När vet vi?

Den Av rininslandi MRP 2021, SocialnämndenLämna en kommentar

När nämnder och kommunstyrelsen och även kommunfullmäktige nu kommer igång igen, så känns det som om någon borde ställa frågan högt och tydligt: Lagt kort ligger, gäller det fortfarande?

Kommunernas och regionernas verksamhet har gått genom en turbulent tid. Det mesta har fungerat bra, men kostnader har på många håll överskridit anslagna budgetramar. Visserligen har staten med en mängd extra ändringsbudgetar utlovat kompensation, men än har det inte utvärderats, än vet vi inget om träffsäkerheten.

Varifrån kan det komma ett klargörande? Från SKR och dess ekonomistab? 19 och 20 augusti ordnades digitalt Kommek, den stora kommunalekonomiska konferensen. ”Konferensen fokuserar i år särskilt på hur vi hanterar och går vidare ur coronakrisen.” Än finns inget att läsa om vad som framkom. Chefsekonomen Annika Wallenskogs blogg brukar berätta det väsentliga.

Från vår kommuns ekonomistab har någon säkerligen följt konferensen. På onsdag är det nämligen dags för budgetberedningens första möte enligt den reviderade tidsplanen. Då träffas beredningen internt och får veta om och hur mycket som har förändrats. Under våren hade det från alla nämnder lämnats in synpunkter och önskemål, men vad visste man i april och maj om utvecklingen? Stämmer prognoserna från delårsbokslutet fortfarande? Innan sommaren förutspåddes att år 2020 skulle sluta med ett tydligt överskott jämfört med budget. Finns samma förväntningar nu? Vad vet vi, vad anar vi om förutsättningar för 2021?

Det är ju anmärkningsvärt att partierna i Vänersborg anmodas att senast torsdag 17 september lämna in egna förslag till MRP 2021-2023. Fyra dagar senare blir regeringens budgetförslag offentligt. Magdalena Anderssons ”paket” borde innehålla mängder av förslag som är av stor betydelse för kommunernas möjligheter att komma rätt igen 2021 och framåt.

Tillbaka till veckan som kommer. På fredag träffar budgetberedningen först socialnämndens, därefter barn- och utbildningsnämndens presidier. Det finns frågor som hänger i luften och det har säkert tillkommit nya oklarheter sedan i våras. För socialnämnden är det framförallt huvudförslaget hur man avser att förhålla sig. ”Visst, vi kan hålla oss inom ramen för anvisad budget, om vi får lov att avveckla arbetsmarknadsenheten hos oss och överlämna verksamheten samt finansiering till kommunstyrelsen.”

Dagen innan presidiet träffar budgetberedningen, har hela socialnämnden sitt ordinarie augustimöte. Inga särskilt kontroversiella frågor, men visst finns det alltid synpunkter kring ärenden där förändringar av taxor och avgifter skall beslutas. Ingen lätt läsning, komplicerade beräkningar, förändringarna sker nästan undantagslöst åt samma håll.

Färdtjänstens avgifter betingas av något annat, något som jag inbillar mig många inte alls har blivit varse. 4 november ändras biljettsystemet i Västra Götaland. Den vanliga enkla biljetten, alltså inte färdtjänsten, inom Vänersborg kostar då lika mycket som en enkel resa från Vänersborg till Dals-Ed eller till Herrljunga. Man kan också uttrycka det på annat sätt: att resa från Vänersborg till Mariestad eller till Strömstad kostar inte mer än att ta bussen från Onsjö intill Vänersborg.

I socialnämndens underlag finns som alltid en sammanställning över verksamhetens nyckeltal. Här finns preliminära uppgifter som antyder en trend av stigande totalbelopp för försörjningsstödet. Utbetalningarna ligger nu månad efter månad mer än en miljon över budgeterat belopp.

Det jag saknade på ärendelistan var en redovisning över en viktig överenskommelse som gäller sedan 1 juni 2020. Tre kommuner, Grästorp, Trollhättan och Vänersborg, har kommit överens med arbetsförmedlingen i Fyrbodal hur samarbetet ska se ut framöver. Här finns även med KROM, kundval rusta och matcha, där privata entreprenörer skall överta uppgifter som legat hos arbetsförmedlarna. Jag ser att jag i grund och botten är motståndare till denna reform som är Centerpartiets skötebarn. Men kanske behövs ingen föredragning för socialnämndens ledamöter, tanken är ju att kommunstyrelsen skall hantera arbetsmarknadsfrågor i framtiden.

Det ska bli spännande att få höra en rapport om socialnämndens arbete och att få höra lite om hur budgetberedningen vill komma rätt i en tid när framtidens ekonomiska utveckling på nationell nivå är mycket oviss.

 

Vill man så vill man! Vill man inte …

Den Av rininslandi Interpellation, Kommunalpolitik, KommunfullmäktigeLämna en kommentar

Nog går det undan! Men hinner man inte klart den ena mandatperioden, så kommer ju alltid nästa med nya fyra år.

12 maj 2017 lämnade tre ledamöter för Vänsterpartiet in en motion till kommunfullmäktige i Vänersborg: ”Rimliga villkor för förtroendevalda i alla partier”. Texten klargör vad motionen ville nå.

I september 2017 följde jag upp med en interpellation som jag riktade till kommunstyrelsens ordförande, som vid den tidpunkten var Marie Dahlin. Dahlins skriftliga svar finns inte registrerat i kommunens webbdiariet, men Stefan Kärvling sammanfattade på sin blogg: ”Marie Dahlin såg det demokratiska underskottet när det gäller informationen till partier, som inte finns i ”maktens korridorer”, t ex Vänsterpartiet, om vad som händer och ska hända i kommunen. Och vad jag förstår så tänker Dahlin avhjälpa detta, dock är det inte riktigt klart om hur och när.”

I november 2018 var motionen tillbaka i fullmäktige. Jag hade förhinder att argumenterar för motionen. Som ålderspresident i det nyvalda fullmäktige förväntades jag hålla mig tillbaka. Och det behövdes inte heller någon större insats.  I kommunstyrelsen fanns en tjänsteskrivelse och kommunledningen föreslog ”motionen anses besvarad genom bilagd utredning”. Med 8 mot 7 röster blev dock förslaget till kommunfullmäktige ”bifall till motionen”.  I kommunfullmäktige ”gav sig” kommunledningen, med endast 20 av 51 mandat saknas det ”ork”. 

Därmed fanns ett uppdrag till kommunstyrelsen ”att ordna i enlighet med motionen”.

Ytterligare ett helt år senare, i november 2019, fanns ärendet: ”Svar på uppdrag angående lika villkor till allmänna handlingar för förtroendevalda”. I kommunledningens svar lät det så här: ”Förvaltningen har nu vidtagit åtgärder för att förbättra de förtroendevaldas åtkomst och möjlighet att tillgodogöra sig beslutsunderlag och föreslår därför att uppdraget kan förklaras fullgjort.” 

Jag hade inte längre Vänsterpartiets uppdrag i kommunstyrelsen. Utan omröstning gick förslaget till kommunfullmäktige. Där begärde jag ”avslag” eftersom jag inte ansåg uppdraget fullgjort. Men det fanns också ett annat yrkande: 

Tove af Geijerstam (L) yrkade att ärendet skulle återremitteras med följande motivering: ”Kommunfullmäktige beslutar att, på grund av att de vidtagna åtgärderna är otillräckliga, återremittera ärendet med uppdrag till förvaltningen att utforma ett arbetssätt där de handlingar och delar av handlingar som är allmänna, offentliga och inte sekretessbelagda tillgängliggörs för samtliga kommunens förtroendevalda.”

Ordföranden frågade kommunfullmäktige om ärendet skulle återremitteras eller avgöras under dagens sammanträde, och fann att kommunfullmäktige beslutat att återremittera ärendet.

Sedan november 2019 finns alltså fullmäktiges uppdrag. 

Vid nästa kommunfullmäktige 23 september 2020 kommer jag att be kommunstyrelsens ordförande, nu Benny Augustsson, att svara på min interpellationsfråga: Motionen lämnades in för lite mer än tre års sedan – var ligger ärendet idag?

Still going strong

Den Av rininslandi Integration, KlimatpolitikLämna en kommentar

Nedräkningen för Angela Merkel har börjat, hon själv valde tidpunkten. Partiordförande, förbundskansler, med mera på den internationella parketten. 2021 är det sagt att alla uppdrag skall ha lämnats till andra.

Än så länge är hon med och flera gånger i veckan är det något uttalande av henne eller något möte med henne som toppar nyhetsflödet. Upplever jag, för mitt intresse för tyska medier finns fortfarande.

Idag var det tid för samtal. 90 minuter bokades in för en ”Klimagipfel”, ett samtal med endast kvinnliga deltagare. ”Fridays for Future” representeras av Luisa Neubauer från Tyskland, Anuna de Weyer van der Heyden och Adêlaïde Charlier från Belgien och Greta Thunberg från Sverige. Visserligen hade Angela Merkel inbjudit, men de andra fyra deltagarna angav stolparna och inriktningen för samtalet. Google erbjuder hyfsat bra översättningshjälp, varsågod här är plattformen för mötet: Frau Merkel, stellen sie sich endlich der Klimakrise! 

Igår var det också DER SPIEGEL som gjorde mig uppmärksam på en rapport som nu har satt snurr på mina tankar. ”Wir schaffen es!” utropade Angela Merkel 2015. I fri översättning var det samma budskap som Fredrik Reinfeldt och Stefan Löfven och tusentals frivilliga uttalade här i Sverige. På centralen i Malmö, på mottagningen i Göteborg, överallt där asylsökande under den turbulenta tiden anlände.

Den avgörande frågan är integrationen. Klarade vi det? Lyssnar man på aktörerna från kommittén som hade uppgiften att komma fram till hur den framtida svenska migrationspolitiken skulle utformas, så hörde vi: Nej, det gjorde vi inte, inte då, inte nu, inte i framtiden. Enda lösningen är att så få som möjligt kommer hit och så många som möjligt återvänder. 

Hur blev svaret i Tyskland? ”Schafften wir es?” ”Deutsches Institut für Wirtschaftsforschung” sammanställde fem rapporter som sökte svar. Samtliga resultat är övervägande positiva, även om det finns åtskilliga punkter där utrymmet för förbättringar redovisas. Redan rubriken på dessa rapporter visar vad som känns mest angeläget att undersöka – här i min översättning:

  • Fem år senare: En preliminär balansräkning för integration av flyktingar
  • Majoriteten av flyktingarna har en högre utbildning än genomsnittet i ursprungssamhället
  • Flyktingarnas höga förväntningar på anställning har i viss utsträckning blivit uppfyllda
  • Framgång, men också ytterligare potential i skolan och utanför skolan till integration av flyktingbarn och -ungdomar
  • Social integration av flyktingar gör framsteg

[På sidan som  markeras som sida ”599” i slutet på rapporten finns denna rad: ”This report is also available in an English version as DIW Weekly Report 34/2020:”]

Jag är tacksam för tips om liknande rapporter här i Sverige. SCB, SOM-institutet, Politologerna, Dagens Arena, ETC, DN, Dagens Samhälle – något annat?

Debatt i riksdagen

Den Av rininslandi ArbetsförmedlinngenLämna en kommentar

Formellt öppnar riksdagen om tre veckor, tisdag 8 september. Men mycket sker ändå. I det tysta förbereds höstens budgetproposition som finansministern presenterar måndag 21 september. Helt tyst är det inte – då och då framträder en av januariöverenskommelsens fyra partier och anmäler en förhandlingsframgång.

Centerpartiets stora framgång var att Rut-avdraget fick plats två gånger i programmets 73 punkter. Under punkt 3 står: ”RUT-avdraget breddas till fler tjänster”. Och specifikt i punkt 16: ”Taket i RUT ska tredubblas. RUT-avdraget ska utvidgas till tvätt, flytt-, hämt- och trygghetstjänster. Ett äldre-RUT ska tillsättas,”

Per Åsling fick lov att förkunna framgången ”Nu utvidgas RUT-avdraget”. Vänsterpartiet bemötte utspelet i Aftonbladet och Vänsterpartiet i Göteborg på Facebook, 

 

 

 

 

 

 

Men även i kammaren utspelar sig debatten. Flera gånger under sommarpausen ordnas dagar med allehanda interpellationer. Så även i morgon torsdag 20 augusti. Jag har för avsikt att lyssna när arbetsmarknadsminister Eva Nordmark alldeles i slutet av dagen  svarar på Ali Esbatis frågor:

  •  Avser ministern att se över pilotprojektet för KROM utifrån det förändrade läget för Arbetsförmedlingen?
  •  Avser ministern att ta något initiativ för att klargöra att det ska vara den arbetssökandes behov snarare än kommersiella aktörers affärsmöjligheter som styr Arbetsförmedlingens anvisningar?

KROM, kundval rusta och matcha, är pilotprojektet där arbetsförmedlingen skriver in den arbetssökande och sedan gör en bedömning om den sökande skall tillhöra gruppen som är aktuell för KROM. Sedan är det privata entreprenörer som övertar den arbetssökande med uppgift att rusta och matcha. Kundval innebär att den arbetssökande kan välja vem man vänder sig till. I Vänersborg lär det vara sju företagare som har fått förtroendet. Jag kan inte se alla – här länken till listan vilka som uppger sig stå till tjänst, här och i regionen. En annan länk belyser hur privata entreprenörer marknadsför sina tjänster, på elva olika språk. 

Behöver jag säga att KROM inte erbjuds som välgörenhet? Men visst, Folkuniversitetet är en av sju i vårt område. 

Uppgiven? Nej, vet du vad!

Den Av rininslandi KommunfullmäktigeLämna en kommentar

Sommaren klingar ut, höstens politiska aktiviteter på lokalnivå börjar rulla igång. Innan pausen fattades några snabba beslut för att anpassa verksamheten till pandemin. Allt blev inte riktigt bra och jag hade förväntningar att rättelser skulle ske inför hösten. Men icke!

Fortfarande går det bra att förtroendevalda i Vänersborg kan agera per distans och digitalt – under förutsättning att man beger sig till kommunhuset och deltar där från något rum som har utrustats för ändamålet. Ett märkligt arrangemang! Är nog tämligen unikt, tror jag.

Det skulle betyda för min del att jag åter anmäler förhinder till fullmäktiges sammanträde 23 september. Visserligen lyder rekommendationen ”70 +” men som ”- 80” inkluderas jag med råge.

Nåväl, jag följer som alltid förarbeten inför ett kommande beslut i fullmäktige. Nämnderna tänker till, kommunstyrelsen sammanfattar och bereder och formulerar beslutsförslag som fullmäktige ska ta ställning till.

Ett ärende är en motion från Miljöpartiet som kommunstyrelsen har på sitt bord nu på onsdag. I utskickade handlingar ser jag att arbetsutskottet följer texten i förvaltningens tjänsteskrivelse och uttalar: ”avslag på motionen”.

Det var i augusti 2018, i slutet av valrörelsen 2018, som fyra miljöpartister undertecknade motionen ”Inrätta ett naturreservat längs Göta Älv och Lillån till Restad Gård”.

Motionen hänvisade till Vänersborgs översiktsplan som fullmäktige hade antagit ett år tidigare: ”Enligt planen ska området utmed Göta Älv och Lillån, mellan Vänersborgs och Vargöns tätorter, från Vänern till Restad Gård, inte användas för ny bebyggelse.”

Motionärerna uttalade: ”Vi vill att området mellan stadsbebyggelsen i väster och Göta Älv i öster i sin helhet skyddas permanent från exploatering.”

I början av september 2018 remitterades motionen till byggnadsnämnden, kultur- och fritidsnämnden, kommunstyrelsen, miljö- och hälsoskyddsnämnden och samhällsbyggnadsnämnden. Samtliga fyra nämnder gjorde som de skulle – en fråga som ställs skall besvaras utan onödigt dröjsmål. Efter tre månader kom första beslutet och det sista efter fem. Föredömligt!

Kommunstyrelsen däremot ”som vanligt” – med andra ord 24 månader, eller två hela år, vilket inte är någon särskilt anmärkningsvärd lång tid för kommunstyrelsen i Vänersborg. Men egentligen hade det inte behövts att dra ut på tiden, för samtliga fyra nämnder var ju överens om beskedet – avslag på motionen.

Men kommunledningen är inte okänslig för reaktioner från allmänheten. Nu i augusti 2020 är dock allt överspelat! Skog och mark på området Östra Mariedal ser inte längre ut som det var två år tidigare, skogen är inte kvar, naturområdet är borta för alltid, villatomterna ligger ute för försäljning.

Det var nämligen det som var kärnan i miljöpartiets framställan om att inrätta ett naturreservat. Kommunledningen uppfattade och gjorde allt för att gömma undan frågan under kommunhusets ombyggnad som samtidigt pågick – först nu, i maj 2020, kom förvaltningens tjänsteskrivelse.

Jag vet inte hur Miljöpartiet tar beskedet. När motionen skrevs hade man fyra ledamöter och ingick i kommunledningen tillsammans med Centerpartiet och Socialdemokraterna, två partier som arbetade aktivt för att det skulle bli villatomter på Östra Mariedal. Idag ingår man fortfarande i samma konstellation, fast Miljöpartiet förlorade två mandat och representeras i fullmäktige nu av endast två ledamöter.

Jag är besviken över att detta naturområde inte gick att undanta. För visst erkänner kommunens nämnder att det var ett värdefullt område. Fast man klarade sig undan med hedern i behåll. För det fanns en tolkning av motionen som blev nödutgången: Ett värdefullt område, visst! Men i Vänersborgs kommun finns flera värdefulla områden. Och eftersom inte alla kan vara aktuella att bli omvandlade till naturreservat, så måste det utredas först vilka som skulle placeras högt upp på en prioriteringslista. Sådant borde göras, någon gång framöver! Och i avvaktan på att det sker är enda möjliga slutsatsen på en motion som gäller ett specifikt område: Avslag!

Hur kan man låta bli att känna sig uppgiven? Läs våra fyra nämnders protokoll, det finns enstaka formuleringar som ger stöd för förhoppningen att det verkligen sker en inventering som leder till beslut som gäller. För när Miljöpartiet i motionen från 2018 hänvisade till översiktsplanen så var ju kruxet: den planen är värd allt beröm, den är bra, den är positiv – men den är ”bara” en översiktsplan, och översiktsplaner är inte bindande!

Falsk marknadsföring, minst sagt

Den Av rininslandi Uncategorized1 kommentar

”Riktig journalistik gör skillnad” – Vem kan säga emot? Så marknadsförs Stampen-koncernens tidningar. Så också lokaltidningen TTELA. Och sedan sviker man sina läsare.

Själv sitter jag och brottas med en fråga som jag inte hittar svar på. Så många kloka tankar, men vart leder allt? I juni lades två viktiga utredningar fram, viktiga i vart fall för den som bekymrar sig över utvecklingen av svenska utbildningar på alla nivåer. Båda dokumenten är nu ute på remiss och från ett sjuttiotal myndigheter, kommuner och andra aktörer inväntas svar senast i november. Det handlar om ”En mer likvärdig skola – minskad skolsegregation och förbättrad resurstilldelning, SOU 2020:28”, utredare Björn Åstrand, och ”Gemensamt ansvar – en modell för planering och dimensionering av gymnasial utbildning, SOU 2020:33”, utredare Lars Stjernkvist.

Här finns viktiga och genomtänkta förslag till förändringar. Jag väljer ordet förändringar, inte reformer. Utredningar syftar såklart till att vilja förbättra, att motverka pågående försämring. Men alla förslag utmärks nästan undantagslöst av försiktighet. Inga grundläggande reformer rekommenderas när det gäller vem som ska bära ansvaret för ”skolan”, staten eller kommunerna. Friskolorna klarar sig också undan och ifrågasätts inte.

En hel månad senare tog Magdalena Andersson emot utredaren Per Molanders SOU 2020:46 ”En gemensam angelägenhet”. På regeringens hemsida presenteras utredningen: ”En kommitté för ökad ekonomisk jämlikhet – en jämlikhetskommission – har haft i uppdrag att lämna förslag som syftar till att långsiktigt öka den ekonomiska jämlikheten och öka möjligheterna till social rörlighet. Kommissionens förslag ska sammantaget bidra till ökad jämställdhet och en förbättrad integration.”

Utredningen fick mycket utrymme i stora medier, inte förvånande med tanke på ämnet och omfattningen och djupet på utredningen. Två volymer, 1150 sidor, varav nästan 100 sidor referenser. Med tanke på ovanstående presentation inte förvånande att denna utredning på många ställen är inne på samma frågor som Åstrand och Stjernkvist hade på sina bord.

Läser man reaktionerna så förstår man direkt att Per Molander visade större tydlighet när utredningen presenterade sina förslag. Med andra ord, alla som vill finnas med i remissomgången och i debatten kring hur politiken ska ta ställning har mycket text och en mängd lagförslag att begrunda.

Vår lokaltidning då? Per Molanders utredning kom torsdag 7 augusti. Jag kan inte se att TTELA skriver en endaste rad. Inte förrän idag, när Pontus Almqvist från Liberala Nyhetsbyrån på sidan 2 undertecknar ledaren med rubriken ”Tillsätt en frihetskommission istället”.

Tveksamt om någon på redaktionen läste artikeln innan tidningen trycktes, hur förklaras annars enkla fel i texten som borde korrigerats? Redan i ingressen sammanfattar Pontus Almqvist: Ett statsfinansierat SSU-manifest.

Per Molanders gedigna CV på Wikipedia berättar om många meriter, men inget om tidigare medlemskap i ett politiskt ungdomsförbund. I vart fall är Molander 70 år och inte aktiv ungdomspolitiker. Pontus Almqvist raljerar och tar ut svängarna. Utredningens funderingar är för honom kommissionens förslag. Papperskorgen! utropar Pontus Almqvist.

Vem är Pontus Almqvist? Själv får jag höra lagom ofta nuförtiden: Fyller man 80 nästa år så är det dags att dra sig tillbaka. Jag replikerar att åldern inte behöver vara avgörande. Men det finns en viss gräns. Alltså, vem är han?

Pontus Almqvist tog studenten på Södra Latin 2018, var inskriven året därefter på juristprogrammet på Uppsala universitet, men pausar studierna för tillfället.

Nu får han i TTELA vara den som förkovrar tidningens läsare med kunskap om vad en stor statlig utredning har kommit fram till och vad som nu skall begrundas av många remissinstanser.

Jag är benägen att utropa: Javisst, riktig journalistik gör skillnad!

Onekligen spänd förväntan

Den Av rininslandi Migration och asylpolitikLämna en kommentar

Inte så mycket på innehållet. Mer på reaktionerna. De direkta svaren i form av reservationstexter. Och sedan alla utspel som kommer att göras.

Kommittén med uppdrag att formulera den framtida migrationspolitiken träffas i morgon fredag, 7 augusti. Sedan dröjer det ytterligare några dagar för sekretariatet att sammanställa alla texter. Det sägs att underlaget blir offentligt 14 augusti, men egentligen var det sagt att kommittén skulle överlämna sitt förslag 18 augusti.

Under tiden framkommer korta kommentarer som visar att delar av underlaget har sipprat ut. För egen del samlar jag det mesta i en liten mapp – jag hyser ingen tvekan om att migrationspolitiken blir ett stort ämne även i kommande val 2022.

Jag såg Petter Larssons tankar i Aftonbladet: ”Migrationspolitik byggs på nya myter”. Här sammanställs dels vad som har hänt de senaste åren och även vad som sägs har hänt de senaste åren. Debattinlägget förtydligar också vad som framkommit i kommitténs arbete: Det har aldrig funnits en ärlig avsikt hos flertalet partier ”att komma överens”. Det finns de som betalar priset för att migrationsfrågor skall finnas högt på listan över vad som ska avgöra utgången av även det kommande valet till riksdagen.

Jag vill också ta fram en egen reflektion som säkerligen avvisas av många som ett mycket naivt sätt att betrakta ”politikeransvaret”. Men jag gör det ändå.

Morgan Johansson har haft olika uppdrag som statsråd. Sedan januari 2019 är han justitie- och migrationsminister, samma ”kombination” av befattning som han hade 2014-2017. Jag uppfattar ”justitiedelen” som att ha medansvar för god lagstiftning, alltså lag och ordning, rättvisa, etc. Samtidigt är Morgan Johansson den i regeringen som ansvarar för brottsbekämpningen, för att sätta dit den som inte håller sig till lagen. Medkänsla för brottsoffer, visst, men inte empati med brottslingar.

Migrationsdelen i dubbelbefattningen? Visst, även här ska allt gå rätt till, lagar ska följas. Men här finns inte brottslingen som gör sig skyldig och offret som lider av brottslingens framfart. Här finns nästintill undantagslöst endast människor som behöver empati och förståelse och rätt bemötande.

Så vill inte alla se det. För ofta framkommer att migranter, flyktingar, skyddsbehövande sorteras in under frågor som tillhör Morgan Johanssons andra uppdrag. Begår statsrådet samma tankefel? Eller varför upplevs han, upplever jag honom som någon som saknar insikt i vad en migrationsminister kunde tillföra samhällets utveckling?

Migration – Integration

Den Av rininslandi Ensamkommande, Migration och asylpolitikLämna en kommentar

På fredag träffas migrationskommittén en sista gång. Det vi vet sedan en månad tillbaka är att det inte kommer att finnas något förslag som möter bred enighet. Sekretariatet har skrivit fram en text som partierna ska ta ställning till. Det finns ett antal frågor som kräver besked. 18 augusti skall kommittén rapportera, men innan dess finns det säkerligen ett flertal partier som är angelägna om att framhålla de egna ställningstagandena.

  • Vem avslår förslaget till den framtida migrationspolitiken helt?
  • Vem godkänner någon punkt och avslår andra?
  • Vilka partier hittar varandra i samma yrkande?
  • Vilka reservationer lämnas?

Christina Höj Larsen skriver på sin Facebook-sida att Vänsterpartiet aldrig godkänner att den tillfälliga lagen permanentas. ”Nu försöker jag att lusläsa förslagen och sammanställa allt som talar emot dem på bästa sätt – och samtidigt peka ut den väg vi istället behöver gå för att ge skydd åt de som behöver det och samtidigt rusta både dem och samhället för framtiden.”

Kommitténs uppdrag var att komma med ett förslag för den framtida migrationspolitiken. Sannolikt berörs därför överhuvudtaget inte situationen för de ensamkommande ungdomar som enligt gymnasielagen har den teoretiska möjligheten att få permanent uppehållstillstånd.

De senaste veckorna har ett flertal debattinlägg framfört en och samma tanke: Amnesti är den enda rimliga utvägen. Texterna ger en bra beskrivning om hur illa mottagningen av asylsökande ungdomar har varit och varför inga andra alternativ är rimliga idag.

DN Debatt. ”Stärk svensk humanitet: Låt de ensamkommande stanna”

Upsala Nya Tidning ”Nu måste de ensamkommande få amnesti”

Aftonbladet ”Ge ensamkommande amnesti i Sverige nu”

DN ”Ensamkommande flyktingbarn”

ETC ”Ensamkommande barn lämnas i sticket”

Till sist, ett citat ur ett protokoll från ägarsamrådet för Kunskapsförbundet Väst. Där samråder kommunalråden från Trollhättan och Vänersborg med ledningen för vuxenutbildningen och gymnasieskolorna. Vid mötet 27 maj 2020 noterades på punkten ”Nulägesbild” bland annat följande: ”Beträffande de sk gymnasielagseleverna har det skett en förskjutning av folkbokföringsort. En majoritet bodde tidigare på Restad Gård, men efter Migrationsverkets beslut om att de inte längre fick vistas på anläggningsboendet har de skaffat annat boende. 42 är nu folkbokförda i Trollhättan och 27 i Vänersborg. De femtio platser som var beställda inför 2020 kommer även att behövas 2021.”

Frågan om amnesti gäller alltså också ungdomar i vår kommun och i grannkommunen Trollhättan.

Lek med arbetsförmedlingen?

Den Av rininslandi Arbetsförmedlinngen, ArbetsmarknadspolitikenLämna en kommentar

Jag vågar mig på ett påstående: Socialdemokraterna ser inte den pågående förändringen av arbetsförmedlingen som något positivt.

Men det är den socialdemokratiska regeringen som driver på reformen.

Än finns en majoritet i riksdagen som stödjer processen, steg för steg. Endast om regeringen spricker eller om de fyra partiernas överenskommelse upphör att gälla, finns hopp att kunna sätta stopp.

I december 2019 vände jag mig för andra gången till kommunstyrelsens ordförande. Benny Augustssons tydliga besked som svar på min interpellation ”Uppdatering:  Arbetsförmedlingen i Vänersborg” var följande: ”Det vi kan tro utifrån vad som är sagt idag är väl att vi kanske får upp skyltarna igen för en arbetsförmedling i Vänersborg där det på sin höjd kan finnas en kundmottagning som sedan kommer att hänvisa till privata aktörer som då kommer att titta på kundval, rustning och matchning mot arbetsmarknaden.”

Ett halvt år senare lämnade myndigheten Arbetsförmedlingen sin rapport till regeringen: ”Lägesbeskrivning – Arbetsförmedlingens lokala närvaro 2020-06-15”.

Vänersborg nämns i bilaga 3 under rubriken ”Sammanställning 132 orter med arbetsförmedlingskontor aktuella för avveckling enligt beslut 2019”.

Följande anteckningar görs för Vänersborg:

  • AF-kontor avvecklas enligt tidigare beslutad plan 2020-01-01
  • Servicekontor på orten (ja eller nej) – ja 
  • Form av ändamålsenlig lokal närvaro – närliggande kontor
  • Överenskommelse och/eller avtal som kan möjliggöra varaktig lokal närvaro finns (Ja/Nej) – ja

Då kan vi gå direkt på den sista punkten – överenskommelsen. Sedan 1 juni 2020 gäller tills vidare: ”LOKAL ÖVERENSKOMMELSE OM SAMVERKAN FÖR TROLLHÄTTAN, VÄNERSBORG OCH GRÄSTORP”. Utöver namnteckningar från tre kommunledningar är det chefen för Arbetsförmedlingen Fyrbodal som står för en överenskommelse med syfte ”Genom samverkan utifrån lokala behov, långsiktigt och varaktigt minska långtidsarbetslöshet i ovan nämnda kommuner”.

Jag vet inte om texten följer en gällande nationell mall eller om texten togs fram av våra kommuner tillsammans med arbetsförmedlingen. Med punkterna ”Syfte”, ”Övergripande mål” och ”Målgrupp” klargörs svaren på frågorna ”Vad och varför samt för vem”.

Punkt 5 ”Lokal modell” svarar på frågan ”Hur gör vi?”.: ”Parterna åtar sig att arbeta enligt den i bilaga 1 beskrivna modellen. Bilaga 2 beskriver planerade och pågående jobbspår med dess innehåll och utformning. Bilaga 3 beskriver begränsningar i samlokalisering under rådande exceptionella läge.”

Handlingen på fyra sidor fick jag från socialförvaltningen. Nämnda bilagor fanns inte där. Hittills har jag fått hjälp med bilaga 1 från kommunstyrelsens förvaltning, semestern gör att jag får vänta på de andra två ett tag till.

Jag chockades när jag läste bilaga 1. Mest över det jag såg, men också när jag upptäckte att jag hade helt försummat att lägga ihop 1 och 1.

När Benny Augustsson besvarade min interpellation i december, nämnde han ”kundval, rustning och matchning”, som i debatten förkortas KROM.

Vänsterpartiets Ali Esbati hade i mars i en interpellation i riksdagen efterlyst arbetsmarknadsminister Eva Nordmarks synpunkter på just den delen, KROM, i den pågående reformeringen av arbetsförmedlingen.

Jag bloggade om debatten, den var klargörande. I ett mail till Ali Esbati uttryckte jag mig så här: ”Eva Nordmarks blick säger egentligen: sluta, du och jag vet att du har rätt, vi kommer någon gång i framtiden att tillsammans rätta allt det här som jag nu tvingas till.”

Vad jag inte fattade då och upptäckte först nu i denna bilaga 1: Vänersborg och Trollhättan tillhör dessa utvalda 32 kommuner där konceptet KROM skall få lov att prövas. Nu har jag läst på [sida 8 och 9, fast där talas om ROM] och jag känner stort obehag. Jag har också googlat och inhämtat information om vilka enskilda entreprenörer som söker att tas med i laget ”fristående arbetsförmedlare”. Visserligen låter texten på deras hemsidor insmickrande, man tror sig ha att göra med ideella krafter som medmänskligt bryr sig om den som behöver handledning på en stenhård arbetsmarknad. Men ingen ger sig in i ett KROM-äventyr om det inte skulle finnas något att vinna.

Temat ”arbetsförmedlingen” har högsta aktualitet. Just idag publicerar SVT på sin nyhetssida en signal hur det ser ut hos arbetsförmedlingen.

Och regeringen har skickat ut utredningen ”Kommuners medverkan i den statliga arbetsmarknadspolitiken” på remiss. Senast den 13 november anmodas alla tillfrågade myndigheter, kommuner [så även Trollhättan] och andra aktörer att lämna synpunkter. Därefter får vi se om regeringen går vidare med en proposition. Eller om en helt annan politisk verklighet gäller.

Jag upprepar: Inte heller socialdemokraterna ser den pågående förändringen av arbetsförmedlingen som något positivt. Men än så länge är det just det som den socialdemokratiska regeringen arbetar med.

Länge sedan – var ska jag börja?

Den Av rininslandi UncategorizedLämna en kommentar

Inget inlägg på denna min blogg sedan 14 juli. Inte konstigt att jag fick ett mail med frågan om ”varför inte? vad nu? inte har du drabbats …?”

Nej, inte alls. Jag följer alla uppmaningar till punkt och pricka.

En bidragande orsak kan ha varit att jag skaffade en ersättning för min iPad Air 2 som har hängt med i lite mer än fem år. Fick slå upp handboken åtskilliga gånger för att lära mig det nya. Och så gick det inte att låta bli att leka stundtals. Oj, vad tiden går.

Den andra anledningen är att jag inte kommer underfund med hur jag ska komma igång igen. Det mesta hänger i luften, avgörs inte nu utan senare. Får se vad jag väljer. Här är den aktuella listan, inte rangordnad på annat sätt än att det som står i slutet verkligen kan vänta ett tag.

MIGRATIONSPOLITIK 

Den parlamentariska kommittén tvärstannade i början av juli, först 18 augusti lägger sekretariatet ut det man uppfattar vara det lilla alla eller de flesta vill vara överens om. Jag håller mig för stunden till den sammanfattningen som Christina Höj Larsen lade ut på Facebook redan 7 juli.

ENSAMKOMMANDE

Situationen för ungdomar som finns bland oss under gymnasielagens villkor är horribel. Kommentarerna pekar alla på en enda vettig lösning. Med undantag för den viktiga rösten av statsrådet Morgan Johansson. Som för det mesta dock avböjer att kommentera.

ARBETSFÖRMEDLINGEN

Två utredningar har skickats ut på remiss. Eva Nordmark hänvisar till att det gäller att invänta det som skrivs. Onekligen en balansgång för henne, kravet från de fyra partiernas överenskommelse är tydligt, men insikt och bättre vetande borde väga tungt.

Nu tillkom en spännande lokal fråga. Sedan första juni gäller en överenskommelse om samarbete som undertecknades av arbetsförmedlingen och tre kommunledningar i Trollhättan, Vänersborg och Grästorp.

SKOLPOLITIK

Även här är två utredningar på remiss. Båda emottogs med stora förväntningar. Men båda präglas av ett försiktigt tassande förbi de avgörande frågorna.

FLYGPLATSEN

Jag har tidigare i kommunfullmäktige argumenterat mot kommunens betalningsansvar för den regionala Fyrstads flygplats. Nu har allting förändrat sig och mina invändningar kan formuleras mot bakgrund av flygstoppet som förmodligen fortsätter.

KOLLEKTIVTRAFIK 

I kommunfullmäktige var jag på gång med förslag att ändra på den ofattbar stora arbetspendlingen med egen bil mellan i första hand Vänersborg och Trollhättan. Nu gäller annat – visserligen har pendlingen avtagit med ”jobba hemma”-lösningen, samtidigt har nya bilar tillkommit med alla som absolut inte vill resa kollektivt just nu.

Möte på distans 

Vänersborg ordnar nämndsmöten och även fullmäktige på ett speciellt sätt. Distans ja, men bara distans från ett rum i kommunhuset till andra rum i kommunhuset.  Som om detta inte räckte med denna unika lösningen, så har en centerpartist från Vänersborg vågat sig längre. När direktionen i Kunskapsförbundet ordnade sitt junimöte på riktig distans via utmärkta Microsoft Teams, så överklagade han till förvaltningsrätten i Göteborg.

Räknar jag rätt så skissade jag nu på sju kommande inlägg. Får se vad jag börjar med. Men visst, det fanns fler stolpar på min gamla iPad. Men när jag skickade allt till ”molnen tur och retur”, så passade jag på att gallra något. Sortera, inte slänga.

En ny månads första dag, rätt tillfälle att lova ett slut på tystnaden.