Så lät reklamslogan häromsistens – tidningar har någon gång en ”ruta” bredvid nyhetsartikeln som benämns faktaruta, Svenska Dagbladet tillhandahåller en återkommande ”faktakontroll”.

Någon nyhet inledde Marie-Louise Bäckman (KD), andra vice ordförande i socialnämnden, inte med när hon vid gårdagens fullmäktige berättade för ledamöterna vad som gäller om kommunen inte kan leva upp till sina egna LSS-beslut. Läs här om ärendet.

Men sedan kom det: I den styrande mini-alliansens budgetförslag hade hänsyn tagits till detta och pengar tilldelats socialnämnden för att förhindra hotande bötesfällning. Men, så fortsatte Marie-Louise i talet, tyvärr röstades förslaget från M+FP+KD ner.

En titt på protokollen säger följande:

Kommunstyrelsen 2012-06-05: Gruppen ”S+V+MP+C+VFP” lade till kommunledningen budgetförslag en rad Utbyygnad LSS-boende 2,5 mkr.

Kommunfullmäktige 2012-06-20: Samma grupp vidhöll samma förslag som också blev kommunfullmäktiges beslut. Den andra grupperingen, kommunledningen, M+FP+KD kom med ett nytt förslag, ett tillägg efter kommunstyrelsen: Socialnämnden 2,2 mkr [2013] 4,5 [2014] 4,5 [2015] avseende LSS-boenden.

Samtliga protokoll finns på kommunens hemsida.

Hur menar KD?

Trevlig tanke, eller hur?

Några citat från ett inslag i Ekot (SR, 2011-09-12); ”Restaurangmomsen sänks  från den 1 januari [2012], från 25 till 12 procent. Det var ett av flera förslag ur den kommande budgeten som regeringen presenterade i dag.” –  ”Tanken med förslaget, som drivits av både Centern och Moderaterna, är att skapa jobb genom att fler får råd att äta på restaurang.” – ”Men förslaget har mötts av skepsis från en rad myndigheter och organisationer, bland annat för att det är omöjligt att säga hur många jobb det kan ge, och för att det är dyrt. Regeringen räknar med att det kommer att kosta 5,4 miljarder kronor 2012.”

Nu har det gått en tid och fortfarande är det svårt att korrekt bedöma hur många fler jobb det har blivit.

Statistiska Centralbyrån SCB tar ju hand om alla möjliga siffror, ta en titt på underlaget som heter Kortperiodisk sysselsättningsstatistik 2:a kvartalet 2012, ta dig fram till sida 7 och läs under rubriken Procentuell förändring av antalet anställda efter bransch och anställningsform inom privat sektor. 2:a kvartalet 2011 jämfört med 2:a kvartalet 2012 att antalet tillsvidareanställda inom Hotell- och restaurangbranschen har sjunkit med 4.3 %, att antalet visstidsanställda har ökat med 1,9 %, vilket tillsammans ger en minskning av antalet anställda motsvarande 2,6 %.

Återigen, kanske fortfarande för tidigt att avsluta diskussionen men visst är det häpnadsväckande siffror när man nu ser SCB:s uppgifter för perioden april-juni 2012 och när man påminner sig om ”kostnaden” – 5,4 miljarder kronor för 2012. Och en eftertanke till: Det kan ju tänkas att fler ungdomar har fått anställning, timanställning, vikariat, kallelse per SMS till några timmar vid arbetstoppar, ”sköter du dig idag kanske får du jobba nästa vecka också.” Samtidigt försvann 4,3 % av den yrkesgruppen som hade fasta jobb. Sätt inte i halsen!

Visst fortsätter jag med mina tankar hur bra det kunde bli om vi skulle komma överens åt vilket håll vi ska röra oss framåt. Utan tvekan är det så att det finns en viss förväntan i Vänersborg att det ska städas upp efter flera förlorade år. Även om kommunen har belastats meden hel rad dyra beslut som vi får lida för under ett antal år, så finns det ju så mycket potential som det borde vara möjligt att bygga på.

Men jag tror att det vore fel att tyst acceptera att det fortfarande demonstreras motvilja mot att låta medborgarna komma till tals. ”Kommunen” är medborgarnas kommun, det är ”vi” som väljer våra representanter och anställer folk på olika befattningar som ska sköta gemensamma åtaganden åt oss.

Därför säger jag ifrån och riktar uppmärksamhet på det som görs med föreställningen ”det är tvärtom”. Som politiker kan jag delta i debatten och ställa frågor, här ytterligare en fråga som jag önskar få ett svar på vid kommunfullmäktige på onsdag.

Frågar man inte så får man inga svar. Det är bäst att fråga en gång för mycket än att inte fråga alls.

När Normstahl AB skickade sitt mail från Ljungby i Småland med beskedet att det inte längre fast intresse att fullfölja markexploateringen av det lilla skogsområdet i anslutning till Kindblomsvägen på Blåsut, då kunde man tro att nu var saken klart. Men så visade sig att denna slutsats är fel och att felet hänger sannolikt ihop med en missuppfattning från första början.

Som sagt, det är bäst att fråga. Det gör jag på onsdag när jag ställer min fråga i kommunfullmöäktige  till amhällsbygnadsnämndens ordförande Christer Thobiasson.

Det borde gå att få ordning men visst krävs det att gå från mumlandet till ord och från ord till handling.

• Användning och ägandet av Arena Vänersborg är nog den tuffaste uppgiften framför oss.
• Ett streck över Ursand-äventyret är enklare – det mesta tyder på att Bert Karlsson och Claes och Carl Bjerkne snart inser att det är skillnad mellan att föra samtal och att ha klara politiska beslut att bygga på.
• Just nu gäller det en enkel fråga – vem är det egentligen som styr i Vänersborg?

Missuppfatta inte den tredje punkten, det gäller inte Gunnar Lidells (M) svårigheter att axla rollen som kommunalråd utan att kunna förlita sig på stöd av en politisk majoritet. Det gäller faktiskt och sorgligt nog frågan om förhållandet mellan politiken och förvaltningen.

Jag återkommer till exploateringen av ett grönområde för ett mindre antal bostäder i anslutning till Kindblomsvägen. Av alla områden där kommunen har färdiga eller nästan färdiga detaljplaner är området ”Fiolen 3 och del av Blåsut 2:2” det absolut minsta. Dessutom har snart alla kommit till insikt att den gällande detaljplanen från 1933 inte duger när man vill bygga 2012.

Modulbyggen Normstål AB har meddelat att man inte längre har intresse att fullfölja sina investeringstankar. I kommunfullmäktige visade sig att politiker från fem partier ville ”bevara” grönområdet. Majoriteten, (M), (FP) och (KD) med tyst stöd av (S) ville inte bestämma sig och avslog motionen om detaljplanändringen. Men ingen gick upp i talarstolen med budskapet: ”Här ska det byggas!” (Förlåt mig, Lars G Blomgren (FP) när jag säger ”ingen”, men du sade så mycket så jag vet inte riktigt hur du ville ha det – egentligen.)

Nu signalerar förvaltningen att man fortsätter med exploateringstankarna. Vilken politiker träder fram idag och säger: ”Rätt så – för vi ska bygga!”

1 november skall det bli ”medborgardialog” kring ”Kindblomsvägen”. Utan att förlora mig i detaljer vill jag deklarera att planeringen för dialogen inte motsvarar mina förväntningar.  Men förvaltningen gör som fastighetsutskottet beslutade i februari 2012. Och fastighetsutskottet beslutade som man tyckte … Och det är min poäng – ”man tycker” i Vänersborg, istället för att förhålla sig till ”riktlinjer”.

Jag försöker rikta uppmärksamhet på avsaknaden av ”riktlinjer för medborgardialogen”. En fråga ställer jag till kommunstyrelsens ordförande Gunnar Lidell (M), den andra till demokratiberedningens ordförande Peter Göthblad (FP). Frågorna besvaras i kommunfullmäktige onsdag 24 oktober.

Tänkte låta bli berätta vad som kom fram ”vid sidan om” vid gårdagens kommunstyrelse, men så ser jag att Marika Isetorp (MP) riktade strålkastaren in i mörkret. Jo, det ser illa ut …

Det verkar som att återigen gäller – varför lyssnar man inte på oss i tid? Läs en ”gammal” reservation som ställde alla frågor i ett skede när det fortfarande hade varit möjligt att säga ifrån.

Socialnämndens sammanträde var 27 september, idag 5 oktober kom protokollet. Med  protokollet kom också reservationen vi visste skulle finnas med. Den hade lämnats in redan dagen efter sammanträdet, fem namn finns på reservationen, men bara Tove af Geijerstam (FP), socialnämndens ordförande, och Marie-Louise Bäckman (KD), 2:a vice orförande, hann med sin namnteckning. Samtliga tre ledamöter från (M), som nu bara skyltar med sina namn under texten, hade förresten redan överraskat i nämnden genom att inte yttra sig, bara rösta.

En anmärkningsvärd reservation? Inte på ett sätt: Texten förklarar vad den ”förlorande sidan” föreslog och lämnar även en korrekt beskrivning av hur förslaget motiverades.

Inte heller anmärkningsvärt är att det vinnande förslaget förkastas i denna reservation, så brukar det vara när det egna förslaget inte fått gehör.

Mera anmärkningsvärt är att reservationen inte nämner hur majoriteten motiverade sitt beslut att inte lägga ner äldreboenden på Gläntan.

Men betänkligt är hur de två ordförandena tar till storsläggan när åtta ledamöter i socialnämnden anklagas med följande formuleringar, alltså med skriftliga omdömen, inte i affekt och i debattstundens hetta:

”Att, som den icke styrande majoriteten, i detta läge och med öppna ögon välja att inte vidta åtgärder för att nämnden skall komma i full budgetbalans är att för hela världen skylta med sin längtan och strävan efter kaos, i första drabbande den styrande minoriteten, men också direkt drabbande kommunen i sin helhet och varje kommuninvånare, omsorgstagare och skolbarn som alltid mer än andra.” – ”Politik är ingen lek. Vänersborgare är inga marionetter. Vi vill trygga god vård och omsorg för medborgarna inte bara idag, utan också i framtiden.”

Hela reservationen finns att läsa på de två sista sidorna i protokollet. Ärendet då? Se § 148 i protokollet på sidorna 9-12: ”Budget 2013, förslag till åtgärder för omfördelning av budgetmedel”. Här är hela ärendet med alla förslag.

Åtta av socialnämndens tretton ledamöter sade nej till just förslaget att avveckla äldreboendet Gläntan, alla andra förslag var vi överens om med de andra fem ledamöterna. Gläntan finns med i ”Boendeplanen” där kommunfullmäktige 2011 slog fast en ”utvecklingsplan” för kommunens särskilda boende under tiden fram till 2020. Samma kommunfullmäktige har för närvarande ”brist i kassan” och läget ser inte ljust ut inför 2013. Det vet vi och det har vi också sagt i nämnden att vi vet. Men vi har satt ett högt värde på att ha ett enigt fullmäktige bakom våra planer som sträcker sig längre än till nästa år.

Det var inte roligt att behöva läsa reservationen från Tove af Geijerstam och Marie-Louise Bäckman, vem det nu var som satt vid tangentbordet och glömde tänka efter innan. Vi ska vid nästa sammanträdet återigen visa våra två ordföranden att vi åtta ledamöter inte avser att leka på betald mötestid.