Läser i lokaltidningen TTELA ett debattinlägg skrivet av den socialdemokratiske politikern Kenneth Persson ”Cyniskt spel med människor”. Jag uppskattar Kenneth Persson, inte minst genom det samarbete vi har i socialnämnden.  I artikeln målar Kenneth med starka färgar, han tar ut svängarna i argumentationen. Lite väl mycket kanske men jag anar varför han gör så. Det är nämligen tyvärr hans eget parti som på ett avgörande sätt har bidragit till att äldreboendet Gläntan kommer att läggas i malpåse efter fullmäktiges beslut nästa vecka.

I september 2012 fick socialnämnden ett förslag från socialförvaltningen hur kommunens besparingsbeting inför 2013 kunde hanteras. ”Gläntan” var den största enskilda posten som skulle minska utgifterna. Vid den tidpunkten syntes förslaget om ”malpåsen” väl genomtänkt från förvaltningens sida. Det framgår av reservationen som ordföranden Tove af Geijerstam (FP) gav till protokollet. För den borgerliga gruppen i socialnämnden förlorade omröstningen. Då i september 2012 hade Miljöpartiets ledamot Anna-Karin Sandberg och Välfärdspartiets Morgan Larsson samma uppfattning som S, V och C. (Kenneth Persson var förresten förhindrad att delta i sammanträdet.)

I april 2013 lade socialförvaltningen fram samma förslag, denna gång gällde det att hitta besparingar i verksamheten inför 2014 för att bemöta kommunledningens tuffa krav.  I april fanns en rad tveksamheter om det fortfarande fanns ”goda motiv” som kunde rättfärdiga att lägga ner Gläntan. Så egentligen borde majoriteten varit given. Men då hände något märkligt som jag tills idag inte har begripit mig på. Socialdemokraterna och Centern förklarade unisont att partierna inte deltar i beslutet kring budget 2014. Ett ställningstagande skulle först komma i slutet på maj i kommunstyrelsen. Kenneth Persson fanns på plats, Kenneth Persson accepterade i god ordning partipiskan – inte ett ord i debatten utöver ”deltar inte”.

Det var då den borgerliga minoriteten såg sin chans. Fast man hade inget som egentligen kunde motivera det drastiska nedskärningsbeslutet, fast man knappt hade något att erbjuda i en förhandling så fångades Miljöpartiet och Välfärdspartiet. Efter dessa två partiers helomvändning ser det så ut att Gunnar Lidell (M) nu har en knapp majoritet med 26 av 51 fullmäktigeröster bakom sin linje: Det är inte verksamheten, det är inte verksamhetens innehåll och betydelse för människor som är avgörande, det är ”siffrorna under strecket” som ska stämma är hans politiska budskap.

Jag delar Kenneth Perssons uppfattning att beslutet om en nedläggning av Gläntan, om än tillfälligt på kortare eller längre tid, är fel beslut. Men frågan till Kenneth Persson kvarstår: Var det inte möjligt att förhindra detta?