Hur mycket information tål en förtroendevald?

Det kan inte vara lätt att leva upp till alla förväntningar som ställs på en förtroendevald lokal politiker med uppdrag i en nämnd. Vem skriver underlaget för beslut om hur tilldelade resurser bäst förvaltas? Finns svar på alla frågor när underlaget sammanställs? Kan man lita på att underlaget är aktuellt?

Låt mig ta ett exempel. Jag väljer socialtjänsten, jag tittar på äldreomsorgen.

Efter valet 2018 lämnade jag min plats i socialnämnden. Det innebär att jag inte längre kan följa föredragningar och överläggningar i enskilda ärenden. Jag får ”bläddra” mig fram.

Äldreomsorgen beskrivs i ett flertal dokument. Mest utförligt i ”nämndens verksamhetsberättelse”. Dokumentet tas fram samtidigt med arbetet kring bokslutet för föregående år. I regel är det på nämndens februarimöte som nämnden ”godkänner” berättelsen som ”överlämnas” till kommunstyrelsen. I april behandlar kommunfullmäktige bokslutet för det gångna året, då finns även verksamhetsberättelser från alla nämnder med på ärendelistan.

Jag har genom åren flera gånger fått frågan från ”nya” förtroendevalda i Vänsterpartiet: Varför två snarlika underlag? Och visst kan det upplevas så. Min förklaring: Bokslutet är kortformen av den obligatoriska redovisningen av hur nämnden och förvaltningen lyckades med sina uppdrag och med hänsyn till de resurser som fullmäktige delade ut inför det nu avslutade budgetåret. Bokslutet är formellt, det är det avgörande beslutet. Verksamhetsberättelsen innehåller i grunden samma uppgifter, men nu med mängder av detaljer, i beskrivningen av socialtjänstens många enheter, men även i redovisningen hur utgifter och inkomster på enskilda poster ser ut. Det kan också uttryckas så: Bokslutet är ”plikt” för alla berörda förtroendevalda, i nämnden, i kommunstyrelsen och i kommunfullmäktige. Verksamhetsberättelsen vänder sig huvudsakligen till politiker i nämnden som bör läsa sig in på detaljerna.

Åter till äldreomsorgen, en av alla verksamheter som utförs för den som har fått ett biståndsbeslut. När fullmäktige beslutade om tilldelningen inför 2020, så såg det så ut att verksamheten inte på långa vägar fått förståelse för sina kostnader. I april 2020, vid första delårsbokslutet, bekräftades att det kunde bli ett rejält underskott. Men vid andra delårsbokslutet per augusti hade bilden förändrats. 

Hela socialnämnden visade då i en prognos att man i stort hamnade på ”noll”, att det skulle gå jämnt upp. Eller hur ska ett förväntat underskott på 0,1 mkr betecknas, när nämndens budget omfattar i runda tal 1 miljard?

Vad hade hänt? Verksamheten påverkades i hög grad av pandemin. Förväntade kostnader för verksamhet som fick ställas in gav överskott, andra insatser krävde mer personal än det hade planerats för. Men så kom staten och försäkrade kommunerna och regionerna att det skulle bli extra tilldelningar, pandemikostnader skulle ersättas. Vissa utbetalningar gjordes rakt över, med invånarantalet i varje kommun som utgångspunkt. Till andra statliga bidrag fick kommunen skriva en ansökan. Vilka perioder skulle gälla, skulle utbetalningar ske retroaktivt, när skulle stödet upphöra? Många obesvarade frågor. Ett typiskt konstaterande kan hämtas från SKR:s ekonomiblogg strax innan årsskiftet. Chefsekonomen Annika Wallenskog skrev:  ”För 2021 har staten fortfarande inte gett några besked om kommuner och regioner kommer att få fortsatt ekonomiskt stöd för merkostnader orsakade av coronahanteringen.

Under hösten presenterades en rapport för nämnden från kommunens revisorer. Den beskrev att äldreomsorgen i Vänersborg förde med sig högre kostnader än i jämförbara kommuner. När revisorerna pekar på en katalog av tänkbara åtgärder, då ankommer det på förvaltningen att lägga fram ett utkast till en handlingsplan till nämnden. Nämnden fick information i november om resultatet av genomlysningen. Något beslut fattades inte.

Hur ser det ut i början av 2021. Socialförvaltningen kommer vid sammanträdet 28 januari att lägga fram ett beslutsförslag för ”detaljbudget 2021”. Till grund för detaljbudgeten ligger kommunfullmäktiges budgetbeslut från november 2020. Där ökade visserligen anslaget för hela nämnden med 9 miljoner jämfört med budgeten för 2020, och därmed stiger beräknade nettokostnader till 1005,1 miljoner. Men i underlaget talas det samtidigt om ”osäkerhet” på ett antal punkter.

Äldreomsorgen har höga kostnader men också en stor del ”inkomster” genom biståndstagarnas avgifter och statliga bidrag. I runda tal kostar verksamheten 690 mkr, 490 mkr kommer från fullmäktiges anslag och 200 mkr från avgifterna och statens tillskott. 

När fullmäktige i november klubbade budgeten, så sades det uttryckligen: ”De aviserade riktade statsbidragen av generell karaktär avseende skola och äldreomsorg kommer att hanteras via särskilda beslut. De ingår därför inte i mål‐ och resursplan 2021‐2023.

Det är i övrigt en knasig formulering. Generella statsbidrag brukar finnas på kommunernas önskelista, sådana ger utrymme för kloka egna beslut – kommunalt självstyre är bäst, pengarna skall läggas där de gör störst nytta, så låter det. Riktade statsbidrag ger tillskott, visst, men samtidigt kan det finnas villkor som inte alls välkomnas på det lokala planet. Frågan är: Vilka är dessa riktade statsbidrag av generell karaktär? 

2020 kom regeringen med närmare ett dussin ändringsbudgetar. Därefter kom budgetpropositionen för 2021, som nu har passerat riksdagen. Fortfarande gäller dock ovan nämnda invändning från SKR:s ekonomiblogg. 

Då finns det ytterligare ”uppslagsböcker”: Alla anslag till myndigheter beskrivs i regleringsbreven – här finns också speciella uppdrag att ansvara för fördelningen av enskilda riktade statsbidrag. 

Inte att förglömma regeringens pressmeddelanden, en normal arbetsdag kan det vara uppemot tjugo eller trettio. Där ser det så ut att man skapar klarhet om vad som gäller, vilka pengar som skall tillkomma vem under vilka villkor. Men det gäller att läsa flera gånger för att inte råka ut för feltolkningar. Inte sällan berättas det på nytt om satsningar som redan tidigare beslutades – och pengarna kommer inte två gånger. Eller om nya satsningar som finansieras av andra statsbidrag som upphör att gälla.

Frågan återstår: När den förtroendevalda skall ta ställning till ett beslutsförslag i förvaltningens tjänsteskrivelse, går det att lita på att underlaget är korrekt och aktuellt?  

Jag avslutar med några länkar för att visa på dokument som berör meddelanden och överenskommelser från området ”socialtjänst – äldreomsorg”:

Äldremiljarder till landets kommuner

Välfärdsteknik med de äldre i fokus 2021 – Vänersborg tilldelas 718.277 kronor (för övrigt samma belopp som tillfördes Vänersborg redan 2020)

200 miljoner kronor för ökad digitalisering inom äldreomsorgen 

Slutligen har det ett värde att se regeringens argument för förändringen i beräkningsunderlaget avseende det statliga bidraget till äldreomsorg. Det framkommer även i socialutskottets betänkande 2020/21:SoU1 som behandlar utgiftsområdet 9. Debatt och beslut i riksdagen 17 december 2020.