Från 50:50 via 0:100 till 30:70

Budgetpropositionen ligger på riksdagens bord. Så många olika förslag! Arbetet med alla anslag i dessa 27 utgiftsområden fördelas nu till riksdagens utskott. Där tar man hand om regeringens förslag.  I utskotten tillkommer det som förs fram i separata budgetmotioner från fyra partier i opposition.

Regeringen samlar ingen majoritet i riksdagen. Utgången av budgetarbetet kan därför inte förutsägas på ett antal områden.

Men samtidigt pågår i alla kommuner ett eget budgetarbete, det rustas för i första hand 2021 men det sker också förberedelser för åren 2022 och 2023. Kommunernas ekonomistaber samarbetar nära med kommunledningen. Många frågor kan lösas på olika sätt. Som oppositionsparti gäller det att vara på sin vakt och att genomskåda ledningens preferenser.

Budgetpropositionen på några tusen sidor kan knäcka den bästa – jag citerade igår från Annika Wallenskogs blogg. Hon är chefsekonom på SKR.

Men från SKR kom igår också cirkuläret vi alla väntade på. Här skärskådas propositionen med ”kommunala” ögon. Då blir det genast något lättare. Något!

Jag citerar här ett avsnitt som visar tydligt att det går att förstå vad som kan väntas framöver. Budgetpropositionens syfte är att bibehålla det som är bra, att föreslå förändringar där man tror sig ha bättre förslag. Det som gällde nu behöver inte gälla nästa år. Det som utlovas 2021 följs inte alltid upp åren därpå. SKR-texten sammanfattar det som är och det som föreslås. Varje avsnitt avslutas med kursiv text: SKR instämmer eller invänder mot förslaget.

”Regionalt yrkesvux

Statsbidraget för yrkesvux, utbildningsplatser inom gymnasial yrkesutbildning för vuxna, utökas med 1 013 miljoner kronor för 2021 och 1 313 miljoner för 2022. Anslaget utökas till totalt 3 843 miljoner respektive 3 777 miljoner år 2021 respektive 2022, inklusive satsningarna på lärcentrum och språkträning i äldreomsorgen. För 2023 anges ingen extra utökning på yrkesvux.

Med satsningen på yrkesvux vill regeringen att kommunerna ska kunna erbjuda sammanlagt 63 500 statligt finansierade helårsplatser under 2021 enligt det regelverk som börjar gälla den 1 jan 2021 där staten finansierar sju platser av tio och kommunerna tre. Kommunerna har tidigare medfinansierat statsbidraget med 50 procent. I vårpropositionen 2020 aviserade staten att de finansierar samtliga platser i regionalt yrkesvux under 2020.

För att förbättra möjligheten att studera i hela landet, oavsett utbildningsform, föreslår regeringen att satsningen på lärcentrum förstärks med 40 miljoner kronor för 2021. Samma belopp beräknas för 2022 och för 2023 beräknas 35 miljoner.

För att förbättra kommunikationen mellan äldre och omsorgspersonal samt utveckla personalens språkkunskaper på fackområdet hälso- och sjukvård görs en satsning på yrkessvenska för utrikes född personal. Anslaget för detta ändamål ökas med 31 miljoner kronor.

SKR är positivt till de extra satsningarna på yrkesutbildningar i komvux (regionalt yrkesvux) för 2021 och 2022. Kommunerna har för 2021 sökt betydligt fler utbildningsplatser än vad statsbidraget idag är dimensionerat för. För att på ett effektivt sätt kunna möta det kraftigt utökade behov av kompetensutveckling och omskolning som är att vänta kommer det vara avgörande med snabb information till kommunerna om hur satsningarna ska implementeras. Kommunerna väntar fortfarande på besked om hur regeringens löften i mars år, om att stå för den kommunala medfinansieringen och fler utbildningsplatser 2020, ska fördelas lokalt. Det hade varit en fördel ha att samma finansieringsmodell för 2021 då flertalet utbildningar som startar i höst pågår även nästa år men regeringen har valt en modell för 2021 där staten finansierar sju platser av tio och kommunerna tre.”

Tack så mycket, nu mår jag klart mycket bättre

Förra veckan kände jag mig tämligen övergiven. Upplevde att det inte längre ville sig. Den höga åldern? Att jag inte längre fick förstahandsinformation på insynsplats i kommunens budgetberedning? Att jag inte längre pga corona-förhinder och kommunens befängda tolkning av digital distans fanns med vid sammanträden?

Två gånger blev det inlägg på min blogg där frustrationen syntes på långt håll:

Skapar jobb – länge leve den administrativa byråkraten och  Jag raljerade men kryper inte till korset.

Och så kom för en liten stund sedan förlösningen. Annika Wallenskog, chefsekonomen på SKR, brukar blogga varje fredag. Idag, dagen efter att regeringens höstbudget offentliggjordes, blev det en extrablogg: ”Välfärdsmiljarderna behövs, men snårig djungel av riktade bidrag”.

Jag citerar:

Snårigt att reda ut de riktade bidragen

”Till detta kommer ett antal riktade statsbidrag av olika karaktär med större och mindre belopp. Att reda ut vilka av dessa bidrag som är gamla, nya, ihopslagna, utökade, namnbytta eller avslutade är inget jag klarar av på endast tio timmar, trots 20 års erfarenhet av att läsa budgetdokument och en universitetsexamen i nationalekonomi.

Nej, här krävs en stor ekonom-armé av betydligt uthålligare virke, så jag avhåller mig från att kommentera de riktade bidragen. Enligt bilagan i utgiftsområdet 25 i budgetpropositionen är det fram till i år 197 riktade bidrag och jag tror att de kommer att vara ännu fler efter denna budget. Det här går även att kontrollera i efterhand genom att vid nästa års budgetproposition läsa en mycket väl genomarbetad lista. Men för närvarande är jag inte förmögen att reda ut situationen kring vilka bidrag som egentligen är vad.”

Jag raljerade men kryper inte till korset

Jag erkänner, jag gick kanske lite över gränsen häromsistens: Skapar jobb – länge leve den administrativa byråkraten.

Nu återvänder jag, av tre anledningar:

  • Statens budget – listan har fyllts på
  • Problematiken med statsbidragen tas upp i en ny skrift
  • Egentligen borde vi sätta oss ner och bestämma hur vi vill ha det

Statens budget – Förslag i budgetpropositionen för 2021 – nu med åtta delar:

  1. Investeringar för hållbar tillväxt och klimatomställning – 19 punkter
  2. Rusta välfärden för framtidens jobb – 20 punkter
  3. Fler ska komma i arbete – 8 punkter
  4. Ekonomisk trygghet och omställning till nästa jobb – 6 punkter
  5. Hela landet ska växa – 6 punkter
  6. Sverige ska vara ett tryggt land för alla – 12 punkter
  7. Stärkt beredskap i en ny tid – 2 punkter
  8. Övrigt – 8 punkter

Jag räknar ”just nu” 81 olika förslag. Några presenteras av L, andra av C, även MP presenterar enskilda förslag, majoriteten kommer väl från S – men hela tiden ”enligt en överenskommelse mellan regering och C och L”.

Ärligt talat, det är överkurs. Mycket text, ännu fler siffror. Några få förslag kan jag uppfatta: syfte, inriktning, upplägg, omfattning.  Vad är verkligt nytt, vad är en förändring eller utökning av redan kända tidigare utfästelser? Summorna varierar såklart, 10 miljoner är en hundradel av en miljard. Men miljarden räcker inte för detta förslag, säger några. Andra utropar: 10 miljoner, vad bra, det hade vi inte vågat hoppas på.

Alla dessa presskonferenser! Titta här, se vad vi gör! Men är det verkligen något att skryta med? Flera ”satsningar” gäller ju poster i en statsbudget som måste finnas med år efter år. Man måste vara insatt i detaljerna för att se vad som är bluff och vad som är en verklig förbättring på ett enskilt område.

Men visst, fyra partier är ”inne” – fyra partier ”ute”. Ligger det någonting i Johan Forsells och Elisabeth Svantessons mantra: ”För lite! För sent!”? Eller i Oscar Sjöstedts utrop: ”Det föreslog vi redan för 10 år sedan.”? Eller i Jonas Sjöstedts påstående vid gårdagens frågestund med statsministern: ”Nu rullas budgetförslagen ut.  Det går betydligt mer pengar till skattesänkningar än till välfärd, trots de stora behoven i kommuner och regioner.”

Budgeten läggs på måndag förmiddag, på eftermiddagen kan vi se och höra alla åtta partiernas ekonomiska talespersoner i riksdagens debatt.

Den nya skriften, ja. SKR, Sveriges kommuner och regioner, publicerade nyss ”Självstyrelsens potential”.

Här några citat från förordet:

Den svenska modellen med flernivåstyre och en stark – grundlagsskyddad – kommunal och regional självstyre är en väl fungerande modell. Den behöver vårdas och utvecklas för att följa sin samtid, men grundprincipen och maktfördelningen är bra.

Under de senaste decennierna har dock den samlade statliga styrningen av kommuner och regioner ökat i omfång, komplexitet och detaljeringsgrad. Parallellt med den tilltagande styrningen ser vi allt fler förespråkare för en ökad centralisering och ibland även krav på ett statligt huvudmannaskap för verksamheter som hälso- och sjukvård, äldreomsorg och skola.

”Vi tror att en tydlig och tillitsfull stat i nära samverkan med en ansvarstagande kommunal självstyrelse är vägen framåt mot en väl fungerande samhällsorganisation.”

”Vi tror …” – det är min tredje punkt idag. Detta är en skrift från SKR, en viktig skrift på 35 sidor. ”Vi” det är SKR.

Själv är jag inne på tanken att Vänsterpartiet, centralt och varför inte också lokalt, borde studera skriften. Hur har vi det med tron på det kommunala självstyret? Säger vi ja när det passar? Visst ropar vi efter ”staten” tämligen ofta – gör vi det lätt för oss? Ger vi upp för tidigt på hemmaplan och vill vi att staten skall förlösa oss ur ett besvärligt dilemma när vi inte kan eller vill prioritera?

En fråga – men inget svar

Det var debatt i riksdagen igår, budgetdebatten. Det förekommer ”anföranden”, ”repliker” och ”replikskiften”. Det ställs frågor – men det blir sällan något svar. Tack och lov är det dock inte alltid så illa som följande exempel visar. Ulla Andersson (V) ställer en fråga till Nils Åsling (C) i anslutning till hans anförande: ”Men varför, Per Åsling, ska 1,2 miljoner elever enbart få 15 kronor per elev till läxhjälp medan de som har rika föräldrar faktiskt får mellan 1 500 och 3 000 kronor per skalle? Varför gör ni så?

Läs hela det korta replikskiftet.