elever i gymnasieskolan som kämpar för den sista tiondelens höjning av betygssnittet för att kunna ha en chans att komma in på den attraktiva högskoleutbildningen? Finns det något som kan ordnas i sista stund med extra stöd, extra timmar, kvällar, lördagar, någon vecka efter skolavslutningen i juni, några kurser på vuxenutbildningen i början av hösten?

Det finns ansvariga skolledare, rektorer, lärare som kunde ha gett rätta svar på kommunstyrelsens ordförandes frågor. Om han hade ställt frågorna!

Hur blev det igår. På kommunens hemsida står idag att det var omröstning och hur det vinnande förslaget ser ut. Det sägs inte att det andra förslaget var precis det jag försöker berätta om.

Värre än så! Kommunstyrelsens ordförande hänvisar till att Trollhättan har fattat ett annat beslut. (Håll i er ordentligt: Trollhättan ”kompenserar” även barnen från åldern 1 till 5 år.) Och vår ordförande säger: Det andra förslaget betyder att ”våra” pengar då även kommer Trollhättans elever till godo. [I Karl-Bertil Jonssons julsaga hör vi den rättvisa pappa Tyko: ”Sagt och sagt! Men är ju mina …”]

Igår på förmiddagen, innan fullmäktiges beslut, kom ett besked från regeringen om ytterligare 350 miljoner, alltså ytterligare 1,3 miljoner till Vänersborg. Signalerna om panik i examensklasserna hade hörts i regeringskansliet!

Men det betydde ingenting i Vänersborg. Här finns en partipiska. Var och en av ledamöterna från S, C och MP hade precis samma syn som kommunstyrelsens ordförande. Fattas bara! Så hade för säkerhets skull även samtliga ledamöter från M, L och KD. Ingen från dessa partier tog del i debatten.

Jag förstår inte. Hade jag inte hört några av dessa ledamöter säga tvärtom när vi senast i Kunskapsförbundets direktion talade om precis dessa extra stödpengar? Det hade jag. Men nu glömde jag bort igen – då satt man ju på en annan stol, där var det ju fritt fram att ha en egen åsikt.

Socialnämndens ordförande svarar


Svar på interpellation från Lutz Rininsland ang. medicinsk kompetens i äldreomsorgen

Socialförvaltningen arbetar kontinuerligt med kompetensutveckling för våra sjuksköterskor och kommer att använda de utlysta statsbidrag som syftar till att öka kvalitén i äldreomsorgen genom utbildningsinsatser både för legitimerad personal, undersköterskor och vårdbiträden.

En plan för detta kommer att arbetas fram. Förvaltningen gör bedömningen att det främst är satsningar för att stärka kompetens gällande medicinsk omvårdnad samt språkkunskaper för undersköterskor och vårdbiträden som utgör det största behovet just nu. Här fyller våra sjuksköterskor en viktig funktion genom att i sina tjänster ha utrymme att internt kompetensutveckla, handleda och stötta baspersonal som oftast möter vårdtagaren först.

Socialförvaltningen bedömer att nuvarande bemanning av legitimerade sjuksköterskor inom äldreomsorgen är tillräcklig för att säkerställa en god och säker vård Förvaltningen har f.n. därför inte några planer på att anställa fler sjuksköterskor eller att satsa medel för att utbilda undersköterskor till sjuksköterskor. För att operativt starta ett sådant arbete måste vi först få veta villkoren för de nya statliga medel som kan bli följden av riksdagens beslut den 7 april 2021 på 4,322 miljarder kronor.

Jag tror att utbildnings och kompetensfrågor kommer att bli viktiga framöver. Regeringen har aviserat att en äldreomsorgslag ska tas fram och det finns säkert mycket i en sådan som kan påverka äldreomsorgens framtida organisation. En särskild utredare tillsattes i december 2020.

Regeringen och samarbetspartierna har avsatt betydande medel till äldreomsorgen och mer är sannolikt att förvänta. Av de 7,4 miljarder som redan har beslutats är 4 miljarder en ramhöjning av statsbidraget styrt till äldreomsorgen (17,5 miljoner för Vänersborg) och 3,4 i äldreomsorgslyft för att utbilda t ex timanställda till undersköterskor.

De nya medel som tas upp i den här interpellationen blir en välkommen tilldelning utöver regeringens satsningar. Men vi vet inte hur varaktiga de kommer att bli eller vilka villkor som kommer att gälla. I riksdagsbeslutet så aviserar man själva en oro över att man kanske inte hinner betala ut medlen under 2021. Bland annat beroende på de statistikjämförelser som ska göras av påvisade förbättringar inom äldreomsorgen mellan åren 2020–2021.

SKR har uttryckt oro över att medlen inte kommer att hinnas betalas ut under 2021. De anser vidare att de statistikmetoder som krävs i kommunernas redovisningar innehåller stora brister och därmed risk till orättvisor. SKR hade allra helst sett att den medicinska förstärkningen som förmodligen de flesta tycker bör ske inom äldreomsorgen att det vore mycket lämpligare att invänta den äldreomsorgslag som nu utreds. Bland annat en viktig fråga som huruvida det är lämpligt att anställa medicinsk ansvariga läkare (MAL) i kommunerna utan att det ordentligt är utrett avseende relationen mellan den regionala sjukvården och kommunerna. Det finns således anledning att återkomma när vi får veta mer hur detta kan komma att påverka Vänersborgs kommun.

Coronakommissionen har lagt ett första och väldigt tidigt betänkande. Att dra alltför långtgående slutsatser av den tror jag inte man ska göra ännu. Jag tror att det kommer att komma fram mycket kunskap och erfarenheter från många aktörer i förestående utvärderingar som kan vara till stor nytta för framtidens äldreomsorg.

Dan Nyberg
Socialnämndens ordförande

Svar på interpellation från Lutz Rininsland ang. timanställda i äldreomsorgen

Socialförvaltningen är redan i gång med stöd av regeringens Äldreomsorgslyft (ÄO) med att utbilda vårdbiträden till undersköterskor. Kunskapsförbundet Väst har på uppdrag av såväl Vänersborgs kommun som Trollhättans stad startat sådan utbildning och det är mycket välkommet. Det pågår planering för ytterligare start av utbildning utifrån det förstärkta omsorgslyftet. Förvaltningen samarbetar med Trollhättans stad och Kunskapsförbundet Väst gällande dessa utbildningar. Det pågår också en planering gällande vidareutbildning av undersköterskor med specialistinriktning på
specifika inriktningar inom äldreomsorgen. Förvaltningen bedömer att den har en hög utbildningsnivå och arbetar vidare för att bibehålla och självklart utveckla den.

Redan tidigare har regeringen aviserat planer på ytterligare medel till utbildningsinsatser att kompetenshöja undersköterskor till specialistundersköterskor inom äldreomsorgen. Det planeras också att legitimera undersköterskor vilket jag anser vara mycket bra.

Att socialförvaltningen har haft fler antal timmar utförda av timvikarier under 2020 är inte så konstigt med anledning av ökad korttids sjukfrånvaro p.ga Corona, samt att det normalt är fler under sommarmånaderna då de täcker upp för sommarsemestrar.

Förvaltningen arbetar sedan flera år med ”Hållbara scheman” vilket innebär att enheternas ordinarie bemanning löser sin planerade frånvaro. Detta möjliggörs genom att varje enhet har en tillräcklig grundbemanning som bas. Då behöver inte enheten ta in lika många vikarier. Förvaltningen ser att detta ger effekt i form av minskat användande av timanställd personal. Dock har 2020 varit ett år som inte är likt något vi varit med om tidigare. Förvaltningen kommer fortsätta arbete med ”Hållbara scheman” i syfte att nå ovan effekt.

Riksdagen beslutade den 7 april på ett utskottsinitiativ att tillföra statsbudgeten för 2021 med ytterligare 4,322 miljarder kronor till äldreomsorgen. Vi vet ännu inte hur eller på vilka villkor dessa medel får användas eller om de ens kommer att hinnas betalas ut under 2021 vilket SKR har uttryckt farhågor över. Men finns det möjligheter för Vänersborgs kommun att söka medel därifrån i syfte att fortsätta vårt arbete för fler heltider och färre timanställda ska kommunen givetvis göra detta.

Dan Nyberg
Socialnämndens ordförande

Äldreomsorgen – den andra interpellationen

Riksdagens beslut kom så sent som i onsdags. Jag ville vänta in beslutet innan jag skickade frågan. Dan Nyberg, socialnämndens ordförande, kan välja att dröja med svaret till fullmäktiges möte i maj. När svaret kommer spelar mindre roll. Det viktigaste är hur Vänersborg väljer – vill man utnyttja statsbidraget eller avstår man från möjligheten att höja den medicinska kompetensen inom äldreomsorgen.

Här är länken till riksdagens webb-TV och debatten kring beslutet att ändra i statsbudgeten för 2021 – 4,333 miljarder i tillägg till äldreomsorgen under löpande budgetår blev beskedet.

Här min andra interpellation:

Interpellation till socialnämndens ordförande

Den medicinska kompetensen inom äldreomsorgen

Coronakommissions första rapport om äldreomsorgen under pandemin talade om omfattande brister i äldreomsorgen.

Bristerna har varit kända länge och blev tydligt blottlagda i krisen. Otillräcklig medicinsk kompetens nämns som en faktor som har bidragit till att så många dött inom äldreomsorgen.

Coronakommissionen beskriver äldreomsorgen som en resursmässigt eftersatt sektor. Coronakommissionen ger tydliga rekommendationer om åtgärder.

När det gäller de stora bristerna vad gäller den medicinska kompetensen inom äldreomsorgen har exempelvis många äldre på särskilda boenden som drabbats av covid-19 inte fått individuella medicinska bedömningar av läkare och sjuksköterskor. Coronakommissionen bedömer att detta är helt oacceptabelt. Kommissionen skriver att sjuksköterskekompetens som huvudregel bör finnas på plats på ett särskilt boende dygnet runt under alla veckans dagar. Ett sådant krav skulle bättre tillgodose omsorgsmottagarnas vårdbehov på flera sätt – både genom sjuksköterskans egna vårdinsatser, och genom att en sjuksköterska skulle kunna leda och handleda den övriga omsorgspersonalen och utveckla deras kompetens.

Bristen på medicinsk kompetens inom äldreomsorgen skapade dock problem redan före pandemin. Äldreomsorg handlar inte enbart om omsorg, utan ofta handlar det även om krävande äldresjukvård. Majoriteten av personer i särskilda boenden och de med hemsjukvård har en omfattande och komplicerad sjukdomsbild. Flertalet av dem som bor på särskilt boende har demenssymtom. Utvecklingen med fler äldre och därmed ett ökat vårdbehov har inte följts åt av förstärkt medicinsk kompetens. Enligt Socialstyrelsens statistik har antalet sjuksköterskor i äldreomsorgen sjunkit de senaste åren.

Vänsterpartiet har nu drivit igenom en extrabudget i riksdagen där 1 miljard avsätts till kommunerna för att öka den medicinska kompetensen inom äldreomsorgen genom att anställa fler sjuksköterskor. Medlen betalas även ut till kommuner som kan visa resultat vad gäller undersköterskor som vidareutbildar sig till sjuksköterskor. Här finns även medel för fler undersköterskor att utbilda sig till specialistundersköterskor. Detta är givetvis välkomna tillskott även för Vänersborgs kommun.

Jag vill ställa följande frågor:

  • På vilket sätt kommer Vänersborgs kommun arbeta för att öka sjuksköterskekompetensen inom äldreomsorgen?
  • Avser kommunen använda statsbidraget för att rekrytera fler sjuksköterskor och specialistundersköterskor?
  • Kommer kommunen vidta ytterligare åtgärder, utöver det ovan nämnda statsbidraget, för att öka den medicinska kompetensen inom äldreomsorgen?

Lutz Rininsland                                                                                2021-04-07

Vänsterpartiet

En effektiv migrationspolitik?

Igår presenterade statsråden Morgan Johansson, S, och Märta Stenevi, MP, texten till lagrådsremissen ”Ändrade regler i utlänningslagen”. Lagrådet borde vara införstått med att nu är det bråttom. Förslaget granskas om det strider mot någon lag. Därefter bearbetar regeringen förslaget och lämnar det sedan som en proposition till riksdagen.

Gång efter annan har regeringen försäkrat att den nya lagen skall göra migrationspolitiken långsiktigt hållbar, human, rättssäker och effektiv.

Migrationen handlar om flykt – människor flyr från krig, från förföljelse, från hungersnöd och svält. Vem råder över världens konflikter? Vem vill, vem kan vara blind för det växande antal klimatkriser som gör det omöjligt att bli kvar? Eller har ”långsiktigt hållbar” en annan betydelse?

Human? Precis, human! ”mänsklig – människovänlig – god – barmhärtig – förstående – hygglig – mild – vänlig – tolerant – tillmötesgående – välvillig – skälig – rimlig”. Precis så!

Rättssäkerheten prövas nu av lagrådet.

Effektiv? Jag kan inte inse fördelen med den föreslagna lagtexten. Den tillfälliga utlänningslagen har funnits i fem, sex år. Jag saknar den seriösa, objektiva utvärderingen. Vittnesmål saknas inte.

I förslaget sägs att den som har flyktingstatus får ett tillfälligt uppehållstillstånd på tre år. Den som är alternativt skyddsbehövande, t ex den som flyr från kriget i Syrien eller Jemen, får ett tillstånd som gäller i tretton månader.

Visserligen kan det ansökas om förlängning när tiden löper ut, men då sker en helt ny prövning. Ingen automatisk förlängning med beskedet ”eftersom inget har förändrats”.

Vi är många som har sett vad det betyder i praktiken. Innan man släpps in i den första sfi-kursen så har alla fångat upp ordet ”vänta”. Tillfälligt uppehållstillstånd betyder i praktiken ”nej, tyvärr inte”, ”nej, det går först när …” – vanliga dagliga kontakter med det moderna samhället hindras. Vänta! vänta!

Igen och igen hör jag motiveringen att lagstiftningen måste vara restriktiv mot tillkommande asylsökande. Det här landet Sverige har inte klarat av integrationen för alla som kom tidigare, integrationen har bevisligen misslyckats.

Och då blir lösningen att permanenta en lagstiftning som ger tillfälliga uppehållstillstånd. Med berått mod skapas en situation där grunden för integration saboteras. Är det effektivt? Att låta den sökande förbli i osäkerhet om språkinlärningen på sfi överhuvudtaget kommer till användning i Sverige? Vem av oss planerar sin framtid med tankar på utbildning, yrkesval, boende och allt annat för endast tretton månader framåt?

Den nya lagstiftningen måste tas i riksdagen före sommaren. Först sker nu lagrådets granskning. Jag rekommenderar Lisa Pellings ledare i ”Dagens Arena”: ”Orimligt förslag om migration”.

Nästa vecka debatteras redan flera frågor som kommer att belysa hur partierna har positionerat sig. Det märks tydligt att alla sakfrågor är underkastade den avgörande frågan: Hur reagerar väljarna i nästa års val?

Onsdag 14 april är följande betänkanden aktuella i riksdagen:

Arbetskraftsinvandring” och ”Migration och asylpolitik”, båda från Socialförsäkringsutskottet

Integration” och ”Jämställdhet och åtgärder mot diskriminering”, båda från Arbetsmarknadsutskottet

En interpellation om äldreomsorgen

Nästa vecka onsdag sammanträder kommunfullmäktige. Fortfarande gäller digital närvaro men en liten förändring har utlovats. Nu skall det åter vara möjligt att debatten utifrån en interpellationsfråga förs ”på riktigt”. Under ett helt år har interpellationer, frågor, svar och repliker redovisats endast skriftligt i en flik ”vid sidan om”.

Jag ställer en fråga till socialnämndens ordförande, Dan Nyberg, S.

Interpellation till socialnämndens ordförande

Timanställningar i socialförvaltningens verksamhet

I slutet av 2020 kom regeringens Coronakommission med sin första rapport om äldreomsorgen under pandemin. Rapporten visade på omfattande brister i äldreomsorgen som bidragit till att så många dött inom den svenska äldreomsorgen.

Coronakommissionen pekar på ett antal strukturella brister som bidrar till de höga dödstalen. Bristerna har varit kända länge och blev tydligt blottlagda i krisen. Allt från bristen på skyddsutrustning till en underdimensionerad bemanning och otillräcklig medicinsk kompetens.

Coronakommissionen beskriver äldreomsorgen som en resursmässigt eftersatt sektor. Coronakommissionen ger tydliga rekommendationer om åtgärder. Det handlar bland annat om att kraftigt minska andelen timanställda.

Nu har Vänsterpartiet varit med och tagit fram en extrabudget där stora resurser tillförs för att komma till rätta med dessa problem. En enig riksdag beslutade den 6 april 2021 om ändringar i statens budget för 2021 och att anslå totalt 4,333 miljarder som stöd till äldreomsorgen med anledning av coronaviruset.

Del av förslaget utgörs av ett nytt prestationsbaserat stöd om 2 miljarder för att minska andelen timanställningar inom äldreomsorgen.

Detta är mycket välkommet och det är nu viktigt att Vänersborgs kommun snabbt tar tag i detta arbete.

Frän socialförvaltningens verksamhetsberättelse 2020 tar jag följande information:

”Under 2020 arbetade de som går på timlön … 345 054 timmar (174 årsarbetare) vilket är en ökning med föregående år.”

För att citera rätt så fortsätter texten: ”46% av timmarna som utgjort av timavlönade … utfördes under månaderna juni – augusti.”

Jag vill ställa följande fråga:

På vilket sätt kommer Vänersborgs kommun arbeta med stödet för att minska andelen timanställda?

Lutz Rininsland                                                             2021-04-07

Vänsterpartiet

Två interpellationer – ”rasism” var nämnaren

Märta Stenevi; MP, blev i början av februari utsedd till jämställdhets- och bostadsminister. Igår besvarade hon två interpellationer i riksdagen.

Momodou Malcolm Jallow, V, frågade om rasism och diskriminering inom offentlig verksamhet. I debatten deltog även Lorena Delgado Varas, Tony Haddou och Daniel Riazat, samtliga V.

Ludvig Aspling, SD, frågade om definition av rasism i nationell plan.

Jag ser det som synnerligen angeläget att tipsa om möjligheten att se och höra debatterna i efterhand på riksdagens webb-TV [https://riksdagen.se/sv/webb-tv/] eller att läsa snabbprotokollet från sammanträdet 6 april 2021.

Nästa steg i budgetprocessen

Kommunstyrelsens beslut om ramanvisningar klubbades 24 februari. Ett beslut som framfördes av kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson, S, och som hade stöd av ledamöterna från kommunledningens tre partier. Kommunstyrelsen utgörs av 15 ledamöter, 6 av dessa stod bakom ordförandes förslag. Men 9 ledamöter avstod från att delta i beslutet.

Henrik Harlitz, M, och Stefan Kärvling, V, lämnade var sin protokollsanteckning. Hur tankarna går hos övriga partier (SD, L, KD och MBP) framkom inte i februari.

Jag delar Kärvlings uppfattning att förslaget till ramanvisningar måste betraktas som en konsekvent fortsättning av nedskärningspolitiken i verksamheter som finns under socialnämnden, barn- och utbildningsnämnden och kultur- och fritidsnämnden.

Förvaltningar och nämnder fick i uppdrag att ta ställning till anvisningarna. Dels gällde det att ”passa in” ett förslag för 2022 i den ramen som var satt, dels fanns en öppning för att utförligt beskriva konsekvenserna av denna anpassning.

”Normala år” har dessa nämnder alltid fått viss hjälp i sitt arbete. Bokslutet för året innan har berättat om underskott, att det inte räckte med intäkterna för att bekosta hela verksamheten. Eller också att bristen på tilldelade resurser hade lett till förändringar i verksamheten som korrekt beskrivit inget annat var än försämringar.

MEN INTE SÅ I ÅR. Bokslutet för 2020 visade inga underskott, för första gången på en rad av år. Under pandemitiden hade staten kompenserat kommunen för ökade utgifter och för förväntade minskningar av skatteintäkter. Med det preliminära facit i handen syns det att kompensationen var i absolut överkant. Överskottet i kommunens bokslut blev rekordhögt!

Vid tidpunkten för kommunstyrelsens ramanvisningar anade man redan att utfallet från 2020 skulle bli det ofattbart höga överskottet. Men regelverket för den kommunala budgetprocessen satte stopp för att på ett enkelt sätt använda sig av överskottet för den löpande verksamheten. (På nationell nivå finns åtskilliga tankar och skisser hur regelverket borde ändras temporärt eller permanent.)

Senast 20 april vill kommunens ekonomistab se nämndernas beslut – dagen efter informeras budgetberedningen. Denna beredning består av ledamöterna i kommunstyrelsens arbetsutskott: ordförande Benny Augustsson, S, och 2:2 vice ordförande Mats Andersson, C, dessa två representerar kommunledningen. De andra tre är ”oppositionens” företrädare: 1:w vice ordförande Henrik Harlitz, M, samt Dan Åberg, M, och Marie-Louise Bäckman, KD. På insynsplatser i budgetberedningen sitter dessutom: Gunnar Henriksson, L, Göran Svensson, MBP, Anna-Karin Sandberg, MP, Ola Wesley, SD, och James Bucci, V.

Den 22 och 23 april har presidierna från kommunens sju nämnder möjlighet att i tur och ordning framföra synpunkter till budgetberedningen kring det inlämnade budgetförslaget. Det brukar delas upp i tre avsnitt: hur har det varit 2020? – hur ser det ut under löpande 2021? – vad väntar runt hörnet 2022 och längre fram?

Det finns nio partier i kommunfullmäktige i Vänersborg. Det är skilda villkor som gäller. Större partier som S, M, SD och V finns med överallt, andra partier saknar representation i några nämnder. Men den stora skillnaden är vilka partier som finns med i presidierna för kommunstyrelsen och nämnderna. Där är där man kan hämta och sammanställa information från olika håll, där har man täta kontakter med förvaltningsledningen. Varken SD eller V äger tillgång, men C, KD, L och MP har presidieposter. Men för alla gäller att besked måste komma antingen 10 maj eller 2 juni. Förslaget från kommunstyrelsens ordförande sätts på pränt 11 maj, därefter går hans budgetförslag ut på MBL-information och MBL-förhandling. Ordföranden kan ta hänsyn till andra partiers synpunkter senast 10 maj.

2 juni sker beredningen i kommunstyrelsen. När kommunfullmäktige den 16 juni beslutar om vad som ska gälla för år 2022 och perioden 2022-2024, då kan endast det behandlas som funnits med vid beredningen 2 juni.

Nog kan man räkna med extra ansträngningar överallt. Sammanställa, avväga, formulera – det gäller ju inte vilken budget som helst, det gäller en budget som under valåret 2022 blir uppmärksammad av väljarna. För det lär finnas gott om medborgare som inte bara frågar ”vad lovar du?” utan också ”visa dina kort, vad har du gjort och åstadkommit?”

Bäst att vara förberedd

Det finns alltid ett nästa sammanträde. Och det står alltid mycket mer i almanackan längre fram. Och först senare är det de stora frågorna som finns på dagordningen.

Nu vid kommunfullmäktige 14 april på kvällen är vi alla uppkopplade via Teams. Det borde bli en lagom-kväll. Själv behövde jag avböja att justera sammanträdets protokoll. Då skulle jag finnas ”på plats” i kommunhuset – något som jag fortfarande inte vill ställa upp på. Den andra sprutan med Pfizer/BioNTech blir aktuell 12 maj – och även därefter avser jag att följa diverse rekommendationer.

På fullmäktiges ärendelista kommer det att finnas ett flertal punkter som inte kommer att ta särskilt många minuter innan ordföranden klubbar igenom inför en enhällig församling. Då tänker jag på:

  • Nämndernas uppföljningsplaner avseende privata utförare
  • Svar på motion om bangolf i Skräckleparken 
  • Motionredovisning – våren 2021
  • Redovisning av medborgarförslag – våren 2021
  • Tilläggsbudget till kommunstyrelsens investeringsbudget 2021 för inköp av servrar

Sverigedemokraternas ”Motion om att reglera hyreskostnader vid intern uthyrning av lokaler och fastigheter” kommer att anses delvis besvarad med hänsyn till ”redan pågående uppdrag” och delvis att avslås. Ingen anmälde i kommunstyrelsen någon annan uppfattning. Vi får se om någon talar för motionen nu.

Nog skulle det förvåna mig om inte ett antal ledamöter känner sig manade att yrka bifall på punkten ”Inrättande av byggnadsvårdspris och arkitekturpris”. Ett sådant yrkande noteras i protokollet. Kritiska synpunkter noteras däremot inte – om ledamoten inte väljer att framföra ett eget avvikande yrkande.  

Olika yrkanden fanns redan i kommunstyrelsen på punkten ”Tilläggsanslag mot bakgrund av tillfällig förstärkning av statligt stöd till skolväsendet 2021”. Stefan Kärvling framförde i kommunstyrelsen att det knappast kan anses vara klokt tänkt att fördela dessa fyra miljoner genom att dividera med ”13 årskullar” och sedan ge grundskolan tio andelar och gymnasieskolan genom Kunskapsförbundet tre andelar. Som ledamot i KFV vet jag att alla partier där ville kompensera gruppen som behövde studera på distans längst tid, vilket sammanfaller med elevgrupperna som endast har några futtiga månader kvar innan slutbetygen skrivs. Debatten kommer dock riktas mot ”dumma, dumma Trollhättan” som gick än längre vid fördelningen av statliga tillägg. Där räknades även barnen i åldern 1-5 in. Och för det fanns föga stöd i regeringens text som kom i samband med beskedet om kompensationsmiljarden. 

Det finns tre ärenden där ekonomin är i fokus. ”Tilläggsbudget avseende investeringar för samhällsbyggnadsnämnden år 2021”. Vänersborgs investeringar omfattar mycket stora belopp. Normalt ligger kommunen på mellan 150 och 250 miljoner om året, investeringsbeloppet för bandy-Arenan på nästan 300 miljoner var undantaget (i för sig beviljade fullmäktige inte ens hälften, men dåvarande S-kommunledning tog för sig med det dubbla på fakturorna). Men åren 2020, 2021 och 2022 och även därefter ligger vi högt, för högt hävdar somliga. För att vara något mera precis – 765 miljoner för treårsperioden 2021-2023. Och nu tillkommer tilläggsbudgeten med 179 miljoner. Lite förenklat, det handlar om sådana projekt som egentligen låg tidigare, men som inte genomfördes enligt plan. Och redan nu vet vi om ett kommande beslut i april 2022 där årets fördröjningar behöver läggas till genom ett särskilt beslut.

Om investeringssidan upplevs lite som mellan ”tumme och pekfinger”, så finns tämligen precisa uppgifter i kronor och ören i såväl ”Vänersborgs kommun årsredovisning 2020” som i ”Nämndernas verksamhetsberättelser 2020”. Är det inte samma frågeställningar, samma beskrivningar, liknande texter? På sätt och vis ja. Årsredovisningen är dokumentet som lusläses av revisorerna och som leder till att det kommer ett förslag att bevilja ansvarsfrihet för det gångna året. Den mycket längre texten berättar om verksamheten i detalj, vad som gjordes med resurserna i kommunens tusen-och-en olika verksamheter.  Man skulle kunna tro att det är väl inte mycket att prata om, det är avslutat nu och vi har kommit fyra månader in på det nya året. Om det inte vore av en anledning som nog är värd att ägna tid åt i en debatt: Vad är det vi har lärt oss? Vad är värt att komma ihåg när vi inom kort skall skriva ner reglerna för 2022, vem får vilka pengar för vilken verksamhet? 

Och den diskussionen förs på central nivå, i budgetberedningen, bara en vecka efter fullmäktige. Ute i nämnderna bestäms kommande vecka och fram till 20 april hur förvaltningarnas synpunkter, förhoppningar, förväntningar skall formuleras så att dessa hörsammas av kommunledningen nu och av kommunfullmäktige vid mötet i mitten av juni.