Subventioner till flygplatsen fortsätter väl inte?

Mycket går på rutin, fast det händer att något tillstöter som leder till förändring. Under alla mina år som ledamot i kommunstyrelsen lärde jag mig ”årshjulet”. Det här står på kallelsen till första sammanträdet i början av ett kalenderår, det där måste finnas med vid sista sammanträdet innan sommarpausen, och slutligen måste det fattas beslut om det här och det där i november eller senast december.

Budgeten, bokslut, delårsbokslut följer hjulets regler – fast undantag kan finnas, som det blev med det sena budgetbeslutet för någon dag sedan. Taxor och avgifter förändras regelbundet, ett elakt påstående är att säga ”höjs varje år”. Och så var det bidragen till kommunens hel- eller delägda bolag:  Vattenpalatsets förlustbidrag, räddningstjänsten NÄRF, turistnäringens samarbete VISIT, driftsbidraget till flygplatsbolaget.

Javisst, det var då jag kom på att jag måste få upp ögonen. Var tog detta ärende vägen? Det kom genom åren alltid en bit innan kalenderårets slut. Allt sedan Malöga blev kvar och döptes om till Fyrstads Flygplats. Vilket år var detta? Det var för länge sedan, Socialdemokraterna i Vänersborg slickade sina sår när S Anders Larssons första stora projekt med nya flygplatsen i Skogaryd inte ville sig.

Malöga, Fyrstads Flygplats AB, får finansiellt stöd från regionen och fyra kommuner: Uddevalla och Lysekil vid sidan om Trollhättan och Vänersborg. År efter år, oaktat Miljöpartiets och Vänsterpartiets motioner och interpellationer och invändningar. Fast Miljöpartiet hörs inte längre, partiet ingår nu som en del av kommunledningen och så var det med den saken.

I år ställde jag vid två tillfällen frågor till kommunstyrelsens ordförande, Benny Augustsson, S. Det är så tyst ovanför Onsjö, så jag undrade hur fortsättningen kunde se ut efter det långa flygstoppet. Min tanke är att kommunen inte behöver arbeta aktivt och med nya tillskott för återkomsten av regelbundna flygturer till och från Bromma. Benny Augustsson delar inte min uppfattning. Han hänvisar framförallt till att kommunens bidrag inte alls går till kommersiella flyg. Beredskap, räddningstjänst, ambulansflyg är nyckelord i hans skriftliga svar på mina tankar.

2018/19 hade rutinen i årshjulet halkat till, då gällde det frågan i vilken utsträckning EU skulle godkänna offentliga bidrag till en kommersiell verksamhet. I början av 2019 fattades därför två beslut, ett retroaktivt för året 2018 och ett för 2019. Nu återstår bara ett möte i kommunstyrelsen och i kommunfullmäktige i december 2020, då måste väl ärendet om flygplatsbolagets ansökan om bidrag för nästa år finnas med på kallelsen?

Jag hoppas verkligen att denna ansökan då präglas av den påtagliga förändringen som har inträffat under pandemitiden. Att man i ansökan beaktar att det finns mycket som talar för att någon snabb återstart absolut inte finns att vänta, att det kanske aldrig blir som förr igen.

I riksdagen har det under hösten debatterats mycket kring ”Bromma” – Brommaflygplatsens vara eller icke vara är av avgörande betydelse för FFAB i vår delregion.

Senast igår kom nyhetsbrevet från Westander, här klimatkommentaren med rubriken ”Bromma flygplats kommer stängas utan att Arlanda byggs ut”.

Och så är den andra infallsvinkeln som kommunstyrelsens ordförande i Vänersborg betonar.

I ett interpellationssvar till mig skriver han i november 2019 om kommunens årliga bidrag på strax under en miljon: ”Dessa pengar går till basverksamheten på flygplatsen. I basverksamheten ingår att tillhandahålla en flygplats för sjuktransporter till regionens sjukhus även organtransporter, räddningstjänsten för brandbekämpningsflyg, försvarsmakten och annan verksamhet för samhällets beredskap för kriser och krig, polishelikopter, och för kommersiellt flyg.”

Den 15 juni 2020 överlämnade Trafikverket en rapport till regeringen: ”Översyn av de svenska beredskapsflygplatserna ” Uppdraget var att inventera beredskapsflygplatserna, ambulansflyget, räddningstjänsten, försvarsmaktens behov, polisväsendets behov m.m.

Trafikverket konstaterar att tio beredskapsflygplatser i Sverige behöver kompletteras med ytterligare nio regionala flygplatser.

Trollhättan, Vänersborg, Malöga, Fyrstads Flygplats – inte någonstans på 60 sidor i slutrapporten nämns vi. Vilka slutsatser bör detta leda till?

När ärendet om bidraget för 2021 dyker upp för behandling hoppas jag att kommunledningen tar sig en funderare.

Se där, en uppmaning att återkomma

Kommunfullmäktiges sammanträde i veckan webbsändes. Mycket välkommet! Vänersborg är en av de sista kommunerna i landet som har tagit steget att öppna för live-streaming och för att allmänheten i efterhand ska kunna se hela eller delar av mötet.

Tekniken fungerade utmärkt, för deltagarna och för den som valde att följa med hemmavid. Som ”minus åttio” förhåller jag mig till folkhälsomyndighetens råd att undvika möten. Jag hade anmält förhinder.

En bit in på dagordning fanns mina interpellationer.

Jag vill citera ordföranden, Annalena Levin, C, när den första interpellationen behandlades: ”… Vänsterpartiet, till kommunstyrelsens ordförande, Benny Augustsson, socialdemokraterna, och han har svarat. Och vi har ju ingen diskussion på grund av det jag sa tidigare att vi har en överenskommelse utan man får läsa svaren och frågan eller interpellationen i handlingarna. 

Och då frågar jag om vi kan lägga både interpellationen från Lutz Rininsland och svaret från Benny Augustsson till handlingarna? Jag finner så är fallet. (Klubbslaget.)

Och dom handlade om flygplatsens framtid, det kanske jag glömde att säga, men det handlade dom om.”

Detta blev så otroligt informativt att kommunens kommunikatör i sin sammanfattning ”Fullmäktige i korthet 23 september 2020” helt hoppade över mina två interpellationer.

Här min interpellationsfråga och här svaret från kommunstyrelsens ordförande.

Framtiden kommer att visa hur utvecklingen eller avvecklingen av Fyrstads flygplats ter sig. Någon kommersiell flygtrafik finns inte sedan mars 2020, kommer inte finnas under hösten och vintern.

Vem som gör vilka ansträngningar att återgå till regelbunden flygtrafik vet inte jag. Allt jag vet är att jag är motståndare till att satsa kommunens pengar. Jag ser många andra områden som jag vill prioritera.

Om staten åtar sig att skapa förutsättningar för att något flygbolag på nytt trafikerar den lokala flygplatsen borde framgå av regeringens budgetproposition. Ersättning avseende icke statliga flygplatser behandlas i ”Utgiftsområde 22 – Kommunikationer.”. I avsnitt 3.6.6.finns punkten 1.6 som visar att anslaget för 2020 är 188 mkr (gäller även åren dessförinnan) och föreslås minska inför 2021 till endast 88 mkr.  Även 2022 och 2023 är anslaget endast 88 mkr.

19 september redovisade Swedavia en konsekvensanalys till regeringen med rubriken ”Sammanfattning av begärd konsekvensanalys avseende förtida avveckling av Bromma Stockholm Airport”.

”Det finns en risk för att flygtillgängligheten för vissa orter kan bli försämrad vid en förtida stängning av Bromma”.

”Trots stora osäkerheter och mot bakgrund av ovanstående är Swedavias samlade bedömning att det under rådande marknadsförutsättningar inte är affärsmässigt motiverat att fortsätta driva Bromma vidare samt att konsekvenserna av ett politiskt beslut om en förtida nedläggning är hanterbara och sammantaget medför fördelar för Swedavia.”

Visserligen har därefter en flod av artiklar publicerats som alla har tusen och en invändning mot analysens slutkläm. Det är transportbranschen som protesterar. Men transportbranschen betalar inte en återstart av Trollhättans flygplats.

Ordförande Annalena Levin kommer att få fler tillfällen att inleda ärenden som avser flygplatsens framtid.