En häftig vecka framöver

Det viktigaste kommer väl sist. Jag har läst allt som hittills är underlaget för Vänsterpartiets kongress 10-12 januari 2014 i Stockholm. Men motionerna och partistyrelsens texter kring motionerna återstår. I slutet på veckan bör allt dyka upp på partiets hemsida. Inga papper här inte! Annat var det på kongressen 1984, min första och hittills enda kongress där jag tillhörde delegationen från Älvsborg. Vi samlades i riksdagens kammare, pärmarna och travar av tryckta handlingar på varje plats. Efteråt lyckades de borgerliga partierna få genom ”att aldrig igen” skulle något parti få låna riksdagens plenisal för en kongress, det måste ha svidit att dag efter dag se TV-bilderna från riksdagen, där dåvarande VPK hade ”tagit över”.

Nu alltså en gång till. Det är andra tider men fortfarande känns det som att det borde kunna bli sant: Efter nästa val finns Vänsterpartiets ledamöter inte längre på ”oppositionsbänken” i riksdagen. Jag är nyfiken i vilken roll och på vilken plats jag kommer att se Jonas Sjöstedt. Då, 1984, var det bara ett år efter dess att jag som studievägledare på dåvarande Gymnasieskolan i Vänersborg (nu Birger Sjöberggymnasiet) fanns på Jonas sida när han ville ”hoppa av” från ”S” efter bara två av tre årskurser. Lärarkollegiet (med få undantag) var motståndare: ”En sådan elev skall väl inte hoppa av!” Men han gjorde det och gav sig ut i världen, det blev Kambodja och Vietnam först om jag minns rätt.

Men först mycket på det lokala planet, måndag kommunstyrelsen, onsdag kommunfullmäktige och torsdag socialnämnden.

Kommunstyrelsen bjuder på blandad kompott, ett antal formella rutinärenden men också några viktiga beslutsärenden. Dessutom ett antal dokument som det gäller att spara för senare bruk. Bland besluten är det främst ”ägardirektiv för Vänersborgsbostäder AB” samt tillhörande ny bolagsordning. Det kan bli ett knappt beslut och en test på hur allvarligt Miljöpartiet i Vänersborg känner sig bundet i sitt nya vänskapsförhållande med Moderaterna. Ägardirektiven kommer upp efter en remissrunda som varade i två hela år, den nya politiska situationen i kommunen uppstod för två månader sedan.

Behandlingen av en motion som James Bucci, Stefan Kärvling och jag hade lämnat in våren 2012 finns också med på ärendelistan. Kommunfullmäktige biföll tidigare Vänsterpartiets förslag om ”öppna sammanträden” och nu gjordes en snabbutredning ”hur det kan gå till”. Varpå utredningen tar en ny remissrunda till samtliga nämnder och ett slutligt avgörande kan i bästa fall komma vid ett av mandatperiodens sista sammanträden.

Bland dokumenten att ”spara” finns Översiktsplanen för grannkommunen Trollhättan. ”Vi” i Vänersborg kommer att besluta ”inga synpunkter på förslaget” medan det fortfarande mullrar i Trollhättan, där flera grupper upplever att planeringen går ut över värdefulla naturmarker. Ärendet som sådant påminner mig om att jag under tre år vid ett flertal av mina frågor till kommunstyrelsens ordförande, Gunnar Lidell (M), har fått samma svar: ”Bra fråga! men det behandlar vi i vår kommande översiktsplan.” Även på det lokala planet borde Vänsterpartiet kliva ur rollen som opposition och göra anspråk på att ”leda kommunen”. Det borde ju inte vara omöjligt, senast vid valet 2010 fick vi 14,99 % av rösterna och 8 av 51 mandat i fullmäktige. Än bättre kan vi!

Har Marika Isetorp rätt?

Jag läser Marika Isetorps blogg och ser att hon yttrar sig under rubriken ”Kärvling har fel”. Självklart känner jag mig själv träffad. Stefan Kärvling och jag brukar regelbundet stödja varandra, konsultera varandra och rätta varandra när det är nödvändigt. Nu ser jag att jag missade på en detalj: Stefan Kärvling uttryckte sig otydligt om en framtida investering som inte fanns upptagen i budgetunderlaget. Nu läxas Stefan upp av Marika Isetorp, som kan förklara att Gläntan inte hamnar i kommunens exploateringsplan eftersom huset ”ägs” av AB Vänersborgsbostäder. Marika Isetorp har rätt. Sedan är kanske det lilla tillägget på plats: VBAB ägs till 100 % av Vänersborgs kommun.

Vart är Miljöpartiet på väg? Hur länge tillåter Miljöpartiets medlemmar och sympatisörer detta ske?

Stefan Kärvling är inte ledamot av socialnämnden. Därför ställer han många frågor för att vara säker på att han förstår fast han inte har förstahandsinformation. Det han känner bäst till är barn- och ungdomsnämnden där han är ledamot. Det är också Marika Isetorp. I denna nämnd röstade Marika Isetorp och Stefan Kärvling i april för ett tillskott till förskolan och skolan med 20 miljoner kronor. Stefan Kärvling stod kvar vid sin uppfattning. Marika Isetorp inte. I kommunfullmäktige var ”hållbarheten” högsta bud för henne och då kunde hon samsas med andra som gav barn- och ungdomsnämnden 19,946 miljoner kronor mindre än det hon yrkade någon månad tidigare.

Tillbaka till socialnämnden. Där finns varken Stefan eller Marika. Där har jag en plats, jag var förresten första gången med i nämnden 1982. Fortfarande ställer jag frågor i nämnden, många frågor för att jag vill förstå och för att jag vill fatta rätt beslut.

För bara något år sedan beslutade socialnämnden om en ”boendeplan” där vi yttrade oss om läget och om utvecklingen ett tiotal år framöver. En mycket seriös plan som baxades hela vägen upp och i slutet ställde sig kommunfullmäktige enhälligt bakom planen. I planen finns Gläntan med. Gläntan är ett av fem äldreboenden. Kommunen har, under fem, sex år, ”byggt om och till” tre av dessa, i tur och ordning Eken, Linden och Björken. För att vara effektiv ordnades det smidiga övergångar från ett bygge till nästa. Gläntan och Solbacka skulle enligt boendeplanen fullgöra kvintetten. Men kedjan bröts 2011 när kommunledningen inte beviljade socialnämnden begärda tillskott för att betala högre hyror för det fjärde huset till VBAB, som står som ”ägare” och som förhandlar med byggentreprenören. Får inte socialnämnden tillskott, kan socialnämnden inte betala högre hyror efter dess att bygget är inflyttningsklart. Kan socialnämnden inte lova VBAB att betala högre hyror, kan VBAB inte ta på sig att ”bygga om och till”. Ekvationen måste ju gå ihop,

2012 fick socialnämnden ett nytt och rejält sparbeting för 2013. Socialförvaltningen bedömde att man ville föreslå ett djärvt ingrepp i verksamheten: Att lägga Gläntan i malpåse. Detta istället för att spara och förändra här och där och på det flesta områden enligt osthyvelsprincipen. ALLA I NÄMNDEN OCH I FÖRVALTNINGEN VISSTE ATT DETTA FÖRSLAG ENDAST TOGS FRAM EFTERSOM KOMMUNLEDNINGEN BEGÄRDE ATT MÅNGA MILJONER SKULLE SPARAS INOM SOCIALFÖRVALTNINGENS VERKSAMHET. Inte av något annat skäl. Absolut inte för att äldreomsorgen hade för många platser som förblev lediga.

Vid den tidpunkten (september 2012) fanns en förhållandevis optimal lösning. Gläntan skulle tömmas och en omflyttning till intilliggande Björken skulle ske precis vid tidpunkten våren 2013 när byggfolket överlämnade ”nya Björken”. Men nämndens majoritet sade nej till förslaget, Miljöpartiet och Välfärdspartiet röstade tillsammans med S, V och C mot förslaget om ”malpåsen” för Gläntan.

Juni och september 2013 var tidpunkter i budgetförhandlingarna då ett avgörande skulle komma inför 2014. Ingen som helst tvekan, tidpunkten för en eventuell godtagbar lösning var för länge sedan passé, men återigen och även detta kommande budgetår pressades socialnämnden hårt av kommunledningen. Kommunstyrelsens ordförande Gunnar Lidell kom med ett flertal från varandra avvikande förslag, den ena gången slogs det fast att Gläntan skulle läggas ner, den andra inte, men det avgörande majoritetsförslaget beseglade Gläntans öde. Miljöpartiet och Välfärdspartiet avgjorde frågan.

När det gäller Välfärdspartiet så skedde det med full insyn, partiledaren Morgan Larsson är ledamot i socialnämnden. Han vet vad han gjorde och han får väl förklara för sina väljare varför Välfärdspartiet lierade sig med Gunnar Lidell i ett skede där Gunnar återigen hade svängt. Marika Isetorp saknar insyn. Sådant gör att man som politiker normalt borde vara återhållsam med kommentarer och påståenden. Marika väljer istället devisen ”angrepp är bästa försvar”.

Det finns anledning att också granska Marika Isetorps tankar om budgeten och lånade pengar, men det får anstå till ett kommande inlägg. Nu kan jag bara konstatera att Marika Isetorp har rätt när hon anmärker på en marginell felaktig formulering i en debattartikel. Samtidigt kan jag bara slå fast att i den stora frågan, nedläggningen av äldreboendet Gläntan, borde hon ha en del besvärligheter framför sig. Vilken väg väljer Miljöpartiet, är det vägen som Marika Isetorp anvisar?

Tänk om … får man lov att spekulera?

Det är spännande att vara ledamot av kommunstyrelsen. Och det är roligt att känna sig påläst inför ett sammanträde. Efteråt går det oftast inte att bara stänga av. Tankarna finns kvar och går tillbaka till mötet: ”Hur var det de sade? Hur var det de menade? Varför gjorde de så där? Tänk om …”

I morgon lämnar jag in en reservation som pekar på just en sådan situation där jag i efterhand upptäcker hur jag spekulerar och misstänker att det kunde ha blivit på annat sätt om …

Läs min reservation om AFA-miljonerna och Gläntan.

Ingen framtid här inte

När jag startade denna blogg valde jag som tema ”Tankar för framtiden”. Det var då det, nu stundar det andra tider. Flertalet av mina inlägg gäller ju den kommunala politikerscenen. Där kom jag in 1982 och finns fortfarande med.

Bland alla 3548 motioner som inkom till riksdagen under den allmänna motionstiden finns kanske min dom – vinner motionen gehör får jag i bästa fall finnas kvar som passiv åskådare.

Läs och häpna: ”Dagens valsystem tillåter att icke-svenska medborgare röstar i kommunala och regionala val.” … ”Att de som inte ens är svenska medborgare ska ges sådant inflytande, även om det bara är lokalt, är oacceptabelt.”

Och efter ytterligare några rallarsvingar kommer slutklämmen med yrkandet om en förändring av lagtexten:

”2 § Rösträtt vid val av ledamöter och ersättare i kommunfullmäktige har den som är folkbokförd i kommunen, senast på valdagen fyller 18 år och är medborgare i Sverige.”

Vem är denne Kent Ekeroth som står för denna motion och ett femtiotal liknande därtill?

Lutz Rininsland, folkbokförd i Vänersborg sedan 1975, 73 år gammal på valdagen i september 2014 – men fortfarande tysk medborgare

Vänersborg? Ja, Vänersborg!

Tänk vad mycket positivt som finns att berätta. Och så använder jag mig av bloggspalten för att ösa några droppar galla. Det är så irriterande.

Ta tre minuter och begrunda följande: I förra veckan samlades fullmäktige klockan 16:30. På våra bord fanns ett häfte med handlingar som utgjorde sista punkten på dagordningen Övriga ärenden såsom meddelanden, motioner, interpellationer, frågor, avsägelser m m. Handlingar i dessa ärenden läggs på sammanträdesbordet”.

I häftet fanns bl a fyra frågor, två från Stefan Kärvling och två som jag själv hade ställt. För samtliga fyra frågor redovisar protokollet följande: 

”När aktuellt ärende skulle presenteras för Kommunfullmäktige hade klockan hunnit bli 23.30 och åtta ärenden återstod att behandlas.
Lutz Rininsland (V) yrkade att frågan skulle ändras att vara en interpellation samt att
ärendet skulle behandlas vid kommande Kommunfullmäktige.
Ordföranden redovisade skillnaden mellan fråga och interpellation samt ställde under proposition om frågan kunde ändras att vara en interpellation som kunde tas upp vid kommande sammanträde med Kommunfullmäktige.” 

Javisst, ”under proposition”, det vill säga fullmäktige fick avgöra vad som skulle gälla: a) ordförandens förslag att frågorna skulle behandlas som ”frågor” vid nästa möte eller mitt förslag att frågorna skulle behandlas som ”inkomna interpellationer” vid nästa möte. Ordföranden (och jag själv) överraskades av att det blev bifall för ”fel förslag”.

Säg den glädjen som varar längst. För ordföranden hade ett sista kort i rockärmen . I protokollet står beslutet: ”Kommunfullmäktige beslutade att frågan ändras att vara en interpellation och att denna tas upp vid Kommunfullmäktiges sammanträde 2013-10-30 då interpellationen ges den behandling det innebär.”

Vad innebär detta på ren svenska? Jo, våra frågor från slutet av september tas upp i slutet på oktober och ordföranden kommer då att fråga fullmäktige om interpellationerna får framställas. Självfallet kommer fullmäktige att säga ja, det har man ju redan gjort genom den nyss redovisade omröstningen.  Och när fullmäktige har sagt ja för andra gången i slutet på oktober  då avslutar ordföranden med att förkunna att behandlingen av interpellationerna kommer att ske vid nästkommande möte i slutet på november.

Så är det i Vänersborg. Tänk att riksdagen nyss fått på sitt bord en proposition med titeln VITAL KOMMUNAL DEMOKRATI.

Allt på en gång

Några ansträngande dagar framöver.

Tisdag en heldag med Kunskapsförbundet – först delårsbokslutet per augusti med prognosen för årets underskott som blir mindre än vi befarade tidigare, nu stannar det vid cirka 19 Mkr. Sedan diskussionen kring ”rapporten”, vill säga underlaget för de tuffa beslut som ska fattas den 22 oktober. Just nu är det många frågetecken kring uppgifterna i rapporten. Jag lyckas inte med att räkna lika generöst som konsulten som räknade hem större effektiviseringsvinster än det som jag tror är realistiskt. Å andra sidan får jag inte ens betalt för att läsa rapporten, i motsatsen till vad som står på fakturan hos den som skrev rapporten. Vår konsult är Kess Simmasgård.

Onsdag lyssnar jag på förmiddag till Michael Anefur, regeringens samordnare för frågor som berör ”hemlöshet”. På eftermiddag är det kommunfullmäktige. Någon gång på sena kvällskvisten ber jag Gunnar Lidell (M) att svara på en fråga jag ställer till honom, min andra fråga riktar jag till Christer Thobiasson (M), ordförande i samhällsbyggnadsnämnden. Två olika frågor, verkligen.

Torsdag tidigt är det socialnämndens sammanträde. I direkt anslutning följer ett extra möte för socialutskottet.

Är påläst och känner mig ganska lugn. Vill dock inte neka att det är en stor ansträngning att hålla koncentrationen uppe när sammanträdesdagarna infaller så tät efter varandra.

En fråga – men inget svar

Det var debatt i riksdagen igår, budgetdebatten. Det förekommer ”anföranden”, ”repliker” och ”replikskiften”. Det ställs frågor – men det blir sällan något svar. Tack och lov är det dock inte alltid så illa som följande exempel visar. Ulla Andersson (V) ställer en fråga till Nils Åsling (C) i anslutning till hans anförande: ”Men varför, Per Åsling, ska 1,2 miljoner elever enbart få 15 kronor per elev till läxhjälp medan de som har rika föräldrar faktiskt får mellan 1 500 och 3 000 kronor per skalle? Varför gör ni så?

Läs hela det korta replikskiftet.

Rätt och fel av (S)

Läser i lokaltidningen TTELA ett debattinlägg skrivet av den socialdemokratiske politikern Kenneth Persson ”Cyniskt spel med människor”. Jag uppskattar Kenneth Persson, inte minst genom det samarbete vi har i socialnämnden.  I artikeln målar Kenneth med starka färgar, han tar ut svängarna i argumentationen. Lite väl mycket kanske men jag anar varför han gör så. Det är nämligen tyvärr hans eget parti som på ett avgörande sätt har bidragit till att äldreboendet Gläntan kommer att läggas i malpåse efter fullmäktiges beslut nästa vecka.

I september 2012 fick socialnämnden ett förslag från socialförvaltningen hur kommunens besparingsbeting inför 2013 kunde hanteras. ”Gläntan” var den största enskilda posten som skulle minska utgifterna. Vid den tidpunkten syntes förslaget om ”malpåsen” väl genomtänkt från förvaltningens sida. Det framgår av reservationen som ordföranden Tove af Geijerstam (FP) gav till protokollet. För den borgerliga gruppen i socialnämnden förlorade omröstningen. Då i september 2012 hade Miljöpartiets ledamot Anna-Karin Sandberg och Välfärdspartiets Morgan Larsson samma uppfattning som S, V och C. (Kenneth Persson var förresten förhindrad att delta i sammanträdet.)

I april 2013 lade socialförvaltningen fram samma förslag, denna gång gällde det att hitta besparingar i verksamheten inför 2014 för att bemöta kommunledningens tuffa krav.  I april fanns en rad tveksamheter om det fortfarande fanns ”goda motiv” som kunde rättfärdiga att lägga ner Gläntan. Så egentligen borde majoriteten varit given. Men då hände något märkligt som jag tills idag inte har begripit mig på. Socialdemokraterna och Centern förklarade unisont att partierna inte deltar i beslutet kring budget 2014. Ett ställningstagande skulle först komma i slutet på maj i kommunstyrelsen. Kenneth Persson fanns på plats, Kenneth Persson accepterade i god ordning partipiskan – inte ett ord i debatten utöver ”deltar inte”.

Det var då den borgerliga minoriteten såg sin chans. Fast man hade inget som egentligen kunde motivera det drastiska nedskärningsbeslutet, fast man knappt hade något att erbjuda i en förhandling så fångades Miljöpartiet och Välfärdspartiet. Efter dessa två partiers helomvändning ser det så ut att Gunnar Lidell (M) nu har en knapp majoritet med 26 av 51 fullmäktigeröster bakom sin linje: Det är inte verksamheten, det är inte verksamhetens innehåll och betydelse för människor som är avgörande, det är ”siffrorna under strecket” som ska stämma är hans politiska budskap.

Jag delar Kenneth Perssons uppfattning att beslutet om en nedläggning av Gläntan, om än tillfälligt på kortare eller längre tid, är fel beslut. Men frågan till Kenneth Persson kvarstår: Var det inte möjligt att förhindra detta?

Åter igen många bollar i luften. Vad kommer först, vad kan vänta?

Fullmäktige 25 september uppvisar en lång ärendelista men det är debatten om Budget 2014 som dominerar. Visserligen är utgången redan i förhand given, eftersom såväl Miljöpartiet och Välfärdspartiet gjorde helomvändning. Uppslutning och gemensam sak med de tre borgerliga partierna M, FP och KD betyder att tidigare utfästelser har övergivits. Vår avsikt är att be om en förklaring varför det blev så.

Våra frågor hänger ihop med våra egna yrkanden som förespråkar en offensiv satsning och ett stopp till fortsatta nedskärningar i verksamheter som är grunden för välfärden för våra barn och ungdomar, som är av betydelse för våra äldre. Vi vet varför vi äskar förstärkningar i den kommunala budgeten. Vi kan stå för varje punkt i vårt förslag.

Dagen innan, 24 september, sammanträder Kunskapsförbundets direktion. Sedan igår finns ”rapporten” som är underlaget för svåra och avgörande beslut för all gymnasial utbildning i Vänersborg och Trollhättan. I underlaget finns mycket tunga förslag som ledamöterna måste ta ställning till. Samtidigt innehåller rapporten ”allt” som har framförts under sommaren av alla som har velat yttra sig om den tilltänkta förändringen. Tuff läsning, tuffa beslut som fattas i slutet på oktober.

På hemmaplan i Vänersborg förs diskussionen hur det politiska arbetet i nämnderna ska organiseras efter valet 2014. Den viktigaste frågan blir nog ”kulturen” och ”fritiden”. Skall kulturnämnden fortsätta som det ”är”, skall kulturnämnden upplösas och blir till ett utskott under barn- och ungdomsnämnden, skall kulturnämnden fortsätta och även överta ”fritidsfrågor” från barn- och ungdomsnämnden eller skall slutligen barn- och ungdomsnämnden ha två utskott under sig, ett för kultur och ett för fritidsfrågor. Dessutom: Kultur är mer än bara musik, idag präglas nämndens arbete för mycket av intresset för musiken och annan kultur trängs undan. Jag kommer osökt tänka på parallellen i fritidsverksamheten, där finns också en gökunge som har alldeles för stor del av den lilla kakan som kommunens resurser räcker till.

Förvånas jag?

Nej, verkligen inte, jag förvånas inte särskilt ofta nuförtiden.

Det kom ett mail från kommunhuset:

Demokratiberedningens sammanträde den 23 september är inställt pga få ärenden.  Det blir heller inget presidium idag 9 september. (Mailet kom på uppdrag av ordföranden Peter Göthblad, FP.)

Demokratiberedningen ordnade en medborgardialog, i början av juni. Den dialogen ordnades med anledning av kommunfullmäktiges beslut från november 2012:

”Kommunfullmäktige beslutar att, med beaktande av intentionerna i motionen, ge Demokratiberedningen i uppdrag att under 2013 utforma och genomföra ett tillfälle där medborgarna får möta och ställa frågor till representanter från de partier i Kommunfullmäktige och att det sedan tas ställning till om det bör bli ett återkommande inslag i Vänersborgs kommun och därmed är motionen besvarad och avslutad för Kommunfullmäktiges del. ”

Jag vet att M och FP yrkade avslag på motionen. Men Demokratiberedningen har väl ett uppdrag, eller hur? Det finns mer för demokratiberedningen att göra, men visst, då förutsätter det en annan inställning till vilken roll beredningen egentligen borde ha. Kväva debatten, föra en låtsas-debatt och låtsas-tillvaro, eller vad är det frågan om, Peter Göthblad?