Still going strong

Nedräkningen för Angela Merkel har börjat, hon själv valde tidpunkten. Partiordförande, förbundskansler, med mera på den internationella parketten. 2021 är det sagt att alla uppdrag skall ha lämnats till andra.

Än så länge är hon med och flera gånger i veckan är det något uttalande av henne eller något möte med henne som toppar nyhetsflödet. Upplever jag, för mitt intresse för tyska medier finns fortfarande.

Idag var det tid för samtal. 90 minuter bokades in för en ”Klimagipfel”, ett samtal med endast kvinnliga deltagare. ”Fridays for Future” representeras av Luisa Neubauer från Tyskland, Anuna de Weyer van der Heyden och Adêlaïde Charlier från Belgien och Greta Thunberg från Sverige. Visserligen hade Angela Merkel inbjudit, men de andra fyra deltagarna angav stolparna och inriktningen för samtalet. Google erbjuder hyfsat bra översättningshjälp, varsågod här är plattformen för mötet: Frau Merkel, stellen sie sich endlich der Klimakrise! 

Igår var det också DER SPIEGEL som gjorde mig uppmärksam på en rapport som nu har satt snurr på mina tankar. ”Wir schaffen es!” utropade Angela Merkel 2015. I fri översättning var det samma budskap som Fredrik Reinfeldt och Stefan Löfven och tusentals frivilliga uttalade här i Sverige. På centralen i Malmö, på mottagningen i Göteborg, överallt där asylsökande under den turbulenta tiden anlände.

Den avgörande frågan är integrationen. Klarade vi det? Lyssnar man på aktörerna från kommittén som hade uppgiften att komma fram till hur den framtida svenska migrationspolitiken skulle utformas, så hörde vi: Nej, det gjorde vi inte, inte då, inte nu, inte i framtiden. Enda lösningen är att så få som möjligt kommer hit och så många som möjligt återvänder. 

Hur blev svaret i Tyskland? ”Schafften wir es?” ”Deutsches Institut für Wirtschaftsforschung” sammanställde fem rapporter som sökte svar. Samtliga resultat är övervägande positiva, även om det finns åtskilliga punkter där utrymmet för förbättringar redovisas. Redan rubriken på dessa rapporter visar vad som känns mest angeläget att undersöka – här i min översättning:

  • Fem år senare: En preliminär balansräkning för integration av flyktingar
  • Majoriteten av flyktingarna har en högre utbildning än genomsnittet i ursprungssamhället
  • Flyktingarnas höga förväntningar på anställning har i viss utsträckning blivit uppfyllda
  • Framgång, men också ytterligare potential i skolan och utanför skolan till integration av flyktingbarn och -ungdomar
  • Social integration av flyktingar gör framsteg

[På sidan som  markeras som sida ”599” i slutet på rapporten finns denna rad: ”This report is also available in an English version as DIW Weekly Report 34/2020:”]

Jag är tacksam för tips om liknande rapporter här i Sverige. SCB, SOM-institutet, Politologerna, Dagens Arena, ETC, DN, Dagens Samhälle – något annat?

Rätt dag att återkomma

Midsommardagen. En speciell dag i ett avseende: Idag börjar ”Sommar i P1”. Så klokt att låta Greta Thunberg vara först ut. Jag överraskades inte av att Anders Tegnell får sin tid först lite längre fram.

Klok var också debattartikeln (ETC) som fastnade hos mig. ”Låt inte allt bli som vanligt efter krisen”. Ingressens text: ”Lärdomar från veterinärepidemiologi är att smittsamma sjukdomar kan kontrolleras och även utrotas om vi jobbar evidensbaserat och socialt, ekologiskt och ekonomiskt hållbart. Vi kan klara detsamma med klimatet. Det skriver flera veterinärer på Sveriges lantbruksuniversitet i en gemensam debattartikel.

Jag är nyfiken på hur Greta Thunberg uppfattar lärdomar vi tar med från Coronakrisen. Debattartikelns slutsatser kan mycket väl överensstämma med hennes tankar.

Även riksdagen har haft orden ”klimat och miljö” på dagordningen. Visserligen inte lika ofta som ”extra ändringsbudget på grund av Coronakrisen”, men det var ändå en halv dag som ägnades åt betänkandet 2019/20:MJU16 ”En samlad politik för klimatet – klimatpolitisk handlingsplan”. Debatten fördes tisdagen 9 juni och finns återgiven i protokollet och även tillgänglig på riksdagens webb-TV.

Vänsterpartiets företrädare i debatten, Jens Holm, som även är ordförande i riksdagens trafikutskott hänvisade i debatten till partiets klimatmotion. En kort sammanfattning finns här: ”74 reformer som ställer om på riktigt”.

SLU-debattörerna talar om ”Individuellt ansvar i kombination med obekväma politiska beslut krävs …”. Det gäller även här hemma i vår egen kommun och det är med viss förväntan jag ser fram emot hösten. I Vänersborg finns mängder av goda avsikter, massor av planer och dokument, även ett antal föredömliga initiativ – det finns förutsättningar men de goda intentionerna måste också förverkligas i kommande beslut.

Meningen med motioner

I första hand: uppriktighet, det här anser vi och det är det vi vill skall ske

I andra hand: kan vårt förslag få majoritet? Eller kan vi formulera oss på så vis att vi öppnar en dörr?

Däruppe i Stockholm och i riksdagen som här hemma i kommunfullmäktige gäller i princip samma villkor. Är man inte med i ledningen, är man i opposition, så reagerar man ofta på framlagda förslag.

Veckan innan julafton ägnades åtskilliga tidningsspalter åt regeringens proposition 2019/20:65 ”En samlad politik för klimatet – klimatpolitisk handlingsplan”. Förslaget byggde på en överenskommelse mellan regeringen, Centerpartiet och Liberalerna.

Nu har samtliga fyra oppositionspartierna lämnat sina motioner som tar ställning till handlingsplanens olika förslag.

I radions P1 hörde jag ett kort inslag om Vänsterpartiets motion. Rubriken var: ”V vill ha förbud mot fossilbilar 2025”. Oooops! Visserligen förbereder vi i bostadsrättsföreningen för ledstolpar, men inte hade jag tänkt mig att behöva fatta ett beslut så snart: Skaffa elbil eller sluta köra bil!

Jag läser nu partiets motion och jag ser tre punkter i motionstexten som är relevanta i det inledande avsnittet ”Förslag till riksdagsbeslut”

”39. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige ska införa stoppdatum till år 2035 för försäljning av fossila drivmedel och tillkännager detta för regeringen.

  1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige ska införa ett förbud mot försäljning av nya bilar som drivs med fossila bränslen efter 2025 och tillkännager detta för regeringen.
  2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige inom EU ska verka för ett förbud mot försäljning av nya bilar som drivs med fossila bränslen efter 2025 och tillkännager detta för regeringen.”

I motionens brödtext är det avsnittet ”4.11.5 Inför förbud mot nybilsförsäljning av fossildrivna bilar efter 2025” som beskriver tankarna bakom: ”För att Sverige ska kunna genomföra en omställning till fossilfria vägtransporter behövs ytterligare åtgärder i närtid. I en rad europeiska länder diskuteras och förbereds förbud mot nyförsäljning av bilar som är drivna med bensin eller diesel. Vänsterpartiet anser att det är hög tid även för Sverige att ansluta sig till en sådan målsättning. Det skulle även ge goda förutsättningar att utveckla en modern fordonsindustri i vårt land med en sådan tydlig målsättning. Även Klimatpolitiska rådet anser att ett stoppdatum för försäljning av fossila drivmedel kan kompletteras med att i närtid införa ett formellt krav om att nya bilar som säljs ska kunna drivas på ett fossilfritt drivmedel (inklusive el) eller på ett bränsle med hög inblandning biodrivmedel. Regeringen väljer även i denna fråga i klimathandlingsplanen att utreda och tar sikte på ett förbud först 2030. Vänsterpartiet anser att ett sådant förbud ligger för sent för att Sverige ska kunna reducera utsläppen med 70 procent till 2030 inom transportsektorn. Sverige ska införa ett förbud mot försäljning av nya bilar som drivs med fossila bränslen efter 2025. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna.

Sverige ska inom EU verka för ett förbud mot försäljning av nya bilar som drivs med fossila bränslen efter 2025. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna.”

Vänsterpartiets motion är på 56 sidor. Utöver punkterna som Sveriges Radio uppmärksammade finns åtskilligt annat som ger anledning till begrundan.

56 sidor med 74 punkter där Vänsterpartiet vänder sig till riksdagens ledamöter med uppmaningen ”att ställa sig bakom och tillkännage detta för regeringen”.

Min uppräkning skall vara komplett:

Motionen från M är på 7 sidor och omfattar 4 punkter.

Motionen från KD är på 15 sidor och omfattar 26 punkter.

Motionen från SD är på 3 sidor och omfattar 5 punkter.

Ytterligare en aktuell debatt

Igår debatterade riksdagen med anledning av Vänsterpartiets begäran arbetsförmedlingens kommande organisationsförändring.

igår bestämdes också att riksdagen, även denna gång på begäran av Vänsterpartiet, debatterar 10 maj en annan högaktuell fråga.

Meddelande om aktuell debatt med anledning av Klimatpolitiska rådets rapport

Förste vice talmannen meddelade att på begäran av Vänsterpartiets riksdagsgrupp skulle en aktuell debatt med anledning av Klimatpolitiska rådets rapport anordnas fredagen den 10 maj kl. 9.00.

Från regeringen skulle miljö- och klimatminister Isabella Lövin (MP) delta.

Den inkomna skrivelsen hade följande lydelse:

Begäran om aktuell debatt Med anledning av Klimatpolitiska rådets rapport Klimatpolitiska rådet är en del av Sveriges klimatpolitiska ramverk. Rådets uppdrag är att utvärdera hur regeringens samlade politik är förenlig med de klimatmål som riksdagen och regeringen har beslutat. Arbetet ska redovisas i en årlig rapport. Rådet har i mars 2019 presenterat sin första rapport. Granskningsrapporten genomlyser den samlade politikens utformning i förhållande till klimatmålen. I rapporten presenteras ett antal övergripande observationer och rekommendationer. Därutöver har rådet i denna rapport valt att ytterligare fördjupa utvärderingen av politikens påverkan på klimatmålet för inrikes transporter.

De globala utsläppen ökar fortfarande. Betydande klimatrisker för människor och miljö uppstår redan vid 1,5 graders global uppvärmning och riskerna stiger yt-terligare med tilltagande global uppvärmning. Rapporten konstaterar att minskningen av utsläpp i Sverige har bromsat in och 2017 var tredje året i rad som utsläppen minskade med mindre än 1 procent. Takten är alldeles för långsam för att ligga i linje med klimatmålen till 2030, 2040 och 2045. Minskningstakten skulle behöva accelerera till mellan 5 och 8 procent per år, enligt rådet.

Målet till 2030 är starkt beroende av utvecklingen i transportsektorn eftersom inrikes transporter svarar för hälften av dessa utsläpp i dag. Transportsektorns betydelse för den svenska klimatomställningen understryks även av att det är den enda sektorn med specifikt sektormål. Målet innebär att utsläppen från inrikes transporter ska minska med minst 70 procent senast till år 2030 jämfört med 2010. Nuvarande förutsättningar och beslut bedöms dock endast minska utsläppen med 35 procent jämfört med 2010. Preliminära siffror från Trafikverket indikerar därutöver att växthusgasutsläppen från inrikes transporter ökade under 2018. För att denna negativa trend ska kunna brytas i tid föreslår Klimatpolitiska rådet i rapporten en mängd rekommendationer som är både övergripande och inriktade på fossilfria transporter.

Regeringen ska under 2019 presentera en fyraårig klimathandlingsplan. Med anledning av Klimatpolitiska rådets rapport begär Vänsterpartiet att en aktuell debatt ska hållas i riksdagen. Detta för att ge riksdagen möjlighet att, innan regeringen presenterar en klimathandlingsplan, diskutera de rekommendationer som ges i rapporten för att Sverige i tid ska genomföra nödvändiga åtgärder för att uppfylla det klimatpolitiska ramverk som antagits med mycket bred majoritet av riksdagen. De världsomspännande skolstrejkerna för klimatet har därutöver kraftigt stärkt engagemanget för att politiska åtgärder skyndsamt ska vidtas för att uppnå nödvändiga utsläppsminskningar.

Stockholm den 28 mars 2019

Mia Sydow Mölleby gruppledare för Vänsterpartiet

 

Klimatpolitik i riksdagen

Idag debatterade riksdagen svensk utrikespolitik, en debatt som brukar dra till sig en tämligen stor mediebevakning.

När riksdagen i morgon bland flera andra betänkanden också debatterar och beslutar om frågor från två dokument från miljö- och jordbruksutskottet, så kan man vara nyfiken på hur stort intresset blir.

För egen del finns två skäl att uppmärksamma debatten. Det är vår riksdagsledamot från Fyrbodal, Elin Segerlind, Mellerud, som för Vänsterpartiets talan i utskottet och från talarstolen i riksdagens kammare. Och det andra, det stora betänkandet har rubriken ”Klimatpolitik”.

Tidpunkten för debatten ligger omkring klockan 14:30 på torsdag och som alltid kan man följa debatten live via riksdagens webb-TV.

Jag gör det enkelt för mig och kopiera här texten från Vänsterpartiets reservationer som finns i betänkandet. Samtliga våra motioner föreslås nämligen bli avslagna enligt utskottets majoritet. Fast inte alltid rakt ut utan i något fall med formuleringen: ” … att betrakta som tillgodosedda och därmed kan lämnas utan vidare åtgärd” eller ” … arbete och diskussioner fortfarande pågår … och därför …”

Klass- och genusperspektiv i klimatförhandlingarna
Det finns stora skillnader mellan fattigas och rikas klimatpåverkan även inom länder. Vi anser att det behöver synliggöras vilka som överskrider sitt miljöutrymme och med hur mycket, såväl nationellt som globalt. Det är kvinnor som drabbas hårdast av miljöförändringarna samtidigt som det är män som belastar miljön mest i såväl rika som fattiga länder. Det är därför nödvändigt att lyfta klimatfrågorna ur ett genusperspektiv.
Politiska åtgärder mot klimatförändringarna bör inte vara könsneutrala. Kvinnor och män, särskilt i fattiga länder, har olika ansvar, sårbarhet och skilda förutsättningar att minska utsläppen och att anpassa sig till klimatförändringarna. Mycket tyder på att klimatförändringarna kommer att få särskilt allvarliga konsekvenser för kvinnor.
Undantag för miljöteknik
För att utvecklingsländer ska ha några möjligheter att bromsa sina egna utsläpp och samtidigt utvecklas behöver de få tillgång till modern miljöteknik. När utvecklingsländer vill utveckla tekniker för förnybar energi och hållbar
livsstil, t.ex. genom att bygga ut vindkraften, måste de antingen betala dyra
patentlicenser eller använda gammal teknik där patenträtten gått ut. De har helt enkelt inte råd med den modernaste och miljövänligaste tekniken. Ett center för tekniköverföring har visserligen inrättats (CTCN, Climate Technology Centre and Network, i Köpenhamn), men annars saknas konkreta politiska initiativ för att underlätta tekniköverföring till utvecklingsländer. Sverige borde ta liknande initiativ och driva på EU och andra industriländer så att en storskalig tekniköverföring kan komma till stånd. Det skulle bl.a. kunna göras genom att reformera bestämmelser om patent och immaterialrätt på vissa utvalda tekniker.
EU:s klimatmål
Sverige bör verka för att EU antar följande klimatmål för 2030: till 2030 ska
utsläppen av växthusgaser minska med minst 60 procent, jämfört med 1990,
och minskningarna ska göras inom Europa. Detta ska vara bindande krav med
åtaganden för alla EU-länder. Sverige ska även verka för att EU antar en
målsättning att nå nollutsläpp senast 2050 och att all energiproduktion då ska vara förnybar.
Reformering av EU:s handelssystem för utsläppsrätter
Vänsterpartiet anser att EU:s handelssystem med utsläppsrätter (EU ETS)
måste reformeras i grunden. Taket för koldioxidutsläppen från Europas
industrianläggningar måste skrivas ned ytterligare, och ett minimipris på
utsläppsrätter bör införas. Dessutom behöver systemet förändras i grunden
även till formen. Alla utsläppsrätter ska auktioneras ut och inkomsterna från
detta tillfalla medlemsländerna.
Konsumtionsbaserade mål
Vänsterpartiet vill, i likhet med en mängd miljöorganisationer och aktörer,
införa ett kompletterande mål och konkreta åtgärder för att de
konsumtionsrelaterade utsläppen ska minska. Att det behöver införas ett
kompletterande mål för de konsumtionsrelaterade utsläppen har också
framförts av flera av Miljömålsberedningens experter och sakkunniga samt av
Klimatmålsinitiativet, en bred sammanslutning av 21 olika aktörer.
Vänsterpartiet anser att de konsumtionsrelaterade utsläppen ska inordnas i det klimatpolitiska ramverket genom en kompletterande målstyrning för att stärka Sveriges förutsättningar att nå miljökvalitetsmålen, och generationsmålet i synnerhet.
Miljöskadliga subventioner
Enligt OECD kan en subvention definieras som miljöskadlig om den
uppmuntrar till att mer miljömässig skada sker än vad som varit fallet utan
subventionen. De potentiellt miljöskadliga subventionerna i Sverige
uppskattas till ett belopp av ca 60 miljarder kronor i Naturvårdsverkets
uppdaterade kartläggning 2017. I Naturskyddsföreningens rapport Avskaffa
klimatskadliga subventioner (2018) uppskattas klimatskadliga subventioner
till ca 30 miljarder kronor. I rapporten konstaterar Naturskyddsföreningen att
nedsatta skatter för fossila bränslen är den enskilt största typen av subvention.
Enligt Europeiska kommissionens rapport Färdplan för ett resurseffektivt
Europa ska miljöfarliga subventioner fasas ut till 2020. I budgetpropositionen
för 2018 framgår att miljöskadliga subventioner behöver fasas ut såväl i
Sverige som globalt.
Konsumtionsåtgärder
Köttkonsumtionen i Sverige har ökat med över 40 procent sedan 1990 och står nu för en betydande del av de svenska växthusgasutsläppen. Precis som
Klimatberedningen (SOU 2008:24) har konstaterat saknas det styrmedel inom jordbrukssektorn som är direkt riktade mot att minska utsläppen av
växthusgaser. Vidare berörde Miljömålsberedningen (2016) köttkonsum-
tionens utsläpp, men lade inte fram något konkret förslag om målsättningen
för minskad konsumtion. Beredningen konstaterade att det står varje regering
fritt att föreslå konkreta mål för hur bl.a. köttkonsumtionens utsläpp ska
minska. Vänsterpartiet anser att det är märkligt, inkonsekvent och ohållbart att ett område som har så stor klimatpåverkan står fritt från både utsläppsmål och åtgärder. Därför föreslår Vänsterpartiet att riksdagen antar ett mål om minskad köttkonsumtion.
Animalier, nötkött i synnerhet, orsakar höga utsläpp jämfört med
vegetabilier. Skälet är att det krävs flera kilo foder för att producera ett kilo
kött samt att uppfödningen i sig själv orsakar stora utsläpp av växthusgaser.
Förutom en generell minskning av köttkonsumtionen anser Vänsterpartiet att
det är viktigt att stimulera metoder som belastar miljön så lite som möjligt,
minskar importen och tar största möjliga hänsyn till djurens rätt till ett naturligt
beteende i enlighet med djurskyddslagen. En handlingsplan bör tas fram för
hur klimat- och miljöpåverkan av livsmedelskedjan, inklusive animaliekonsumtionen, ska minskas.
Allt fler kommuner, skolor, företag, ideella organisationer och
privatpersoner har anammat idén om vegonorm. Med konceptet vegonorm
serveras vegetarisk mat som standard; kött blir ett tillval. Andra aktörer väljer
vegetariska dagar som ett sätt att minska köttkonsumtionen och
uppmärksamma fördelarna med att äta mer växtbaserat. Vänsterpartiet ser
stora fördelar i att lyfta den vegetariska maten i offentliga sammanhang.
Genom gemensamt ägande kan effekten av våra handlingar bli större och nya
hållbara normer etableras. Vänsterpartiet anser att vegonorm och köttfria
dagar är ett bra sätt att minska köttkonsumtionen och därmed ta ansvar för
miljön, folkhälsan och djuren.
Koldioxidransonering
Vänsterpartiet menar att det är för tidigt att fastställa att koldioxidransonering
skulle vara ett effektivt sätt att hejda klimathotet. Förutom kostnads-
beräkningar för att införa ransonering behövs underlag för bl.a. hur det
påverkar andra styrmedel och de offentliga investeringarna för att minska
utsläppen av koldioxid. En utredning bör därför tillsättas för att belysa
effekterna av att införa koldioxidransonering i Sverige.
Utvärdering av klimatpolitiken
Fram till dess att ett etappmål för konsumtionsrelaterade utsläpp införts anser
Vänsterpartiet att det är av stor betydelse att dessa utsläpp uppmärksammas.