Kategori: Budgetprocessen

Nästa steg i budgetprocessen

Den Av rininslandi BudgetprocessenLämna en kommentar

Kommunstyrelsens beslut om ramanvisningar klubbades 24 februari. Ett beslut som framfördes av kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson, S, och som hade stöd av ledamöterna från kommunledningens tre partier. Kommunstyrelsen utgörs av 15 ledamöter, 6 av dessa stod bakom ordförandes förslag. Men 9 ledamöter avstod från att delta i beslutet.

Henrik Harlitz, M, och Stefan Kärvling, V, lämnade var sin protokollsanteckning. Hur tankarna går hos övriga partier (SD, L, KD och MBP) framkom inte i februari.

Jag delar Kärvlings uppfattning att förslaget till ramanvisningar måste betraktas som en konsekvent fortsättning av nedskärningspolitiken i verksamheter som finns under socialnämnden, barn- och utbildningsnämnden och kultur- och fritidsnämnden.

Förvaltningar och nämnder fick i uppdrag att ta ställning till anvisningarna. Dels gällde det att ”passa in” ett förslag för 2022 i den ramen som var satt, dels fanns en öppning för att utförligt beskriva konsekvenserna av denna anpassning.

”Normala år” har dessa nämnder alltid fått viss hjälp i sitt arbete. Bokslutet för året innan har berättat om underskott, att det inte räckte med intäkterna för att bekosta hela verksamheten. Eller också att bristen på tilldelade resurser hade lett till förändringar i verksamheten som korrekt beskrivit inget annat var än försämringar.

MEN INTE SÅ I ÅR. Bokslutet för 2020 visade inga underskott, för första gången på en rad av år. Under pandemitiden hade staten kompenserat kommunen för ökade utgifter och för förväntade minskningar av skatteintäkter. Med det preliminära facit i handen syns det att kompensationen var i absolut överkant. Överskottet i kommunens bokslut blev rekordhögt!

Vid tidpunkten för kommunstyrelsens ramanvisningar anade man redan att utfallet från 2020 skulle bli det ofattbart höga överskottet. Men regelverket för den kommunala budgetprocessen satte stopp för att på ett enkelt sätt använda sig av överskottet för den löpande verksamheten. (På nationell nivå finns åtskilliga tankar och skisser hur regelverket borde ändras temporärt eller permanent.)

Senast 20 april vill kommunens ekonomistab se nämndernas beslut – dagen efter informeras budgetberedningen. Denna beredning består av ledamöterna i kommunstyrelsens arbetsutskott: ordförande Benny Augustsson, S, och 2:2 vice ordförande Mats Andersson, C, dessa två representerar kommunledningen. De andra tre är ”oppositionens” företrädare: 1:w vice ordförande Henrik Harlitz, M, samt Dan Åberg, M, och Marie-Louise Bäckman, KD. På insynsplatser i budgetberedningen sitter dessutom: Gunnar Henriksson, L, Göran Svensson, MBP, Anna-Karin Sandberg, MP, Ola Wesley, SD, och James Bucci, V.

Den 22 och 23 april har presidierna från kommunens sju nämnder möjlighet att i tur och ordning framföra synpunkter till budgetberedningen kring det inlämnade budgetförslaget. Det brukar delas upp i tre avsnitt: hur har det varit 2020? – hur ser det ut under löpande 2021? – vad väntar runt hörnet 2022 och längre fram?

Det finns nio partier i kommunfullmäktige i Vänersborg. Det är skilda villkor som gäller. Större partier som S, M, SD och V finns med överallt, andra partier saknar representation i några nämnder. Men den stora skillnaden är vilka partier som finns med i presidierna för kommunstyrelsen och nämnderna. Där är där man kan hämta och sammanställa information från olika håll, där har man täta kontakter med förvaltningsledningen. Varken SD eller V äger tillgång, men C, KD, L och MP har presidieposter. Men för alla gäller att besked måste komma antingen 10 maj eller 2 juni. Förslaget från kommunstyrelsens ordförande sätts på pränt 11 maj, därefter går hans budgetförslag ut på MBL-information och MBL-förhandling. Ordföranden kan ta hänsyn till andra partiers synpunkter senast 10 maj.

2 juni sker beredningen i kommunstyrelsen. När kommunfullmäktige den 16 juni beslutar om vad som ska gälla för år 2022 och perioden 2022-2024, då kan endast det behandlas som funnits med vid beredningen 2 juni.

Nog kan man räkna med extra ansträngningar överallt. Sammanställa, avväga, formulera – det gäller ju inte vilken budget som helst, det gäller en budget som under valåret 2022 blir uppmärksammad av väljarna. För det lär finnas gott om medborgare som inte bara frågar ”vad lovar du?” utan också ”visa dina kort, vad har du gjort och åstadkommit?”

Dags att tala högt och tydligt

Den Av rininslandi Budgetprocessen, VänersborgLämna en kommentar

Det finns ett årshjul som reglerar när ekonomibeslut på kommunal nivå skall fattas.

Under årets första två-tre månader förbereder ekonomistaben och budgetberedningen ett beslut som fattas i kommunstyrelsen, ett beslut som inte går upp till kommunfullmäktige. Då gäller det ”Ramanvisningar”. Ett inriktningsbeslut som ger besked till alla nämnder: ”Vi i kommunledningen har tänkt oss att nästa år skall ni få så här mycket för att finansiera verksamheten.”

Under april och maj är det tid för nämnderna att reagera. När förvaltningarna har räknat färdigt, så beslutar nämnden om ett svar som är antingen ”japp, det borde gå, vi klarar vårt uppdrag med anvisade medel” eller ”nej, tyvärr, vi får inte ekvationen att gå ihop”. Ett tredje tänkbart svar har inte och lär aldrig förekomma: ”Kommunledningens generositet överraskar, så här mycket behövs egentligen inte.”

Det andra svaret är det intressanta. Om det inte anvisas tillräckliga medel, så måste verksamheten anpassas, förändras, minskas. Nämnden skall enligt regelboken berätta vilka konsekvenser ett för lågt anslag skulle föra med sig.

Strax innan midsommar kommer fullmäktiges beslut, Mål- och resursplanen för nästa år (med utblick på ytterligare två år) klubbas.

Under sommarpausen och i början av hösten är det lugnt, alla behöver hämta sig – fullmäktiges ledamöter från den årliga bedrövelsen att ha medverkat vid ”beslut mot bättre vetande”, nämndernas ledamöter och förvaltningar från  insikten ”nog hade vi hoppats, men nu vet vi, det blir inte bättre framöver”.

Under hösten och innan årsskiftet är det dags för förvaltningarna att ta fram detaljbudgeten och verksamhetsplanen för nämnderna. I dessa dokument berättas hur verksamheten ska hantera situationen under hela nästa år. Vilka förändringar som måste inledas, genomföras, avslutas. På vilken punkt och i vilken enhet målsättningen inte längre kan stavas ”utveckling” – ska man tala om ”sträva efter bibehållen nivå” eller rakt ut om ”avveckling”?

Beskrivningen av årshjulet behöver kompletteras med att nämna kontrollstationerna: ”Boksluten” och MBL-förhandlingarna.

Två månader in på ett nytt år är det inte bara dags att inleda budgetarbetet inför nästa år, det är också tid att avsluta det gångna året. Innan det slutliga bokslutet har fullmäktige i maj och i oktober haft tillfälle att titta på två tertialbokslut, det första avser januari – april, det andra maj – augusti, och så bokslutet hela året.

MBL-förhandlingar sker också regelbundet. Första gången centralt i februari, när arbetsgivaren ”hela kommunen” förhandlar förslaget till ramanvisningar. Det föregår beslutet i kommunstyrelsen. Andra gången under april/maj, när de fackliga företrädarna ”nämnd för nämnd” tar ställning till underlaget som går från nämnden till kommunfullmäktiges budgetbeslut i juni. Och så en tredje gång, centralt, i början av juni. Då gäller det förslaget som strax skall hamna i fullmäktige för ett avgörande.

Rubriken ”Dags att tala högt och tydligt” vänder sig till politiken och till kommunens anställda. Inget annat än just den här budgetprocessen involverar så många förtroendevalda, ja egentligen alla. Visserligen är det kommunledningen, kommunstyrelsens ordförande, som har det tyngsta ordet, men här finns flera tillfällen under året för alla andra att komma med synpunkter.

”Högt och tydligt” ska inte begränsas till att begära ordet i det slutna nämndsammanträdet. Det ska gå att läsa, det bör finns avvikande skriftliga yrkanden, reservationer, anteckningar till protokollet, omröstningslistor. Det ska gå att höra när avvikande uppfattningar framförs i fullmäktiges offentlighet.

De anställda “på golvet” känner bäst till den verksamhet som hela budgeten handlar om. I första hand är det deras valda fackliga företrädare som får information och som skall ”förhandla”. Hur högt och hur tydligt facket talar är ju avhängigt stödet man upplever. Förs diskussionen på arbetsplatsen, formuleras kraven utifrån insikten ”visst ankommer det också på mig att säga ifrån”, då får raden som avslutar rutinmässig alla ”förhandlingar” en hel annan vikt.  Raden som talar om ”oenighet” med arbetsgivaren, kommunen.

Vid det senaste tillfället stod följande i protokollet: ”Eftersom den föreslagna budgetramen för 2021 inte är tillräcklig för de stora behov kommunen har och att konsekvenserna kan innebära kraftigt försämrad arbetsmiljö ställer sig Kommunal, Lärarnas Riksförbund, Lärarförbundet, Vårdförbundet, Vision, Ledarna, SSR och Akavia oeniga till förslaget om budget för 2021.”

Den 24 februari beslutar kommunstyrelsen om ramen inför 2022. När jag har sett handlingarna avser jag att återkomma.

Budgetdebattens sista vecka i riksdagen

Den Av rininslandi Budgetprocessen, RiksdagenLämna en kommentar

Det avgörande beslutet fattades redan 25 november – då beslutade den decimerade riksdagen att godkänna regeringens budgetförslag. Socialdemokraterna och Miljöpartiet ”är” regeringen men budgetförhandlingarna fördes med Centerpartiet och Liberalerna. Utgångspunkten är partiernas överenskommelse från januari 2019. I 73 punkter formulerades ett avtal. Där står vad man lovade varandra och vad som är undantagen inbördes strider. Men det finns gott om viktiga frågor som inte är med bland dessa 73 punkter.

Hela december har präglats av långa debatter i den folktomma riksdagens kammare. Budgetanslagen fördelades till 27 utgiftsområden. Varje område tillhör något av riksdagens utskott. Något utskott, t ex socialförsäkringsutskott hanterar fyra utgiftsområden i fyra separata betänkanden,

Utskottets uppgift är att fördela anslagen som tilldelades de enskilda utgiftsområdena genom det centrala beslutet 25 november. Det som kallas ”utskottets förslag” stöds i regel av S, MP, C och L. Men långt ifrån alltid, C och L kan ta ut svängarna.

Fyra oppositionspartier går fyra olika vägar.  Alla väljer att skriva antingen ett alldeles eget särskilt yttrande eller en egen reservation. M, KD och V föredrar genomgående att formulera sina egna tankar i särskilda yttranden, var och en för sig. SD reserverar sig ganska frekvent.

Texterna är inte särskilt långa. Man redovisar dels på vilket sätt man den 25 november hade velat ”spara på” eller ”utöka” regeringens anslag, dels beskriver man varför skillnaderna uppkom, på vilket sätt man ville stryka, minska eller förstärka vissa statliga anslag.

Många anslag är ju av stor betydelse för oss som verkar kommunalt. Det förekommer allt som oftast att ett parti lokalt klagar över att viss verksamhet inte får tillräckliga resurser. Samtidigt finns det svart på vitt att ”moderpartiet” i riksdagen i själva verket har förordat att strypa utdelningen. Det är inte fel att veta vad som har skrivits och sagts i riksdagen. Även om ordföranden i vårt fullmäktige gång efter annan undanber sig den delen av ett anförande som hänvisar till ”Stockholm” – ”vi är i fullmäktige i Vänersborg!”

”Skrivits och sagts” – alla betänkanden hamnar i riksdagens kammare och en debatt äger rum innan omröstningen. Utfallet av voteringen är känt i förväg, ändå är ledamöternas anföranden och replikskiften värda att känna till. Någon gång mycket förutsägbara, enstaka gånger lysande och inspirerande.  Det finns russin som kan plockas. I måndags debatterades i lite över tolv timmar utan avbrott – längst tid behövdes för två betänkanden från Försvarsutskottet. På eftermiddagen tacklades två betänkanden från Arbetsmarknadsutskottet och två från Socialförsäkringsutskottet avslutade en lång arbetsdag för riksdagens fyra talespersoner. 

Som illustration väljer jag att länka till dels det särskilda yttrande från Vänsterpartiet, dels till vår ledamots anförande i denna debatt. Arbetsmarknadsutskottets betänkande 2020/21:AU1 ”Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering”.

Självfallet, inget att tveka om

Den Av rininslandi Budgetprocessen, VänersborgLämna en kommentar

Riksdagen återkom idag efter juluppehållet. Redan i morgon onsdag är det årets första partiledardebatt.

Det är med viss förväntan som medierna kommer att bevaka debatten. Spekulationerna om hur länge januariöverenskommelsens fyra partier pallar för externt och internt tryck har varit igång ett tag.

Mitt intresse gäller i första hand sakfrågan – och den handlar denna gång om statens hållning mot kommunerna och regionerna. Finansieringen av verksamheterna brister, fler och fler tillgriper panikåtgärder för att få ner kostnaderna.

Att staten kommer att agera är ställt utom tvivel, det handlar nu om svaret på frågan ”när”? Det är bråttom! Skillnaden mellan att avvakta och besluta kring vårpropositionen någon gång i månadsskiftet april/maj eller att hantera en beslutsprocess genom en extra ändringsbudget ”nu” kan vara avgörande för hur enskilda kommuner klarar sig.

Vänsterpartiet lägger helt öppet fram sitt sätt att tänka. Jonas Sjöstedt kommer i debatten i morgon att ställa frågor till Stefan Löfven. Här Vänsterpartiets inlägg på partiets hemsida och den korta texten som argumenterar för ”nu”.

Vänsterpartiets förslag på 10 miljarder ger resultat, för Västra Götalands region visar Excel-filen ett belopp på 550 miljoner, för Vänersborgs kommun på 26 miljoner.

Vad ett sådant tillskott betyder borde vara ett samtalsämne för kommunens politiker. Igår kom kallelsen/inbjudan till upptaktsträffen inför budgetarbetet 2021. Den 3 februari träffas budgetberedningen som utgörs av fem ledamöter i kommunstyrelsens arbetsutskott, presidier från samtliga nämnder och några enstaka politiker från oppositionspartierna, som även i år kan följa överläggningarna från en insynsplats.

Dagen efter, 4 februari, träffas hela församlingen igen, nu gäller det ”uppdragsdialog inriktningsmål”. En intressant variant dock – under del av dagen är politiker på insynsplatserna uttryckligen ombedda ”att göra annat”.  Det är kommunstyrelsens ordförande, Benny Augustsson, som står för inbjudan och han har säkerligen tänkt sig något med denna förändring.

I övrigt blev det idag bekräftat att kommunledningen bestämde sig för Lena Tegenfeldt som ny kommundirektör, hon lär tillträda den 14 april.

Och i lokaltidningen TTELA fick vi också veta idag att Pascal Tshibanda kommer att arbeta som kommunikationschef i Katrineholms kommun.

Budget innan midsommar eller i november?

Den Av rininslandi BudgetprocessenLämna en kommentar

Kommunfullmäktiges ordförande lär inte få avsluta onsdagens sammanträde nästa vecka förrän framåt småtimmarna. Ganska många frågor ska avgöras, 42 punkter finns på föredragningslistan.

Punkt 37 har rubriken: ”Svar på motion om budgetbeslut i juni – är det bra?”

Beslutsförslaget är att avslå min motion.

I sammanfattningen av ärendet sägs inledningsvis: I motionen förordas en senareläggning av budgetprocessen med beslutsförslaget att ”kommunfullmäktige anvisar kommunstyrelsen att överväga en förändring av budgetprocessen i enlighet med vad som anförs i motionen”.

Det var en mycket snäll formulering. Jag hade nämligen begått ett fel som jag inte upptäckte förrän det var för sent. Mitt yrkande var: ”kommunfullmäktige anvisar kommunstyrelsen att överväga en förändring av föreslagen planering för MRP 2020 i enlighet med vad som anförs i motionen”.

I tjänsteskrivelsen sägs också, med all rätt; ”För att styra om budgetprocessen för Mål- och resursplan 2020, enligt motionärens intentioner så hade frågan behövt väckas långt tidigare.”

Motionen är skriven 2 januari 2019, första fullmäktige inställdes i år, därmed togs motionen emot 2019-03-20, remitterades till kommunstyrelsen som behagade överlämna motionen två månader och en dag senare till ekonomikontoret. Redan dagen efter, 2019-05-22, kom ekonomichefens svar till kommunkansliet. Nu, fem månader senare, återkommer motionen till fullmäktige för ett beslut.

Självfallet accepterar jag att det blir avslag, det var mitt eget fel.

Men i själva sakfrågan kommer jag från talarstolen att på nytt söka samtal med kommunledningen. Det finns ett flertal tunga skäl att överväga att låta budgetprocessen landa i ett beslut i november.

I september/oktober kom regeringens budgetproposition för 2020, i början av oktober kom fyra budgetmotioner från alla fyra oppositionspartier i riksdagen. Nu vet vi med mycket stor säkerhet vad som delas ut från staten till kommunerna och till regionerna. Och vi ser också vad som inte delas ut under 2020.

Sveriges kommuner och landsting, SKL, kom nyss med Ekonomirapporten oktober 2019. Där finns en omvärldsbeskrivning över kommunernas sätt att hantera den besvärliga situationen som nu finns nästan överallt. Där finns prognoser som har avsevärt högre träffsäkerhet än underlaget som fanns under våren 2019.

Visserligen ett sidospår, men mycket trassel i kommunikationen med Kunskapsförbundet Väst försvinner om Trollhättan och Vänersborg har samma almanacka i sitt budgetarbete. Att få Trollhättan att överge november kan vi glömma.

Huvudargumentet i Vänersborg är att ge nämnderna förutsättningar att i ett mycket tidigt skede planera sin egen budget och sin verksamhet för det kommande året. Håller detta? Jag ser inte att så är fallet.

Tittar t ex på kallelsen till socialnämnden nästa vecka – fyra månader efter fullmäktiges besked är man framme på punkten ”Information om åtgärder för att anpassa verksamheten till budgetram 2020”. I motsats till nästan alla andra punkter på dagordningen finns inget skriftligt underlag i utskicket inför mötet. Det är den första informationen, själva beslutet fattas i nämnden först i december.

Och naturligtvis ytterligare en tanke som talar för att skjuta på budgetbeslutet från juni till november. Det är nu som det inte längre går att dölja att gapet mellan intäkter och kostnader skenar, det är nu som frågan om att förstärka intäktssidan genom en förändring av kommunalskattesatsen möjligtvis hade fått gehör.