Igår gällde det vårbudgeten. Finansministern presenterade regeringens förslag på en pressträff. Sedan följde flera pressträffar till, oppositionspartierna ville kommentera. SVT-Forum var på plats, inbjudna gäster kommenterade allt som sades.

Igår skrev jag om mitt intryck – att Vänsterpartiets Ulla Andersson lyckades bra med att visa på skillnaden i synen på välfärden. En sektor i kris. Finansministern ville i huvudsak släcka branden som har drabbat regioner och kommuner genom covid-19. Javisst, men det fanns redan mycket stora problem innan smittan spreds. Ulla Andersson fick förståelse av Daniel Suhonen, chef för tankesmedjan Katalys. Men inte från Karin Svanborg-Sjövall, vd vid tankesmedjan Timbro. Hon upprepade gång efter annan ”vetenskaplig rapport”, ”minst 60 miljarder” och så det avgörande ordet ”effektivitetspotential”. Jag fastnade för ordet, det kom som ett mantra. Jag googlade på ordet tillsammans med ”Timbro” och jag fick klart för mig att i denna tankesmedja finns ”effektivitetspotential” på bordet vid frukost, lunch och kvällsmat. Jösses!

Kom att tänka på det när jag bläddrar igenom aktuella kommunala handlingar. På måndag sammanträder socialnämnden, på ärendelistan är punkt 3: ”Mål- och resursplan 2021-2023 – förväntade resultat.”

Vänersborgs politiker enades ju i höstas om ett nytt sätt att hantera budgetprocessen. Målsättning är väl, kort uttryckt, att minska gapet mellan högtravande mål och bristande resurser. Dessutom finns lite underförstått en uppmaning från konsultens intensiva insats under 2019: Det ankommer på kommunstyrelsen att växa i sin roll som central samordnare av det mesta som nämnderna har för sig.

Så, innan nämnderna tillsammans med sina förvaltningar jobbar sig genom problemet att föra ”vi vill!” närmare ”men kan vi, hur ska vi kunna nå dit, när det saknas ….?”, innan dess har nämndernas presidier skissat ett ”utkast” och lämnat till kommunledningen. Kommunstyrelsens arbetsutskott, inte hela kommunstyrelsen, satt den 6 april en hel eftermiddag med dessa skisser och enades kring ”rekommendationer”. Från ks-au till nämnden gick alltså ett uttalande som nämnden nu skall beakta.

I underlaget till ovan nämnt ärende 3 ser jag bland ett knappt dussin rekommendationer en som direkt anknyter till det obscura begreppet ”effektivitetspotential”. Dock formulerat på lite annorlunda sätt.

Socialnämndens presidiet skickade till arbetsutskottet: ”Kostnadseffektivitet ska öka jämfört med föregående år”. Ks-au reagerade med följande rekommendation: ”Det förväntade resultatet bedöms relevant och mätbart, men kräver att man definierar vad man menar med kostnadseffektivitet då vi ser en stor risk för olika tolkningar av begreppet.”

Jag hoppas verkligen att socialnämndens ledamöter ta detta ärende på allvar. Här finns det en chans att säga ifrån. Att sitta med sina partikamrater och beklaga sig över att ledningen inte vill förstå att ekvationen inte går ihop är en sak, men att formulera ett beslut i nämnden som talar om för kommunledningen ”dit når vi, men inte längre” är något annat.

Låt mig tipsa om lite litteratur.

Dagens Samhälle sammanställer dagligen diverse debattartiklar – idag en som på ett utmärkt sätt ger bakgrunden: ”En välfärd i kris återstår efter år av effektiviseringar”. Ingressen lyder: ”Ingen politiker är i dagsläget beredd att göra en konsekvensanalys av vad årliga ospecificerade effektiviseringskrav egentligen innebär för välfärden och dess medarbetare, skriver styrelsen för föreningen Välfärdsinitiativet.”

Socialstyrelsen kom nyss med ett litet uppslagsverk kring äldreomsorgen, ett av socialtjänstens områden där gapet mellan mål och resurser (extra mycket i Coronatider) inte går att dölja: ”Vård och omsorg om äldre – lägesrapport 2020”

Inte lika neutral som socialstyrelsens rapport är denna skrift: ”Budget ur balans – en granskning av äldreomsorgens ekonomi och arbetsmiljö”.

Jag avundas inte socialnämndens ledamöter, det är tuffa utmaningar att öppet och ärligt redovisa fakta för kommunledning och kommunfullmäktige. Men det måste ske, någon måste säga ifrån och skriva in rätt text i protokollet.

Förresten, nu på eftermiddag skriver Annika Wallenskog, chefsekonom på SKR: ”Uteslutet att krisstödet räcker”.