Kategori: Arbetsmarknadspolitiken

Lek med arbetsförmedlingen?

Den Av rininslandi Arbetsförmedlinngen, ArbetsmarknadspolitikenLämna en kommentar

Jag vågar mig på ett påstående: Socialdemokraterna ser inte den pågående förändringen av arbetsförmedlingen som något positivt.

Men det är den socialdemokratiska regeringen som driver på reformen.

Än finns en majoritet i riksdagen som stödjer processen, steg för steg. Endast om regeringen spricker eller om de fyra partiernas överenskommelse upphör att gälla, finns hopp att kunna sätta stopp.

I december 2019 vände jag mig för andra gången till kommunstyrelsens ordförande. Benny Augustssons tydliga besked som svar på min interpellation ”Uppdatering:  Arbetsförmedlingen i Vänersborg” var följande: ”Det vi kan tro utifrån vad som är sagt idag är väl att vi kanske får upp skyltarna igen för en arbetsförmedling i Vänersborg där det på sin höjd kan finnas en kundmottagning som sedan kommer att hänvisa till privata aktörer som då kommer att titta på kundval, rustning och matchning mot arbetsmarknaden.”

Ett halvt år senare lämnade myndigheten Arbetsförmedlingen sin rapport till regeringen: ”Lägesbeskrivning – Arbetsförmedlingens lokala närvaro 2020-06-15”.

Vänersborg nämns i bilaga 3 under rubriken ”Sammanställning 132 orter med arbetsförmedlingskontor aktuella för avveckling enligt beslut 2019”.

Följande anteckningar görs för Vänersborg:

  • AF-kontor avvecklas enligt tidigare beslutad plan 2020-01-01
  • Servicekontor på orten (ja eller nej) – ja 
  • Form av ändamålsenlig lokal närvaro – närliggande kontor
  • Överenskommelse och/eller avtal som kan möjliggöra varaktig lokal närvaro finns (Ja/Nej) – ja

Då kan vi gå direkt på den sista punkten – överenskommelsen. Sedan 1 juni 2020 gäller tills vidare: ”LOKAL ÖVERENSKOMMELSE OM SAMVERKAN FÖR TROLLHÄTTAN, VÄNERSBORG OCH GRÄSTORP”. Utöver namnteckningar från tre kommunledningar är det chefen för Arbetsförmedlingen Fyrbodal som står för en överenskommelse med syfte ”Genom samverkan utifrån lokala behov, långsiktigt och varaktigt minska långtidsarbetslöshet i ovan nämnda kommuner”.

Jag vet inte om texten följer en gällande nationell mall eller om texten togs fram av våra kommuner tillsammans med arbetsförmedlingen. Med punkterna ”Syfte”, ”Övergripande mål” och ”Målgrupp” klargörs svaren på frågorna ”Vad och varför samt för vem”.

Punkt 5 ”Lokal modell” svarar på frågan ”Hur gör vi?”.: ”Parterna åtar sig att arbeta enligt den i bilaga 1 beskrivna modellen. Bilaga 2 beskriver planerade och pågående jobbspår med dess innehåll och utformning. Bilaga 3 beskriver begränsningar i samlokalisering under rådande exceptionella läge.”

Handlingen på fyra sidor fick jag från socialförvaltningen. Nämnda bilagor fanns inte där. Hittills har jag fått hjälp med bilaga 1 från kommunstyrelsens förvaltning, semestern gör att jag får vänta på de andra två ett tag till.

Jag chockades när jag läste bilaga 1. Mest över det jag såg, men också när jag upptäckte att jag hade helt försummat att lägga ihop 1 och 1.

När Benny Augustsson besvarade min interpellation i december, nämnde han ”kundval, rustning och matchning”, som i debatten förkortas KROM.

Vänsterpartiets Ali Esbati hade i mars i en interpellation i riksdagen efterlyst arbetsmarknadsminister Eva Nordmarks synpunkter på just den delen, KROM, i den pågående reformeringen av arbetsförmedlingen.

Jag bloggade om debatten, den var klargörande. I ett mail till Ali Esbati uttryckte jag mig så här: ”Eva Nordmarks blick säger egentligen: sluta, du och jag vet att du har rätt, vi kommer någon gång i framtiden att tillsammans rätta allt det här som jag nu tvingas till.”

Vad jag inte fattade då och upptäckte först nu i denna bilaga 1: Vänersborg och Trollhättan tillhör dessa utvalda 32 kommuner där konceptet KROM skall få lov att prövas. Nu har jag läst på [sida 8 och 9, fast där talas om ROM] och jag känner stort obehag. Jag har också googlat och inhämtat information om vilka enskilda entreprenörer som söker att tas med i laget ”fristående arbetsförmedlare”. Visserligen låter texten på deras hemsidor insmickrande, man tror sig ha att göra med ideella krafter som medmänskligt bryr sig om den som behöver handledning på en stenhård arbetsmarknad. Men ingen ger sig in i ett KROM-äventyr om det inte skulle finnas något att vinna.

Temat ”arbetsförmedlingen” har högsta aktualitet. Just idag publicerar SVT på sin nyhetssida en signal hur det ser ut hos arbetsförmedlingen.

Och regeringen har skickat ut utredningen ”Kommuners medverkan i den statliga arbetsmarknadspolitiken” på remiss. Senast den 13 november anmodas alla tillfrågade myndigheter, kommuner [så även Trollhättan] och andra aktörer att lämna synpunkter. Därefter får vi se om regeringen går vidare med en proposition. Eller om en helt annan politisk verklighet gäller.

Jag upprepar: Inte heller socialdemokraterna ser den pågående förändringen av arbetsförmedlingen som något positivt. Men än så länge är det just det som den socialdemokratiska regeringen arbetar med.

Bra rapport, bra sammanställning

Den Av rininslandi ArbetsmarknadspolitikenLämna en kommentar

Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har många uppgifter. Det lönar sig att någorlunda regelbundet klicka fram Rapporter och skrifter. 

För två veckor sedan kom rapporten Kommunala perspektiv på arbetsmarknadspolitikens omläggning.

På SKL:s hemsida presenteras rapporten: ”Arbetsmarknadspolitiken befinner sig i en stark förändring våren 2019. I rapporten redovisas kommunernas perspektiv utifrån en enkätundersökning. Arbetsförmedlingen har svårt att leverera i flera delar av sitt uppdrag vilket riskerar att drabba de med mer omfattande behov särskilt. Det innebär också en övervältring av arbetsuppgifter och kostnader från staten till kommunerna. Regeringen och Arbetsförmedlingen behöver säkra genomförandet av arbetsmarknadspolitiken åren 2019-2021 med ett gott stöd till arbetssökande och arbetsgivare i hela landet. Kommunernas och regionernas roll behöver tas tillvara och utvecklas i den nya arbetsmarknadspolitik som nu tas fram.”

Det får mig att tänka på en interpellationsfråga jag ställde till socialnämndens ordförande i april: ”Hur påverkas socialnämndens verksamhet?” Jag fick ett tillfredsställande svar, även om socialnämndens ordförande med all rätt anmärkte, att det var mycket vi inte hade klarhet över vid tidpunkten när vi förde debatten.

Sedan dess har statsrådet med ansvar för arbetsmarknadsfrågor, Ylva Johansson, yttrat sig åtskilliga gånger om olika steg som behöver tas under omställningsprocessen. Ylva Johanssons politiska bana började med att under en mandatperiod som riksdagsledamot för VPK handlägga utbildningspolitiska spörsmål. Nu finns kanske ingen anledning att påminna om hennes insats när vårt parti gick med på att skolan kommunaliserades. Däremot vill att anknyta av ett annat skäl.

Idag finns ingenting kvar av den glöden som en gång utmärkte hennes politiska gärning. När hon presenterar ”arbetsmarknadspolitikens omläggning” i enlighet med januariöverenskommelsen, så anar man mellan raderna att hon som ett antal andra socialdemokratiska statsråd presenterar enskilda förslag utan all entusiasm.

Vad detta skall leda till är väl ingen som vet idag. Att det kan gå riktigt snett vill ingen hoppas, riskerna för alla berörda är kostsamma. Därför är det extra bra att se hur SKL tillvaratar kommunernas intressen.

Rapporten hjälper till att bättre förstå vad som är på gång och vilka konsekvenser omställningen kan föra med sig. Om inte alla, så bör i vart fall ledamöter i kommunstyrelsen, socialnämnden och direktionen för Kunskapsförbundet ladda ner rapporten.

Kritisk bevakning är en uppgift för Vänsterpartiets riksdagsledamöter. Det kommer att bli ett antal motioner när regeringens förslag läggs fram som propositioner. Än är det utredningar som pågår och nya utredningsuppdrag som tillkommer steg för steg. Även här hjälper rapporten från SKL till att se hur sammanhanget är mellan olika delar av processen.