Kommunfullmäktige och socialnämnden – där hade jag i början av 80-talet mina första uppdrag som förtroendevald i Vänersborg. Denna mandatperiod har jag en plats kvar i kommunfullmäktige. Intresset för socialnämndens beslut och socialförvaltningens arbete är dock oförändrat stort. Verksamheten omfattar halva den kommunala budgetvolymen. Och insatserna är i regel av stor betydelse för enskilda invånare i vår kommun.

Alltså nog med anledningar att alltid ta en titt i handlingarna när de läggs ut på kommunens hemsida en vecka innan socialnämnden sammanträder.

Nu var det tre punkter på ärendelistan jag fördjupade mig i. Alla tre ärenden redovisar hur mycket verksamheten och all planering påverkas av pandemin.

Först till ”Delårsbokslut med helårsprognos 2020”. Jag vågade inte gissa storleken på underskottet. En rad statliga extra ändringsbudgetar har ju resulterat i rejäl kompensation för kommunens coronabetingade extrakostnader. Så här står det i socialförvaltningens text: ”Årsprognos för socialnämnden beräknas redovisa underskott på 0,1 mkr. Det är en förbättring med 13,0 mkr sedan delårsrapporten per april. Det beror på att beslutade åtgärdsförslag för 2020 börjat få effekt samt på ökade statsbidrag för sjuklöner relaterade till Covid-19 och schablonersättning.” (Om statsbidragens betydelse för socialnämndens budget finns en artikel i dagens TTELA.)

I avsnittet ”Verksamhetsbeskrivning” fastnade jag först för punkten ”Försörjningsstödet”. Tillkommande antal hushåll och stigande totalkostnader en bra bit över budget förvånar inte, arbetslösheten märks ju direkt. Däremot blev det ”godkänd”, eller ”målet uppnås” som det heter, på punkten ”Särskilda boenden”. (Jag återkommer längre fram om detta.)

Och så var det punkten ”Förväntade resultat AME”. Förvaltningen och nämnden har tidigare föreslagit budgetberedningen att överväga att kommunstyrelsen ”tar på sig” arbetsmarknadsenheten, som då skulle avvecklas från socialnämnden. Jag hörde att samtal om detta har förts och om jag uppfattar rätt så har hittills ingenting sagts om hur det ska bli. I delårsrapporten finns nu följande text: ”Förväntade resultat AME: Kommunstyrelsen har utformat förväntade resultat för arbetsmarknadsenheten och de rapporteras direkt till kommunstyrelsen.” Jaha, men … Jag förmår inte tolka det jag läser!

Nu något om ”särskilda boenden” – här är det ärendet ”Information om ombyggnad av Lunddala äldreboende i Vargön”. Jag är fullt införstådd med att ombyggnaden är förankrad i den gällande boendeplanen och självfallet är det bra och nödvändigt att arbetet påbörjas. Men läser man texten så hänvisas det ett antal gånger till att efterfrågan av platser i särskilda boenden är så låg, att den temporära minskningen av antalet platser under pågående byggarbete inte kommer att vålla några problem. Ingenstans i informationen nämns det som har stått att läsa i tidning efter tidning: Man söker inte plats på äldreboende när det berättas så förfärligt mycket om hur illa det har fungerat där. Frågan är ju, vad händer när mediebevakningen kan förmedla en helt annan bild, när allt är under kontroll? Jag hoppas att någon ställer frågan på nämnden.

Slutligen rutinärendet ”Rapportering av ej verkställda beslut”. Denna rapport avser kvartal 2, alltså perioden april-juni 2020. Det finns ett flertal olika insatser som beslutas. I regel skall ett beslut då också verkställas. Men det kan komma något i vägen för en smidig process. T ex kan någon sökande få ett beslut om en sökt plats i en viss form av boende – och så finns ingen sådan ledig plats. Det är sådant rapporten berättar. När fattades vilket beslut, hur mycket tid har förflutit sedan beslutsdatum, och så under ”övriga kommentarer” en tämligen noggrann beskrivning av varför det inte blev som det var sagt.

Rapporten är längre än vanligt. Även här har pandemin påverkat verksamheten.

Nu kommer socialnämnden som alla andra nämnder att få lite mera andningspaus, kommunens budget beslutas först i november. Vid den tidpunkten har förvaltningen möjligtvis också fått grepp om alla utfästelser i statens höstbudget.

Förvaltningen har oerhört mycket arbete framför sig, det är bra att det råder hyfsad stabilitet i ledningsgruppen. Det gäller för nämndens ledamöter att hänga med, det finns mängder av tillkommande information utöver utskickade handlingar om man verkligen vill begripa sig på hela bilden. Jag har respekt för detta.

Socialnämnden är i en prekär situation – nästa vecka gäller det att ta ställning till ett förslag som aldrig skulle behövts föras fram.

Men först en förklaring, Min uppfattning, egentligen också Vänsterpartiets uppfattning här i Vänersborg, är kort och gott:  När våra förtroendevalda går till sammanträden så skall beslutsförslagen i görligaste mån ha varit prövade. En enskild politiker borde inte avgöra viktiga frågor utan att ha haft tillfälle att inhämta råd och stöd av andra partimedlemmar eller sympatisörer.

Det förutsätter att även andra än förtroendevalda har tillgång till underlag och beslutsförslag. Några nämnder tillhandahåller ”utskicket” på kommunens anslagstavla, andra gör det inte. Min motion från april 2019 ”Öppenhet på den digitala anslagstavlan” hade kommunstyrelsen tänkt avslå, men i kommunfullmäktige lyckades jag att få bifall för mitt yrkande ”att nämndernas handlingar skall göras tillgängliga för allmänheten på den digitala anslagstavlan med beaktande av eventuella restriktioner av lagar och föreskrifter”. 

Nu fyra månader senare har detta bifall inte fört till den önskade ändringen. Jag har lärt mig att tålamod är en dygd i Vänersborg.

Socialnämnden har dock alltid visat öppenhet, förvaltningens sekreterare har genom åren utvecklat servicen föredömligt.

Därför kan förtroendevalda – och alla andra som intresserar sig för kommande beslut – läsa och begrunda: Socialförvaltningen föreslår nämnden att besluta att avveckla arbetsmarknadsenheten inom socialförvaltningen som åtgärd för att nå en balans i budget 2021.

Innan någon sätter i halsen: inte avskaffa, inte stryka, inte ta bort helt – nej, avveckla inom socialförvaltningen. Med andra ord – ”inte vi, som inte har resurser att sköta uppdraget, utan andra måste åta sig uppgiften”.

Till att börja med några citat från socialchefens beskrivning av hur det skulle kunna gå att få ihop en omöjlig ekvation. Det gäller ju dels vetskapen om det som görs idag och det som tillkommer nästa år, dels kommunstyrelsens anvisning från februari.

”Anvisad budgetram som kommunstyrelsen fattade beslut om 2020-02-26 och som socialnämnden har att förhålla sig till inför 2021 innebar i stort en oförändrad budgetram jämfört med 2020. 

Förvaltningschef med ledning gör bedömning att socialnämnden skulle behöva tillföras ytterligare budget för att klara verksamheten såsom den är uppbyggd idag.

Inom socialnämndens område finns behov utöver ram som uppgår till 21 800 tkr.”

Förvaltningen och nämnden har genomfört stora förändringar tidigare och gör det fortfarande för att anpassa verksamheten ekonomiskt.

Beslutsförslaget säger i korthet: Hit men inte längre. För att ändå visa lydnad till kommunstyrelsens anvisning, föreslås att nämnden avvecklar arbetsmarknadsenheten inom socialförvaltningen och överlämnar till kommunstyrelsen att ta hand om denna verksamhet.

För att förstå att detta inte är en spontan tanke utan något som mycket väl kan vara en hyfsad vettig idé behöver man läsa ett antal sidor. I den bifogade filen börjar texten med rubriken ”Anslagsbindningsnivå Arbete, Sysselsättning och Integration” på sida 11 och fortsätter till sida 15.

Socialförvaltningens verksamhet är enormt stor, socialnämnden förfogar över nästan halva kommunens budgetbelopp, i runda tal en miljard. Personalen finns i sju olika förbund och  i ett gemensamt yttrande framkommer ”för och emot”.

Jag har varit ledamot i nämnden i så många år att jag vågar mig på påståendet att detta ärende är av en tyngd som är mycket ovanligt. Vad nämnden kommer fram till på torsdag blir ju sedan efter sommarpausen en fråga för förtroendevalda i budgetberedningen och i kommunstyrelsen, i oktober för hela kommunfullmäktige.

Jag tror att alla partier gör ansträngningar att samråda innan torsdag så att ett ställningstagande förankras i partigruppen. Allt annat vore att svika förtroendet.

Det finns ett årshjul i den kommunala beslutsprocessen. Nu detta, sedan följer, varpå … och efter en fullbordad runda är vi tillbaka på samma ruta, fast nu har vi kommit vidare ett helt år.

Sammanträden i maj har alltid med denna punkt: ”Delårsbokslut per sista april”.  Här visas om verksamheten under årets första fyra månader har utvecklats. Är förvaltningarna på rätt väg? Med kommunfullmäktiges inriktningsmål i grunden har alla nämnder och förvaltningar tidigare beslutat om ”förväntade resultat”. Nu borde det synas om förväntningarna kommer att infrias. Dessutom innehåller delårsbokslutet uppgifter om ekonomin. Fyra månader, en tredjedel av året: har utgifterna hållit sig inom ramen eller är något utom kontroll? Och tvärtom, har någon lyckats åstadkomma ett bra jobb och samtidigt spenderat mindre än det tilldelade antalet kronor?

Men så finns ytterligare en uppgift för förvaltningarnas ekonomer. Delårsbokslutet per april skall lämna en prognos för hela året. En prognos som i sin tur har stor betydelse för budgetprocessen inför nästa år.

Det kan finnas förklarliga skillnader mellan utfallet ”per april” och prognosen ”per 31 december”. Utgifterna under andra delen av året kan förväntas vara mycket högre än under våren (exempel: inköp av läroböcker), varför ett positivt resultat ”nu” ändå leder till en sämre prognos. Och tvärtom: förändringar i verksamheten kommer att ge avsedda besparingar, inte än, men innan året är slut. Så röda siffror ”nu” kan mycket väl bli ett nollresultat, eller budget i balans.

Det är mot den bakgrunden jag läser nämndernas handlingar. Och jag ser att det finns mycket jag har svårt att förstå. Låt mig ta socialnämndens underlag som ett exempel.

Citat från kommunfullmäktiges budgetbeslut för 2020: ”Socialförvaltningens budgetförslag ligger inom ram. Förvaltningen beräknar ett behov utöver ram till 44 600 tkr och anger åtgärder med konsekvensbeskrivningar för motsvarande summa.”

Socialnämndens delårsbokslut redovisar resultatavstämning samt ekonomisk prognos:

• Periodiserat utfall per april redovisar överskott på 13,4 mkr.
• Årsprognosen visar ett beräknat underskott på 13,1 mkr.

Saknas 44 – plus 13 – minus 13. Berg- och dalbanan? Har man lyckats så väl med ”åtgärderna”?

Det är många bollar i luften, jag misstänker att tilldelade resurser flyttas i presentationen mellan olika anslagsbindningsnivåer. Att nämnden får lov att göra så föreslog jag i en interpellationsdebatt 2019, men kommunstyrelsens ordförande avvisade tanken. Några uppgifter är svåra att förstå och kräver förklaringar.

Jag vill kommentera texten i ”sammanfattning av ärendet”.

”Flera aktiviteter pågår för att försöka minska prognosticerat underskott. Bedömning görs att det prognosticerade underskottet inte kan hämtas hem fullt ut under innevarande år baserat på kostnad för försörjningsstöd och avancerad sjukhusanknuten ”hemsjukvård””.

• ”Socialnämnden behöver, utifrån det ta ställning till om tillfälligt tilläggsanslag till budget 2020 ska begäras hos kommunfullmäktige gällande kostnad för försörjningsstöd.”

Det borde vara fel att överhuvudtaget våga gissa sig fram till hur behovet av försörjningsstödet utvecklas nu under Coronakrisens akuta fas eller senare under resten av 2020. Jag förstår att en sådan begäran nu förblir utan resultat. Det är visserligen nämndens skyldighet att ”förvarna” men det kan inte finnas någon i kommunledningen som inte redan förstår.

• ”När det gäller den del av den avancerade sjukvården, som förvaltningen bedömer inte med självklarhet ska finansieras av kommunen som huvudman, finns plan för fortsatt samtal med NU-sjukvårdens ledning.”

Självfallet, samtal på ledningsnivå är bra för att komma fram. Men här borde det vara angeläget för nämndens presidium att ha hela nämnden bakom sig, med kunskap och förståelse för den tickande bomben. Det bästa vore nog att partiernas representanter söker samtal och samförstånd med det egna partiets förtroendevalda på regionnivå. Två värdefulla lästips för att förstå varandra och för att inse vikten av att en lösning måste tas fram är:

”Vård och omsorg i hemmet 2019 – svårigheter och framgångsfaktorer” och ”Att följa omställningen till Nära vård”.

Vem har sagt att det ska vara lätt att vara förtroendevald i en nämnd?

Igår gällde det vårbudgeten. Finansministern presenterade regeringens förslag på en pressträff. Sedan följde flera pressträffar till, oppositionspartierna ville kommentera. SVT-Forum var på plats, inbjudna gäster kommenterade allt som sades.

Igår skrev jag om mitt intryck – att Vänsterpartiets Ulla Andersson lyckades bra med att visa på skillnaden i synen på välfärden. En sektor i kris. Finansministern ville i huvudsak släcka branden som har drabbat regioner och kommuner genom covid-19. Javisst, men det fanns redan mycket stora problem innan smittan spreds. Ulla Andersson fick förståelse av Daniel Suhonen, chef för tankesmedjan Katalys. Men inte från Karin Svanborg-Sjövall, vd vid tankesmedjan Timbro. Hon upprepade gång efter annan ”vetenskaplig rapport”, ”minst 60 miljarder” och så det avgörande ordet ”effektivitetspotential”. Jag fastnade för ordet, det kom som ett mantra. Jag googlade på ordet tillsammans med ”Timbro” och jag fick klart för mig att i denna tankesmedja finns ”effektivitetspotential” på bordet vid frukost, lunch och kvällsmat. Jösses!

Kom att tänka på det när jag bläddrar igenom aktuella kommunala handlingar. På måndag sammanträder socialnämnden, på ärendelistan är punkt 3: ”Mål- och resursplan 2021-2023 – förväntade resultat.”

Vänersborgs politiker enades ju i höstas om ett nytt sätt att hantera budgetprocessen. Målsättning är väl, kort uttryckt, att minska gapet mellan högtravande mål och bristande resurser. Dessutom finns lite underförstått en uppmaning från konsultens intensiva insats under 2019: Det ankommer på kommunstyrelsen att växa i sin roll som central samordnare av det mesta som nämnderna har för sig.

Så, innan nämnderna tillsammans med sina förvaltningar jobbar sig genom problemet att föra ”vi vill!” närmare ”men kan vi, hur ska vi kunna nå dit, när det saknas ….?”, innan dess har nämndernas presidier skissat ett ”utkast” och lämnat till kommunledningen. Kommunstyrelsens arbetsutskott, inte hela kommunstyrelsen, satt den 6 april en hel eftermiddag med dessa skisser och enades kring ”rekommendationer”. Från ks-au till nämnden gick alltså ett uttalande som nämnden nu skall beakta.

I underlaget till ovan nämnt ärende 3 ser jag bland ett knappt dussin rekommendationer en som direkt anknyter till det obscura begreppet ”effektivitetspotential”. Dock formulerat på lite annorlunda sätt.

Socialnämndens presidiet skickade till arbetsutskottet: ”Kostnadseffektivitet ska öka jämfört med föregående år”. Ks-au reagerade med följande rekommendation: ”Det förväntade resultatet bedöms relevant och mätbart, men kräver att man definierar vad man menar med kostnadseffektivitet då vi ser en stor risk för olika tolkningar av begreppet.”

Jag hoppas verkligen att socialnämndens ledamöter ta detta ärende på allvar. Här finns det en chans att säga ifrån. Att sitta med sina partikamrater och beklaga sig över att ledningen inte vill förstå att ekvationen inte går ihop är en sak, men att formulera ett beslut i nämnden som talar om för kommunledningen ”dit når vi, men inte längre” är något annat.

Låt mig tipsa om lite litteratur.

Dagens Samhälle sammanställer dagligen diverse debattartiklar – idag en som på ett utmärkt sätt ger bakgrunden: ”En välfärd i kris återstår efter år av effektiviseringar”. Ingressen lyder: ”Ingen politiker är i dagsläget beredd att göra en konsekvensanalys av vad årliga ospecificerade effektiviseringskrav egentligen innebär för välfärden och dess medarbetare, skriver styrelsen för föreningen Välfärdsinitiativet.”

Socialstyrelsen kom nyss med ett litet uppslagsverk kring äldreomsorgen, ett av socialtjänstens områden där gapet mellan mål och resurser (extra mycket i Coronatider) inte går att dölja: ”Vård och omsorg om äldre – lägesrapport 2020”

Inte lika neutral som socialstyrelsens rapport är denna skrift: ”Budget ur balans – en granskning av äldreomsorgens ekonomi och arbetsmiljö”.

Jag avundas inte socialnämndens ledamöter, det är tuffa utmaningar att öppet och ärligt redovisa fakta för kommunledning och kommunfullmäktige. Men det måste ske, någon måste säga ifrån och skriva in rätt text i protokollet.

Förresten, nu på eftermiddag skriver Annika Wallenskog, chefsekonom på SKR: ”Uteslutet att krisstödet räcker”.