Ingen fara, bara lite mer otakt

Två veckor sedan det senaste inlägget på denna blogg. Vad förklarar pausen?

Det ligger mycket i det som Ali Esbati inledde sitt anförande med i riksdagsdebatten igår: ”Det är på sätt och vis lite lugnande att mitt under extraordinära pandemitider hålla på med den ordinarie ärendehanteringen i riksdagen.”

Min mest aktiva insats gäller ju små och stora frågor som hanteras i den kommunala politiken. Där kan jag inte känna mig lugn. När allt och alla på mycket kort tid har anpassat sig och hanterar kontakter, samtal, diskussioner, överläggningar och överenskommelser med stöd av allehanda digitala verktyg, så konfronteras jag med en annan situation. Inför gårdagens sammanträde i kommunstyrelsen ingen som helst kontakt, efter mötet samma tystnad.

Vore det inte för partikamraten Stefan Kärvlings blogg, total tystnad. Men Stefan måste på samma sätt som jag avstå från att fysiskt närvara där frågorna avgörs.

Visst finns det annat som i allra högsta grad intresserar. Vad förändras nu, hur och varför, vilka förändringar blir bestående när krisen ebbar ut?

Även Ali Esbati vet mycket väl att det i den ”ordinarie ärendehanteringen” redan nu går att avläsa mycket skilda förväntningar om tiden efter covid-19.

Christina Höj Larsen uttryckte det så här igår: ”Coronakrisen blixtbelyser vårt samhälle. Den blixtbelyser dess starkaste sidor av sammanhållning, gemenskap och människor som gör sitt bästa i samhällets alla delar för att hjälpas åt att få vardag och välfärd att fungera. Men krisen blixtbelyser även samhällets svagaste sidor med klassklyftor, ojämlikhet, revor i välfärd och trygghetssystem samt privatiseringarnas pris.”

Det var en full arbetsdag för de riksdagsledamöter som var på plats, av 349 är det endast 55 som genom en överenskommelse utgör den ”kvittade” riksdagen.

För Vänsterpartiet argumenterade Jessica Wetterling i frågor som tillhör dels justitieutskottet, dels socialutskottet: ”Stöd till personer med funktionsnedsättning”.

Partiets ledamot i kulturutskottet, Vasiliki Tsouplaki, debatterade tre betänkanden, däribland ”Civila samhället, inklusive idrott och folkbildning” och ”Kultur för alla”.  Hon har en anmärkningsvärd förmåga att rikta strålkastarljuset på de mest ömmande punkterna utan att förlora sig i detaljerna. För alla som sysslar med dessa frågor på lokal plan ger Vasiliki god handledning.

Ali Esbati då? Han var uppe i kammarens första ärende under den långa arbetsdagen. Andra meningen i anförandet berättade: ”Vi diskuterar nu ett betänkande med den klatschiga titeln ”Riksrevisionens rapport om stöd till start av näringsverksamhet – långsiktiga effekter och Arbetsförmedlingens arbetssätt.”

En briljant genomlysning av en revisionsrapport som säger mer än vad somliga vill låtsas om. Det blev tydligt i ett flertal andra inlägg från de andra partiernas företrädare. Anmärkningsvärt i övrigt var att Centerpartiet, som är det mest drivande parti bakom Arbetsförmedlingens radikala förändring, inte yttrade sig.

Christina Höj Larsen debatterade på en punkt, där tre betänkanden från socialförsäkringsutskottet togs upp gemensamt: ”Migration och asylpolitik, Anhöriginvandring och Arbetskraftsinvandring”. Återigen ett manuskript som visade på noggranna förberedelser inför liknande debatter, med skarpa poäng och formuleringar. Christina Höj Larsen är kämpen!

Det pågår ett arbete i den parlamentariska kommittén som skall leda till ett nytt beslut om den framtida svenska migrationspolitiken. Men i gårdagens debatt blev positionerna tydliga, åtminstone från de flesta partierna. Inte från alla. Det såg man när Carina Ohlsson, S, och Rasmus Ling, MP, pressades av Maria Malmer Stenergard, M, att svara på frågan om ”gymnasielagen – vad vill ni göra nu?”. Här blev Carina Ohlssons sista ord i replikskiftet: ”Det är det svar jag ger nu.”

Jag rekommenderar en titt i gårdagens snabbprotokoll eller att höra och se några debattinlägg i efterhand på riksdagens webb-TV.

För egen del, visst beklagar jag att Vänsterpartiet lokalt visar sin oförmåga till anpassning till den rådande situationen, men nog fyller jag min tid. I dagens GP finns det en välskriven debattartikel från Ulla Andersson och Jonas Sjöstedt: ”Sverige behöver en långsiktig statlig investeringsplan”. Och idag presenterar Ulla Andersson partiets motion om vårens budgetproposition.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.