Och hur tar sig nämnden ur denna gång?

I veckan debatterade riksdagen äldreomsorgen. Inget konstigt med det. Fast Barbro Westerholm noterade i sitt anförande: ”Jag har aldrig varit med om att äldrefrågorna kommit upp så många gånger under ett riksdagsår som i år.” Och lite senare: ”Vi har till och med två debatter inom äldreområdet i dag.”

Två? Ja, det gällde Socialutskottets betänkande 2020/21:SoU28 ”Uppföljning och utvärdering av ekonomiskt stöd till äldreomsorgen” och Socialutskottets betänkande 2020/21:SoU9 ”Äldrefrågor”.

För stunden några ord om det första betänkandet och om riksdagens beslut. ”Äldrefrågor” finns anledning att återkomma till.

Låt mig ta det från början. I slutet på januari behandlade socialnämnden i Vänersborg ärendet ”Detaljbudget för socialnämnden 2021.” Jag är inte längre ledamot i nämnden men som ledamot i fullmäktige känner jag det angeläget att hålla mig informerad om viktiga beslut i centrala nämnder. Fullmäktiges budgetbeslut för 2021 vill jag hävda var ett beslut mot bättre vetande – socialnämndens vädjan om större tilldelning av resurser gav inga resultat.

Därför läste jag förslaget om detaljbudgeten med stor uppmärksamhet. När en nämnd måste hantera sin verksamhet med mindre anslag än man vet skulle behövas, då gäller det att ta sig ur den svåra knipan på något sätt. Fler behöver stöd av socialtjänsten, kvalitén skall inte sänkas, och budgeten skall inte överskridas. I texten kring detaljbudget 2021 döljs en mängd formuleringar som låter okej men som inte berättar hela sanningen. T ex förekommer ordet ”effektiv” (i någon form eller sammansättning) inte mindre än nitton gånger. Utan att bli konkret en endaste gång: ”i form av anpassningar eller effektiviseringar i verksamheten”, ”på ett mer sammansatt och effektivt sätt”, ”skapar en effektiv och kvalitativ verksamhet”. ”skapa effektiva samarbeten”, ”effektivare resursanvändning”, ”bedriva en mer kostnadseffektiv verksamhet”, ”ökad kostnadseffektivitet”, ”realistiska effektivitetsmått …”

Eller ta den här formuleringen, trollerikonst på högsta nivå: ”Processen gällande hållbara scheman inom äldreomsorg, personligt stöd och omsorg samt arbete, sysselsättning och integration fortsätter vilken syftar till att skapa mer ekonomiskt effektiva scheman, rättvisare och hälsosammare scheman för medarbetarna och större kontinuitet för brukarna.” Allt på en gång, varför inte? Billigare, det ska det bli. Bättre för personalen, såklart! Sämre för de äldre? Inte alls, tvärtom!

Men jag klippte ett annat citat ut handlingen: ”Till samtliga poster finns aktiviteter kopplade för att försöka minska obalanserna samt att förvaltningen ämnar efterfråga det permanenta statliga bidrag om 17 500 tkr hos kommunstyrelsen.”

Det permanenta statliga bidrag på 17,5 miljoner? Jag hajade till. Hos kommunstyrelsen? Okey, statliga bidrag går aldrig direkt till någon nämnd utan går först till kommunstyrelsen varifrån pengarna slussas vidare. Vilka 17,5 miljoner? Jo, Vänersborgs andel av 4 miljarder som regering och riksdag riktade till kommunerna för äldreomsorgen.

Tillbaka till citatet. ”Samtliga poster”? I samma mening som dessa pengar för äldreomsorgen? Här texten som föregår ”samtliga poster”: Osäkra poster inför 2021: Inför 2021 finns det obalanser i verksamheterna som inte har kunnat rymmas inom tilldelad ram. Dessa är till del kostnader för integrationsarbetet då den statliga ersättningen kraftfullt minskat, kostnad för försörjningsstöd, kostnad för externa placeringar kopplat till socialtjänstlagen (SoL), lag och stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS), lag med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) och lag om vård av missbrukare (LVM), samt kostnader för sjukhusanknuten avancerad hemsjukvården samt avancerade vårdärenden.”

En månad senare tog jag fram mina anteckningar, mina frågetecken. Annika Wallenskog, SKR:s chefsekonom, bloggade: ”Återbetalning av äldreomsorgens statsbidrag leder fel.” Där fanns texten, svart på vitt: ”För sektorsbidraget till äldreomsorgen kommer staten nu att följa upp och utvärdera hur medlen till äldreomsorgen använts, vilket är helt i sin ordning. Däremot har ett enigt Socialutskott lagt till det problematiska: ”I de fall medlen inte har använts till äldreomsorgen ska de återbetalas.

Och det var nu i onsdags som en helt enig riksdag beslutade vad ett helt enigt utskott hade föreslagit. Debatten kan i efterhand ses och höras på riksdagens webb-TV, där finns även länken till snabbprotokollet för den som hellre läser texten.

I fullmäktiges budgetbeslut för 2021, som klubbades i november 2020, noterades: ”Kommunstyrelsen ges delegation att, om nödvändigt under löpande år, justera anslagsbindningsnivån.” Nu skiljer sig uppgifterna i nämndens beslutade detaljbudget avsevärt från det som beslutades av fullmäktige. Med andra ord, nu måste det fattas ett beslut i kommunstyrelsen som går ut på att styrelsen fastställer nämndens förslag.

Och då undrar jag om någon höjer sin röst och ställer frågan: Bygger inte socialnämndens detaljbudget på felaktiga premisser?

Äldreomsorgen i Vänersborg

Nog var det bra att ”äldreomsorgen i Vänersborg” blev ett tema vid gårdagens fullmäktige. Viktiga synpunkter kom fram som är långt mycket mer värdefulla än det eviga korta konstaterandet som finns år efter år  i kommunledningens underlag i budgetberedningen. Där är budskapet övertydligt: Nettokostnadsavvikelsen för äldreomsorgen i Vänersborg är alldeles för stor. Gör något! Gör mera! Ännu mera!

Revisor Torsten Gunnarsson presenterade granskningsrapporten från KPMG: ”Granskning av effektivitet och kvalitet inom äldreomsorgen”. I huvudsak framförde Dan Nyberg, S, socialnämndens ordförande, och jag själv frågor och invändningar. Hela debatten kan ses och höras på kommunens webbinspelning.

Dan Nyberg berättade att han i slutet på december överraskades av frågor från lokaltidningens journalist om denna rapport. Själv hade han inte hört om rapporten och inte heller sett den. Förklaringen kan nog sökas i det som står i inledningen av rapporten:

”Granskningen har genomförts genom intervjuer med socialchef, verksamhetschef hemtjänst, verksamhetschef särskilt boende, förvaltningsekonom, medicinskt ansvarig sjuksköterska, tre utvecklingsledare, tre enhetschefer varav två inom hemtjänst och en inom särskilt boende, studie av nationell statistik (Kolada) samt dokumentstudier av:

  • Verksamhetsberättelse och personalekonomisk redovisning för 2019
  • Verksamhetsplan 2020
  • Patientsäkerhetsberättelse
  • Ledning och styrning 2.0 mm”

Rätt, ingen från nämnden, ingen i presidiet kontaktades av KPMG:s revisorer.

Var det ingen som nämnde för jättarna från KPMG att lillasystern PWC nyss redovisade ”Genomlysning av äldreomsorgen med inriktning biståndsbeslut och planering av verkställighet hemtjänst”? Socialnämnden fick se en presentation av PWC-granskningen bara två månader innan KPMG-rapporten sändes från revisorerna till socialnämnden. (Jag kan inte länka till presentationen, den är ingen allmän offentlig handling.)

Jag fick igår ingen klarhet om våra förtroendevalda revisorer hade uppmärksammat PWC-granskningen. PWC är ju ”out”, idag har kommunen avtal med KPMG. Och så var det på eget initiativ från socialförvaltningen att be om kvalificerad hjälp att hitta ”läckaget”, att identifiera punkter i socialtjänsten där kostnader kunde sänkas.

PWC-genomlysning innehåller det jag efterlyste i min första fråga till Torsten Gunnarsson. Jag ville veta om en granskning inte kunde bli mera konkret, ge bättre stöd ”gå leta där och där och rätta till”, inte bara konstatera ”inte bra, borde ni rätta till”. Beskedet till Dan Nyberg och till mig blev: KPMG-rapporten talar för sig själv, den innehåller värdefulla diagram som ska begrundas, i övrigt ”Rapporten är avstämd och faktakontrollerad av förvaltningschef”.

Dan Nyberg var tydlig, inte nu i nästa veckas nämndsmöte, utan i mars skulle socialnämndens ledamöter få lov att ta ställning till förvaltningens reaktion och hur man ville svara på KPMG-granskningen. Det finns nog skäl att återkomma då och berätta vad som framkommit.

Och för alla som undrar: PWC är revisionsbolaget Price Waterhouse Cooper, i Vänersborg tidigare välkänd genom flera dussin revisionsrapporter på ett flertal kommunala områden, alltid utifrån god lokal kännedom. KPMG – varsågod och googla, finns på jordens samtliga kontinenter, ett globalt revisionsbolag med mallar för vilka som helst uppdrag inom ”acounting”. Namnet då? ”KPMG är ett internationellt revisions- och rådgivningsföretag. … Namnet KPMG är en förkortning av fyra ”grundare”; Klynveld (Nederländerna), Peat (Storbritannien), Marwick (USA) samt Gördeler (Tyskland).

Kvällens fullmäktige

I förrgår berättade jag om min irritation. Inte bra att bära med sig sådan för länge. Därför sticker jag ut hakan i fullmäktige ikväll och ställer frågor till våra revisorer efter föredragningen.

Här mina stolpar: Två frågor

Den första frågan gäller ”kostnaden”. Verksamhetens kostnader är högre än förväntad kostnad.

Detta konstaterande upprepas sida efter sida i revisorsrapporten. Detta leder revisorerna till slutsatsen: Socialnämnden uppmanas att skaffa sig kontroll över kostnaden för äldreomsorgen. Mera konkret står inte i rapportens text. Då är vi tillbaka till ruta noll – för socialnämnden och förvaltningen visste redan att kostnader låg över jämförelsen. Det har nämnden fått höra ofta nog. Vari ligger revisorernas hjälp till en pressad nämnd och förvaltning?

Den andra frågan gäller ”kvalitet”. Revisorernas rekommendation är: Följ socialstyrelsens föreskrift för systematiskt kvalitetsarbete.

Personalen springer redan fort, mycket fort. I rapporten konstateras: ”Ett stort antal (2500-3000) anmälningar av avvikelser har handlagts under året. Där det har funnits behov av åtgärder eller revidering av rutin har det genomförts.” Om dessa anmälningar inte har hanterats exakt efter Socialstyrelsens föreskrift, kan det förklaras med att personalen inte har en chans att sköta våra äldre och att till punkt och pricka leva upp till 27 paragrafer i föreskriftens 8 kapitel. Kan det vara så?

Så långt mitt inlägg i kväll. Får se om jag tillåts ställa mina frågor.

Mitt på dagen hajade jag till ordentligt. Nyhetsbrevet från SKR med ekonomibloggen från chefsekonomen Annika Wallenskog plingade till i mailboxen. Rubriken ”Mindre kommuner har mer effektiva grundskolor”. Spännande tankar! I bloggen hänvisas till en dagsfärsk rapport från RKA (Rådet för främjande av kommunala analyser): ”Effektivitet i kommuner”. Landar högt uppe på läslistan hos mig.

Men när jag bläddrade såg jag en fotnot som måste återges här i sin helhet. Var och en får dra sina slutsatser, men det här behöver alltså göras för att veta om kostnaden för äldreomsorgen är högre i Vänersborg än den egentligen borde vara. Varsågod!

Resursindex äldreomsorg – Nettokostnadsavvikelse äldreomsorg, (%)

Nettokostnadsavvikelse är skillnaden mellan kommunens faktiska nettokostnad och referenskostnaden enligt kostnadsutjämningen och är ett vedertaget mått för kostnadsjämförelser. Referenskostnaden för äldreomsorgen bygger på nettokostnaden för äldreomsorg i riket, åldersstruktur (andel 65-79 år, 80- 89 år och 90+ år i kommunen), civilstånd (sammanboende/ensamstående), ohälsa, andel födda utanför Norden, restider i hemtjänsten, merkostnader för institutionsboende i glesbygd, merkostnader för löner enligt löneutjämningsmodellen för äldreomsorgen, del av standardkostnaderna för administration, uppvärmning och befolkningsminskning från utjämningsmodellen för verksamhetsövergripande kostnader.

Visst irriterar revisorer

När kommunfullmäktige möts på onsdag gäller fortfarande en uppsättning undantagsregler som infördes innan sommaren 2020. Nu träffas fullmäktige digitalt, endast presidiet och två ledamöter som skall justera protokollet finns ”på plats”. Men fortfarande gäller en tidsbegränsning för varje anförande till högst tre minuter. Debatter kring interpellationer eller frågor tillåts inte heller, dessa finns skriftligt i ledamöternas NETPUBLICATOR och uppmaningen är att ta del av underlaget där.

Att hålla sammanträdet kort var tanken när smittorisken var som störst. Nu kvarstår det tillfälliga regelverket, därmed också snabbt förvärvade inläsningsarvoden för alla deltagare. (Vill förebygga alla frågor: 1240 kronor var beloppet 2020, gäller varje ledamot och ersättare som kopplar upp sig digitalt.) Men ärendelistan fylldes på, i början blir det två föredragningar som kommer att dra ut på tiden.

Först presenteras revisorernas rapport ”Granskning av hållbarhetsarbetet utifrån Agenda 2030”, därefter en annan av revisorernas rapporter ”Granskning av effektivitet och kvalitet inom äldreomsorgen”. Granskningsrapporterna kommer från revisionsbolaget KPMG, den första är på 21 sidor, den andra på 18 sidor. Typiskt nog finns inte underlaget med i utskicket till fullmäktige, inte heller några länkar. Till rapporten bifogades också två skrivelser från de förtroendevalda revisorerna – Agenda 2030 och Äldreomsorgen. En, två sidor som dock inte heller finns med i utskicket. I dessa skrivelser upprepas knapphändigt rekommendationer och slutsatser som KPMG har kommit fram till. 

En kort handledning för att förstå hur det är tänkt. Fullmäktiges förtroendevalda revisorer vill undersöka en aktuell frågeställning. Uppdraget går till revisionsbolaget KPMG som kommunen har avtal med. Där finns specialister som redan har hanterat snarlika spörsmål i andra kommuner och som nu med mallen i handen upprättar en rapport om tillståndet i Vänersborg. Ett antal rekommendationer utfärdas, som de förtroendevalda revisorerna ställer sig bakom. 

I missivskrivelsen anges när ett ställningstagande bör ha kommit tillbaka till revisorerna. För ”Agenda 2030”-rapporten blir det en aning galet. En vecka innan julafton diariefördes rapporten och uppmaningen lyder: ”Vi önskar att kommunstyrelsen inhämtar svar från samtliga berörda nämnder och därefter återkommer med ett sammanställt svar senast 2021-02-26.” Räkna på fem fingrar att det är omöjligt.

Själv har jag ägnat mig i första hand åt rapporten ”äldreomsorgen”. Den irriterar mig rejält, dels för det som står i rapporten men även för det som inte står i rapporten.

Bristerna i äldreomsorgen återkommer i hela landet som rubrik dagligen sedan pandemins utbrott. Min uppfattning är att Vänsterpartiet med all rätt långt innan Corona har pekat på den negativa spiralen som försämrar äldreomsorgens villkor  år för år. 

Helt centralt i rapporten är kritiken av det höga kostnadsläget för äldreomsorgen i Vänersborg. ”Vi ser att förändringar har gjorts, men det räcker inte!” Det är budskapets innebörd, det framkommer sida efter sida. Demensteamet har avvecklats, enheten för palliativ vård har avvecklats, det har skett en minskning av personaltätheten de senaste åren, antalet platser inom särskilt boende minskade från ca 500 till 371 boendeplatser, visst, javisst, men ändå …

Vad förväntas i Vänersborg under de kommande tio åren? 80+ går från 2500 till 3200 i antal. Överallt i landet sägs att budgeten inte täcker kostnaderna, och behovet kommer att öka, inte minska. 

Granskningen avser kostnader och kvalitén. När det gäller kostnader så undrar jag:  Nog skulle det bli bättre om personalen springer ännu fortare?

Och kvalitén? Rapporten underkänner i så många ord uppföljningen av kvalitetsarbetet.  Tipset blir att göra rätt, att hålla sig till föreskriften: ”Socialstyrelsens föreskrift för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete”.

Är det bristande vilja att dokumentera efter konstens alla regler och föreskriftens alla paragrafer? Tycker personalen att det är viktigare att försöka hinna med allt det stora och det lilla som varje enskild äldre önskar sig från omsorgen? Försöka var ordet, för verkligheten är att man ändå inte hinner.

Jag citerar från rapporten: ”I intervjuerna beskrivs att ca 50-60 lex Sarah- utredningar har genomförts under året varav ca 3-5 utredningar har lett till rapportering till IVO. Ett stort antal (2500-3000) anmälningar av avvikelser har handlagts under året. Där det har funnits behov av åtgärder eller revidering av rutin har det genomförts.

Men uppenbarligen kan detta inte tillfredsställa föreskriftens samtliga paragrafer!

Nu får fullmäktige en föredragning av rapporten. Fullmäktige behöver inte svara. Det är i första hand socialnämnden och även kommunstyrelsen som ska stå till svars. Jag hoppas verkligen att nämnden lämnar ett tydligt svar. Med rak rygg!

Varannan dag

Vi hade i alla fall tur med vädret! 70+ ska undvika att…! Jag vet – och jag håller mig till uppmaningen. Hunneberg är mycket ​stort​, inte klokt hur många stigar vi inte har gått på så många år. ​Här ett tips för alla ​70+: Lägg fika i ryggsäcken, fyll termosen, ut och gå!
Senaste målpunkt var Grinnsjö​n. D​et fanns en speciell anledning. ​Det dök upp en hänvisning till en handling i kommunens webbdiarium på kommunkansliets dagliga postlista​. Olycksbådande, om jag inte tar fel. En brevväxling mellan Naturskyddsföreningen och Sveaskog.

Annars? Uttrycket ”sociala kontakter bör undvikas” måste vara fel, det som menas är nog fysiska kontakter. Och det går bra på stigarna på bergen, ​och​ även när vi ​bara är tv​å som cyklar iväg ner till ​Skräcklan​.
Sociala kontakter däremot blomstrar, det är mail, det är chatt, det är Facetime och allt däromkring. Jag har ju gått kurs: ”Seniorsurfarna” på SVT-play. Och på måndag ska jag hämta matkassarna hos min lokala handlare, för första gången beställde jag online! Lyckades vid tredje försöket.

Jösses, vad mycket som Internet inbjuder till! Nu finns tid att läsa och fördjupa sig. Det blir ju inga sammanträden. För egen del avstod jag fullmäktige förra veckan. Kunskapsförbundet meddelade att sammanträdet med direktionen ställdes in. Jag ser i övrigt att Vänsterpartiet lokalt går på sparlåga: I kommunfullmäktige var endast två av åtta förtroendevalda närvarande, i kommunstyrelsen en av tre, i socialnämnden saknades Vänsterpartiet helt.
Vi får se hur det blir framöver. Med gårdagens besked om ​att ​”gränsen går vid 50″ räknar jag med att kommunfullmäktige 15 april blir ​inställt​.
Kommunstyrelsen beslutade i veckan om en andningspaus ”för alla”. Genom att flytta budgetbeslutet från juni till november ​får alla tid​ på sig att ​samla sig och att andas​. Budgetberedningens underlag har totalt ​tappat​ sin giltighet, både på intäktssidan med ett förändrat skatteunderlag och på kostnadssidan, där välfärdssektorn hanterar extrema utmaningar. Följderna av Coronaperioden kommer att märkas länge. ​Det kommer att dröja​ länge tills vi hör signalen ”faran över. Den kommunala ekonomin kräver därefter lång tid att ​återhämta​ sig. Då kommer det att visa sig vem som vill fortsätta med ”solidaritet och sammanhållning”. Just nu har tack och lov nästintill alla ställt upp.

Inte heller var allt i balans innan Corona slog till. Jag ​hörde​ vår representant i budgetberedningen gång efter annan berätta om ett påpekande från
kommunledningen och ekonomistaben: ”Äldreomsorgen” har för höga kostnader, jämfört med bilden i jämförbara kommuner.

Och då är det återigen Internet som kommer till användning. Alla som vill bilda sig en uppfattning om hur det står till har dels underlaget från kommunens socialnämnd​, v​erksamhetsredovisningen, dels en central rapport som berättar om villkoren för äldreomsorgen i Sverige. 25 mars, i onsdags, publicerades en rapport: ”Budget ur balans”. Vilken skrift!

En gedigen genomgång ​om​ hur äldreomsorgen har utvecklats sedan Äldrevårdsutredningen 1957 till idag. Med relevanta citat: ”Inom hemtjänsten ökade arbetsbelastningen sakta men säkert: i mitten av 80-talet besökte en medarbetare i hemtjänsten i snitt fyra äldre varje dag.” ”… antalet vid millennieskiftet ökat till sex eller sju hjälptagare under ett typiskt arbetspass”. ”2005 görs en ny undersökning som visar att ett arbetspass nu innehåller besök till 10 personer i genomsnitt. Vid den senaste uppföljningen, år 2015, har antalet stigit till 11,8 i genomsnitt på ett dagpass. Ett nattpass i hemtjänsten innebär besök till i snitt 23,4 personer.”

Jag konstaterar att rapporten ​åtskilliga gånger hänvisar​ till källor som kan ​bidra​ till att komplettera bilden av äldreomsorgens läge idag.

Slutsats: Varannan dag ut i friska luften, emellanåt finns gott om tid att ta hand om allt som finns att läsa för att förkovra sig under den sammanträdesfria tiden. Det kommer en tid efter Corona, låt oss se till att använda allt vi har lärt oss under krisen.

Och glöm nu inte: Earth hour idag, lördag 28 mars, klockan 20:30.

Äldreomsorgen vållar debatt

Alla har synpunkter på skolan. Antingen för att man arbetar i skolan eller är elev. Eller så har man varit elev, nyss, för länge sedan eller för mycket länge sedan.

Äldreomsorgen då? Där finns det också en oändlig mängd sanningar. Alla har synpunkter. Det som hörs mest är alla berättelser när det inte fungerar. Och visst är det rätt att framföra kritik. Den kan leda till förändringar och förbättringar.

Med då måste finnas förutsättningar att hantera konkreta förslag. Översikt, en fungerande struktur, kontroll över den egna arbetstiden och den egna arbetsinsatsen – det underlättar för att ta emot förslag att göra det ”på annat sätt, på bättre sätt”.

De förutsättningar finns inte i Vänersborg. Kommunfullmäktige fortsätter att ”underbudgetera” socialtjänsten, nästan alla förändringar som görs har sin bakgrund i att anslagen fortsätter att minska i förhållande till behoven.

Hur ser de äldre på äldreomsorgen? Det korta svaret är. Överlag positiv. Socialnämnden fick vid senaste sammanträdet utförliga redovisningar. Det handlar om en sammanställning av enkätsvar. Siffrorna, staplarna, alla svar visas med en jämförelse till resultaten i riket och i regionen. Det finns även en bild som berättar om resultat 2017 och 2018 och nu 2019.

Med tanke på alla insändare som den lokala tidningen tar in, kan det nog vara bra att känna till Socialstyrelsens enkät och att ta del av resultaten i vår kommun. Kritik kan bli så mycket bättre när man vet vad som är och när man vet vad man skriver om.

Så tycker de äldre om äldreomsorgen – Resultat för Vänersborg: Hemtjänst

Så tycker de äldre om äldreomsorgen – Resultat för Vänersborg: Särskilt boende

Äldreomsorg – vad betyder fullmäktiges budgetbeslut?

Att kommunfullmäktige inte beviljade nämndernas begäran om utökade resurser för kommande år har det berättats om i medierna, i våra bloggar och övriga sociala medier.

Det kommer enskilda frågor om vissa områden i den kommunala verksamheten. I flera mail efterlyses klarhet kring ÄLDREOMSORGEN.

Jag är inte längre på plats i socialnämnden. Jag hänvisar till Marianne Ramm och Ninja Balaj, ledamot och ersättare i nämnden – båda har säkerligen detaljkunskaper.

Men jag kan här kort redovisa vad som finns av intresse i underlaget för nämnden och för kommunfullmäktige.

Först ett avsnitt ur socialförvaltningens verksamhetsberättelse för 2018. Här en sammanställning över det arbete som görs i enheten ”Vård och omsorg” och ”Vård, stöd och utredning”. [Verksamhetsberättelsen fanns på fullmäktiges ärendelista i maj.]

Den andra texten är socialförvaltningens och socialnämndens information till budgetberedningen och även kommunfullmäktige, vilka tilläggsbehov som föreligger för äldreomsorgen. [Behandlades av fullmäktige i juni, beviljades inte.]

Sedan vill jag lägga till ett bildspel som finansminister Magdalena Andersson använde sig av, när hon för en knapp månad sedan talade vid en pressträff på ämnet ”Sveriges äldre har rätt till välfärd av hög kvalitet”.

När regeringen den 18 september lägger förslaget till statens budget 2020 får vi veta hur mycket finansministern lyckades ta hänsyn till uppgifter i denna, sin egen presentation om äldreomsorgen.