Det finns ett årshjul i den kommunala beslutsprocessen. Nu detta, sedan följer, varpå … och efter en fullbordad runda är vi tillbaka på samma ruta, fast nu har vi kommit vidare ett helt år.

Sammanträden i maj har alltid med denna punkt: ”Delårsbokslut per sista april”.  Här visas om verksamheten under årets första fyra månader har utvecklats. Är förvaltningarna på rätt väg? Med kommunfullmäktiges inriktningsmål i grunden har alla nämnder och förvaltningar tidigare beslutat om ”förväntade resultat”. Nu borde det synas om förväntningarna kommer att infrias. Dessutom innehåller delårsbokslutet uppgifter om ekonomin. Fyra månader, en tredjedel av året: har utgifterna hållit sig inom ramen eller är något utom kontroll? Och tvärtom, har någon lyckats åstadkomma ett bra jobb och samtidigt spenderat mindre än det tilldelade antalet kronor?

Men så finns ytterligare en uppgift för förvaltningarnas ekonomer. Delårsbokslutet per april skall lämna en prognos för hela året. En prognos som i sin tur har stor betydelse för budgetprocessen inför nästa år.

Det kan finnas förklarliga skillnader mellan utfallet ”per april” och prognosen ”per 31 december”. Utgifterna under andra delen av året kan förväntas vara mycket högre än under våren (exempel: inköp av läroböcker), varför ett positivt resultat ”nu” ändå leder till en sämre prognos. Och tvärtom: förändringar i verksamheten kommer att ge avsedda besparingar, inte än, men innan året är slut. Så röda siffror ”nu” kan mycket väl bli ett nollresultat, eller budget i balans.

Det är mot den bakgrunden jag läser nämndernas handlingar. Och jag ser att det finns mycket jag har svårt att förstå. Låt mig ta socialnämndens underlag som ett exempel.

Citat från kommunfullmäktiges budgetbeslut för 2020: ”Socialförvaltningens budgetförslag ligger inom ram. Förvaltningen beräknar ett behov utöver ram till 44 600 tkr och anger åtgärder med konsekvensbeskrivningar för motsvarande summa.”

Socialnämndens delårsbokslut redovisar resultatavstämning samt ekonomisk prognos:

• Periodiserat utfall per april redovisar överskott på 13,4 mkr.
• Årsprognosen visar ett beräknat underskott på 13,1 mkr.

Saknas 44 – plus 13 – minus 13. Berg- och dalbanan? Har man lyckats så väl med ”åtgärderna”?

Det är många bollar i luften, jag misstänker att tilldelade resurser flyttas i presentationen mellan olika anslagsbindningsnivåer. Att nämnden får lov att göra så föreslog jag i en interpellationsdebatt 2019, men kommunstyrelsens ordförande avvisade tanken. Några uppgifter är svåra att förstå och kräver förklaringar.

Jag vill kommentera texten i ”sammanfattning av ärendet”.

”Flera aktiviteter pågår för att försöka minska prognosticerat underskott. Bedömning görs att det prognosticerade underskottet inte kan hämtas hem fullt ut under innevarande år baserat på kostnad för försörjningsstöd och avancerad sjukhusanknuten ”hemsjukvård””.

• ”Socialnämnden behöver, utifrån det ta ställning till om tillfälligt tilläggsanslag till budget 2020 ska begäras hos kommunfullmäktige gällande kostnad för försörjningsstöd.”

Det borde vara fel att överhuvudtaget våga gissa sig fram till hur behovet av försörjningsstödet utvecklas nu under Coronakrisens akuta fas eller senare under resten av 2020. Jag förstår att en sådan begäran nu förblir utan resultat. Det är visserligen nämndens skyldighet att ”förvarna” men det kan inte finnas någon i kommunledningen som inte redan förstår.

• ”När det gäller den del av den avancerade sjukvården, som förvaltningen bedömer inte med självklarhet ska finansieras av kommunen som huvudman, finns plan för fortsatt samtal med NU-sjukvårdens ledning.”

Självfallet, samtal på ledningsnivå är bra för att komma fram. Men här borde det vara angeläget för nämndens presidium att ha hela nämnden bakom sig, med kunskap och förståelse för den tickande bomben. Det bästa vore nog att partiernas representanter söker samtal och samförstånd med det egna partiets förtroendevalda på regionnivå. Två värdefulla lästips för att förstå varandra och för att inse vikten av att en lösning måste tas fram är:

”Vård och omsorg i hemmet 2019 – svårigheter och framgångsfaktorer” och ”Att följa omställningen till Nära vård”.

Vem har sagt att det ska vara lätt att vara förtroendevald i en nämnd?