Sista kommunfullmäktige innan valdagen är avklarat. Vart fjärde år upprepas detta. Samtidigt som partiernas vallöften försöker fånga väljarnas uppmärksamhet, gäller det att ro i land några obekväma frågor. Sådant gör man i Vänersborg alltid på samma sätt: Antingen är det Moderaterna som sluter upp bakom Socialdemokraterna eller också är det tvärtom. Fortfarande slickar S sina sår från fadäsen i september 2010, när man tappade 9 av sina tidigare 21 mandat. Så nu håller man ihop, S i ryggen på M, i förhoppningen att kunna smyga sig förbi

Det första ärendet gjorde det tydligt: Kommunfullmäktige hade att välja mellan två förslag till yttrande till kammarkollegiet i Stockholm. Det ena visade respekt för familjerna som har vänt sig till kammarkollegiet för att få stöd för en ansökan om ändrade gränser mellan Vänersborg och Trollhättan. Förslaget ansåg att det fanns beaktanvärda synpunkter, men lovade också att Vänersborgs kommun kunde bli bättre på att leva upp till förväntningarna och ville med detta överlåta till kammarkollegiet att döma. Det andra förslaget uttalade att fördelarna med ändring av gränsdragningen är ringa i jämförelse med nackdelarna, hade inget positivt att säga om invånarnas egna initiativ och föregriper dessutom kammarkollegiet som är den rätta instansen att hantera denna ansökan.

Endast Vänsterpartiet och Miljöpartiet anförde något från talarstolen, förtydligade att man måste göra allvar av det som sägs av ”alla” i valrörelsen, ”vi är här för dig”, ”Du bestämmer”, ”vi lyssnar på dig”, etc. Kan man tänka sig, inte någon gick upp för att tala för det andra förslaget. Inte någon. Men vid omröstningen höll man handen, ja händerna, M, FP, KD, C, S, VfP och SD. (Vill vara rättvis, en ledamot från S avstod i omröstningen).

Andra pinsamheter under kvällen: Kommunstyrelsens ordförande påstod att den planerade renoveringen av gymnasieskolan är det första stora arbete som görs sedan skolan byggdes. Fel, när 60-talets dumheter med platta tak rättades till i slutet av 80-talet så var det en investering i klass med gårdagens beslut. Och igår var det alla som i valrörelsens tider klappade sig på axeln för så mycket välvilja att investera för våra ungdomars bästa. Ihåligheten ekade – de sista 18 månaderna har Kunskapsförbundets ledamöter avsnoppats vid alla försök att vilja ha förståelse för sina försök att ändra på underbudgeteringen. Vi skulle behöva en valrörelse varje år!

Av rena farten avslöjades också att en del av valmaterialet som Moderaterna kör med 2014 egentligen hör hemma 2022 eller 2026. ”Är det något fel att vara visionär?” yttrade kommunstyrelsens ordförande. Visst inte, men offra då en extra slant för att komplettera era annonser med upplysningen vilket decennium ni ser möjlighet att komma till skott, annars känner sig nog några väljare lurade.

Nu blir det en sista gång med det gamla gänget den 14 oktober – redan den 22 oktober samlas det nyvalda fullmäktige. Det finns hopp!