Bertolt Brecht och Västtrafik

  1. V”Ja, mach nur einen Plan! Sei nur ein grosses Licht! Und mach dann noch ´nen zweiten Plan, gehn tun sie beide nicht.” (Översättningen av Bertolt Brechts ”Visan om de Mänskliga Strävandenas otillräcklighet” träffar inte lika bra ”mitt i prick”, men ändå.)

Kom att tänka på det när jag begrundar två ärenden som kommunstyrelsen behandlar på onsdag, två frågor som stannar där och som inte går vidare till kommunfullmäktige:

[Jag tankade ner handlingarna från kommunens anslagstavla där underlaget sträcker sig från sida 119 till 176 för ”Hållbara resor” och från sida 177 till 383 för ”Målbilden”. På mina två länkar ovan är textmängden mindre: Jag såg att delen ”Målbild” också innehöll huvuddelen av ”Hållbara” och att i delen ”Målbild” själva huvudrapporten förekom två gånger.]

Det kan inte vara lätt att hålla ordning på alla handlingar, det får erkännas. Det handlar nämligen åter om två dokument som kommer hela vägen uppifrån och ner och nu ska skickas tillbaka av kommunstyrelsen på en resa med flera stationer. Så här sägs det i ”Sammanfattning av ärendet”: ”De synpunkter som framförs av Vänersborgs kommun skickas till det delregionala kollektivtrafikrådet som tillsamman med tjänstemän från Fyrbodals kommuner sammanställer de inkomna synpunkterna till ett gemensamt yttrande från Fyrbodal som delges Västra Götalandsregionen.”

Men kommunstyrelsens ledamöter har endast att ta ställning till beslutsförslaget som för båda ärendena lyder: ”Kommunstyrelsen ställer sig bakom yttrande enligt bilaga.”

Överallt arbetas det med att ta fram utkast till olika dokument i trafikfrågor. Trafikbeslut fattas nationellt, regionalt, i samarbete mellan kommunerna och i enskilda kommuner. Det framgår av följebrev som tillsammans med remissversioner av olika planer är på vandring ner och sedan upp igen, att ett större antal tjänster på heltid hanterar statistik och analyser, planerar, sammanträder och utbyter tankar och idéer.

I kommunfullmäktige försökte jag komma förbi den våg av expertkunskap som sköljer över alla fritidspolitiker. Jag talade om arbetspendlingen idag i tusentals bilar mellan Vänersborg och Trollhättan och vice versa, i bilar där föraren nästan utan undantag åker ensam. Jag uttalade orden som retar upp: ”Överväg fördelarna med avgiftsfri kollektivtrafik.” Helt utan framgång. Det sades, att jag var ute i fel tid eller att mina frågor inte tillhörde just det aktuella ärendet.

Och så kommer jag tillbaka till Brecht och planen och verkligheten. Det är sorglustigt att konstatera att dessa två ärenden med så finfina målsättningar, t ex att tredubbla antalet tågresor 2035, hanteras samtidigt som frågorna på sociala medier bara söker svar på frågan: Vilka tider är bäst att åka buss till NÄL eller buss till Drottningtorget i Trollhättan eller tåg till Göteborg, om jag vill undvika trängsel? När man ser Västtrafiks uppmaning: Åk endast kollektivt om du verkligen måste åka! Och när både tåg och regionens kollektivtrafik i övrigt redan vet att Coronviruset har gett stora bortfall av nödvändiga intäkter. Planen är en sak, den bistra verkligheten en annan.

Det ser jag också i ett annat dokument som Västtrafik skickade till alla kommuner i regionen. Kollektivtrafiknämnden beslutade i mitten av april vilka priser som skall gälla efter övergången 4 november 2020 till den nya zonindelningen. Det är då en enkel bussresa för vuxna kommer att kosta 34 kronor. En enkel resa som inte går över någon ”zongräns” kostar alltid 34 kronor, vilket då också blir priset för en enkel resa från Vänersborg till Mariestad eller Borås (via Herrljunga) eller Strömstad.

Kommunerna utfärdar på olika sätt ”seniorkort” och än är det inte klart vad Västtrafik vill debitera kommunerna som avser att dela ut seniorkort. Men i grunden är tanken att där skall det också gälla ”resandet i en zon”.

Mycket att känna till, mycket som behöver begrundas. Men på onsdag blir det nog inte sagt något om dessa två ärenden som finns på dagordningen. Enligt utskicket ”beräknas sammanträdet avslutas vid lunch”. Först som alltid ett längre informationspass och sedan en kortkort beslutsomgång för ett tjugotal ärenden.

Och inte heller kommer alla trettio av kommunstyrelsens ledamöter och ersättare att läsa handlingarna, inte med tanke på en extra rad på kallelsens första sida: ”Ordförande uppmanar ersättare som inte ska tjänstgöra under sammanträdet att hålla sig hemma.”

Många ord – lite handling

Sitter och funderar över vad det är som irriterar mig. Bläddrar i handlingarna inför kommunstyrelsen på onsdag. På några punkter kommer jag inte framåt, jag upplever att ord och handling inte hänger ihop.

Ärende 10 – ”Svar på granskningsrapport avseende kommunstyrelsens ärendeberedningsprocess”. Själva yttrandet anslår en positiv ton: ”Kommunstyrelsen kommer att beakta samtliga rekommendationer och implementera dessa i den ärendeberedningsprocessen som pågår.” Jag kladdade ner min enkla fråga: Hur länge har processen pågått? En retorisk fråga, jag känner till svaret: Mycket länge! Och så undrar jag förstås hur det står till med beredningen av just detta ärende. Kommunstyrelsen anmodas att ställa sig bakom ett yttrande om en granskningsrapport, men varför tror kommunkansliet att detta ställningstagande är så självklart att man inte ens fann det angeläget att bifoga själva rapporten? Säg ja, det räcker!

Jag hittade rapporten i mitt arkiv på min iPad. Jag ser där att revisorerna anförde konkreta hänvisningar till varför det behövs förbättringar. Det sägs t ex om en motion som jag skrev tidigt 2017: ”Vi noterar att motionen inte har behandlats inom ramarna för beredningsfristen om ett år avseende motioner, då motionen inkom den 12 maj 2017 och behandlades av kommunfullmäktige den 21 november 2018.”  Det är i och för sig det vanliga i Vänersborg.

Vad revisorerna inte anmärkte på var vad som hände sedan: I november 2018 bifölls min motion med ett uppdrag till kommunstyrelsen. I november 2019 återkom kommunstyrelsen med ett förslag: ”Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige förklarar uppdraget fullgjort med hänvisning till redovisade åtgärder för att förbättra de förtroendevaldas åtkomst och möjlighet att tillgodogöra sig beslutsunderlag.

Men se där, det köpte inte kommunfullmäktige utan återremitterade frågan till kommunstyrelsen med denna motivering: ”Kommunfullmäktige beslutar att, på grund av att de vidtagna åtgärderna är otillräckliga, återremittera ärendet med uppdrag till förvaltningen att utforma ett arbetssätt där de handlingar och delar av handlingar som är allmänna, offentliga och inte sekretessbelagda tillgängliggörs för samtliga kommunens förtroendevalda.”

Så nu sker ny beredning, processen fortsätter. Troligen har tre-års-gränsen passerat innan ett riktigt beslut fattas.

Min irritation gäller på liknande sätt ärendet 9 ”Fastställande av miljöaktivitetsplan 2020” och ärendet 16 ”Förslag till samverkansavtal för stadstrafik i Trollhättan och Vänersborg”.

Det första av dessa två vet jag att min partikamrat Stefan Kärvling, som är ersättare för Vänsterpartiet i kommunstyrelsen, har för avsikt att ta upp i sin egen blogg. Det andra ska jag skriva om i mitt nästa inlägg här på min egen blogg.

Ska vi ha kommunpolitiker som skämmer ut sig?

Nästa vecka onsdag 4 december har kommunstyrelsen sitt sista sammanträde för i år. Jag vill inte drista mig att peka ut något ärende som mera angeläget än andra, Jag vill dock rikta uppmärksamhet på punkt 11 på ärendelistan: Samråd gällande fördjupad översiktsplan för Vänersborg och Vargön (FÖP).

Vad är samråd? Början av någonting eller slutpunkt? Det första, så här är det:  Samrådet innebär att kommunens nämnder, externa myndigheter, organisationer och allmänhet inbjuds att komma med synpunkter på förslaget. Dessa kommer att sammanställas i en samrådsredogörelse och ställning tas till vilka ändringar som ska göras. Därefter ställs den fördjupade översiktsplanen ut för granskning innan den kan antas.

Underlaget som skall ”gå ut på samråd” är på mer  än tvåhundra sidor. Kommunstyrelsen fick utskicket sex dagar innan sammanträdet, ingen hinner läsa på ordentligt under begränsad tid. Sedan är det inte heller samma sak, att läsa och att ta till sig det man läser.

Det blev övertydligt vid gårdagens fullmäktige. Partikamrat Stefan Kärvling ställde en rad frågor i ärendet kring ”Detaljplan för tomten Galeasen 1”. Frågorna hade till stor del sin bakgrund i underlagets text. Några frågor ställdes med hänvisning till att det saknades ett besked i förslaget till detaljplanen.

Vad hände? Talare efter talare gick fram till talarstolen för att uttrycka sin belåtenhet över förslaget, det är bra att det byggs, det är bra att det händer något, det lockar folk att vilja bosätta sig i Vänersborg, naturskön, vattennära, kan bli Sveriges bästa, osv. Några passade på att klandra Vänsterpartiet för att vi bara säger ”nej till allt”. Den som vill kan i efterhand avlyssna hela debatten på denna punkt 10 på ärendelistan.

Nyss skövlades skogen på Östra Mariedal. När kommunfullmäktige tidigare under hösten tittade på frågan om skogen skulle bevaras eller försvinna, då var det liknande plattityder som ledamöterna anförde från talarstolen. Det är bra att det byggs … Det är bra för att då flyttar folk till Vänersborg.

Tillbaka till FÖP – kommunstyrelsen kommer att skicka ut underlaget på samråd. Kommunens nämnder, externa myndigheter, organisationer och allmänhet skall få tillfälle att yttra sig. Underlaget förtjänar att man tar sig tid, läser, begrundar, ifrågasätter, läser om för andra eller tredje gången. Här finns en plan, en tanke, många tankar, att vår kommun kan ta sig i kragen, bestämma sig för en utveckling inte bara för dagen, utan för kommande generationer som ska kunna bo och trivas här. 

Kom fram med tankar, med förslag, med invändningar, med samtycke – hjälp till att denna plan blir ett dokument så väl genomarbetad att det får tillräckligt vikt för att ingen hädanefter kan vifta bort slutsatserna. Låt argumenten för en hållbar utveckling blir så stark att ingen politiker i Vänersborg längre vågar att skämma ut sig.

Visst finns det plats för olika uppfattningar. Men debatten måste föras seriöst, inte med floskler och i förhoppningen röstar jag med ”de andra” så ”blir nog allt bra, eller hur”.

Här ett citat från den inledande texten; ”Vi står idag inför en avgörande framtid. Över tid har människan byggt upp ett ohållbart samhälle som påverkar såväl miljö och klimat som människor negativt. För att vända den negativa trenden som pågått under lång tid så måste ett hållbarhetsarbete aktivt integreras som tar hänsyn till framtida generationer, naturen och dess resurser.

Det finns gott om tid fram till årsskiftet och även därefter att studera underlaget, min förhoppning är att detta dokument engagerar många. Kom ihåg: ”allmänhet inbjuds att komma med synpunkter”.

En miljon och inga frågor?

Nästa onsdag sammanträder kommunstyrelsen för näst sista gången under 2019. En lagom lång föredragningslista med 25 ärenden.

Som alltid, en del som går vidare till kommunfullmäktige för avgörande, andra frågor däremot beslutas direkt i kommunstyrelsen. Kommunfullmäktige samlas 27 november.

Ingen kommun är undantagen från den centrala frågan som alla politiska församlingar brottas akut med: Hur klarar vi gapet mellan stora och växande utgifter och otillräckliga och minskande resurser?

Har man detta i åtanke, så borde kommunstyrelsen verkligen våndas vid varje beslut som binder kommunen till nya utgifter.

Det gäller t ex ärende 18 ”Driftstöd Fyrstads flygplats AB 2020.

I beslutsförslaget står ett antal formella punkter, men första meningen lyder: ”Kommunstyrelsen beslutar att bevilja 924 000 Kr till Fyrstads Flygplats AB för täckning av förluster under år 2020.”

Kommunstyrelsens ledamöter känner igen detta. Dels är svaret på flygplatsbolagets årliga ansökan alltid av liknande lydelse, dels har kommunfullmäktige redan i juni vid budgetbeslutet reserverat medel i anslaget till kommunstyrelsen.

Men denna gång borde nog en och annan ledamot känna visst obehag. Det finns en artikel över två hela sidor i dagens GP med rubriken: ”Trollhättans flygplats får miljoner i bidrag”  Redan i ingressen står: ”Driftsbidrag till flygplatser finns med på Naturvårdsverkets lista över miljöskadliga subventioner. Trots det rullar bidragsmiljonerna in till Trollhättans flygplats.”

Egentligen är det TTELA, som är den lokala budbäraren för allt som Stampen Media anser att vi behöver veta. Men nu fanns artikeln i GP och det blir svårt att ignorera informationen som framkommer. Och det är sannerligen förvånande hur skarpa formuleringarna är som redaktören förmedlar. Här finns en rad uppgifter som inte alls  eller i vart fall inte lika tydligt framkommer i bolagets ansökan om förlusttäckning.

Sedan kompletteras artikeln med ytterligare en granskning: ”Tåget punktligare än vad flyget till Stockholm är”.

Å andra sidan har GP idag även plats för ett inlägg på debattsidan: ”Klimatväxla inte bort det hållbara flyget”, skriven av Fredrik Kämpfe, Transportföretagen, branschchef flyg.

Vad finns att göra? Vid sittande bord kan inte kommunstyrelsen ignorera förpliktelser som följer med ingångna avtal. Det blir nog ett beslut i enlighet med förslaget. Men sägs inget, görs inget, så fortsätter samma förlusttäckning år efter år.

Det bästa vore om kommunstyrelsen bestämmer sig för att i grunden debattera  hur utvecklingen skall löpa framöver. Men så fungerar inte styrelsen idag. Beslut efter beslut klubbas utan djupare diskussion. Det är det liggande beslutsförslaget som det gäller att ta ställning till. Säg ja eller säg nej.

Jag är inte längre på plats i kommunstyrelsen. Som ledamot i kommunfullmäktige har jag möjlighet att ställa en interpellationsfråga eller att skriva en motion. Jag ska fundera på saken.

Ja till social inkludering – nej till den sociala inkluderingspotten

Skrev min reservation efter tisdagens sammanträde i kommunstyrelsen. Vad som hände och hur det voterades beskrev jag på Vänsterpartiets hemsida. Här texten av min reservation:

Reservation i KOMMUNSTYRELSEN 2018-05-08 i ärende 17:

Reviderad tidsplan och anvisningar för arbetet med Mål- och resursplan 2019-2021” (Dnr ks 2018/11)

Kommunstyrelsens ordförande ställde under ärendet tre punkter under proposition. Min reservation gäller den tredje och sista punkten, där ordförandens rubrik var ”pengarna” alternativt ”potten”.

Frågan gällde ett yrkande som syftade till att förslaget om den sociala inkluderingspotten skulle tas bort i det fortsatta arbetet med Mål- och resursplanen. Yrkandet innebar att pengarna åter skulle stå till nämndernas förfogande i ramen och därmed inte längre vara samlade i kommunstyrelsens ramanslag.

Vid budgetberedningens möte den 16 februari överraskade kommunstyrelsens ordförande större delen av beredningen med sitt förslag. Vilka som överhuvudtaget kände till förslaget i förväg vet jag inte. Senare blev det dock klart att ett flertal ledande politiker från kommunledningens partier inte visste om den sociala inkluderingspotten.

I socialnämnden ställde sig samtliga ledamöter bakom ordförandens förslag att tillbakavisa förslaget. Det har senare beskrivits i den lokala tidningen TTELA på ett korrekt sätt, även om det kan konstateras att artikeln valde att framställa protesten på sätt som skilde sig från ledamöternas uttalanden.

Hur häftiga protesterna var några dagar senare i barn- och utbildningsnämnden, vet jag inte, jag är inte ledamot i denna nämnd. Däremot uttalade sig nämndens ordförande i den lokala tidningen att han inte kunde förlika sig med förslaget.

Själv har jag vid budgetberedningens sammanträde 3 maj och nu i kommunstyrelsen framfört min uppfattning att förslaget upplevdes som mycket provocerande. När jag nu reserverar mig så gäller det åter ett beslut där endast 7 av kommunstyrelsens 15 ledamöter står bakom.

Att göra fel en gång kan hända, att inte fatta att det fanns ett gyllene tillfälle att rätta till felet är nästan obegripligt. Kommunstyrelsens ordförande viker inte en tum. Hennes förslag och hennes yrkande på den tredje punkten skvallrar om att även i denna fråga är det prestige som styr. Har inte invändningarna varit tydliga nog?

Jag har hört många synpunkter, men jag vill här framföra mina egna tankar.

  • Pengarna till potten tas i huvudsak från socialnämnden och barn- och utbildningsnämnden. Båda nämnderna får regelbundet information från förvaltningen över hur verksamheten utvecklas och förbättras. I båda nämnderna är insatser som berör utanförskap och vägar till inkludering högt prioriterade. Är förslaget om potten ett underkännande av pågående verksamhet eller är det bara okunskap hos kommunstyrelsens ordförande?
  • Verksamheten i våra förvaltningar kräver långsiktig planering och uthållighet i arbetet. Är det inte kontraproduktivt att anvisa att potten ska finansiera tillfälliga projekt?
  • Pengar skall kunna sökas från potten av två eller flera förvaltningar i samarbete, inte endast av en förvaltning. Finns det idag någon verksamhet som berör frågor om inkludering där någon av våra förvaltningar inbillar sig att framgång nås via att ”köra solo”?
  • Integration, utanförskap, inkludering är centrala uppgifter för flera statliga myndigheter. Läser man regeringens regleringsbrev så ser man vad som ankommer på regionala och lokala filialer av dessa myndigheter. Det ankommer på våra förvaltningar att söka och att sköta ett samarbete. Hur stämmer det överens med det som sägs om potten?
  • Tanken om social inkludering styr vuxenutbildningens arbete. Utbildningen sker genom Kunskapsförbundet som dock inte är en av våra förvaltningar. Hur ordnas detta?
  • Vänersborgs kommun kan vara stolt över alla insatser som görs av det civila samhället. Hur ska samförstånd och tillit hanteras framöver när potten exkluderar frivilligt arbete?

Många invändningar gällde redan när potten lanserades av kommunstyrelsens ordförande 16 februari. Enhälliga nämnder har ställt sig bakom sina förvaltningar. Ledande politiker från S och C har markerat sitt ogillande, endast ordföranden i en nämnd, från kommunledningens tredje parti MP, har tyckt om potten.

Nu gäller det inte ett budgetarbete som ska avslutas 20 juni, nu hänger allt på nytt i luften fram till 21 november.  Då kommer det sannolikt att finnas nya överenskommelser efter valdagen i september mellan partier som vill axla ansvaret att leda kommunalpolitiken under den kommande mandatperioden.

Vad driver kommunstyrelsens ordförande att insistera? När motståndet idag är så stort och bifall från de egna leden knappt kan höras?

Risken är överhängande att hela budgetarbetet blir lidande av det missade tillfälle att dra tillbaka detta olyckliga skott från höften.

Social inkludering har högsta prioritet i vår kommun, jag beklagar att arbetet påverkas och får en olycklig utveckling genom ett hastigt förslag som inte förankrades, som kom vid absolut fel tidpunkt och som inte drogs tillbaka när det fanns möjlighet.

Lutz Rininsland                                                                   2018-05-10 Vänsterpartiet Vänersborg

En reservation som vill tala klartext

Jag bekymrar mig för den lokala politiken. Jag ser att vi saknar styrfart, att vi saknar ledning, att vi börjar ett högt spel med snabba repliker som står i skarp kontrast till snigelfarten i beslutsärenden.

Hade i tisdags en bra men också jobbig dag med Kunskapskapsförbundet Väst, sedan en bra kväll med planavdelningen vid en invånardialog ute på Onsjö. Tills kommunalrådet Marie Dahlin kom med ett sådant typiskt spontant svar på en fråga som bara hon kan producera.

Onsdag på kommunstyrelsen var det värre. Befann mig i motvind för det mesta. Förlorade samtliga omröstningar. Tre reservationer, här den första, gäller anvisningar för det fortsatta arbete med budgeten för 2016.

Läst – men har du förstått?

Som politiker på kommunal nivå ”sitter” man inte bara i nämnder och styrelser, det gäller att vara förberedd, att vara vaken och vaksam och att efterarbeta underlaget när klubbslaget avslutar ett sammanträde. Låt mig illustrera.

29 januari socialnämnden – förvaltningen presenterade underlaget för bokslutet 2014. Totalt minus 11,6 mkr för socialnämnden. Men bakom summan gömmer sig en mängd större och mindre underskott och även ett stort antal varierande överskott. Socialtjänstens verksamhet följer verkligheten mer än ett budgetbeslut som tas ett halvt år innan ”året 2014” kommer igång. Alla vet att det är så, ändå är det av intresse att i bokslutet redovisa detaljerna. Varför blev det inte så som det såg ut på skrivbordet? I förvaltningens text står bl a: Individ- och familjeomsorg: Verksamheten redovisade ett överskott på 5,9 Mkr. Barn och familjestöd redovisade överskott på 3,1 Mkr vilket främst beror på minskade personalkostnader på grund av vakanser och stor personalomsättning under året.”

I klartext: Det saknades socialsekreterare på en av våra mest pressade avdelningar, det fanns inte tillräckligt många sökande för de tjänster som blev lediga på ”barn och familjestöd” när personalen inte längre orkade utan gav upp och sökte sig till andra arbetsuppgifter. Alarmklockan ringer!

Jag begärde ordet och sade vid socialnämndens sammanträde att jag kommer att ”bevaka” hur denna uppgift om överskott hanteras framöver.

4 februari, mindre än en vecka senare, står på kommunstyrelsens ärendelista en kort information om kommunens bokslut. Ekonomichefen redovisar den totala bilden, utfall 20 mkr över budget vilket är dock 11 mkr mindre än 2013. Sedan kommer bilder på enskilda nämnder – större avvikelser rapporteras. På socialnämndens redovisas bl a att ”IFO” har haft överskott och därmed bidragit till att minska nämndens sammanlagda underskott. Punkt.

Jag begärde ordet och berättade för kommunstyrelsen om mitt löfte till socialnämnden och gav en kort beskrivning över hur ett ”ekonomiskt överskott” i själva verket kommer från en verksamhet som går på knä och som måste få hjälp att resa sig från ett ”underskott i socialtjänstens åtagande” gentemot våra barn och ungdomar.

Vi är femton ledamöter i kommunstyrelsen plus ett antal ersättare. Min fråga nu: ”Hört – men har ni förstått?”

Det kommer vi att se lite längre fram för nu börjar arbetet med att få fram ett budgetförslag för 2016. Som alltid sneglar man på utfallet från 2014 och”hur det ser ut att gå” i början av 2015, vårt löpande verksamhetsår.  10 februari träffas budgetberedningen (fem ledamöter från kommunstyrelsen) med presidierna från kommunens fyra stora nämnder under en hel arbetsdag. Nämndernas presidieledamöter finns nästan utan undantag också i kommunstyrelsen och temat för dagen är: ”Preliminär bokslut 2014, budget 2015 och budgetförutsättningar 2016 inklusive omvärldsanalys”.

Jag är inte med, men jag vill skicka med två länkar med lästips:

Larm om fortsatt fara för utsatta barn

Krisen i socialtjänsten måste vändas nu

Längre fram, 4 mars, finns budget 2016 igen på listan till kommunstyrelsen. Jag får väl se och berätta då hur förutsättningar för ”Barn- och familjestöd” ser ut.

Jag läser – men vad betyder det egentligen?

Medlemskommunerna har möjlighet att, utifrån prioriteringar och ekonomiskt utrymme, justera KFV:s medlemsbidrag i anslutning till den årliga budgetdialogen. I den dialog som ligger till grund för ägarrådets bedömning kan även andra faktorer än det totala elevunderlagets utveckling vägas in.

Kommunstyrelsen beslutar, med bakgrund av vad som ovan anges, avslå direktionens för Kunskapsförbundet Väst begäran.

Ärende 21 på kommunstyrelsens lista för onsdag kommande vecka har rubriken ”Målgruppsförändring inom Kunskapsförbundet Väst – nyanlända ungdomar”.

I korthet handlar det om följande: Kunskapsförbundet (KFV) ansvarar sedan 1 januari 2013 för utbildning av gymnasieungdomar och vuxna i Trollhättan OCH Vänersborg. Kommunalförbundet sköter verksamheten, kommunerna betalar – villkoren för detta styrs av förbundsordningen. Där regleras bland annat ”elevvolymer”: Antalet ungdomar 16-18 år i befolkningsunderlaget per den 31 december 2011 styr tilldelningen i budgetramen för verksamheten 2013. När kommunerna enades kring förbundsordningen var det ingen som tycks ha tänkt på vad som sker nu. Varför skulle man? 14-åringar blir 15 året därpå, 15-åringar blir 16 året därpå. Lite in-och utflytning ändrar i grunden inte beräkningsunderlaget.

Om inte det nysvenska ordet ”nyanlända ungdomar” så raskt skulle ha fått så stor betydelse och påverkan.

Nyanlända ungdomar i gymnasieåldern börjar tämligen omgående på ”språkintroduktion” innan inslussning i reguljär utbildning är möjlig och meningsfull.

Antalet elever inskrivna på språkintroduktion växte i Trollhättan från 36 vid ”mätdagen” 2011-12-31 via 67 i juni 2013 till 98 vid senaste ”mätdagen” i slutet på 2013. Motsvarande siffror för Vänersborg är 15 – 28 – 48. Summan för KFV således från 51 via 95 till 146.

Denna utveckling kom snabbt och fortsätter faktiskt i stigande takt (med tanke på bl a asylboendet på Restad Gård i Vänersborg).

Vilka är eleverna? Vilka är behoven? Det är väl framförallt två viktiga skillnader mot genomsnittet blå-gula gymnasieungdomar. Det första är det självklara: avsaknaden av det svenska språket, förutsättningen för nästan allt annat. Det andra: En otrolig iver att vilja tillgodogöra sig chansen till utbildningen.

Men bortsett från dessa två aspekter kan gruppen ”nyanlända” inte ses som EN grupp. Några kommer från pågående utbildningar på gymnasial nivå, några har inte haft möjlighet till skolgång under ett eller två eller tre år med inbördeskrig, några har endast haft ett fåtal år i skolan, andra är närmast analfabeter.

Med andra ord, 146 ungdomar är inte 5 x 30 ungdomar i fem klassrum, det är av nödvändighet en massa olika grupper på en mängd olika nivåer, med krav på välutbildade lärare som förmår att arbeta i grupp och individuellt, att hantera flexibla undervisningssituationer och att bemöta ungdomar som vid sidan om allt annat bär med sig personliga upplevelser som vi knappt kan ana oss till.

KFV:s politiker ställde sig enhälligt bakom beslutet att be ”ägarna”, kommunen Trollhättan och kommunen Vänersborg, att inse att en skrivning i förbundsordningen bär stämpeln ”bäst före” och att en snabb utveckling i omvärlden har gjort en ändring och anpassning till verkligheten nödvändig. ”Utifrån prioriteringar och ekonomiskt utrymme” blir svaret.

Skall vi ställa grupp mot grupp? Skall någon göra avkall på sitt önskemål om en rimlig start inför inträdet i vuxenlivet? Skall vi inrätta väntelistor, be våra ungdomar att ta en kölapp? Trösta våra lärare och förlåta dem när undervisningen inte blir till hälften så bra som den borde vara? Tala om för våra rektorer att det inte är deras fel, för förbundsordningen är överordnad?

Eller har jag fått allt fel? Är det kanske så att lösningen ligger i den andra formuleringen ”kan även andra faktorer … vägas in”. Är det med dessa ord kommunledningen dels säger ”nej” och dels öppnar plånboken för att vi, som vet om utbildningens och bildningens fundamentala betydelse, kan fortsätta att tro att Vänersborg och Trollhättan vill sina invånare väl? Förutsättning för bildning är språket, språkintroduktionen sysslar med de mest grundläggande förutsättningar för unga människors liv.

Vilka frågor är aktuella i Vänersborg just nu?

Nu börjar ett intensivt arbete i den innersta kretsen i kommunhuset. Nämnderna har avrapporterat hur man önskar få sina behov tillgodosedda i budgetbeslutet för 2015. Själva beslutet fattas först 18 juni men tidsschemat fram till dess är ganska pressat. Budgetberedningen får information om inkomna underlag 25 april, presidieträffar sker 28 och 29 april, sammanställning och avstämning sker 30 april till 8 maj. Därefter MBL-förhandlas förslaget och landar 2 juni i kommunstyrelsen och 18 juni i kommunfullmäktige.

Än så länge har partierna inte i någon större utsträckning markerat egna avvikande tankar. Faktiskt verkar det som om Vänsterpartiet är mest aktivt. I barn- och ungdomsnämnden följde samtliga partier Vänsterpartiets yrkande att begära 15 Mkr ”utöver ramen”. I socialnämnden var beslutet också enhälligt, här markerade Vänsterpartiet i en reservation varför man ställde sig in i leden och tillstyrkte ett budgetförslag ”inom ramen”. I samhällsbyggnadsnämnden blev det dock annorlunda. Här kom ett avvikande yrkande från Vänsterpartiet och en tydlig reservation. Frågan gäller att majoriteten bestående av de borgerliga partierna och socialdemokraterna åter vill satsa på en stor investering. Vänsterpartiet avviker och motiverar varför man anser att projektet ”ny hamn” borde anstå och att pengarna de närmaste åren istället skall användas för andra investeringar som är påträngande.

Alla tre nämnder hanterar frågor som sannolikt seglar upp som stora ämnen i den lokala valrörelsen i Vänersborg:

  • Resursförstärkning till förskolan och skolan
  • Socialtjänstens eviga kamp att prioritera bland verksamheter som i ett flertal fall måste anses vara ”underbudgeterade”
  • Nästa jättestora investering som ska göras i hast och utan invånarnas möjlighet att komma med i en dialog om ”nu eller senare eller inte alls”
  • Ytterligare en fråga för valrörelsen är nedskärningarna i kulturbudgeten i år och den tilltänkta sammanslagningen av kultur och fritid i en ny nämnd kommande mandatperiod

Det kommer att bli många tillfällen framöver att ta upp varje fråga för sig. Vänsterpartiet vill fortsätta att öppet redovisa hur vi tänker och hur vi avser att ta ställning. Synpunkter är alltid välkomna och påcVänsterpartiets hemsida finns kontaktadresser till våra representanter i samtliga nämnder – se ”V i nämnderna” och ”Företrädare”. Kontakt med den lokala styrelsen per mail på adressen ”vanersborg@vansterpartiet.se”. Våra möten framgår under fliken ”På gång”.