Vänersborgs kommun är en av trettio kommuner som har tagits med på remisslistan för SOU 2021:75 ”En god kommunal hushållning”. Andra remissinstanser är ett antal föreningar, myndigheter, regioner, revisionsföretag såsom PWC och KPMG.

Detta betänkande kommer från ”Utredningen om en effektiv ekonomistyrning i kommuner och regioner”. Remissyttranden skall lämnas senast den 10 januari 2022.

Flera gånger under senaste tiden har det förekommit att Vänersborgs kommun anmälde att man avstod från att yttra sig vid liknande begäran om remiss. Men jag kan inte föreställa mig ett sådant svar denna gång.

Den röda tråden i betänkandet är att vilja skapa eller bidra till ”långsiktighet” för kommunala ekonomiska ställningstaganden. Och det är det som har varit frånvarande i Vänersborg under en mycket lång tid. Efter kommunsammanslagningen 1973 fanns under nio år, under tre mandatperioder, en hyfsat stabil majoritet av fyra eller tre allianspartier. 1982 tillträdde S och V med 26 av 51 mandat. Sedan växlade kommunledningen färg fram till 2002, vid sex kommunalval, en gång allians, sedan igen S tillsammans med något annat parti. Från 2002 till 2010 var det S och C som bröt mönstret innan S i Arena-katastrofvalet förlorade 9 av sina 21 mandat. Alliansen återkom för en mandatperiod, men deras ledning förfogade endast över 20 av 51 mandat. 2014 återkom S och höll sig kvar 2018 med stöd av C och MP, men alltid i minoritet med 22 resp 20 mandat av 51.

Instabil är ordet, långsiktighet fanns inte, finns inte.

Jag fick mig berättat om häftiga ordväxlingar på kommunstyrelsen förra veckan. Ärendet var upplägget och tidsplanen för nästa års budgetarbete.

Så visst, Vänersborg behöver svara på frågorna i anslutningen till betänkandet, i vår kommun finns en unik erfarenhet av instabilitet och kortfristiga ekonomiska beslut.

Så här skrev ekonomichefen Annika Wallenskog, SKR, på sin blogg:

”Häromveckan presenterades också ”En god kommunal hushållning”. Utredningen lägger förstås många olika och intressanta förslag för kommunsektorns ekonomistyrning.

Utredningen föreslår att vi går från god ekonomisk hushållning till god kommunal hushållning. God kommunal hushållning innebär att ekonomin ska förvaltas på ett säkert och långsiktigt hållbart sätt. Inom de gränser som ekonomin sätter ska verksamheten vara ändamålsenligt utformad och ha en hög effektivitet. För att stärka långsiktigheten föreslås att fullmäktige minst varje mandatperiod ska besluta om ett rullande 10-årigt program för ekonomin där långsiktiga ekonomiska mål ska sättas. Konsekvenserna av målen för verksamheten ska beskrivas och de långsiktiga målen blir utgångspunkten för mål och planer i budget.”