Visst fängslas jag också av Socialdemokraternas Partikongress 3-7 november i Göteborg. Förväntningarna är, får jag erkänna, nästan lika stor som inför Vänsterpartiets Vänsterdagarna veckoslutet därpå. Också i Göteborg.

Till Göteborg kom jag för 51 år sedan, några dagar efter min examen vid Freie Universität Berlin. Diplom-Politologe titulerades jag nu. En sådan examen, en sådan studieinriktning, kände man 1970 inte till i Sverige, absolut inte på min första arbetsplats under två på Hållarefabriken hos SKF i Göteborg.

Jag försökte att orientera mig så snabbt och så gott det gick. Och verkstadsgolvet i kullagarfabriken var en bra plats att utgå ifrån. Någon mer socialdemokratiskt hemmaplan som SKF i Göteborg fanns inte i sinnevärlden. Bengt Tengroth och strax därefter ungtuppen Göran Johansson vid rodret, sossar i ledning för facket på avdelningen, i klubben, på Metalls avdelning 51, i LO-ledningen i Göteborg, överallt.

I Berlin som studerande tillhörde jag ”SHB”, Sozialdemokratischer Hochschulbund (och därmed partiet). Visst, det fanns även SDS, Sozialistischer Deutscher Studentenbund, men jag tog inte steget över dit. Nu märkte jag av stelheten direkt, von oben-attityden. Visst hade jag nära från min lilla lägenhet i Haga till Folkets Hus vid Järntorget, men jag kände av att jag inte hörde hemma i Göteborgs LO-SAP-krets.

Vid andra eller tredje kontakten med det andra ”möjliga partiet”, träffade jag genom mina kontakter med gruppen kring tidskriften Zenit aktiva unga VPK-are, senare även C H Hermansson. Det var vid ett möte i just Folkets Hus vid Järntorget, vid något som nog var en föregångare till nu aktuella Vänsterdagarna. Nu är det lite mer än femtio år sen som jag blev med i partiet.

Tillbaka – vad är det som blir spännande? Det är bara att googla – handlingarna för den 41:e S-partikongressen är offentliga. Det finns en uppsjö av motioner som är rysligt lockande. Men så finns det också partistyrelsens utlåtande kring dessa motioner. Alla dessa texter, alltid på samma tema: Bra, utmärkt, behjärtansvärt, tankeväckande – MEN, och MEN, och MEN… ”varför partiledningen yrkar avslag…”

Jag undrar hur det kommer att gå. För det finns också annat som väntar på besked från partikongressen i Göteborg. Det behövs ett avgörande i riksdagen, i finansutskottet och i kammaren vid omröstningen. Vems budget får majoritet? Regeringens? Med stöd av vem? Vem stödjer i slutomröstningen det andra, tänkbara alternativet? Vem drar sig ur, röstar på eget förslag och avgör?

Och tidigt idag så kom som ett litet yrväder Katalysen och Daniel Suhonen. En artikel i tidningen Arbetet: ”Socialdemokraterna är frivilliga fångar i sina egna problembilder” och själva rapporten ”VI SKÄR NER I VÄLFÄRDEN FÖR ATT RÄDDA VÄLFÄRDEN – Det socialdemokratiska självbedrägeriet”.

Nog är det spännande! Och upplösningen har en enorm betydelse för oss alla. Och jag är säkert på en sak till: Det sitter ett dussintal politikstuderande runtom i Sverige som just nu har hittat temat för kandidat-uppsatsen eller ett avancerat masters-arbete.