Riksdag och regering – nog så spännande

Som oftast när den kommunala politiken känns tämligen trist, söker jag efter information från andra arenor. I riksdagen har ju Vänsterpartiet börjat finna sig tillrätta med att vara ett rent oppositionsparti.

Så vad är det som händer framöver, vad behöver göras?

På onsdag lämnas regeringens budgetproposition över till riksdagen. Samma dag kl 13 ordnas ”Debatt med anledning av budgetpropositionens avlämnande”. Vänsterpartiets företrädare är som alltid Ulla Andersson. (Jag hinner nog se och höra debatten innan det är dags att ge sig av till kvällens kommunfullmäktige.)

I förväg har vart och ett av de fyra partier som står bakom januariöverenskommelsen fått framträda på diverse presskonferenser och berätta om just den egna framgången i förhandlingarna. Att inte Liberalerna fick uppträda tillsammans med utbildningsminister Anna Ekström, när hon idag presenterade ”skolpaketet”, kan man ha sina funderingar kring. Hur som helst, jag tänker läsa och begrunda just den delen av den kommande budgetpropositionen med extra uppmärksamhet.

Längre fram kommer vårt parti att lämna sin egen budgetmotion. Här finns passager där vi säger varför vissa av regeringens förslag skall avslås, varför andra skall riktas på annat sätt eller med andra belopp och självfallet också partiets egna förslag på satsningar som vi vill att riksdagen skall ställa sig bakom.

Budgetmotioner är centrala i den uppsjö av motioner som kommer från alla riksdagspartier under den ”Allmänna motionstiden” som sträcker sig från dagen för riksdagens öppnande 11 september till 3 oktober. Uppemot 3000 motioner kommer att lämnas, man kan följa inflödet dag för dag på riksdagens hemsida.

På regeringens hemsida kom i veckan listan över propositioner som lämnas under hösten till riksdagen. Uppdelningen är i första hand departementsvis och i andra hand den delen som förväntas behandlas och beslutas under hösten  och en annan del där utskottens förslag först når kammaren under våren 2020.

Listan är lång, här några som jag väntar på att kunna läsa:

Justitiedepartementet: Ett socialt hållbart eget boende för asylsökande 24 september

Finansdepartementet: Ändringar i kostnadsutjämningen för kommuner och landsting 26 september

Utbildningsdepartementet: Komvux för stärkt kompetensförsörjning December

Miljödepartementet: Klimatpolitisk handlingsplan Oktober

Det är ju en hel del av politiken i Stockholm som indirekt och direkt påverkar arbetet i våra kommunala nämnder och styrelser. Då är det bara rätt att försöka hänga med kring detaljerna och inte bara följa tweets och likes och delningar i sociala medier.

Genomlysningen – hur blir det med den?

På onsdag är det kommunfullmäktige. Vid senaste sammanträdet i juni, i samband med budgetbeslutet för 2020, anförde åtskilliga ledamöter från de sex styrande partierna i Vänersborg, att visst hade kommunen problem med ekonomin, men nog skulle det vara möjligt att stå pall för alla utmaningarUppemot ett tjugotal gånger användes detta ord. Än fler gånger användes dock ett annat ord: Genomlysningen

Kommundirektör Pascal Tshibanda hade fått i uppdrag att genomlysa verksamheten för att skapa en effektivare och mer rationell förvaltningsorganisation. Visserligen hördes varningar från oppositionen, rättare sagt från oss ledamöter i Vänsterpartiet, att ha alltför höga förväntningar. Men det försäkrades gång efter annan att man hade anledning att tro på att uppdraget skulle leda fram till önskade resultat.

Nu finns inte längre Pascal Tshibanda på plats, varför jag väljer att ställa en fråga till Benny Augustsson, S, kommunstyrelsens ordförande. Här nedan min fråga som enligt reglerna kommer att få ett svar redan vid kommande sammanträde.

Fråga till kommunstyrelsens ordförande

Genomlysningen av förvaltningsorganisationen

I november 2018 beslutades i samband med mål- och resursplanen 2019-2021 att ge kommundirektören i uppdrag att genomlysa verksamheten för att skapa en effektivare och mer rationell förvaltningsorganisation. I budgetdebatten framkom att man riktade höga förväntningar på resultatet av denna genomlysning.

Kommundirektör Pascal Tshibanda genomförde en upphandling av externt konsultstöd.

Efter dialog med kommunstyrelsens presidium tilldelades konsultföretaget Public Partner AB uppdraget.

När kommunstyrelsen vid sammanträde 2019-05-08 beslutade att avsätta 450 tkr till kommundirektörens förfogande var tanken att ”en återrapportering till kommunstyrelsen kommer att ske i anslutning till avslutat uppdrag”.

Kommunstyrelsens beslut avvek från texten i tjänsteskrivelsen, som så vitt jag förstår, kommunstyrelsens arbetsutskott hade ställt sig bakom. Ovanstående mening återfinns inte i kommunstyrelsens beslut.

Istället finns en annan text från ett tilläggsförslag som godkändes: ”De 240 timmarna skall hanteras så effektivt som möjligt utifrån närvaron av berörda personer. Slutdatum ska dock vara senast den 1 november 2019.”

Med tanke på att berörd kommundirektör Pascal Tshibanda inte längre är närvarande, och med hänsyn till att endast sex veckor återstår till fastslaget slutdatum, vill jag ställa följande fråga:

Hur påverkas den nyss påbörjade konsultinsatsen av förändringen i förvaltningsledningen?

Lutz Rininsland                                                            2019-09-13

 

Besviken på mig själv

Frustration är inte en önskvärd reaktion. Jag borde ha lärt mig att skaka av trista intryck från jobbiga möten. Men jag upplevde just detta. Kunskapsförbundets direktion hade ju hamnat i en rävsax, med en snabbt växande obalans, kommunledningar som låtsas vara döva och hotet att behöva göra avkall på utbildningars kvalitet för att rädda ekonomin. Hur skulle lösningen bli?

Min partikollega Stefan Kärvling har mycket väl beskrivit vad som hände innan och under gårdagens sammanträde. Han orkade återge utförligt vad vi kom fram till, hur beslutet ser ut och vad som döljer sig i beslutet. Själv skrev jag följande kommentar på Stefans blogg: ”Tack, Stefan, för att du rapporterade direkt. Jag läste också ”morgondagens” TTELA och informationen som finns på Kunskapsförbundets hemsida. Min kommentar gäller egentligen dessa två texter: Klart, sätter man plåstret skickligt nog syns inga öppna sår vid första anblicken.

Min frustration då? Alla ledamöter och ersättare i Kunskapsförbundets direktion måste uppfylla ett villkor för att överhuvudtaget vara valbara till detta uppdrag: Att man ”hemma” i medlemskommunen, antingen Trollhättan eller Vänersborg, också har blivit invald i kommunfullmäktige. Det känns jobbigt att behöva lyssna på alla inlägg i direktionen med innebörden ”kommunen borde lyssna, kommunen borde förstå, kommunen borde handla”. Varför gör man sin röst hörd i direktionen, bara i direktionen? Men inte i kommunen, inte i kommunfullmäktiges offentlighet? Några invänder säkerligen. Vi pratar ju i våra partier, på våra möten.

Vi kommer nog fortsätta med att utmana till en debatt i fullmäktige, så att alla vet vem som verkligen vill få Kunskapsförbundet på rätt köl igen.

Förbundets gymnasieutbildning klarar sig för stunden. Vuxenutbildningen kommer närmare den dagen när kommunen måste inse hur dyrt det blir att spara pengar. En stor grupp ungdomar som med stöd av gymnasielagen skulle kunna hanka sig fram med tillfälliga uppehållstillstånd faller offer för våra kommunalråds ovilja att ta sin del av ansvaret för migrationspolitiken.

Vi får se om det finns tillfälle att öppna för ett samtal i nästa vecka när kommunfullmäktige sammanträder.

Se där! Även för dem? Politikens ovilja att lösa problem

UAvslutande två meningar i Eva Stenbergs betraktelser i DN den 2 september var: ”Det är mycket som står på spel för partierna. Och för dem som flyr undan förföljelse eller krig.

Artikeln avsåg att belysa riksdagspartiernas inställning och beredskap att medverka i den parlamentariska utredningen ”Den framtida svenska migrationspolitiken”.

Vänsterpartiet har bett Christina Höj Larsen att delta i kommittens arbete. Vad jag förstår är hon den ledamot bland alla åtta partiers företrädare som minst tänker på Eva Stenbergs näst sista mening Det är mycket som står på spel för partierna.” Hur alla andra ser på den avslutande meningen: ”Och för dem som flyr undan förföljelse eller krigkan jag inte uttala mig om. Christina Höj Larsens alla tankar ligger hos människor som har flytt från krig och förföljelse.

Jag hade anledning att mailväxla flera gånger med Christina. Medan det är åtta riksdagspartier som fram till 16 augusti 2020 har fått tid att producera ett underlag för en proposition, så är det nio partier i Vänersborg som har en brännande fråga att besvara. Menar man egentligen allvar med sitt arbete i olika församlingar eller sitter man bara av sina möten och bollar över problemen till någon annan?

Stefan Kärvling och jag bevakar Kunskapsförbundet Västs intressen i förbundets direktion och i kommunfullmäktige, Stefan även i kommunstyrelsen där han dock tyvärr endast är ersättare för Vänsterpartiet.

Vi har skrivit flera gånger om Kunskapsförbundets svåra situation. Medlemskommunerna Trollhättan och Vänersborg har krav och stora förväntningar på förbundets utbildningsverksamhet, men när det gäller att finansiera förbundet så sviker båda kommuner.

I första hand gäller det bidragen till gymnasieprogrammen. I andra hand volymen på kommunernas uppdrag om hur mycket vuxenutbildning förbundet skall ordna. Och i detta andra uppdrag döljer sig utbildningen för ensamkommande ungdomar som enligt Gymnasielagen kan få tillfälliga uppehållstillstånd under förutsättning att man deltar i utbildningen.

Där ligger problemet: Förbundet kan inte erbjuda utbildningsplatser om det inte finns finansiering, kommunerna säger sig förstå situationen, men förklarar rakt ut att några pengar inte finns  Utan att vara på utbildning finns inte möjlighet för de ensamkommande ungdomarna att erhålla tillfälligt uppehållstillstånd.

”Och för dem som flyr undan förföljelse eller krig” Vad tror man egentligen skall hända när desperata ungdomar bara ”finns”, ingenstans att gå, ingen arbetsplats, ingen skola, ingen undervisning, just ingenting. Vad tror man egentligen? Vad förväntar man sig? Vad väntar man på?

I förbundets direktion riktar sig alla partier till kommunen. Vid nästa sammanträde i kommunen avslår man sina egna önskemål. Olika stolar, olika svar. Finns det någon tredje som är boven?

I ett mail till Christina Höj Larsen skrev jag: ”Ska inte låta bli att göra min röst hörd i fullmäktige, i Kunskapsförbundet och i andra sammanhang – men denna kompakta attityd ”Hör inte, ser inte, förstår inte, vill inte veta” är mera smärtsam än rena rasistiska och elaka uttalanden.”

Christina Höj Larsen pekar på att det gick snett från början. När regeringen väl insåg att den snabba och hårda förändringen – från permanenta till i regel endast tillfälliga uppehållstillstånd – hade fört med sig allvarliga problem, så vill man luckra upp regelverket. Men det blev inte bra, det blev fel.

Christina skriver: ”Liknande problematik finns på många ställen runt om i landet. Denna brist uppmärksammades av remissinstanser, och är en del av oredan som karakteriserar nya gymnasielagen.”

Vi fick också ett utlåtande från en jurist som handlägger många ärenden för ensamkommande ungdomar. Han säger:

”Kommunen har ju samma ansvar för de ungdomar som beviljats uppehållstillstånd enligt nya gymnasielagen som för alla andra kommuninvånare. Det finns därför ingen laglig grund att utesluta dessa ungdomar från gymnasie- och den kommunala vuxenutbildningen endast utifrån deras uppehållstillståndsstatus. Så om det är detta som är problemet tänker jag definitivt att det borde gå att finnas sätt att argumentera mot och potentiellt vägar att bestrida det rent juridiskt.

Däremot finns det tyvärr ingen skyldighet för kommunerna att erbjuda sådana yrkesutbildningar på komvux och vissa andra utbildningar som kan ge rätt till förlängt uppehållstillstånd. Detta är ett problem som anfördes av remissinstanser redan i förarbetena till lagen men som ignorerades av regeringen. I Malmö har vi sett att just att det regionalt varierade utbudet på utbildningar är ett stort problem för den här gruppen och något vi försökt lyfta på ett politiskt plan kommunalt.”

På torsdag sammanträder Kunskapsförbundets direktion. Jag vet inte vad detta möte kommer att resultera i. Jag vet vad Vänsterpartiet, vad Stefan och jag anser. Jag har ingen aning om hur de andra ledamöterna kommer att slingra sig denna gång.

Olustig situation

Ärligt talat, jag vet inte varför tre kommunalråd enas kring denna märkliga motivering: ”På grund av bristande förtroende och att vi inte delar synen på hur ledarskap ska bedrivas i Vänersborgs kommun så upphör din tjänst som kommundirektör…

Min uppfattning är att det är politikernas uppgift att ansvara för ledarskap och att kommundirektören var satt att som högste ansvarige tjänsteman förvalta det politiska uppdraget. ”Hur ledarskap ska bedrivas?” Vad menas egentligen?

Så sent som i november, i budgetarbetet inför 2019, beslutades: ”Kommundirektören ges i uppdrag att genomlysa verksamheten för att skapa en effektivare och mer rationell förvaltningsorganisation.” Kommundirektör Pascal Tshibanda upphandlade externt konsultstöd. Kommunstyrelsen avsatte 450 tkr genom beslut i början av maj 2019. Där beslutades också: ”Slutdatum ska dock vara senast den 1 november 2019.” 

Vid ett extra sammanträde med kommunstyrelsen den 27 augusti påbörjade konsulterna sitt uppdrag. Nu blir det plötsligt en mycket annorlunda infallsvinkel som konsulterna har att hantera.

Handlade det i själva verket om tvivel på kommundirektörens kompetens att utföra sitt arbete? Jag dristar mig att påminna om ett talesätt: Man skall inte kasta sten när man sitter i glashus!. Det är andra gången med endast några få års mellanrum som kommunledningen sparkar den högste förvaltningschefen. Utan att tala klarspråk med vad som anses vara anledningen till ett sådant uppseendeväckande beslut.

Studsade till

I flödet av nyhetsbrev och sammanställningar av diverse debattartiklar är det lätt att gå vilse. Ofta stannar det vid en blick på ingressen och en snabb titt ”vem som” är författaren. Många rubriker lockar, andra gör det enkelt att hoppa över.

Och så kommer plötsligt den där artikeln, det inlägget som känns som: Javisst, så är det, på rätt spår, varför har det inte beskrivits tidigare – eller har jag bara missat?

Debattsidan i DN igår: ”Krav och disciplin i skolan riskerar driva unga till gäng”. Jag reagerade mot rubriken. Lägg av, ännu en simpel förklaring och en överdriven formulering. Men det finns andra formuleringar som väcker intresset: ”elevmotiverande arbetssätt”, ”obalans mellan teoretisk kunskap och praktisk tillämpning”, ”känslomässigt starka lärhändelser” och värde­skapande lärande.

Redan i tidningens text i den digitala versionen finns åtskilliga länkar, men jag sökte vidare och upptäckte flera hemsidor och bloggar som jag skrev in på min lista över ”2do-läsa”.

Så t ex VÄRDESKAPANDE LÄRANDE och VALUE CREATION PEDAGOGY.

Storstädning behövs

Kommunledningen kan styra, avgöra vad som ska sättas på ärendelista för kommande sammanträden. Så ska det vara.

Partierna utanför kommunledningen, partierna som har valt att vara i opposition, har andra möjligheter att påverka dagordningen. Enskilda frågor som kan tas upp i en motion i fullmäktige. Motioner utmynnar alltid i ett yrkande: Det här vill vi!

För det mesta är det aktuella spörsmål som tas upp i motionerna. Därför förväntar sig motionären att beredningen skall ske skyndsamt och att fullmäktige inom kort kan färdigbehandla motionen och besluta om bifall eller avslag.

I slutet på maj efterlyste jag ett större antal motionssvar.

Nu vet jag att fullmäktige i september endast tar ställning till en endaste motion. Jag är inte road av kommunledningens ovilja att respektera oppositionens försök att delta i det politiska arbetet. Men innan jag skriver en motion i syfte att skynda på, så ställer jag en interpellationsfråga till kommunstyrelsens ordförande.

Frågan kommer att besvaras vid sammanträdet 18 september.

Texten har rubriken Rimliga villkor för förtroendevalda i alla partier 

”Inte giltigt” följs av ett nytt ”uppdrag” – Kunskapsförbundet på knä

Ägarrådet talar klartext. Ägarrådet utgörs av två gånger tre kommunalråd. Talar våra kommunalråd mot bättre vetande?

Kunskapsförbundet Väst ordnar gymnasial utbildning och vuxenutbildning i Vänersborg och i Trollhättan. Läser man förbundsordningen, så står i § 3 Ändamål och uppgifter:

Kommunalförbundet har till ändamål

  • att genom mellankommunal samverkan rörande tillhandahållandet av utbildning inom de frivilliga skolformerna uppnå ökad utbildningskvalitet för ungdomar och studerande i medlemskommunerna,
  • att i samverkan med förbundsmedlemmarna och externa aktörer skapa förutsättningar för ett livslångt lärande,
  • att vara en viktig part i arbetet med att öka medlemskommunernas långsiktiga attraktionskraft, samt
  • att verka för att de frivilliga skolformerna ska vara en drivkraft i samhällsutvecklingen.

Det är förtroendevalda från de båda kommunerna som i förbundets direktion bestämmer hur dessa uppgift bäst skall lösas.

förbundsordningens § 6 finns en viktig mening; Direktionen ska, inför beslut i ärenden av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt i förbundet, hänskjuta ärendet till ägarsamråd.

Vad har hänt, vad är det som sker?

Vid två tillfällen informerade direktionens ledning kommunalråden i Trollhättan och i Vänersborg om plötsligt uppkomna dramatiska förändringar i förbundets ekonomiska situation, såväl på ungdomssidan som för vuxenutbildningen. Här dessa dokument:

I kommunfullmäktige i Vänersborg har jag, ledamot i direktionen, och min partikamrat Stefan Kärvling, min ersättare i direktionen, i ett flertal anföranden och repliker tagit upp förbundets situation. Vi citerade från beslutsförslagen som skulle tas upp i direktionen. Det är inte möjligt att någon kan hävda att direktionens beslut kom som en överraskning.

Visserligen har vi som företräder Vänsterpartiet i Vänersborg motsatt oss direktionens beslut. I omröstningen var vi ensamma mot alla andra ledamöter, förtroendevalda som har sin plats i direktionen och i fullmäktige – politiker som har tillgång till kommunalråden från såväl ledningen som oppositionen. Jag konstaterar att beslutet fattades först efter en genomgång av en mängd alternativa förslag om hur den uteblivna finansieringen kan hanteras, för att skadeverkningen inte skulle drabba alla tre skolor och samtliga program. Jovisst, det användes ord som ”det här är otänkbart, det här kanske vi kan stå ut med”.

Ändå formulerar sig kommunalråden i protokollet från ägarrådet i onsdags på följande sätt: ”Ägarrådet anser att Kunskapsförbundets direktions beslut om att inte erbjuda ovanstående utbildningar fr.o.m. höstterminen 2020 inte är giltigt. … Ägarrådet anser att det är otänkbart att inte erbjuda industritekniska programmet i Trollhättan och Estetiska programmet (ESMUV) i Vänersborg. Kunskapsförbundets direktion får i uppdrag att skyndsamt till ägarrådet/ägarsamrådet redovisa alternativa förslag med konsekvensanalys.”

Nu är det mycket bråttom. Kommundirektören Pascal Tshibanda i Vänersborg vill omgående träffa stadsdirektören från Trollhättan och förbundsdirektören från Kunskapsförbundet. Politikerna har i onsdags på ett kvällsmöte sagt sitt, nu måste det hittas praktiska lösningar.

Det här är utan tvekan den största krisen i förbundets sexåriga existens, måtte det lyckas att hitta acceptabla lösningar.

För att bilden ska bli komplett: Kommunalråden har också talat klartext angående behovet av att finansiera vuxenutbildningen till fullo. ”Ägarrådet anser att det inte finns någon möjlighet att ge mer ekonomiska tillskott till denna verksamhet inom vuxenutbildningen för 2019.” Detta budskap är mycket illavarslande, inte minst när man har finansminister Magdalena Anderssons presentation igår inför regeringens budgetproposition i färskt minne.

Socialnämnden, varsågod och vänta

Socialnämndens första sammanträde efter sommarpausen innehåller inga ärenden med större sprängkraft. Mötet den 29 augusti berör bara marginellt de tunga frågorna: Hur lyckas vi med att få ner årets mycket stora underskott? Hur hanterar vi fullmäktiges besked att inga tillkommande resurser ställs till vårt förfogande 2020?

Det är på sin plats att titta lite på nämndens sammansättning. 13 ledamöter och 13 ersättare, endast kommunstyrelsen är större med 15. Men endast 5 ledamöter kommer från partierna som utgör kommunledningen i Vänersborg: tre från S och en vardera från C och MP. Gruppen leds av ordföranden Dan Nyberg, S, och Ann-Britth Fröjd, C, nämndens andre vice ordförande.

I fullmäktiges olycksbådande budgetbeslut fick Dan Nybergs grupp förstärkning från M, KD och L. Dessa partier har fyra representanter i nämnden, två från M och en vardera från KD och L. Henrik Harlitz, M, är nämndens förste vice ordförande.

5 plus 4 är 9, en tydlig majoritet i en nämnd med 13 ledamöter. Men det har sagts tillräckligt många gånger nu: Vi gjorde gemensam sak vid ett tillfälle, vid budgetbeslutet i juni. Därefter och i fortsättningen, det får vi avvakta.

De andra fyra platser tillhör SD med två mandat och Vänsterpartiet och Medborgarpartiet med var sitt mandat.

Många ärenden i socialnämnden leder till enhälliga beslut, dock inte alla. Det finns ett antal olika konstellationer vid omröstningar i omstridda frågor. Det kommer att märkas framöver.

Men nästa vecka lär det inte finnas några överraskande beslut.

Utbildning, information, information, information.

Månadsuppföljning för tiden fram till slutet av juni innehåller i det utskickade materialet inga uppgifter om nämndens ekonomiska situation. Siffrorna visar att samtliga platser i samtliga särskilda boenden är fullbelagda, inte konstigt med tanke på att man ur tabellen kan läsa sig fram till att antalet platser nu är endast 367, att jämföra med 394 år 2018 och 469 år 2017. Denna minskning med 102 platser syns också på raden ”Antal dagar från beslut till möjlig inflytt”. Från tidigare år med nästan ingen väntetid alls, via 30 dagar de sista två åren, har det nu blivit en genomsnittlig väntetid på 62 dagar. Jag påstår att de flesta besluten kommer vid en tidpunkt när det inte längre finns en annan lösning än att bevilja en plats i ett särskilt boende – då är dessa två extra månaders väntetid mycket jobbiga för den enskilde, för anhöriga och inte minst för hemtjänstpersonalen.

Någon ledamot kommer säkerligen att vilja få en förklaring varför ”utbetalt ekonomiskt bistånd” med nästan 3,7 miljoner kronor är den högsta på de senaste 30 månaderna.

Någon annan kommer att konstatera att den totala sjukfrånvaron har sjunkit i juni till under 10% för första gången i år. Men det lär ha en enkel förklaring, under semestermånaderna rapporteras inte varje sjukdag in.

Inte något av de andra ärenden borde kunna störa nämndens augustimöte.

Från socialutskottet kommer sju sekretessbelagda ärenden. Lagstiftningen föreskriver att beslut i vissa frågor måste fattas av nämnden, delegation till utskottet är då uttryckligen utesluten.

Själv har jag varit i nämnden i över 30 år, med något avbrott, och i utskottet så sent som 2011-2014, jag vet att alla ärenden kräver mycket uppmärksamhet. Här fattas avgörande beslut i individuella ärenden, det är nästan uteslutande långa och välskrivna utredningar som ligger till grund för avgörandet. Jag har mycket stor respekt för alla ledamöter i nämnden. Det är lagparagrafen som måste beaktas, och visst händer det att enskilda ledamöters upplevelse är att paragraferna är i strid med sunt förnuft. Eller också i strid med det egna partiets ideologiska inställning och uppfattning hur det egentligen borde vara.

Sammanfattning: Stiltje 29 augusti, full fart 26 september, då måste presidiet lägga fram underlag för tuffa beslut.

Kunskapsförbundets dilemma behöver lösningar nu

Är det så svårt eller är det så att inte ens ett fullmäktigebeslut respekteras?

Jag ska skriva en interpellationsfråga till kommunstyrelsens ordförande, Benny Augustsson, S, om det arbetas med ett fullmäktigebeslut från november 2018.

I korthet: Förra mandatperioden försämrades arbetsvillkoren väsentligt för ledamöterna från partier som inte ingår i ledningsblocket S+C+MP eller i alternativet M+L+KD. Vänsterpartiet skrev en motion om detta med rubriken ”Rimliga villkor för förtroendevalda i alla partier”. Yrkandet var: ”att kommunfullmäktige ger kommunstyrelsen i uppdrag att ompröva beslut som har föranlett de försämringar motionen pekar på i syfte att skapa lika villkor för alla partiernas förtroendevalda.”

Det blev ett enhälligt beslut i fullmäktige, bifall till motionen, bifall till yrkandet, bifall till att ge kommunstyrelsen ett uppdrag. Tio månader senare har Benny Augustsson som ordförande i kommunstyrelsen kvar detta uppdrag.

Låt mig förklara varför det spelar roll att vilja se lika villkor för oss som för andra.

Kunskapsförbundets bekymmersamma finansiella ställning borde vara allmänt känd. Att den snabba farten utför behöver stoppas borde vi alla vara eniga om. Det finns olika lösningar. Och några sitter bättre till än andra för att göra det första draget, några med insikt.

I måndags träffades kommunstyrelsens arbetsutskott. Jag förutsätter att frågorna kring Kunskapsförbundet fanns med på dagordningen. Jag har också hört ryktesvägen att kommunalråden från Trollhättan och Vänersborg träffas senare i veckan kring samma fråga.

Vad har vår motion att göra med detta? Motionen begärde att ”alla” förtroendevalda åter får tillgång till arbetsutskottets kallelse, gärna även till protokollen. Så som det var fallet tidigare, innan förändringen gjordes 2017.

Jag är ledamot i fullmäktige i Vänersborg, jag är ledamot i direktionen i Kunskapsförbundet. Visst respekterar jag att kommunalråden får föra sina samtal i enrum, visst respekterar jag att överläggningar i arbetsutskottet ska kunna ske utan inblandning – men jag behöver också få kunskap om hur frågorna formuleras, vilka lösningar som föreslås, vilka som förkastas och vilka som arbetas vidare med för att jag ska kunna bidra med mina tankar och mina förslag.

Jag vet inte om arbetsutskottet i måndags tittade på förbundets beslut om förändringar av gymnasieutbudet, om det gällde finansieringen av vuxenutbildningen eller om frågan om de ensamkommandes rätt till utbildningsplatser skulle tas upp. Jag har inte sett kallelsen, jag har inte tillgång till handlingar.

Jag vet inte om det blev något eller några beslut eller om frågorna sköts upp i avvaktan på ägarsamrådet eller i avvaktan på att en aktuell motion behandlas.

Fullmäktiges enhälliga beslut var tydligt, men om uppdraget inte verkställs hjälper det föga. Jag får fråga Benny Augustsson.

[Om Kunskapsförbundet har jag skrivit ett antal gånger här på bloggen  och dessförinnan regelbundet på Vänsterpartiets lokala hemsida.]