I veckan debatterade riksdagen äldreomsorgen. Inget konstigt med det. Fast Barbro Westerholm noterade i sitt anförande: ”Jag har aldrig varit med om att äldrefrågorna kommit upp så många gånger under ett riksdagsår som i år.” Och lite senare: ”Vi har till och med två debatter inom äldreområdet i dag.”
Två? Ja, det gällde Socialutskottets betänkande 2020/21:SoU28 ”Uppföljning och utvärdering av ekonomiskt stöd till äldreomsorgen” och Socialutskottets betänkande 2020/21:SoU9 ”Äldrefrågor”.
För stunden några ord om det första betänkandet och om riksdagens beslut. ”Äldrefrågor” finns anledning att återkomma till.
Låt mig ta det från början. I slutet på januari behandlade socialnämnden i Vänersborg ärendet ”Detaljbudget för socialnämnden 2021.” Jag är inte längre ledamot i nämnden men som ledamot i fullmäktige känner jag det angeläget att hålla mig informerad om viktiga beslut i centrala nämnder. Fullmäktiges budgetbeslut för 2021 vill jag hävda var ett beslut mot bättre vetande – socialnämndens vädjan om större tilldelning av resurser gav inga resultat.
Därför läste jag förslaget om detaljbudgeten med stor uppmärksamhet. När en nämnd måste hantera sin verksamhet med mindre anslag än man vet skulle behövas, då gäller det att ta sig ur den svåra knipan på något sätt. Fler behöver stöd av socialtjänsten, kvalitén skall inte sänkas, och budgeten skall inte överskridas. I texten kring detaljbudget 2021 döljs en mängd formuleringar som låter okej men som inte berättar hela sanningen. T ex förekommer ordet ”effektiv” (i någon form eller sammansättning) inte mindre än nitton gånger. Utan att bli konkret en endaste gång: ”i form av anpassningar eller effektiviseringar i verksamheten”, ”på ett mer sammansatt och effektivt sätt”, ”skapar en effektiv och kvalitativ verksamhet”. ”skapa effektiva samarbeten”, ”effektivare resursanvändning”, ”bedriva en mer kostnadseffektiv verksamhet”, ”ökad kostnadseffektivitet”, ”realistiska effektivitetsmått …”
Eller ta den här formuleringen, trollerikonst på högsta nivå: ”Processen gällande hållbara scheman inom äldreomsorg, personligt stöd och omsorg samt arbete, sysselsättning och integration fortsätter vilken syftar till att skapa mer ekonomiskt effektiva scheman, rättvisare och hälsosammare scheman för medarbetarna och större kontinuitet för brukarna.” Allt på en gång, varför inte? Billigare, det ska det bli. Bättre för personalen, såklart! Sämre för de äldre? Inte alls, tvärtom!
Men jag klippte ett annat citat ut handlingen: ”Till samtliga poster finns aktiviteter kopplade för att försöka minska obalanserna samt att förvaltningen ämnar efterfråga det permanenta statliga bidrag om 17 500 tkr hos kommunstyrelsen.”
Det permanenta statliga bidrag på 17,5 miljoner? Jag hajade till. Hos kommunstyrelsen? Okey, statliga bidrag går aldrig direkt till någon nämnd utan går först till kommunstyrelsen varifrån pengarna slussas vidare. Vilka 17,5 miljoner? Jo, Vänersborgs andel av 4 miljarder som regering och riksdag riktade till kommunerna för äldreomsorgen.
Tillbaka till citatet. ”Samtliga poster”? I samma mening som dessa pengar för äldreomsorgen? Här texten som föregår ”samtliga poster”: ”Osäkra poster inför 2021: Inför 2021 finns det obalanser i verksamheterna som inte har kunnat rymmas inom tilldelad ram. Dessa är till del kostnader för integrationsarbetet då den statliga ersättningen kraftfullt minskat, kostnad för försörjningsstöd, kostnad för externa placeringar kopplat till socialtjänstlagen (SoL), lag och stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS), lag med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) och lag om vård av missbrukare (LVM), samt kostnader för sjukhusanknuten avancerad hemsjukvården samt avancerade vårdärenden.”
En månad senare tog jag fram mina anteckningar, mina frågetecken. Annika Wallenskog, SKR:s chefsekonom, bloggade: ”Återbetalning av äldreomsorgens statsbidrag leder fel.” Där fanns texten, svart på vitt: ”För sektorsbidraget till äldreomsorgen kommer staten nu att följa upp och utvärdera hur medlen till äldreomsorgen använts, vilket är helt i sin ordning. Däremot har ett enigt Socialutskott lagt till det problematiska: ”I de fall medlen inte har använts till äldreomsorgen ska de återbetalas”.
Och det var nu i onsdags som en helt enig riksdag beslutade vad ett helt enigt utskott hade föreslagit. Debatten kan i efterhand ses och höras på riksdagens webb-TV, där finns även länken till snabbprotokollet för den som hellre läser texten.
I fullmäktiges budgetbeslut för 2021, som klubbades i november 2020, noterades: ”Kommunstyrelsen ges delegation att, om nödvändigt under löpande år, justera anslagsbindningsnivån.” Nu skiljer sig uppgifterna i nämndens beslutade detaljbudget avsevärt från det som beslutades av fullmäktige. Med andra ord, nu måste det fattas ett beslut i kommunstyrelsen som går ut på att styrelsen fastställer nämndens förslag.
Och då undrar jag om någon höjer sin röst och ställer frågan: Bygger inte socialnämndens detaljbudget på felaktiga premisser?