Budgetdebattens sista vecka i riksdagen

Det avgörande beslutet fattades redan 25 november – då beslutade den decimerade riksdagen att godkänna regeringens budgetförslag. Socialdemokraterna och Miljöpartiet ”är” regeringen men budgetförhandlingarna fördes med Centerpartiet och Liberalerna. Utgångspunkten är partiernas överenskommelse från januari 2019. I 73 punkter formulerades ett avtal. Där står vad man lovade varandra och vad som är undantagen inbördes strider. Men det finns gott om viktiga frågor som inte är med bland dessa 73 punkter.

Hela december har präglats av långa debatter i den folktomma riksdagens kammare. Budgetanslagen fördelades till 27 utgiftsområden. Varje område tillhör något av riksdagens utskott. Något utskott, t ex socialförsäkringsutskott hanterar fyra utgiftsområden i fyra separata betänkanden,

Utskottets uppgift är att fördela anslagen som tilldelades de enskilda utgiftsområdena genom det centrala beslutet 25 november. Det som kallas ”utskottets förslag” stöds i regel av S, MP, C och L. Men långt ifrån alltid, C och L kan ta ut svängarna.

Fyra oppositionspartier går fyra olika vägar.  Alla väljer att skriva antingen ett alldeles eget särskilt yttrande eller en egen reservation. M, KD och V föredrar genomgående att formulera sina egna tankar i särskilda yttranden, var och en för sig. SD reserverar sig ganska frekvent.

Texterna är inte särskilt långa. Man redovisar dels på vilket sätt man den 25 november hade velat ”spara på” eller ”utöka” regeringens anslag, dels beskriver man varför skillnaderna uppkom, på vilket sätt man ville stryka, minska eller förstärka vissa statliga anslag.

Många anslag är ju av stor betydelse för oss som verkar kommunalt. Det förekommer allt som oftast att ett parti lokalt klagar över att viss verksamhet inte får tillräckliga resurser. Samtidigt finns det svart på vitt att ”moderpartiet” i riksdagen i själva verket har förordat att strypa utdelningen. Det är inte fel att veta vad som har skrivits och sagts i riksdagen. Även om ordföranden i vårt fullmäktige gång efter annan undanber sig den delen av ett anförande som hänvisar till ”Stockholm” – ”vi är i fullmäktige i Vänersborg!

”Skrivits och sagts” – alla betänkanden hamnar i riksdagens kammare och en debatt äger rum innan omröstningen. Utfallet av voteringen är känt i förväg, ändå är ledamöternas anföranden och replikskiften värda att känna till. Någon gång mycket förutsägbara, enstaka gånger lysande och inspirerande.  Det finns russin som kan plockas. I måndags debatterades i lite över tolv timmar utan avbrott – längst tid behövdes för två betänkanden från Försvarsutskottet. På eftermiddagen tacklades två betänkanden från Arbetsmarknadsutskottet och två från Socialförsäkringsutskottet avslutade en lång arbetsdag för riksdagens fyra talespersoner. 

Som illustration väljer jag att länka till dels det särskilda yttrande från Vänsterpartiet, dels till vår ledamots anförande i denna debatt. Arbetsmarknadsutskottets betänkande 2020/21:AU1 ”Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering.

Självfallet, inget att tveka om

Riksdagen återkom idag efter juluppehållet. Redan i morgon onsdag är det årets första partiledardebatt.

Det är med viss förväntan som medierna kommer att bevaka debatten. Spekulationerna om hur länge januariöverenskommelsens fyra partier pallar för externt och internt tryck har varit igång ett tag.

Mitt intresse gäller i första hand sakfrågan – och den handlar denna gång om statens hållning mot kommunerna och regionerna. Finansieringen av verksamheterna brister, fler och fler tillgriper panikåtgärder för att få ner kostnaderna.

Att staten kommer att agera är ställt utom tvivel, det handlar nu om svaret på frågan ”när”? Det är bråttom! Skillnaden mellan att avvakta och besluta kring vårpropositionen någon gång i månadsskiftet april/maj eller att hantera en beslutsprocess genom en extra ändringsbudget ”nu” kan vara avgörande för hur enskilda kommuner klarar sig.

Vänsterpartiet lägger helt öppet fram sitt sätt att tänka. Jonas Sjöstedt kommer i debatten i morgon att ställa frågor till Stefan Löfven. Här Vänsterpartiets inlägg på partiets hemsida och den korta texten som argumenterar för ”nu”.

Vänsterpartiets förslag på 10 miljarder ger resultat, för Västra Götalands region visar Excel-filen ett belopp på 550 miljoner, för Vänersborgs kommun på 26 miljoner.

Vad ett sådant tillskott betyder borde vara ett samtalsämne för kommunens politiker. Igår kom kallelsen/inbjudan till upptaktsträffen inför budgetarbetet 2021. Den 3 februari träffas budgetberedningen som utgörs av fem ledamöter i kommunstyrelsens arbetsutskott, presidier från samtliga nämnder och några enstaka politiker från oppositionspartierna, som även i år kan följa överläggningarna från en insynsplats.

Dagen efter, 4 februari, träffas hela församlingen igen, nu gäller det ”uppdragsdialog inriktningsmål”. En intressant variant dock – under del av dagen är politiker på insynsplatserna uttryckligen ombedda ”att göra annat”.  Det är kommunstyrelsens ordförande, Benny Augustsson, som står för inbjudan och han har säkerligen tänkt sig något med denna förändring.

I övrigt blev det idag bekräftat att kommunledningen bestämde sig för Lena Tegenfeldt som ny kommundirektör, hon lär tillträda den 14 april.

Och i lokaltidningen TTELA fick vi också veta idag att Pascal Tshibanda kommer att arbeta som kommunikationschef i Katrineholms kommun.

Budget innan midsommar eller i november?

Kommunfullmäktiges ordförande lär inte få avsluta onsdagens sammanträde nästa vecka förrän framåt småtimmarna. Ganska många frågor ska avgöras, 42 punkter finns på föredragningslistan.

Punkt 37 har rubriken: ”Svar på motion om budgetbeslut i juni – är det bra?

Beslutsförslaget är att avslå min motion.

I sammanfattningen av ärendet sägs inledningsvis: I motionen förordas en senareläggning av budgetprocessen med beslutsförslaget att ”kommunfullmäktige anvisar kommunstyrelsen att överväga en förändring av budgetprocessen i enlighet med vad som anförs i motionen”.

Det var en mycket snäll formulering. Jag hade nämligen begått ett fel som jag inte upptäckte förrän det var för sent. Mitt yrkande var: ”kommunfullmäktige anvisar kommunstyrelsen att överväga en förändring av föreslagen planering för MRP 2020 i enlighet med vad som anförs i motionen”.

I tjänsteskrivelsen sägs också, med all rätt; ”För att styra om budgetprocessen för Mål- och resursplan 2020, enligt motionärens intentioner så hade frågan behövt väckas långt tidigare.”

Motionen är skriven 2 januari 2019, första fullmäktige inställdes i år, därmed togs motionen emot 2019-03-20, remitterades till kommunstyrelsen som behagade överlämna motionen två månader och en dag senare till ekonomikontoret. Redan dagen efter, 2019-05-22, kom ekonomichefens svar till kommunkansliet. Nu, fem månader senare, återkommer motionen till fullmäktige för ett beslut.

Självfallet accepterar jag att det blir avslag, det var mitt eget fel.

Men i själva sakfrågan kommer jag från talarstolen att på nytt söka samtal med kommunledningen. Det finns ett flertal tunga skäl att överväga att låta budgetprocessen landa i ett beslut i november.

I september/oktober kom regeringens budgetproposition för 2020, i början av oktober kom fyra budgetmotioner från alla fyra oppositionspartier i riksdagen. Nu vet vi med mycket stor säkerhet vad som delas ut från staten till kommunerna och till regionerna. Och vi ser också vad som inte delas ut under 2020.

Sveriges kommuner och landsting, SKL, kom nyss med Ekonomirapporten oktober 2019. Där finns en omvärldsbeskrivning över kommunernas sätt att hantera den besvärliga situationen som nu finns nästan överallt. Där finns prognoser som har avsevärt högre träffsäkerhet än underlaget som fanns under våren 2019.

Visserligen ett sidospår, men mycket trassel i kommunikationen med Kunskapsförbundet Väst försvinner om Trollhättan och Vänersborg har samma almanacka i sitt budgetarbete. Att få Trollhättan att överge november kan vi glömma.

Huvudargumentet i Vänersborg är att ge nämnderna förutsättningar att i ett mycket tidigt skede planera sin egen budget och sin verksamhet för det kommande året. Håller detta? Jag ser inte att så är fallet.

Tittar t ex på kallelsen till socialnämnden nästa vecka – fyra månader efter fullmäktiges besked är man framme på punkten ”Information om åtgärder för att anpassa verksamheten till budgetram 2020”. I motsats till nästan alla andra punkter på dagordningen finns inget skriftligt underlag i utskicket inför mötet. Det är den första informationen, själva beslutet fattas i nämnden först i december.

Och naturligtvis ytterligare en tanke som talar för att skjuta på budgetbeslutet från juni till november. Det är nu som det inte längre går att dölja att gapet mellan intäkter och kostnader skenar, det är nu som frågan om att förstärka intäktssidan genom en förändring av kommunalskattesatsen möjligtvis hade fått gehör.