Förra veckan kände jag mig tämligen övergiven. Upplevde att det inte längre ville sig. Den höga åldern? Att jag inte längre fick förstahandsinformation på insynsplats i kommunens budgetberedning? Att jag inte längre pga corona-förhinder och kommunens befängda tolkning av digital distans fanns med vid sammanträden?

Två gånger blev det inlägg på min blogg där frustrationen syntes på långt håll:

Skapar jobb – länge leve den administrativa byråkraten och  Jag raljerade men kryper inte till korset.

Och så kom för en liten stund sedan förlösningen. Annika Wallenskog, chefsekonomen på SKR, brukar blogga varje fredag. Idag, dagen efter att regeringens höstbudget offentliggjordes, blev det en extrablogg: ”Välfärdsmiljarderna behövs, men snårig djungel av riktade bidrag”.

Jag citerar:

Snårigt att reda ut de riktade bidragen

”Till detta kommer ett antal riktade statsbidrag av olika karaktär med större och mindre belopp. Att reda ut vilka av dessa bidrag som är gamla, nya, ihopslagna, utökade, namnbytta eller avslutade är inget jag klarar av på endast tio timmar, trots 20 års erfarenhet av att läsa budgetdokument och en universitetsexamen i nationalekonomi.

Nej, här krävs en stor ekonom-armé av betydligt uthålligare virke, så jag avhåller mig från att kommentera de riktade bidragen. Enligt bilagan i utgiftsområdet 25 i budgetpropositionen är det fram till i år 197 riktade bidrag och jag tror att de kommer att vara ännu fler efter denna budget. Det här går även att kontrollera i efterhand genom att vid nästa års budgetproposition läsa en mycket väl genomarbetad lista. Men för närvarande är jag inte förmögen att reda ut situationen kring vilka bidrag som egentligen är vad.”