När kommunfullmäktige i juni fattade beslut om Mål- och resursplanen för 2015 och framåt, var det endast minimala skillnader i några frågor som skilde de två huvudförslagen åt. Vänsterpartiets grupp med åtta ledamöter ställde sig bakom Socialdemokraternas förslag. Vi skrev också en reservation där vi uttryckte vår förväntan att ett bra resultat i kommunalvalet i september 2014 skulle öppna för en kraftsamling för en bättre politik.

Just nu tycks det mesta luta åt att det blir en stor besvikelse, Socialdemokraterna har bildat allians med tre småpartier utan att för den skull nå upp till egen majoritet. Under mandatperioden hade M en knapp ledning i minoritet och överlevde tack vare S som i nio av tio ärenden ställde sig sida vid sida med M. Nu tycks det bli tvärtom, av alla uttalanden att döma. S räknar med att stödet från M kommer i en eller annan form, bara att förslagen inte är V-märkta.

Då kan det bli rent ut sagt tokigt. Den som hörde korridorsnacket hur S talade om Miljöpartiet och det lilla lokala Välfärdspartiet de sista fyra åren, och den som undrar vem som fick betala vad till vem för att fyra partier i alla fall inledningsvis kan hålla varandra  i handen, den förstår bland annat den enorma kullerbytta som krävdes i följetongen Mariedal Östra. Jag kunde inte låta bli att beskriva eländet i min reservation i kommunstyrelsen.