Storstädning behövs

Kommunledningen kan styra, avgöra vad som ska sättas på ärendelista för kommande sammanträden. Så ska det vara.

Partierna utanför kommunledningen, partierna som har valt att vara i opposition, har andra möjligheter att påverka dagordningen. Enskilda frågor som kan tas upp i en motion i fullmäktige. Motioner utmynnar alltid i ett yrkande: Det här vill vi!

För det mesta är det aktuella spörsmål som tas upp i motionerna. Därför förväntar sig motionären att beredningen skall ske skyndsamt och att fullmäktige inom kort kan färdigbehandla motionen och besluta om bifall eller avslag.

I slutet på maj efterlyste jag ett större antal motionssvar.

Nu vet jag att fullmäktige i september endast tar ställning till en endaste motion. Jag är inte road av kommunledningens ovilja att respektera oppositionens försök att delta i det politiska arbetet. Men innan jag skriver en motion i syfte att skynda på, så ställer jag en interpellationsfråga till kommunstyrelsens ordförande.

Frågan kommer att besvaras vid sammanträdet 18 september.

Texten har rubriken Rimliga villkor för förtroendevalda i alla partier 

”Inte giltigt” följs av ett nytt ”uppdrag” – Kunskapsförbundet på knä

Ägarrådet talar klartext. Ägarrådet utgörs av två gånger tre kommunalråd. Talar våra kommunalråd mot bättre vetande?

Kunskapsförbundet Väst ordnar gymnasial utbildning och vuxenutbildning i Vänersborg och i Trollhättan. Läser man förbundsordningen, så står i § 3 Ändamål och uppgifter:

Kommunalförbundet har till ändamål

  • att genom mellankommunal samverkan rörande tillhandahållandet av utbildning inom de frivilliga skolformerna uppnå ökad utbildningskvalitet för ungdomar och studerande i medlemskommunerna,
  • att i samverkan med förbundsmedlemmarna och externa aktörer skapa förutsättningar för ett livslångt lärande,
  • att vara en viktig part i arbetet med att öka medlemskommunernas långsiktiga attraktionskraft, samt
  • att verka för att de frivilliga skolformerna ska vara en drivkraft i samhällsutvecklingen.

Det är förtroendevalda från de båda kommunerna som i förbundets direktion bestämmer hur dessa uppgift bäst skall lösas.

förbundsordningens § 6 finns en viktig mening; Direktionen ska, inför beslut i ärenden av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt i förbundet, hänskjuta ärendet till ägarsamråd.

Vad har hänt, vad är det som sker?

Vid två tillfällen informerade direktionens ledning kommunalråden i Trollhättan och i Vänersborg om plötsligt uppkomna dramatiska förändringar i förbundets ekonomiska situation, såväl på ungdomssidan som för vuxenutbildningen. Här dessa dokument:

I kommunfullmäktige i Vänersborg har jag, ledamot i direktionen, och min partikamrat Stefan Kärvling, min ersättare i direktionen, i ett flertal anföranden och repliker tagit upp förbundets situation. Vi citerade från beslutsförslagen som skulle tas upp i direktionen. Det är inte möjligt att någon kan hävda att direktionens beslut kom som en överraskning.

Visserligen har vi som företräder Vänsterpartiet i Vänersborg motsatt oss direktionens beslut. I omröstningen var vi ensamma mot alla andra ledamöter, förtroendevalda som har sin plats i direktionen och i fullmäktige – politiker som har tillgång till kommunalråden från såväl ledningen som oppositionen. Jag konstaterar att beslutet fattades först efter en genomgång av en mängd alternativa förslag om hur den uteblivna finansieringen kan hanteras, för att skadeverkningen inte skulle drabba alla tre skolor och samtliga program. Jovisst, det användes ord som ”det här är otänkbart, det här kanske vi kan stå ut med”.

Ändå formulerar sig kommunalråden i protokollet från ägarrådet i onsdags på följande sätt: ”Ägarrådet anser att Kunskapsförbundets direktions beslut om att inte erbjuda ovanstående utbildningar fr.o.m. höstterminen 2020 inte är giltigt. … Ägarrådet anser att det är otänkbart att inte erbjuda industritekniska programmet i Trollhättan och Estetiska programmet (ESMUV) i Vänersborg. Kunskapsförbundets direktion får i uppdrag att skyndsamt till ägarrådet/ägarsamrådet redovisa alternativa förslag med konsekvensanalys.”

Nu är det mycket bråttom. Kommundirektören Pascal Tshibanda i Vänersborg vill omgående träffa stadsdirektören från Trollhättan och förbundsdirektören från Kunskapsförbundet. Politikerna har i onsdags på ett kvällsmöte sagt sitt, nu måste det hittas praktiska lösningar.

Det här är utan tvekan den största krisen i förbundets sexåriga existens, måtte det lyckas att hitta acceptabla lösningar.

För att bilden ska bli komplett: Kommunalråden har också talat klartext angående behovet av att finansiera vuxenutbildningen till fullo. ”Ägarrådet anser att det inte finns någon möjlighet att ge mer ekonomiska tillskott till denna verksamhet inom vuxenutbildningen för 2019.” Detta budskap är mycket illavarslande, inte minst när man har finansminister Magdalena Anderssons presentation igår inför regeringens budgetproposition i färskt minne.

Socialnämnden, varsågod och vänta

Socialnämndens första sammanträde efter sommarpausen innehåller inga ärenden med större sprängkraft. Mötet den 29 augusti berör bara marginellt de tunga frågorna: Hur lyckas vi med att få ner årets mycket stora underskott? Hur hanterar vi fullmäktiges besked att inga tillkommande resurser ställs till vårt förfogande 2020?

Det är på sin plats att titta lite på nämndens sammansättning. 13 ledamöter och 13 ersättare, endast kommunstyrelsen är större med 15. Men endast 5 ledamöter kommer från partierna som utgör kommunledningen i Vänersborg: tre från S och en vardera från C och MP. Gruppen leds av ordföranden Dan Nyberg, S, och Ann-Britth Fröjd, C, nämndens andre vice ordförande.

I fullmäktiges olycksbådande budgetbeslut fick Dan Nybergs grupp förstärkning från M, KD och L. Dessa partier har fyra representanter i nämnden, två från M och en vardera från KD och L. Henrik Harlitz, M, är nämndens förste vice ordförande.

5 plus 4 är 9, en tydlig majoritet i en nämnd med 13 ledamöter. Men det har sagts tillräckligt många gånger nu: Vi gjorde gemensam sak vid ett tillfälle, vid budgetbeslutet i juni. Därefter och i fortsättningen, det får vi avvakta.

De andra fyra platser tillhör SD med två mandat och Vänsterpartiet och Medborgarpartiet med var sitt mandat.

Många ärenden i socialnämnden leder till enhälliga beslut, dock inte alla. Det finns ett antal olika konstellationer vid omröstningar i omstridda frågor. Det kommer att märkas framöver.

Men nästa vecka lär det inte finnas några överraskande beslut.

Utbildning, information, information, information.

Månadsuppföljning för tiden fram till slutet av juni innehåller i det utskickade materialet inga uppgifter om nämndens ekonomiska situation. Siffrorna visar att samtliga platser i samtliga särskilda boenden är fullbelagda, inte konstigt med tanke på att man ur tabellen kan läsa sig fram till att antalet platser nu är endast 367, att jämföra med 394 år 2018 och 469 år 2017. Denna minskning med 102 platser syns också på raden ”Antal dagar från beslut till möjlig inflytt”. Från tidigare år med nästan ingen väntetid alls, via 30 dagar de sista två åren, har det nu blivit en genomsnittlig väntetid på 62 dagar. Jag påstår att de flesta besluten kommer vid en tidpunkt när det inte längre finns en annan lösning än att bevilja en plats i ett särskilt boende – då är dessa två extra månaders väntetid mycket jobbiga för den enskilde, för anhöriga och inte minst för hemtjänstpersonalen.

Någon ledamot kommer säkerligen att vilja få en förklaring varför ”utbetalt ekonomiskt bistånd” med nästan 3,7 miljoner kronor är den högsta på de senaste 30 månaderna.

Någon annan kommer att konstatera att den totala sjukfrånvaron har sjunkit i juni till under 10% för första gången i år. Men det lär ha en enkel förklaring, under semestermånaderna rapporteras inte varje sjukdag in.

Inte något av de andra ärenden borde kunna störa nämndens augustimöte.

Från socialutskottet kommer sju sekretessbelagda ärenden. Lagstiftningen föreskriver att beslut i vissa frågor måste fattas av nämnden, delegation till utskottet är då uttryckligen utesluten.

Själv har jag varit i nämnden i över 30 år, med något avbrott, och i utskottet så sent som 2011-2014, jag vet att alla ärenden kräver mycket uppmärksamhet. Här fattas avgörande beslut i individuella ärenden, det är nästan uteslutande långa och välskrivna utredningar som ligger till grund för avgörandet. Jag har mycket stor respekt för alla ledamöter i nämnden. Det är lagparagrafen som måste beaktas, och visst händer det att enskilda ledamöters upplevelse är att paragraferna är i strid med sunt förnuft. Eller också i strid med det egna partiets ideologiska inställning och uppfattning hur det egentligen borde vara.

Sammanfattning: Stiltje 29 augusti, full fart 26 september, då måste presidiet lägga fram underlag för tuffa beslut.

Kunskapsförbundets dilemma behöver lösningar nu

Är det så svårt eller är det så att inte ens ett fullmäktigebeslut respekteras?

Jag ska skriva en interpellationsfråga till kommunstyrelsens ordförande, Benny Augustsson, S, om det arbetas med ett fullmäktigebeslut från november 2018.

I korthet: Förra mandatperioden försämrades arbetsvillkoren väsentligt för ledamöterna från partier som inte ingår i ledningsblocket S+C+MP eller i alternativet M+L+KD. Vänsterpartiet skrev en motion om detta med rubriken ”Rimliga villkor för förtroendevalda i alla partier”. Yrkandet var: ”att kommunfullmäktige ger kommunstyrelsen i uppdrag att ompröva beslut som har föranlett de försämringar motionen pekar på i syfte att skapa lika villkor för alla partiernas förtroendevalda.”

Det blev ett enhälligt beslut i fullmäktige, bifall till motionen, bifall till yrkandet, bifall till att ge kommunstyrelsen ett uppdrag. Tio månader senare har Benny Augustsson som ordförande i kommunstyrelsen kvar detta uppdrag.

Låt mig förklara varför det spelar roll att vilja se lika villkor för oss som för andra.

Kunskapsförbundets bekymmersamma finansiella ställning borde vara allmänt känd. Att den snabba farten utför behöver stoppas borde vi alla vara eniga om. Det finns olika lösningar. Och några sitter bättre till än andra för att göra det första draget, några med insikt.

I måndags träffades kommunstyrelsens arbetsutskott. Jag förutsätter att frågorna kring Kunskapsförbundet fanns med på dagordningen. Jag har också hört ryktesvägen att kommunalråden från Trollhättan och Vänersborg träffas senare i veckan kring samma fråga.

Vad har vår motion att göra med detta? Motionen begärde att ”alla” förtroendevalda åter får tillgång till arbetsutskottets kallelse, gärna även till protokollen. Så som det var fallet tidigare, innan förändringen gjordes 2017.

Jag är ledamot i fullmäktige i Vänersborg, jag är ledamot i direktionen i Kunskapsförbundet. Visst respekterar jag att kommunalråden får föra sina samtal i enrum, visst respekterar jag att överläggningar i arbetsutskottet ska kunna ske utan inblandning – men jag behöver också få kunskap om hur frågorna formuleras, vilka lösningar som föreslås, vilka som förkastas och vilka som arbetas vidare med för att jag ska kunna bidra med mina tankar och mina förslag.

Jag vet inte om arbetsutskottet i måndags tittade på förbundets beslut om förändringar av gymnasieutbudet, om det gällde finansieringen av vuxenutbildningen eller om frågan om de ensamkommandes rätt till utbildningsplatser skulle tas upp. Jag har inte sett kallelsen, jag har inte tillgång till handlingar.

Jag vet inte om det blev något eller några beslut eller om frågorna sköts upp i avvaktan på ägarsamrådet eller i avvaktan på att en aktuell motion behandlas.

Fullmäktiges enhälliga beslut var tydligt, men om uppdraget inte verkställs hjälper det föga. Jag får fråga Benny Augustsson.

[Om Kunskapsförbundet har jag skrivit ett antal gånger här på bloggen  och dessförinnan regelbundet på Vänsterpartiets lokala hemsida.] 

I väntan på allt

På kommunens intranät finns en sida med allehanda semesterlistor, vem som är på plats eller är borta under vilka veckor, vem som inträder för vilken chef under ledigheten. En blick på listan säger: Snart, snart är alla tillbaka. Då borde det bli svar på en mängd frågor.

Och frågor ställdes också av TTELA till två av våra kommunalråd. Lokaltidningen valde rubriken: ”Nu granskas vart skattepengarna tar vägen?

Det blev en längre artikel, Benny Augustsson, S, kommunstyrelsens ordförande och Gunnar Lidell, M, som företrädare för ”oppositionen” svarade. Frågorna och svaren var många, men det finns bara en endaste som öppnade för något vi inte hade vetat innan.

”Är en skattehöjning ett alternativ? Om inte – hur ska ni få in pengar?” och Benny Augustsson svarade: ”Kommunalskatten i Vänersborg är relativt hög i jämförelse med andra kommuner och inför 2020 har kommunfullmäktige beslutat att skatten ska vara oförändrad. Inriktningen är därför att anpassa verksamhet och kostnader efter den budget som är beslutad. Om vi ser att våra kostnader fortsätter att öka jämfört med våra intäkter trots alla åtgärder vi vidtar så kan vi inte utesluta en skattehöjning i kommande budgetarbeten.”

Alltså, vi måste avvakta och se hur det utvecklas.

Hur socialförvaltningen och socialnämnden agerar känner vi till från förra året. Man försöker att klara sig med anvisade medel, går det inte, så ansöker man om tillägg hos fullmäktige. 2018 ansökte socialen om 26,6 mkr som tillägg för 2018 och ”det gamla” kommunfullmäktige beviljade att skjuta till 27,0 mkr vid mandatperiodens sista sammanträde. Ändå slutade socialnämnden 2018 med ett underskott på 25 mkr.

Det är högst sannolikt att årets begäran borde vara på samma nivå om inte än högre. Kommunfullmäktige däremot saknar 2019 förutsättningar att tillgodose framställningen. Underskottet för året 2019 torde därför bli högre.

Och kommunfullmäktiges beslut för 2020, det är det som Benny Augustsson och Gunnar Lidell också yttrade sig om, det beslutet ligger på samma ingångsnivå som 2019.

Nu är alla på plats igen. Socialchefen Karin Hallberg och förvaltningens ekonom Anders Lindberg förbereder ett underlag inför träffen med socialnämndens presidium med ordförande Dan Nyberg, S, i spetsen. Nämndens första sammanträde är torsdag 29 augusti, en vecka tidigare ligger utskickade handlingar på kommunens digitala anslagstavla. Vi borde vara ganska många som inväntar underlaget.

Samma sak gäller ”i princip” barn- och utbildningsnämnden – här bevakar min partikamrat Stefan Kärvling utvecklingen på sin blogg. Nämnden träffas dock först 15 september och handlingar finns från måndag 9 september.

Tredje nämnden är rena lilleputten jämfört med de första två. Men för kultur- och fritidsnämnden är varje halv miljon som inte finns ett stort dilemma. Aktuella tider här är 13 september med handlingar från fredag 6 september.

Själv kollar jag dagligen om något ”händer” kring alla olösta finansieringsproblem för Kunskapsförbundet Väst. Såväl den gymnasiala ungdomsutbildningen som vuxenutbildningen sattes innan sommarlovet på ett sluttande plan. Men allt jag vet är att situationen än så länge sannolikt är oförändrad. Och att kommunalråden från de två medlemskommunerna Trollhättan och Vänersborg skall ha interna överläggningar på ett ägarråd nästa vecka.

Samuel Beckett skapade med ”I väntan på Godot” en tragikomedi. Måtte vi undvika att uppleva liknande schabbel och förvirring till hösten och inför nästa år.

Fyrbodal ännu en gång

För någon dag sedan skrev jag om utvecklingen av invånarantal i Fyrbodals 14 kommuner: Somliga minskar, andra har tillväxt”.

”Fyrbodal” finns tämligen ofta på kommunstyrelsens och även på kommunfullmäktiges dagordning. Det blir nästan aldrig någon debatt, beslutsförslagen brukas tas på rutin och utan diskussion.

En gång om året fastställs kommunens medlemsavgift för kommunalförbundet Fyrbodal. 2018 gällde det 1287 tkr, alltså en bit över en miljon. Samtliga 14 medlemmar tillsammans betalade 8966 tkr. Med andra ord, små kommuner betalar mindre och stora kommuner mer, allt räknas fram med befolkningsantal som underlag.

Just kring medlemsavgiften blev det diskussion. Fyrbodal ansökte nämligen för något år sedan om höjning, kommunalförbundets verksamhet hade börjat gå med underskott (se längst ner i detta inlägg från april 2017 – ”ärende 25”). Nu tycks allt gå på räls igen.

Själva avgiften finansierar basverksamheten, långt ifrån allt som sker i Fyrbodals regi betalas av kommunerna. Årsredovisningen för 2018 berättar att det tillkom 32 miljoner på intäktssidan genom extern finansiering av alla projekt. Direkta EU-medel utgjorde knappa 4 miljoner.

Verksamheten sker på flera områden. I nämnd årsredovisning för 2018, som för övrigt godkändes av fullmäktige i Vänersborg i juni i år utan att någon begärde ordet, berättas om åtta olika mål:

  • Bra företagsklimat och ett starkt differentierat näringsliv
  • En väl fungerande kompetensförsörjning utifrån arbetsmarknadens behov
  • En väl utvecklad näringslivsstruktur
  • Hållbar landsbygdsutveckling med väl fungerande samspel mellan stad och land
  • En stark och attraktiv gränsregion
  • En aktiv och nyskapande kulturregion för alla
  • Invånarna skall erbjudas en god, jämlik och kunskapsbaserad socialtjänst, vård och omsorg
  • God och jämlik hälsa för barn och unga

Dessa mål fastställs efter en remissomgång där alla fjorton kommuner kan lämna förslag att lägga till, ta bort eller att ändra. Det är sällan någon yttrar sig, men här ett  undantag från kommunstyrelsen i Vänersborg, läs slutet på inlägget ”Det blev stillsamt” från augusti 2018.

Två delårsrapporter och årsredovisningen behandlas i alla kommuner, I Vänersborg är det alltid samma rutin: När mötet har kommit fram till denna punkt så anmäler våra representanter i direktionen och på andra ledande poster i förbundet ”jäv”, lämnar salen, varpå beslutsförslaget ”att godkänna” klubbas utan att någon begär ordet, och representanterna återtar sina platser.

Men verksamheten som ordnas i kommunalförbundets regi är mycket intressant. Den brukar ligga på en god nivå och är absolut värd ett annat öde än att försvinna i tystnaden.

Jag begärde tidigare i kommunstyrelsen att Fyrbodals frågor regelbundet skulle finnas med på dagordningen, men det enda som hände var att denna mening kom med på vår kommuns digitala anslagstavla: ”Fyrbodals kommunalförbunds anslagstavla finns på förbundets anslagstavla.”

Två aktuella dokument ger en bra översikt över ”allt” som sker i Fyrbodals kommunalförbund:

Årsredovisningen för 2018

Projekt & verksamheter finansierade av tillväxtmedel 2018

Vem kan lösa knuten?

Efter semestern försökte jag på nytt begrunda fullmäktiges beslut 19 juni om ”Mål- och resursplan 2020-2022”.

Förvaltningar och nämnder begärde tillägg för kommande år. Det fanns olika formuleringar, några tydligare än andra, men i grunden var det samma sak: Vi hinner inte ställa om under 2019, anpassningen av verksamheten kan inte ske tillräckligt snabbt för att ge resultat fullt ut. Om inte budgeten förstärks bäddas det för sämre kvalitet och än större underskott under 2020.

I fullmäktiges beslut visas inga tecken på insikt. Visserligen erkändes att det kommer att bli ”tufft” att klara av alla ”utmaningar”, men några tillägg blev det inte. Och en sak till: ”Genomlysningen” – externa konsulter skulle granska ”det mesta” och resultatet borde leda till att Vänersborg åter kunde segla på rätt kurs.

Nu har jag lyssnat på inspelningen av debatten på nytt. Ärligt talat förstår jag inte alla förtroendevalda. Hur kan man i nämnden tydligt och klart ”begära” för att sedan i fullmäktige vända på klacken och avslå välgrundade önskemål? Vad händer nu till hösten? Sätter man sig på sin plats i nämnden och uttalar besvikelse över sin egen oförmåga att stå pall när det gällde i juni?

Jag ser underlaget från nämnderna som i klartext beskriver vad som måste ske om begäran om budgetförstärkning avslås. Samtidigt läser jag det som blev fullmäktiges beslut. Jag sitter inte i barn- och utbildningsnämnden, inte i kultur- och fritidsnämnden, inte längre i socialnämnden. Endast på min plats i direktionen i Kunskapsförbundet Väst kommer jag att se vad fullmäktiges dekret för med sig. Jag bävar.

Är det så i alla kommuner? Är det inga kommuner som i sina fullmäktige kommer till andra slutsatser?

Bäst att ta en titt på hemsidan för Sveriges kommuner och landsting, SKL. Det berättas i första hand om att ett växande antal kommuner förväntas få underskott i sin verksamhet. Hittills är det inte många som har beslutat sig för att höja kommunalskatten för att förstärka intäktssidan. Å andra sidan fattas budgetbeslut på många håll först till hösten – senast i oktober måste eventuella förändringar i utdebiteringen anmälas.

Jag fastnar på SKL-hemsidan under rubriken ”ekonomi” vid ekonomibloggen som skrivs av chefsekonomen Annika Wallenskog. Hennes vädjan till finansminister Magdalena Andersson är läsvärd: ”Underskottsprognoserna kräver handling”.

Ännu intressantare är inlägget ”Minska förpappringen och frigör tid för kärnuppdraget”. Tankarna leder till konsulternas genomlysningen, eller hur? Men vår kommundirektör Pascal Tshibanda lade redan våren 2019 till ett kapitel i ”Omvärldsanalysen” om ”tillitstyrning” med rubriken ”Ledning och styrning”.

Själv hade jag uppmärksammat frågan om tillit i ett inlägg på den lokala hemsidan för Vänsterpartiet Vänersborg: ”Kan det här vara något?” Det var i juni 2018. Min partikamrat Stefan Kärvling fördjupade sig i december 2018 i tre inlägg på sin egen blogg ”karvling.com”.

Det är här på våra egna bloggar vi för den politiska debatten. Vi är tre av fem av partiets fullmäktigeledamöter som bloggar, mest om frågor som berör den politiska vardagen i vår kommun. Samtidigt har hemsidan för partiet somnat in, det mest aktuella inlägget är från den 18 juni och består av en länk till en insändare i lokaltidningen TTELA. Partiföreningens Facebooksida andas några fler livstecken, men där gäller också styrelsens beslut: ”Att partiet inte längre skall länka till privata bloggar från föreningens Facebook sida samt uppdra att ta bort dessa länkar från hemsidan.” 

Somliga minskar, andra har tillväxt

Dagens Nyheter berättade idag med rubriken ”Över 100 kommuner tappar invånare – kvar blir ödehusen” om förändrat invånarantal i Sveriges 290 kommuner (i procent) mellan 1988 och 2018.

Vänersborg samarbetar med 13 andra kommuner i delregionen FYRBODAL i Västra Götaland. Jag skulle tro att många inte har en aning om på vilka områden och i vilka projekt samarbetet sker. [Det finns anledning att jag återkommer längre fram till vad Fyrbodal är och på vilket sätt man samarbetar.]

Trollhättan, Uddevalla och Vänersborg är tre större kommuner i Fyrbodal. Andra är avsevärt mindre. Men det är självfallet av intresse att även veta hur befolkningsförändringen ser ut i dessa 14 kommuner. En kommun med en stor minskning av antalet invånare har en annan infallsvinkel än kommunerna med stor tillväxt.

I Sotenäs (- 4.0), Munkedal (- 3.8) och Lysekil (- 2.4) i i väst och i hela Dalsland minskar befolkningsantalet (Färgelanda – 11.8, Mellerud – 10.5, Dals-Ed – 10.4, Bengtsfors – 16.8 och Åmål – 3.1).

Orust nära Göteborg ökar med + 12.1, Strömstad och Tanum i norr även så med hela + 26.7 resp + 10.5.

Och befolkningstal har under dessa trettio år sedan 1988 ökat i samtliga av de tre större kommunerna, mest i Uddevalla med + 21.0, i Trollhättan med +16.8 och här i Vänersborg med + 9.0.

Minskningen medför stora omställningsproblem. Men även en  stor förändring med snabb tillväxt för med sig en rad tuffa uppgifter som omgående måste lösas.

Är lagom bäst? Sotenäs, Munkedal, Åmål och kanske även Vänersborg borde kunna svara på frågan.

Vidare på listan – nu ”bostäder”

Det fina med att samla information på en och samma plattform är att risken för att glömma minimeras. Funktionen ”Påminnelse” på min iPad uppskattar jag mycket. Där samlar jag under olika rubriker anteckningar av typen ”2do”,

Närmast på listan ”Kommunpolitik” står ”Bostäder”. Varför?

  • ”Alla” säger sig ”veta” att det saknas mängder med bostäder i Vänersborg. År det så? Vilken typ av bostad? Vilka grupper saknar bostad?
  • Irritation över att kommunens arbete med ”stora” planområden inte går framåt, jag syftar på Skaven/Öxnered och på Onsjö södra.
  • Att förvaltningen och politiken fortsätter att plottra med pyttesmå områden. Då kommer berättigade protester och det uppstår kontroverser kring ”kommunens prestigeprojekt”.

Som alltid gäller det att sammanställa underlaget. Jag tycker det är bättre att göra det själv istället för att vänta på förvaltningens handlingar när nästa ”bostadsärende” kommer till kommunfullmäktige.

Här i kommunen finns ett dokument som passerade kommunfullmäktige i juni 2017: ”Bostadsförsörjningsprogram 2017-2022”. Det finns lagstiftning om att varje kommun en gång varje mandatperiod skall förnya riktlinjerna för bostadsförsörjningen. Att så inte alltid varit i Vänersborg, beskrev jag i ett inlägg på Vänsterpartiets lokala hemsida i ett inlägg i mars 2017: ”Japp! Nu! Äntligen!” 

Nästa år inleds nog arbetet med att förbereda ett nytt dokument, som jag gissar kommer att ligga på fullmäktiges bord 2021. Under tiden berörs frågan om bostadsförsörjningen i flera handlingar. Varje år tas i juni ett beslut om budgeten för nästkommande år. Underlaget innehåller en omvärldsanalys som också riktar ljuset på lokala förhållanden. Dessutom är det alltid i samhällsbyggnadsnämndens del i avsnittet ”Investerings- och exploateringsbudget” där aktuella uppgifter finns.

I april varje år kommer bokslutet för det gångna året, där ser man ”hur det blev” med byggplaner som fastställdes 22 månader tidigare.

När kommunens helägda bolag lägger fram sina årsredovisningar, så erbjuder underlaget från ”Vänersborgsbostäder” en finfin beskrivning hur situationen ter sig för allmännyttans hyresbostäder.

I en kommun som Vänersborg med den enormt stora arbetspendlingen in och ut är självfallet regionala översikter värdefulla. Länsstyrelsen i Västra Götaland presenterar varje år i juni en ”Bostadsmarknadsanalys”. En titt på innehållet gör klart att här finns relevant information:

  • Förutsättningar för och framtida behov av bostadsbyggande
  • Bostadsbyggandet i Västra Götalands län
  • Konsekvenser av en allt tuffare bostadsmarknad
  • Riktlinjer för bostadsförsörjning och mellankommunal samverkan

Men även på nationell nivå finns en värdefull skrift. Myndigheten Boverket publicerar årligen ”Bostadsmarknadsenkäten” som är ”en sammanställning av de texter som publicerats på boverket.se”. [Föredömligt att det finns länkar till alla texter.] Även Boverkets digitala handbok är en värdefull informationskälla.

Behöver rekapitulera…

Även som pensionär har man semester, fattas bara annat. Brodern i München fyllde 80 och vi uppvaktade honom. Härliga dagar, fast det där med den extrema hettan var inte ett skvatt rolig. Jag som trodde mig ha en bra kondition, jag tappade all ork under några dagar.

Nu hemma igen och jag försöker komma ikapp mig själv. I Vänersborg tycks politiken ske under ytan, utåt syns och hörs inget alls. Bläddrar jag i webbdiariet är det inte heller mycket som verkar intressant, mest rutinärenden i alla förvaltningar.

Lokaltidningen TTELA granskar den kommunala ekonomin, turen har inte kommit till Vänersborg än. Reportaget om Trollhättans ekonomi fick rubriken; ”Så ska kommunen komma underfund med ekonomin”. Där gäller att budgetbeslutet för 2020 fattas först i november. Kommunalrådet Paul Åkerlund, S, fick frågan: ”Skatten, höja den? Annars, hur ska ni få in pengar?” och svaret blev:  ”Man kan aldrig utesluta skattehöjning men det är ingenting som vi resonerar om för stunden. Men i september och oktober, när den nationella budgeten är lagd, kan vi säga mer om framtiden.”

Stig Bertilsson, M, är inte längre bosatt i Vänersborg. Han har blivit kommunstyrelsens ordförande i Bengtsfors och SVT berättar på den lokala sidan att han har skrivit ett långt brev till regeringen. Inslaget fick rubriken: ”Kommunen går mot konkurs”.

Vänersborg beslutade om budgeten för 2020 redan vid fullmäktiges möte 19 juni. Sex partier gjorde gemensam sak och avslog alla tankar på att förstärka intäktssidan. Ingenting tyder på att en förändring av kommunalskatten sätts på dagordningen senare under hösten.

Det är därför jag tar det som en angelägen läxa att ännu en gång studera vad majoritetens beslut egentligen innebär. Det är flera verksamheter som drabbas, det finns inget annat ord som kan beskriva läget.

Här socialnämnden. Budgetbeslutet innehåller följande: ”Kommunfullmäktige fastställer socialnämndens budgetram 2020 till 970 344 tkr. Socialnämnden tillförs 1100 tkr för att säkerställa fortsatt drift av familjecentralen Sirius. Nämnden tillförs 1000 tkr för Fisketorget.”

Men i dokumentet konstaterar fullmäktige också: ”Socialnämndens budgetförslag ligger inom ram. Förvaltningen beräknar ett behov utöver ram till 44 600 tkr och anger åtgärder med konsekvensbeskrivningar för motsvarande summa.

Med andra ord, socialförvaltningen och socialnämnden får under hösten fatta en rad beslut om åtgärder som motsvarar den uteblivna kostnadstäckningen om 42,5 mkr.

Därför känns det rätt att på nytt studera vad förvaltningen och nämnden hade skrivit ner för att göra fullmäktiges ledamöter uppmärksamma på konsekvenserna. Här hela underlaget. Som fullmäktiges ledamöter fick läsa innan beslutet togs.