Besynnerlig återgång

Den Av rininslandi Delårsbokslutet, Kommunfullmäktige, Kommunstyrelsen, MRP 2022Lämna en kommentar

Till slut fanns det bara en förnuftig lösning: Låt kommunfullmäktige fatta budgetbeslutet för 2921 så sent som möjligt. Ju mer vi vet om förutsättningarna desto bättre. Sannolikheten att träffa rätt blir större.

Därför föreslog kommunstyrelsens ordförande först att skjuta beslutet från juni till oktober. Efter sommaren kom så beskedet att ändra än en gång, det blir november.

I veckan är två ekonomiärenden på kommunstyrelsens bord. Först är det beskedet hur utvecklingen ter sig under innevarande år, därefter är det tidsplanen för budgetarbetet nästa år.

Det är ju en cirkel som inte behöver ifrågasättas ett normalt år. Budgetåret är kalenderåret. Efter fyra månader samlas uppgifter in från alla nämnder och från kommunledningen. Detta första delårsbokslut landar i kommunfullmäktige i juni, beslutet blir ”att notera informationen”.

Efter åtta månader sker nästa insamling av uppgifter. Och detta andra delårsbokslut kommer till kommunstyrelsen och till kommunfullmäktige i oktober. Utöver uppgifterna om hur det har gått tillmäts nu den bifogade prognosen stor betydelse.

Om det visar sig att det förefaller bli ett ”plus” som är större än det förväntade resultatet, så uppkommer en förväntan att ta hand om överskottet. Inte sällan finns det någon nämnd som inte lyckas minska på gapet mellan resurser och kostnader. Då kan det vid tidpunkten för beslutet kring andra delårsbokslutet beviljas ett tillskott.

Hur ser det ut 2020? I juni ”noterades” ekonomistabens beräkningar:

”Enligt prognosen kommer 2020 års resultat att uppgå till 88 mkr, vilket är 57 mkr bättre än budget. Resultatet är 51 mkr bättre än 2019 års bokslutsresultat.”

Och nu i oktober? ”Kommunens beslutade Mål- och resursplan för 2020 innebär ett budgeterat resultat på 31 mkr. Det prognostiserade resultatet uppgår till 173 mkr vilket är 142 mkr bättre än budget och 85 mkr bättre än den prognos som lämnades i delårsrapport i april.”

För stunden frestas jag inte att spekulera i hur överskottet skall förvaltas. Nog vet jag att mitt önsketänkande inte ens skulle stoppa vid denna summa.

Nej, det är annat som förundrar mig. Ovanstående är ju endast en del av berättelsen om kommunalekonomins eviga berg- och dalbana. Det är regeringens och riksdagens agerande för att möta pandemins effekter som gör att även vår kommun klättrar. Det bär uppåt, bara uppåt, än så länge.

Men om årets utveckling är av förklarliga skäl är helt onormalt, så kan ingen bortse från att det kommer att gå neråt igen. Så långt är jag helt överens med alla andra. Jag delar dock absolut inte ekonomstabens, och därmed inte heller kommunstyrelsens ordförandes, åsikt att vi kan förutse hur vägen neråt kommer att se ut.

Lika klokt som det i slutändan var att skjuta på MRP-beslutet från juni till november, lika förutseende hade jag förväntat mig att tidsplanen för arbetet under 2021 inför MRP 2022 skulle ha utformats.

Nix, i ärendet ”Anvisningar och tidsplan för arbetet med mål- och resursplan 2022-2024” föreskrivs ”start 26 januari 2021” och ”beslut i kommunfullmäktige 16 juni 2021”.

Besynnerligt, eller hur? Försvarbart? Nej! Jag hoppas verkligen att det kommer ett annat förslag på kommunstyrelsen på onsdag som visar mera ödmjukhet. Det är andra kända och ett stort antal okända faktorer som påverkar vår kommun i högsta grad. Låt oss ta den tid det tar för att vinna större säkerhet i detta så betydelsefulla budgetarbete.

Se där, en uppmaning att återkomma

Den Av rininslandi Flygplatsen, Interpellation, KommunfullmäktigeLämna en kommentar

Kommunfullmäktiges sammanträde i veckan webbsändes. Mycket välkommet! Vänersborg är en av de sista kommunerna i landet som har tagit steget att öppna för live-streaming och för att allmänheten i efterhand ska kunna se hela eller delar av mötet.

Tekniken fungerade utmärkt, för deltagarna och för den som valde att följa med hemmavid. Som ”minus åttio” förhåller jag mig till folkhälsomyndighetens råd att undvika möten. Jag hade anmält förhinder.

En bit in på dagordning fanns mina interpellationer.

Jag vill citera ordföranden, Annalena Levin, C, när den första interpellationen behandlades: ”… Vänsterpartiet, till kommunstyrelsens ordförande, Benny Augustsson, socialdemokraterna, och han har svarat. Och vi har ju ingen diskussion på grund av det jag sa tidigare att vi har en överenskommelse utan man får läsa svaren och frågan eller interpellationen i handlingarna. 

Och då frågar jag om vi kan lägga både interpellationen från Lutz Rininsland och svaret från Benny Augustsson till handlingarna? Jag finner så är fallet. (Klubbslaget.)

Och dom handlade om flygplatsens framtid, det kanske jag glömde att säga, men det handlade dom om.”

Detta blev så otroligt informativt att kommunens kommunikatör i sin sammanfattning ”Fullmäktige i korthet 23 september 2020” helt hoppade över mina två interpellationer.

Här min interpellationsfråga och här svaret från kommunstyrelsens ordförande.

Framtiden kommer att visa hur utvecklingen eller avvecklingen av Fyrstads flygplats ter sig. Någon kommersiell flygtrafik finns inte sedan mars 2020, kommer inte finnas under hösten och vintern.

Vem som gör vilka ansträngningar att återgå till regelbunden flygtrafik vet inte jag. Allt jag vet är att jag är motståndare till att satsa kommunens pengar. Jag ser många andra områden som jag vill prioritera.

Om staten åtar sig att skapa förutsättningar för att något flygbolag på nytt trafikerar den lokala flygplatsen borde framgå av regeringens budgetproposition. Ersättning avseende icke statliga flygplatser behandlas i ”Utgiftsområde 22 – Kommunikationer.”. I avsnitt 3.6.6.finns punkten 1.6 som visar att anslaget för 2020 är 188 mkr (gäller även åren dessförinnan) och föreslås minska inför 2021 till endast 88 mkr.  Även 2022 och 2023 är anslaget endast 88 mkr.

19 september redovisade Swedavia en konsekvensanalys till regeringen med rubriken ”Sammanfattning av begärd konsekvensanalys avseende förtida avveckling av Bromma Stockholm Airport”.

”Det finns en risk för att flygtillgängligheten för vissa orter kan bli försämrad vid en förtida stängning av Bromma”.

”Trots stora osäkerheter och mot bakgrund av ovanstående är Swedavias samlade bedömning att det under rådande marknadsförutsättningar inte är affärsmässigt motiverat att fortsätta driva Bromma vidare samt att konsekvenserna av ett politiskt beslut om en förtida nedläggning är hanterbara och sammantaget medför fördelar för Swedavia.”

Visserligen har därefter en flod av artiklar publicerats som alla har tusen och en invändning mot analysens slutkläm. Det är transportbranschen som protesterar. Men transportbranschen betalar inte en återstart av Trollhättans flygplats.

Ordförande Annalena Levin kommer att få fler tillfällen att inleda ärenden som avser flygplatsens framtid.

Från 50:50 via 0:100 till 30:70

Den Av rininslandi Höstbudget, SKRLämna en kommentar

Budgetpropositionen ligger på riksdagens bord. Så många olika förslag! Arbetet med alla anslag i dessa 27 utgiftsområden fördelas nu till riksdagens utskott. Där tar man hand om regeringens förslag.  I utskotten tillkommer det som förs fram i separata budgetmotioner från fyra partier i opposition.

Regeringen samlar ingen majoritet i riksdagen. Utgången av budgetarbetet kan därför inte förutsägas på ett antal områden.

Men samtidigt pågår i alla kommuner ett eget budgetarbete, det rustas för i första hand 2021 men det sker också förberedelser för åren 2022 och 2023. Kommunernas ekonomistaber samarbetar nära med kommunledningen. Många frågor kan lösas på olika sätt. Som oppositionsparti gäller det att vara på sin vakt och att genomskåda ledningens preferenser.

Budgetpropositionen på några tusen sidor kan knäcka den bästa – jag citerade igår från Annika Wallenskogs blogg. Hon är chefsekonom på SKR.

Men från SKR kom igår också cirkuläret vi alla väntade på. Här skärskådas propositionen med ”kommunala” ögon. Då blir det genast något lättare. Något!

Jag citerar här ett avsnitt som visar tydligt att det går att förstå vad som kan väntas framöver. Budgetpropositionens syfte är att bibehålla det som är bra, att föreslå förändringar där man tror sig ha bättre förslag. Det som gällde nu behöver inte gälla nästa år. Det som utlovas 2021 följs inte alltid upp åren därpå. SKR-texten sammanfattar det som är och det som föreslås. Varje avsnitt avslutas med kursiv text: SKR instämmer eller invänder mot förslaget.

”Regionalt yrkesvux

Statsbidraget för yrkesvux, utbildningsplatser inom gymnasial yrkesutbildning för vuxna, utökas med 1 013 miljoner kronor för 2021 och 1 313 miljoner för 2022. Anslaget utökas till totalt 3 843 miljoner respektive 3 777 miljoner år 2021 respektive 2022, inklusive satsningarna på lärcentrum och språkträning i äldreomsorgen. För 2023 anges ingen extra utökning på yrkesvux.

Med satsningen på yrkesvux vill regeringen att kommunerna ska kunna erbjuda sammanlagt 63 500 statligt finansierade helårsplatser under 2021 enligt det regelverk som börjar gälla den 1 jan 2021 där staten finansierar sju platser av tio och kommunerna tre. Kommunerna har tidigare medfinansierat statsbidraget med 50 procent. I vårpropositionen 2020 aviserade staten att de finansierar samtliga platser i regionalt yrkesvux under 2020.

För att förbättra möjligheten att studera i hela landet, oavsett utbildningsform, föreslår regeringen att satsningen på lärcentrum förstärks med 40 miljoner kronor för 2021. Samma belopp beräknas för 2022 och för 2023 beräknas 35 miljoner.

För att förbättra kommunikationen mellan äldre och omsorgspersonal samt utveckla personalens språkkunskaper på fackområdet hälso- och sjukvård görs en satsning på yrkessvenska för utrikes född personal. Anslaget för detta ändamål ökas med 31 miljoner kronor.

SKR är positivt till de extra satsningarna på yrkesutbildningar i komvux (regionalt yrkesvux) för 2021 och 2022. Kommunerna har för 2021 sökt betydligt fler utbildningsplatser än vad statsbidraget idag är dimensionerat för. För att på ett effektivt sätt kunna möta det kraftigt utökade behov av kompetensutveckling och omskolning som är att vänta kommer det vara avgörande med snabb information till kommunerna om hur satsningarna ska implementeras. Kommunerna väntar fortfarande på besked om hur regeringens löften i mars år, om att stå för den kommunala medfinansieringen och fler utbildningsplatser 2020, ska fördelas lokalt. Det hade varit en fördel ha att samma finansieringsmodell för 2021 då flertalet utbildningar som startar i höst pågår även nästa år men regeringen har valt en modell för 2021 där staten finansierar sju platser av tio och kommunerna tre.”

Tack så mycket, nu mår jag klart mycket bättre

Den Av rininslandi HöstbudgetLämna en kommentar

Förra veckan kände jag mig tämligen övergiven. Upplevde att det inte längre ville sig. Den höga åldern? Att jag inte längre fick förstahandsinformation på insynsplats i kommunens budgetberedning? Att jag inte längre pga corona-förhinder och kommunens befängda tolkning av digital distans fanns med vid sammanträden?

Två gånger blev det inlägg på min blogg där frustrationen syntes på långt håll:

Skapar jobb – länge leve den administrativa byråkraten och  Jag raljerade men kryper inte till korset.

Och så kom för en liten stund sedan förlösningen. Annika Wallenskog, chefsekonomen på SKR, brukar blogga varje fredag. Idag, dagen efter att regeringens höstbudget offentliggjordes, blev det en extrablogg: ”Välfärdsmiljarderna behövs, men snårig djungel av riktade bidrag”.

Jag citerar:

Snårigt att reda ut de riktade bidragen

”Till detta kommer ett antal riktade statsbidrag av olika karaktär med större och mindre belopp. Att reda ut vilka av dessa bidrag som är gamla, nya, ihopslagna, utökade, namnbytta eller avslutade är inget jag klarar av på endast tio timmar, trots 20 års erfarenhet av att läsa budgetdokument och en universitetsexamen i nationalekonomi.

Nej, här krävs en stor ekonom-armé av betydligt uthålligare virke, så jag avhåller mig från att kommentera de riktade bidragen. Enligt bilagan i utgiftsområdet 25 i budgetpropositionen är det fram till i år 197 riktade bidrag och jag tror att de kommer att vara ännu fler efter denna budget. Det här går även att kontrollera i efterhand genom att vid nästa års budgetproposition läsa en mycket väl genomarbetad lista. Men för närvarande är jag inte förmögen att reda ut situationen kring vilka bidrag som egentligen är vad.”

Motionstexter skrivs inte i okynne

Den Av rininslandi Allmänna motionstidenLämna en kommentar

Den Allmänna motionstiden pågår som bäst. På riksdagens hemsida finns en kortfattad upplysning: ”En gång om året får riksdagsledamöterna lämna motioner, förslag, om alla frågor som riksdagen beslutar om. Det är vid den allmänna motionstiden som äger rum på hösten. 2020 börjar allmänna motionstiden den 8 september klockan 11 och slutar den 6 oktober klockan 16.30.”

Några ledamöter hängde på låset. Den första motionen kom från KD: ”Hedra Dag Hammarskjölds minne i Sveriges riksdag” och den andra från SD ”Bevara och levandegör språket älvdalska”. Det blir säkert över 3000 motioner innan luckan stängs. Just nu finns 183 motioner i listan, SD leder med stort avstånd till de andra partierna.

Den som undrar vad som sker med alla motioner får till svar ”Det beror på”. För fortfarande gäller vad två socialdemokratiska ledamöter beskrev 1993 i en motion med rubriken ”Riksdagsmotioner”. Den motionen tål att läsas om.

Jag hoppade över många motioner, men noterade i alla fall att Björn Söder, han som inte valdes till någon av talmansposterna, bryr sig om traditioner, bland annat: ”Riksmötets öppnande i Rikssalen”. Söder motiverar förslaget att återgå till ett öppnande i ”Rikssalen på Stockholms slott” att det skulle bidra till att stärka folkets bild av båda kungahuset och riksdagen men också bidra till att värna och hedra våra svenska traditioner och vår gemensamma historia”.

Vänsterpartiet har hittills lämnat in 24 motioner. Självfallet finns också här en motion som berör kungahuset ”Ett modernt och demokratiskt statsskick”.

Där finns Ali Esbatis motion ”En starkare arbetsrätt för ökad trygghet”. Motionen tar upp Vänsterpartiets argumentation i den högst aktuella striden om LAS och om utredningen ”En moderniserad arbetsrätt”.

Flera partier tävlar om vem som mest använder orden ”klan” och ”gängkriminalitet”. Jag är glad för att Vänsterpartiet inte är med i tävlan. Men jag noterar att i några motioner berörs bakgrunden till problemen och att det förs fram tankar hur konflikten kan dämpas och lösas: ”Strategi för kriminalvården”, ”Bättre förutsättningar för polisens arbete” och ”Stoppa skjutningarna och öka tryggheten i socialt utsatta områden”.

På riksdagens hemsida finns denna nyttiga anvisning:

Sök och hitta bland motioner

Vill du hitta motioner som handlar om ett särskilt ämne? Använd länken nedan för att söka och filtrera bland motionerna. Du kan också enkelt se vilka ämnen ett parti eller en ledamot lagt förslag om.

Sök bland motioner från allmänna motionstiden 2020

  • För att se motioner om ett visst ämne skriver du in ditt sökord i sökrutan. Använd filtren Parti och Ledamot för att se vilka som motionerat om ämnet.
  • Vill du veta vad en särskild ledamot skrivit motioner om? Gå till ledamotens sida under avdelningen Ledamöter & partier. Där finns alla motioner som ledamoten lämnat in samlade.

Alltid viktiga handlingar

Den Av rininslandi SocialnämndenLämna en kommentar

Kommunfullmäktige och socialnämnden – där hade jag i början av 80-talet mina första uppdrag som förtroendevald i Vänersborg. Denna mandatperiod har jag en plats kvar i kommunfullmäktige. Intresset för socialnämndens beslut och socialförvaltningens arbete är dock oförändrat stort. Verksamheten omfattar halva den kommunala budgetvolymen. Och insatserna är i regel av stor betydelse för enskilda invånare i vår kommun.

Alltså nog med anledningar att alltid ta en titt i handlingarna när de läggs ut på kommunens hemsida en vecka innan socialnämnden sammanträder.

Nu var det tre punkter på ärendelistan jag fördjupade mig i. Alla tre ärenden redovisar hur mycket verksamheten och all planering påverkas av pandemin.

Först till ”Delårsbokslut med helårsprognos 2020”. Jag vågade inte gissa storleken på underskottet. En rad statliga extra ändringsbudgetar har ju resulterat i rejäl kompensation för kommunens coronabetingade extrakostnader. Så här står det i socialförvaltningens text: ”Årsprognos för socialnämnden beräknas redovisa underskott på 0,1 mkr. Det är en förbättring med 13,0 mkr sedan delårsrapporten per april. Det beror på att beslutade åtgärdsförslag för 2020 börjat få effekt samt på ökade statsbidrag för sjuklöner relaterade till Covid-19 och schablonersättning.” (Om statsbidragens betydelse för socialnämndens budget finns en artikel i dagens TTELA.)

I avsnittet ”Verksamhetsbeskrivning” fastnade jag först för punkten ”Försörjningsstödet”. Tillkommande antal hushåll och stigande totalkostnader en bra bit över budget förvånar inte, arbetslösheten märks ju direkt. Däremot blev det ”godkänd”, eller ”målet uppnås” som det heter, på punkten ”Särskilda boenden”. (Jag återkommer längre fram om detta.)

Och så var det punkten ”Förväntade resultat AME”. Förvaltningen och nämnden har tidigare föreslagit budgetberedningen att överväga att kommunstyrelsen ”tar på sig” arbetsmarknadsenheten, som då skulle avvecklas från socialnämnden. Jag hörde att samtal om detta har förts och om jag uppfattar rätt så har hittills ingenting sagts om hur det ska bli. I delårsrapporten finns nu följande text: ”Förväntade resultat AME: Kommunstyrelsen har utformat förväntade resultat för arbetsmarknadsenheten och de rapporteras direkt till kommunstyrelsen.” Jaha, men … Jag förmår inte tolka det jag läser!

Nu något om ”särskilda boenden” – här är det ärendet ”Information om ombyggnad av Lunddala äldreboende i Vargön”. Jag är fullt införstådd med att ombyggnaden är förankrad i den gällande boendeplanen och självfallet är det bra och nödvändigt att arbetet påbörjas. Men läser man texten så hänvisas det ett antal gånger till att efterfrågan av platser i särskilda boenden är så låg, att den temporära minskningen av antalet platser under pågående byggarbete inte kommer att vålla några problem. Ingenstans i informationen nämns det som har stått att läsa i tidning efter tidning: Man söker inte plats på äldreboende när det berättas så förfärligt mycket om hur illa det har fungerat där. Frågan är ju, vad händer när mediebevakningen kan förmedla en helt annan bild, när allt är under kontroll? Jag hoppas att någon ställer frågan på nämnden.

Slutligen rutinärendet ”Rapportering av ej verkställda beslut”. Denna rapport avser kvartal 2, alltså perioden april-juni 2020. Det finns ett flertal olika insatser som beslutas. I regel skall ett beslut då också verkställas. Men det kan komma något i vägen för en smidig process. T ex kan någon sökande få ett beslut om en sökt plats i en viss form av boende – och så finns ingen sådan ledig plats. Det är sådant rapporten berättar. När fattades vilket beslut, hur mycket tid har förflutit sedan beslutsdatum, och så under ”övriga kommentarer” en tämligen noggrann beskrivning av varför det inte blev som det var sagt.

Rapporten är längre än vanligt. Även här har pandemin påverkat verksamheten.

Nu kommer socialnämnden som alla andra nämnder att få lite mera andningspaus, kommunens budget beslutas först i november. Vid den tidpunkten har förvaltningen möjligtvis också fått grepp om alla utfästelser i statens höstbudget.

Förvaltningen har oerhört mycket arbete framför sig, det är bra att det råder hyfsad stabilitet i ledningsgruppen. Det gäller för nämndens ledamöter att hänga med, det finns mängder av tillkommande information utöver utskickade handlingar om man verkligen vill begripa sig på hela bilden. Jag har respekt för detta.

Jag raljerade men kryper inte till korset

Den Av rininslandi Höstbudget, SKRLämna en kommentar

Jag erkänner, jag gick kanske lite över gränsen häromsistens: Skapar jobb – länge leve den administrativa byråkraten.

Nu återvänder jag, av tre anledningar:

  • Statens budget – listan har fyllts på
  • Problematiken med statsbidragen tas upp i en ny skrift
  • Egentligen borde vi sätta oss ner och bestämma hur vi vill ha det

Statens budget – Förslag i budgetpropositionen för 2021 – nu med åtta delar:

  1. Investeringar för hållbar tillväxt och klimatomställning – 19 punkter
  2. Rusta välfärden för framtidens jobb – 20 punkter
  3. Fler ska komma i arbete – 8 punkter
  4. Ekonomisk trygghet och omställning till nästa jobb – 6 punkter
  5. Hela landet ska växa – 6 punkter
  6. Sverige ska vara ett tryggt land för alla – 12 punkter
  7. Stärkt beredskap i en ny tid – 2 punkter
  8. Övrigt – 8 punkter

Jag räknar ”just nu” 81 olika förslag. Några presenteras av L, andra av C, även MP presenterar enskilda förslag, majoriteten kommer väl från S – men hela tiden ”enligt en överenskommelse mellan regering och C och L”.

Ärligt talat, det är överkurs. Mycket text, ännu fler siffror. Några få förslag kan jag uppfatta: syfte, inriktning, upplägg, omfattning.  Vad är verkligt nytt, vad är en förändring eller utökning av redan kända tidigare utfästelser? Summorna varierar såklart, 10 miljoner är en hundradel av en miljard. Men miljarden räcker inte för detta förslag, säger några. Andra utropar: 10 miljoner, vad bra, det hade vi inte vågat hoppas på.

Alla dessa presskonferenser! Titta här, se vad vi gör! Men är det verkligen något att skryta med? Flera ”satsningar” gäller ju poster i en statsbudget som måste finnas med år efter år. Man måste vara insatt i detaljerna för att se vad som är bluff och vad som är en verklig förbättring på ett enskilt område.

Men visst, fyra partier är ”inne” – fyra partier ”ute”. Ligger det någonting i Johan Forsells och Elisabeth Svantessons mantra: ”För lite! För sent!”? Eller i Oscar Sjöstedts utrop: ”Det föreslog vi redan för 10 år sedan.”? Eller i Jonas Sjöstedts påstående vid gårdagens frågestund med statsministern: ”Nu rullas budgetförslagen ut.  Det går betydligt mer pengar till skattesänkningar än till välfärd, trots de stora behoven i kommuner och regioner.”

Budgeten läggs på måndag förmiddag, på eftermiddagen kan vi se och höra alla åtta partiernas ekonomiska talespersoner i riksdagens debatt.

Den nya skriften, ja. SKR, Sveriges kommuner och regioner, publicerade nyss ”Självstyrelsens potential”.

Här några citat från förordet:

”Den svenska modellen med flernivåstyre och en stark – grundlagsskyddad – kommunal och regional självstyre är en väl fungerande modell. Den behöver vårdas och utvecklas för att följa sin samtid, men grundprincipen och maktfördelningen är bra.”

”Under de senaste decennierna har dock den samlade statliga styrningen av kommuner och regioner ökat i omfång, komplexitet och detaljeringsgrad. Parallellt med den tilltagande styrningen ser vi allt fler förespråkare för en ökad centralisering och ibland även krav på ett statligt huvudmannaskap för verksamheter som hälso- och sjukvård, äldreomsorg och skola.”

”Vi tror att en tydlig och tillitsfull stat i nära samverkan med en ansvarstagande kommunal självstyrelse är vägen framåt mot en väl fungerande samhällsorganisation.”

”Vi tror …” – det är min tredje punkt idag. Detta är en skrift från SKR, en viktig skrift på 35 sidor. ”Vi” det är SKR.

Själv är jag inne på tanken att Vänsterpartiet, centralt och varför inte också lokalt, borde studera skriften. Hur har vi det med tron på det kommunala självstyret? Säger vi ja när det passar? Visst ropar vi efter ”staten” tämligen ofta – gör vi det lätt för oss? Ger vi upp för tidigt på hemmaplan och vill vi att staten skall förlösa oss ur ett besvärligt dilemma när vi inte kan eller vill prioritera?

Kommunfullmäktige om en vecka

Den Av rininslandi KommunfullmäktigeLämna en kommentar

Kallelsen med alla handlingar finns nu på den digitala anslagstavlan på kommunens hemsida. Ärendelistan på 27 punkter är preliminär. Punkt 20 är samma som punkt 18, en ska bort. Men det tillkommer fortfarande punkter innan dagen för sammanträdet.

Fortfarande gäller att 26 ledamöter samlas i olika rum i kommunhuset. 26 istället för normalt 51 enligt överenskommelsen mellan partiernas gruppledare. Ingen kan koppla upp sig ”digitalt och på distans”, så har ordföranden i kommunstyrelsen och ordföranden i kommunfullmäktige sagt. Senast meddelades det: ”Gällande kommunfullmäktige så fortsätter vi med överenskommelsen 2020-04-02 och kommer inte att tillämpa dessa föreslagna regler.” [För kommunstyrelsen föreslås nämligen nu att öppna för deltagandet på distans.]

Av kallelsen framgår att de flesta ärenden kommer att klubbas utan att det blir debatt. Sedvanliga punkter i mötets början, därefter flera tillkännagivanden om nya ersättare och ett antal avsägelser från olika uppdrag. Sådant klaras av med att ordföranden läser upp och sedan följer klubbslaget.

Det finns fyra nya medborgarförslag: ”Övergångsställe vid rondellen på Gropbroleden”, ”Kanadagässen”, ”bakteriehalten i vattnet i Vassbotten” och ”EKO-innovationscentrum med utgångspunkt Bergagården”. Det är bra att ha läst motiveringen till alla förslag, för det gäller att uppmärksamma vart dessa förslag skickas. Vår uppfattning är ju att vissa förslag absolut måste avgöras av fullmäktige. Andra kan likväl behandlas och avgöras av någon nämnd.

Därefter följer mina två interpellationer till kommunstyrelsens ordförande. Reglerna under Coronatiden gör att ingen debatt förekommer, endast frågan och det skriftliga svaret noteras. Det gäller ”flygplatsens framtid” och varför förvaltningen inte redovisat ett besked kring ett återremitterat uppdrag – här finns redan ett skriftligt svar.

Stefan Kärvling och jag har skrivit en motion som rekommenderar kommunfullmäktige att förbättra sin bevakning av hur besluten verkställs.

Kungajakt- och viltmuseum skall efter en tid av turbulens få en ny vice-ordförande, vem det blir framgår inte av underlaget.

Kommunfullmäktige måste formellt förnya ett borgensåtagande för Kommuninvest. Vänersborg tillsammans med många andra svenska kommuner lånar upp pengar till gynnsamma villkor genom att tillhöra Kommuninvest ekonomiska förening.

Sedan behandlas och avgörs flera äldre motioner: Det moderata förslaget kring Earth Hour och Agenda 2030 anses besvarat. Stefan Kärvlings förslag om att minska partistödet kommer att avslås. Hans motion om fiske på Hunne- och Halleberg anses besvarad.

Det återstå att se hur mycket debatt det blir kring två andra motioner: Miljöpartiet ville rädda skogen på Östra Mariedal med en motion om ett ”naturreservat längs Göta Älv och Lillån till Restad Gård” – nu är ju skogen bevisligen skövlad. ”Fast placerade skolvaktmästare” vill KD se, hur den motionen avgörs vågar vi inte gissa, det kan bli en spännande omröstning.

Vi kan också ställa oss bakom svaret på medborgarförslaget om ”kartläggning av obebyggda hus”.

Och så var det ärendet kring ”kranmärkning”: ”Kranmärkt betyder att kommunen väljer kranvatten framför flaskvatten i verksamheterna”. Bra, mycket bra! Nog med förslag!

Slutligen skall kommunfullmäktige godkänna förslaget om sammanträdesdagar för 2021.

Och hur är det här tänkt?

Den Av rininslandi Arbetsförmedlinngen, VänersborgLämna en kommentar

Once upon a time … så fanns det en riktig arbetsförmedling i Vänersborg.

Där finns idag ett statligt servicekontor med uppgift att möta den som söker hjälp från arbetsförmedlingen, försäkringskassan och skatteverket.

Det är arbetsförmedlingen i Trollhättan som hanterar ärenden på riktigt. Eller?

För vårt område tillhör ju 32 områden i Sverige, där det på Centerpartiets initiativ och med januariöverenskommelsens fyra partiers välsignelse har kommit igång en försöksverksamhet.

Arbetsförmedlingens personal ”skriver in” sökande. När processen med kartläggning kommit en bit och det finns antydningar att den sökande kan vara ”rätt sökande” för att bli anvisad till försöksverksamheten med KROM (kundval rustning och matchning), så råder det valfrihet för sökande var man och av vem man vill bli rustad och matchad.

En lätt uppgift – här listan som läggs fram:

Guldjobbet, AB, Hamngatan 3 Vänersborg

Medborgarskolan Region Väst, Hamngatan 3 Vänersborg

Academia Eductus AB, Hamngatan 3, Vänersborg

Lernia Utbildning AB, Hamngatan 3, Vänersborg

Arcus Utbildning & Jobbförmedling AB, Järnvägsbacken 1 B, Vänersborg

Arbetslivsresurs Ar AB, Vänerparken 15, Vänersborg

Yrkescentrum i Västra Götaland AB, Torpavägen 3, Vänersborg

Enrival AB, Nabbensbergsvägen 2, Vänersborg

Medborgarskolan Region Väst, Storgatan 21, Trollhättan

AB Abilitu Coaching, Kungsgatan 29, Trollhättan

Arbetslivsresurs Ar AB, Föreningsgatan 9, Trollhättan

Maximus Sweden AB,  Österlånggatan 50, Trollhättan

Lernia Utbildning AB, Drottninggatan 37, Trollhättan

Arcus Utbildning & Jobbförmedling AB, Österlånggatan 52B, Trollhättan

Yrkescentrum i Västra Götaland AB, Industrigatan 1, Trollhättan

Academia Eductus AB, Lasarettsvägen 9, Trollhättan

Jobbpunkten AB, Åkersjövägen 12, Trollhättan

Studentconsulting Sweden AB(Publ), Åkersjövägen 12, Trollhättan

Enrival AB, Åkersjövägen 10, Trollhättan

Vill man veta mer och vill man veta vem som lovar mest – det finns tjusiga hemsidor för var och en, du är bara några klick från att lösa alla dina bekymmer.

Det var en gång för länge sedan det fanns utbildade arbetsförmedlare på arbetsförmedlingen. Några finns kvar. I Trollhättan. Så du får hjälp med att skriva in dig. Inte vet jag om det ingår i deras arbetsuppgifter att bistå dig med att komma till rätt privat förmedlare. Det är ju kundval, fritt fram!

Och sedan … tja.

Skapar jobb – länge leve den administrative byråkraten!

Den Av rininslandi Budget 2021, VänersborgLämna en kommentar

I kommunledningens anvisningar till nämnder och förvaltningar i Vänersborg ingår: BEVAKA STATSBIDRAGEN!

Förmodligen gäller samma i alla kommuner och även i regionerna. En åretruntsysselsättning för någon specialist på varje förvaltning. Med en anhopning av bevakningsuppgifter under en del av året.

Regeringens budgetproposition i september varje år borde vara signalen. Fast i en tid av knivskarp konkurrens om tiondelar av väljarstödet ”just nu” i alla dessa undersökningar överhopas vi redan nu av pressmeddelanden om vad som kan förväntas ingå i budgetförslaget. Här dagens lista från regeringens hemsida – den kommer att bli längre under dagens och under veckans lopp. Propositionen offentliggör finansministern först på måndag nästa vecka.

Ett förslag är inte samma som ett beslut. Det krävs en majoritet i omröstningar – och i riksdagen har regeringen ingen majoritet.

Hur är då arbetsgången för alla i kommunen vars arbetsuppgift är att ”bevaka”?

  • Påannonsen om kommande förslag – hur tas dessa emot av oppositionen?
  • Budgetförslag – är det ”äkta nya tillskott” eller handlar det delvis om omfördelning från tidigare anslag?
  • Hur ser det ut när utskotten har funderat och omröstningen i kammaren har ägt rum? Blev det så, helt eller delvis eller inte alls?
  • När träder besluten i kraft, vilken period avser de, bara 2021 eller flera år eller ramhöjande utan tidsbegränsning?
  • Behöver man ansöka? Om ja: När ansöker man och vad ska finnas med i ansökan?
  • Hur ser villkoren ut? ”Under förutsättning” att t ex kommunen själv skjuter till 50%? Eller inga villkor alls?
  • Hur sker beräkningen? Med invånarantal som schablon? Eller med tanke på volymen på nuvarande aktuell verksamhet, alltså stöd för att bygga upp något från scratch eller förstärka något som redan finns men varierar från kommun till kommun?

Alla dessa byråkrater på regeringens alla departement som har räknat fram för finansministern vad alla dessa förslag kostar och vad som kan beräknas vara nyttan. Och sedan alla tusentals administratörer i alla svenska kommuners alla förvaltningar, som har hela sin arbetsuppgift eller större del av sin arbetstid att räkna ut vad som tillkommer, i vilken form, hur det ska fördelas och hur det ska bevakas. För ingen ska glömma att allt måste redovisas, avrapporteras till något departement där några sitter och kontrollerar att alla beviljade statsbidrag har använts som det har varit sagt.

Säg emot mig om du tycker jag överdriver. Min mailadress finns däruppe under ”Kontakta mig!” Du kan också kommentera här på bloggen.