Det rullar på ….

Rätt person på rätt plats. Lokalorganisationen beslutade sig för att på 20 % ”anställa” en ur vår egen styrelse med uppgift att samordna vårt arbete inför EU-parlamentsvalet 25 maj och riks-, region- och kommunalvalen 14 september. Senast 2010 var det James Bucci som med bravur innehade anställningen och uppgiften. Vi har att tacka James för mycket, det blev ju en dundersuccé med 14,99 % av rösterna i kommunalvalet.  Nu 2014 är det Marianne Ramm, vår ordförande som tar på sig ansvaret och håller hon samma höga tempo som hon startat med under januari kan vi bara gissa var det landar.

Vi andra får hänga med så gott vi kan. Mariannes uppgift är ju inte bara att ”fixa själv”, tanken är att hon lyckas med att delegera. Vi får se hur det ligger till när vi på lördag har årsmöte och därefter kraftsamlar med en nyvald styrelse.

Och så är alla nämnder och styrelser igång igen. Idag sammanträder kommunstyrelsens arbetsutskott. Bland många ärenden är det en motion från Vänsterpartiet om allmänhetens tillgång till handlingar via inloggning i nämndernas diarier. Förslaget till beslut blev ”bra tanke … men nej”. Vi ska väl kunna ändra detta till ”bra tanke … inte just nu … men sedan.” En stundande uppgradering av det tekniska systemet är ”just nu” enda hindret.

Ett ärende till behöver nämnas: Kommunens yttrande över slutbetänkandet SOU 2013:74 ”Unga som varken arbetar eller studerar”.  Liknande remisser brukar inte vara dokument som är värda att spara i den egna samlingen. Här är undantaget. Jag kommer absolut att kolla propositionen (om det nu blir en sådan ?!?) för att se hur våra synpunkter tillvaratas. Vad är det speciella denna gång? Jo, underlaget är sammanställt av en utredare som i dagarna slutade sin anställning i kommunen och pensionerades. Per-Åke Warg har återigen lagt ner hela sin själ i denna utredning och gett oss ett underlag att vara stolt över. Han har alltid gjort så och jag kan bara säga: Jag kommer att sakna Per-Åke Warg i kommunkansliets korridor.

Mina egna texter är oftast kortare. Men jag har samma målsättning. Skriver jag något så vill jag uppnå något. Här ett exempel: Vid socialnämndens sammanträde försökte jag hitta en väg ut ur en mycket tilltrasslad situation. Jag berättade om detta i en tidigare blogg. Nu fick jag gehör och bifall från hela socialnämnden till texten där jag presenterade en annan motivering till återremiss än det som fanns i handlingarna. Jag känner mig övertygad om att min text kommer att ”gå hela vägen” genom kommunstyrelsen och kommunfullmäktige också.

I socialnämnden fick vi även en presentation av den reviderade boendeplanen. Det har ju varit en del uppståndelse sedan Miljöpartiet och Morgan Larssons lilla lokala gruppering ”Välfärdspartiet” gjorde gemensam sak med M, FP och KD och lade ner äldreboendet Gläntan.

Den nya boendeplanen inleds med orden ”… fokus på behov, tid och kostnader.” Jag gillar skarpt turordningen för att sätta det väsentliga på pränt framför det oundgängliga (sist). Inte heller inledningen till avsnittet ”Individ- och familjeomsorgen” brister i tydlighet: ”Inga påtalade behov i förra boendeplanen är uppfyllda.” Det blir en spännande resa för den nya planen som omfattar även behoven för avdelningen ”Omsorg om funktionshindrade” och ”Vård och omsorg”. Boendeplanen vandrar uppåt och parallellt med kommunens arbete inför Mål- och resursplanen 2015. Kort: Ska boendeplanens målsättning infrias behövs en annan majoritet här i Vänersborg. Då duger det inte att en S, V och MP-regering och riksdagsmajoritet prioriterar bättre än Fredrik Reinfeldt, Göran Hägglund och Maria Larsson. Det krävs även ändring här i kommunen, i annat fall schabblas framgången bort på lokalt plan.

Ännu en gång misslyckas Vänersborg med ”medborgardialogen”

Borde läsa handlingar inför nästa veckas sammanträde med socialnämnden. Finns ett flertal viktiga ärenden såsom bokslutet för 2013 och rapporten om äldreomsorgens särskilda boenden. Men jag hängde upp mig direkt vid en punkt som socialnämnden i likhet med samtliga andra nämnder skall yttra sig om: ”Mål och anvisningar för medborgardialog”.

Jag är bedrövad och uppriktigt sagt så skäms jag faktiskt.

Sedan 2009 försöker demokratiberedningen (tidigare kommunstyrelsens beredning och under innevarande mandatperiod kommunfullmäktiges beredning) att få gehör för sin tanke, att det behövs ett kommunalt beslut för att sjösätta ”medborgardialogen” i vår kommun. I höstas uppdrog beredningen till sin ordförande att söka upp kommundirektören för att höra efter var någonstans behandlingen fastnat den här gången. Det måste vara så att beredningens ordförande haft en dålig dag, eller också är det så illa att han själv inte heller förfogar över tillräckligt entusiasm för att driva framgångsrik lobbyverksamhet. [”Ordföranden Peter Göthblad redovisade att han sammanträffat med kommundirektören som ska verka för att ärendet behandlas i början på 2014.”]

Kommundirektören och samtliga förvaltningschefer undertecknar nämligen en handling som uppmanar nämnderna att föreslå återremiss av förslaget till demokratiberedningen. I så fall går förslaget tredje eller fjärde gången tur och retur, sedan starten 2008 och under sex år fram till nu.

Nu kommer jag att behöva tillstyrka tanken att handlingen måste skrivas om. I slutet på 2013 antog kommunen sin nya ”vision” och i samband med denna ”Regler för mål- och resultatstyrning”. Demokratiberedningens handling skrevs i princip 2009 och kunde inte veta att ett annat dokument fyra år senare skulle lägga beslag på ”inriktningsmål”. Inriktningsmål är numera förbehållen ”mål- och resursplanen” och ingen annan än fullmäktige ”itself” får lov att använda begreppet för sitt målarbete.

Nåväl, det kan jag finna mig i. Men jag är inte med i övrigt och värjer mig mot att våra förvaltningschefer sågar förslaget på ett sätt som minst sagt förbryllar.  

”Lägg därtill att det inte heller talas om hur målen skall mätas, vilket gör målen i sig meningslösa.” När jag tänker på mångfalden verktyg som står till förfogande för den nämnd som överväger att vilja ha en ”medborgardialog” i någon enskild fråga eller en hel process, så har jag en annan utgångspunkt: ”Är frågan påverkbar?” Och om svaret är ”ja”, så kommer direkt nästa fråga: ”Är jag / är vi påverkbara?” När också denna fråga besvaras med ja, så anser jag att det är meningslöst att spekulera i hur högt ribban skall läggas för att tillfredsställa statistikälskaren.

Men det blir värre: ”Hur ska Facebook-inlägg registreras, identifieras, räknas m.m.? Nämnas kan att i boken ”Lyssna och lyssna igen” … redovisas projektet medborgardialog ….” Hallå där, varför överkursen Facebook, ska vi hänga upp oss där? I skriften som nämns direkt därefter förekommer på bokens 72 sidor inte en endaste gång ordet Facebook. Och varför inte? Skriften är från 2008.

Två år tidigare startade SKL projektet medborgardialogen. Den anförda ”boken” är den första skriften i en serie där sedan dess tio skrifter publicerats, en blick på ”Projekt Medborgardialogs bokskåp” visar att man har kommit långt och fortsätter vidare medan vi trampar på stället i Vänersborg.

Och sedan det för mig mest beklämmande: ”Beskrivningarna rörande inflytande och medbeslutande framstår som något oklara, särskilt med tanke på att kommunfullmäktige redan beslutat införa medborgarförslag och att det i kommunallagen finns regler om folkomröstning.

Vad syftar denna invändning på? Förvaltningscheferna invänder mot avsnittet ”Hur medborgardialogen kan användas.” Den text som finns där är en nästan ordagrann avskrift av texten på sidorna 20-21 i ”boken” ”Medborgardialog som del i styrprocessen” vilket är titeln på skrift # 5 i den nämnda skriftserien från SKL, skriften kom förresten i slutet av 2013 i en nyutgåva. Det handlar om ”trappan”! ”Trappan” tillhör ”lilla abc” och är en grundpelare för alla som har gett sig ut på resan med medborgardialogen.

Den resan har t ex kommunen Kungsbacka gjort. Och Kungsbacka hade strax innan sommaren 2013 skickat ett kommunalråd till Vänersborg för att berätta om sina erfarenheter. På förmiddagen för våra förvaltningar och allehanda chefer, på eftermiddagen för politiker. Alla fick veta att Kungsbacka har sammanfattat sitt pågående arbete i en ”handbok”. Tjugo givande sidor, förresten på sidan 9 ser man hur centralt ”delaktighetstrappan” är i deras arbete.

Vad händer nu? Under januari-februari-mars kommer alla nämnder att unisont besluta att det borde bli en återremiss. Demokratiberedningen kommer inte att resa så snabbt. Inget händer innan valutslaget september 2014 gör klart vem som ska få en chans att sätta sprutt för att vi någonsin kan komma ikapp övriga kommun-Sverige.

Själv tänker jag inte släppa tanken att vi kommer att lyckas. Men det förutsätter att inte alla bromsklossar får nya möjligheter att hindra Vänersborg från att söka nya och bättre vägar att låta invånarna på många olika sätt och i många olika frågor få inflytande och delaktighet. Inte bara vart fjärde år, nej, demokratiska processer kräver andra lösningar i vår kommun. Det är ingen motsats mot den representativa demokratin, den finns och den gäller. Medborgardialogen eller invånardialogen handlar om ett komplement som ”ligger i tiden”. Ett tips: Läs skriften från Kungsbacka – eller något annat ur bokskåpet. Gott om tid, nästa rond börjar först 2015. Synd!

Förvånas jag?

Nej, verkligen inte, jag förvånas inte särskilt ofta nuförtiden.

Det kom ett mail från kommunhuset:

Demokratiberedningens sammanträde den 23 september är inställt pga få ärenden.  Det blir heller inget presidium idag 9 september. (Mailet kom på uppdrag av ordföranden Peter Göthblad, FP.)

Demokratiberedningen ordnade en medborgardialog, i början av juni. Den dialogen ordnades med anledning av kommunfullmäktiges beslut från november 2012:

”Kommunfullmäktige beslutar att, med beaktande av intentionerna i motionen, ge Demokratiberedningen i uppdrag att under 2013 utforma och genomföra ett tillfälle där medborgarna får möta och ställa frågor till representanter från de partier i Kommunfullmäktige och att det sedan tas ställning till om det bör bli ett återkommande inslag i Vänersborgs kommun och därmed är motionen besvarad och avslutad för Kommunfullmäktiges del. ”

Jag vet att M och FP yrkade avslag på motionen. Men Demokratiberedningen har väl ett uppdrag, eller hur? Det finns mer för demokratiberedningen att göra, men visst, då förutsätter det en annan inställning till vilken roll beredningen egentligen borde ha. Kväva debatten, föra en låtsas-debatt och låtsas-tillvaro, eller vad är det frågan om, Peter Göthblad?

Finns det ett samband?

Var och lyssnade på två föredrag i tisdags – Kjell-Åke Eriksson från SKL talade om ”Medborgardialog som del i styrningen” och Eva Borg berättade om ”Invånardialogen” som Kungsbacka kommun utvecklar.

SKL har en grupp med fyra personer som på heltid arbetar med uppdraget ”att utveckla dialogen med medborgarna och att integrera resultat i styrprocesser och verksamhetsutveckling”. Kungsbacka är en av cirka tjugofem kommuner som mycket aktivt försöker kommer vidare.  Det är intressante OH-bilder som visades som stöd för tankarna och erfarenheter som samlas på olika håll. Vi fick också i efterhand dessa bildspel och jag kan skicka vidare underlaget om någon önskar se materialet. [Kungsbacka har sammanfattat resultat in en fin liten handbok.]

En bild sitter kvar på näthinnan:

Frågor som kräver ett ”JA” 

1) Är frågan påverkbar?

2) Är jag/vi som beslutsfattare påverkbar/a?

Mina tankar gick tillbaka till det som i Vänersborg genomfördes under namnet ”medborgardialog”, dels frågorna som rörde utvecklingen av skolorna, dels ärendet ”Kindblomsvägen”. Medborgardialogen kan se ut på många olika sätt, ingen tvivel om det. Men läs dessa två frågor en gång till ….

Sedan tre år tillbaka anstår i Vänersborg ett beslut som borde komma någon gång. Kommunens ”demokratiberedning” har bett om ett beslut i kommunfullmäktige med syfte att utfärda ”direktiv” för Vänersborg kommun. Hur vill Vänersborg att processen skall starta, vilka vägar vill man pröva, hur skall kommunikationen skötas och hur skall utvärderingen  göras.

På plats i kommunhuset häromdagen fanns representanter från i stort sett samtliga partier. Flera deltagare underströk hur betydelsefullt det är att komma i ett samtal med kommunens invånare. Jag lyssnade och tänkte på hur lite egentligen flera partier låter denna öppenhet och vilja till dialog och tankeutbyte framträda på sina hemsidor. Döm själv, bläddra lite rund bland hemsidorna, det finns nio partier i Vänersborg. Hur uppfattar man partier som ett halvt år in på 2013 skyltar med ”senaste” information som är från hösten 2010?