November är bättre

I gårdagens inlägg ”Inte helt som vanligt” nämnde jag min avsikt att ställa en fråga till kommunstyrelsens ordförande. Här först hela texten, därefter några länkar som ger bättre överblick över tidsplanen i kommunen och i Stockholm.

Fråga till kommunstyrelsens ordförande 

Senare ja – men varför oktober?

Samma dag som kommunfullmäktige möts, debatterar riksdagen regeringens ekonomiska vårproposition. Där och i fem extra ändringsbudgetar under mars och april finns mängder av beslut som direkt eller indirekt påverkar även vår kommuns ekonomi på intäktssidan. På kostnadssidan ser vi knappast längre att vi har grepp om allt som tillkommer under pågående undantagssituation.

Kommunstyrelsens ordförande fattade i slutet av mars på delegation ett föga överraskande beslut. Ekonomistaben meddelade: ”På uppdrag av kommunstyrelsens ordförande har ekonomikontoret tagit fram ett förslag till reviderad tidsplan för arbetet med mål- och resursplan 2021-2023. Den nya tidsplanen innebär att kommunfullmäktige fattar beslut om mål- och resursplan 2021-2023 i oktober 2020 i stället för i juni 2020. Senareläggning beror på det osäkra läget som uppstått med anledning av Covid-19.”

Tidsplanen innebär nu att handlingen görs klar på budgetberedningens sista sammanträde och skickas sedan via MBL till kommunstyrelsen och kommunfullmäktige. Dagen för detta sammanträde är fredag 18 september.

Bara tre dagar senare, måndag 21 september presenterar finansministern höstbudgeten, alltså regeringens förslag till riksdagen om hur det är tänkt att med början av budgetåret 2021 ”städa” bland alla tillfälliga anslag och ”återgå” till en mera normal hantering av statens finanser.

Det är ingen tvekan om att höstbudgeten kommer att påverka också vår kommun på avgörande sätt. Vi brukar få hjälp av SKR med att ta fram dugliga tolkningar och prognoser utifrån propositionen. Men allt detta sker efter att arbetet med vår budgethandling redan avslutats.

Ett stort antal kommuner har alltid valt novembermötet för beslutet kring mål- och resursplanen. I år uppskattas denna tidsplan säkerligen än mer.

Vänersborg har haft junimötet som riktpunkt och ändrar nu till oktober.

Min fråga blir därför:

När tidsplanen nu ändras, varför väljer vi inte november som slutpunkt?

Lutz Rininsland                                                             2020-04-12

Här den reviderade tidsplanen som kommunstyrelsens ordförande fastställde.

Här en länk till regeringens och riksdagens budgetarbete under en hektisk första halva av 2020 (och längre bak genom åren).

Här länken till hur det ”normalt” ser ut under ett budgetår.

Här riksdagens information om arbetet med anledning av Corona.

Slutligen riksdagens (preliminära) kalender fram till slutet av mandatperioden.

Nyfiken på svar

I april frågade jag samhällsbyggnadsnämndens ordförande om Vänersborg och Trollhättan planerade att gemensamt investera i ett nytt vattenverk. Här min interpellation och även det skriftliga svaret.

Var och en för sig. Det framgick tydligt och det anfördes också skäl till varför samverkan inte skulle sträcka sig för långt.

Ett halvt år senare ser jag anledning att fråga på nytt.  Här min fråga. Jag räknar med att få svar i kommunfullmäktige på onsdag.

Genomlysningen – hur blir det med den?

På onsdag är det kommunfullmäktige. Vid senaste sammanträdet i juni, i samband med budgetbeslutet för 2020, anförde åtskilliga ledamöter från de sex styrande partierna i Vänersborg, att visst hade kommunen problem med ekonomin, men nog skulle det vara möjligt att stå pall för alla utmaningarUppemot ett tjugotal gånger användes detta ord. Än fler gånger användes dock ett annat ord: Genomlysningen

Kommundirektör Pascal Tshibanda hade fått i uppdrag att genomlysa verksamheten för att skapa en effektivare och mer rationell förvaltningsorganisation. Visserligen hördes varningar från oppositionen, rättare sagt från oss ledamöter i Vänsterpartiet, att ha alltför höga förväntningar. Men det försäkrades gång efter annan att man hade anledning att tro på att uppdraget skulle leda fram till önskade resultat.

Nu finns inte längre Pascal Tshibanda på plats, varför jag väljer att ställa en fråga till Benny Augustsson, S, kommunstyrelsens ordförande. Här nedan min fråga som enligt reglerna kommer att få ett svar redan vid kommande sammanträde.

Fråga till kommunstyrelsens ordförande

Genomlysningen av förvaltningsorganisationen

I november 2018 beslutades i samband med mål- och resursplanen 2019-2021 att ge kommundirektören i uppdrag att genomlysa verksamheten för att skapa en effektivare och mer rationell förvaltningsorganisation. I budgetdebatten framkom att man riktade höga förväntningar på resultatet av denna genomlysning.

Kommundirektör Pascal Tshibanda genomförde en upphandling av externt konsultstöd.

Efter dialog med kommunstyrelsens presidium tilldelades konsultföretaget Public Partner AB uppdraget.

När kommunstyrelsen vid sammanträde 2019-05-08 beslutade att avsätta 450 tkr till kommundirektörens förfogande var tanken att ”en återrapportering till kommunstyrelsen kommer att ske i anslutning till avslutat uppdrag”.

Kommunstyrelsens beslut avvek från texten i tjänsteskrivelsen, som så vitt jag förstår, kommunstyrelsens arbetsutskott hade ställt sig bakom. Ovanstående mening återfinns inte i kommunstyrelsens beslut.

Istället finns en annan text från ett tilläggsförslag som godkändes: ”De 240 timmarna skall hanteras så effektivt som möjligt utifrån närvaron av berörda personer. Slutdatum ska dock vara senast den 1 november 2019.”

Med tanke på att berörd kommundirektör Pascal Tshibanda inte längre är närvarande, och med hänsyn till att endast sex veckor återstår till fastslaget slutdatum, vill jag ställa följande fråga:

Hur påverkas den nyss påbörjade konsultinsatsen av förändringen i förvaltningsledningen?

Lutz Rininsland                                                            2019-09-13

 

Vill vara seriös

På onsdag sammanträder kommunfullmäktige. Tanken är att den nyvalda församlingen slår fast hur Mål- och resursplanen för 2015 och investeringsplanen för 2015-2019 skall se ut. MRP-beslutet från i juni verkar bli bekräftat. Den tillträdande kommunledningen tycks inte ha för avsikt att tydligare peka ut vad som bör göras för skolan och vuxenutbildningen och hur man vill förebygga växande underskott på socialförvaltningens verksamhetsområde.

Däremot har det kommit en markering från ”minoritetsregeringen” S+C+MP att inget bostadsbyggande skall ske på det detaljplanelagda område Mariedal Östra. Istället slängs det fram ett utkast till ett planprogram för Onsjö Södra. Hittills har denna vändning inte kommenterats eller motiverats av förslagsställarna. På stan talar man öppet om att tillträdande ordförande i kommunstyrelsen, Marie Dahlin, S, lär ha uttryckt sin förhoppning om att förlora i en omröstning. Vad är det som händer? Vad är det som väntar Vänersborg?

Med tanke på hur lite som har gjorts och görs för det som behövs i första hand, byggandet av hyresbostäder, ställer jag en fråga till avgående ordförande, Gunnar Lidell, M. Hoppas verkligen på att överraskas av svaret. Tänk om något är på gång, tänk om det börjar lossna och vanligt folk med vanliga plånböcker ser att det i en framtid går att bo kvar i Vänersborg. 

En angelägen fråga om riktlinjer för bostadsförsörjningen

Att kommunledningen i Vänersborg inte präglas av handlingskraft går till nöds att förklara med att man befinner sig i minoritet. 20 ledamöter i ett fullmäktige om 51, inte så mycket att komma med. Men M, FP och KD biträds i regel av en samlad trupp ledamöter från S och C. För det mesta är det 35 ledamöter som gång efter gång har samma uppfattning. Alla förutsättningar att kommunens verksamhet skall gå som på räls.

Men kommunledningen verkar ha lätt för att hoppa över sådant som åligger kommunen, verkar blunda för ”jobbet som ska göras – och att jobbet ska göras rätt”.

För någon vecka sedan kom beskedet från SCB:s befolkningsstatistik: Folkmängden i Vänersborg hade ökat under 1:a halvåret 2014 med inte mindre än 386. Födelseöverskottet var plus 27, flyttningsnettot totalt plus 359. Delar man upp flyttningsnettot, så är siffrorna för ”eget län” minus 42, för ”övriga landet” minus 9 och för ”utlandet” plus 410.

Strax efteråt kom notisen på kommunens hemsida: ”Nya bostäder på gång”. Det slog inte redaktören att det föreligger dålig överensstämmelse mellan utbudet och vilka som utgör huvuddelen av de bostadssökande. 

I dagarna följde lokaltidningen TTELA upp byggplanerna ”Planer på hem för 5000 personer”. 

Som ledamot i kommunstyrelsen och i kommunfullmäktige känner jag till hur processen egentligen ska gå till. Därför min fråga till kommunstyrelsens ordförande som jag ställer vid kommunfullmäktige i morgon.