Kategori: Vänsterpartiet Vänersborg

Utbildning, information, introduktion ….

Den Av rininslandi Socialnämnd, Vänsterpartiet VänersborgLämna en kommentar

Handlingarna till socialnämndens första sammanträde i den nya mandatperioden har kommit, först i digital form och sedan även på papper med vanliga posten. Så ska det inte vara i framtiden, då skall ledamöterna endast få ett mail med hänvisning till kommunens hemsida där (nästan) samtliga underlag finns tillgängliga för förtroendevalda och allmänhet. Utskick av sekretessbelagda handlingar sker dock fortfarande via posten, man har inte kommit fram till en annan säker lösning.

Just utbildning om tystnadsplikt och sekretessregler är också två punkter på nämndens första möte. I övrigt lämnas mycket information om hur nämndens arbete är tänkt att ske. Det finns en arbetsordning och en sammanställning över vilka arbetsuppgifter som åligger vem enligt delegeringsordningen. Nämndens övergripande beslut kring förvaltningens verksamhet följer årshjulet – det gäller tilldelningen av resurserna från kommunfullmäktige till nämnden, fördelning från nämnden till förvaltningens enheter, uppföljning genom regelbundna avrapporteringar och sedan bokslutshandlingar. Allt detta finns med på nämndens utbildningsplan under januari och februari, det blir således några heldagar framöver:

12 januari genomförande av val, utbildning i offentlighet och sekretess

22 januari heldag om avdelningarna omsorg om funktionshindrade respektive vård och omsorg

29 januari ordinarie nämnd förmiddag, eftermiddag utbildning om avdelningarna individ och familjeomsorg samt arbetsmarknads avdelningen

26 februari ordinarie nämnd, därefter information om administrativa avdelningen och genomgång av styrsystem, mål- och resursplan, mål och uppföljning m m

Vid första sammanträdet på måndag skall nya nämnden också välja ledamöter till socialutskottet. Det är utskottet som hanterar individärenden. Jag var ledamot i utskottet den gångna mandatperioden. Under alla mina 32 år som förtroendevald i kommunen har jag aldrig haft ett uppdrag som har tagit så mycket kraft och tid som detta, men nu kommer Vänsterpartiet inte att finnas med i utskottet de kommande fyra åren.

Två nya beredningar kommer att inrättas under socialnämnden, i båda kommer vi att ha med en ledamot som företräder Vänsterpartiet. Uppdraget för ledamöterna i beredningen för drogpolitiska frågor följer säkerligen riktlinjerna i kommunens drogpolitiska handlingsprogram. Att det nu inrättas en särskild beredning ger en antydan om att missbruk av droger är påtagligt i vår kommun.

Däremot är det inte lika klart vilket uppdrag beredningen för integrationsfrågor kommer att få. Vilka frågor – var går avgränsningen? Självfallet vilar ett stort ansvar på socialnämnden, men många aspekter av integrationsproblematiken borde ligga även på andra nämnder och styrelser i kommunen. Jag samlade ett litet referensbibliotek i min iPad – det blev sjutton titlar, med rapporter, utredningar, sammanställningar, förslagslistor.

Jag ser fram emot denna första träff i nya nämnden. Det blir nya utmaningar, det krävs nya tankar och en öppenhet för det som kommer att behöva göras under fyra år framöver. Känns lika pirrigt som när jag första gången kom in i socialnämnden 1982.

Vilse, verkligen ordentligt vilse på riktigt …

Den Av rininslandi Budget 2015, Riksdagen, Vänsterpartiet VänersborgLämna en kommentar

Vart fjärde år är dagarna kring jul och nyår lite speciella. Ett val har ägt rum, en mandatperiod har avslutats och en omstart väntas inom kort. Innan de första kallelserna till en ny rond av styrelse- och nämndsmöten dyker upp, brukar det vara en god idé att samla tankarna och att sammanställa underlag.

Vad var det vi ville få gjort, hur prioriterar vi, vad står högst uppe på listan, vad behöver ske närmast?

Det mesta kostar pengar, sällan slipper man tänka på prislappen. Personalförstärkningar, rekryteringar, lokaler, hyror, material – kommunal verksamhet kräver resurser. Och då kommer genast frågan: Hur mycket utrymme hittar vi i budgeten för det kommande året?

Svaret ska ju finnas i mål- och resursplanen. Det brukar det också göra, varje år, normalt även när alla väntar på det första mötet i början av en ny mandatperiod.  Men hur ser det ut i år?

Vänersborgs fullmäktige tar budgetbeslutet redan i juni. Valet i september resulterade i ett skifte från borgerlig minoritetsledning till socialdemokratisk minoritetsledning. Det nya fullmäktige kunde ha förkastat det gamla beslutet, eller åtminstone förändrat inriktningen väsentligt, men så blev det inte, skillnaden var knappt synlig.

Detta besked i mitten av november gjorde mig ordentligt osäkert. Varför blev det inte något av alla de stora målsättningar som socialdemokraternas lokala valprogram hade annonserat?

Nu den andra stora frågan – mål- och resursplanen anger hur resurserna ska fördelas. Men hur mycket finns egentligen att fördela? Det tidiga budgetbeslutet i juni medför såklart en extra osäkerhet, i regel vet våra ekonomer framåt oktober- november så mycket säkrare vad som gäller. Eftersom den absolut största delen av kommunens intäkter kommer från skatteintäkterna och statsbidrag är det av stor betydelse att få veta om regeringen och riksdagen växlar in på ett nytt spår.

Underlaget från SKL [Sveriges Kommuner och Landsting] hjälper att komma rätt. Och visst, när regeringen hade lagt sitt budgetförslag så kom det viktiga cirkuläret som ger handledning. 10 oktober 2014 publicerades Cirkulär 2014:39 med värdefulla sammanfattningar av alla förslag, konkreta anvisningar på vilka punkter den primärkommunala sektorn och landstingen/regionerna kunde räkna med förstärkningar.

Men så kom den 3 december.

Och två dagar senare ett nytt Cirkulär 2014:53 från SKL, som refererade allianspartiernas budgetmotion ”Ett starkare Sverige”.  Som 2014-12-19 följdes upp av Cirkulär 2014;59, som kom samma dag som SKL publicerade ”Ekonomirapporten december 2014”. Någon som inte känner till termen ”brasklapp”?  Sådana fanns det gott om i SKL:s betraktelser.

Så vad läser jag nu i mellandagarna för att få grepp om det jag behöver få klart för mig? Kloka tankar i all ära, men jag är inte så dum att jag lämnar goda förslag som jag inte kan ”finansiera”. Och jag vet inte vad som finns i den kommunala kassan, vilka intäkter som kommer, vilka statsbidrag som vi kan räkna med. Redan i april kan dessutom skatteskalorna förändras i anslutning till vårpropositionen, hur påverkar detta vår kommun?

Det går ju att läsa ett antal ”utskottsbetänkanden”. Men det kräver viss tankeakrobatik, texterna fick ju i all hast  skrivas om i december och tabellverket ställas ”på huvud”. Knasiga formuleringar sida upp och sida ner ”med bifall till motion … och avslag på budgetproposition”. Alla dessa bakvända reservationer och särskilda yttranden av regeringspartiernas utskottsledamöter. Och alla dessa likalydande SD-reservationer med den dubbla och skenheliga argumentationen ”tyvärr vann vår budgetmotion inte gehör, men vi protesterar mot allianspartiernas förslag ….”.

Eftersom jag villigt bekänner att jag körde fast vid läsningen av utskottsbetänkandena, gick jag över till läsning av riksdagens snabbprotokoll. Känns i år som om riksdagsledamöterna under två veckor hade tappat geisten, verkar som pliktövningar dag in och dag ut. Även här SD-anföranden och SD-repliker med samma enformiga innehåll och mönster och ständig återkommande hänvisning till samma punkt – det går att trolla fram ”bästa välfärden på alla områden”, bara vi gör slut med massinvandringen.

Nej, 2015 börjar inte bra för min del. Jag är van med att starta utifrån en plattform som kan beskrivas som ”jag vet vad vi vill, jag vet vad vi har, jag ska vara med om att lämna rätt förslag som också går att genomföra”. Nu är det som ett gungfly. Dels det tråkiga konstaterandet att ett byte från (M) till (S) i Vänersborgs kommunledning kanske stannar vid att ks-ordförande och 1:e vice-ordförande byter plats och kontor, dels den osäkerheten som okunskap om kommunens tillgångar och möjligheter att finansiera förändringar för med sig.

Nåja, jag är nog inte ensam om min upplevelse, tillsammans får vi se om ett nytt år kan bli ett Gott Nytt År.

 

 

I häftigaste laget – men hur ska det går för Kurt?

Den Av rininslandi Kurt Karlsson, SD Vänersborg, Vänsterpartiet VänersborgLämna en kommentar

Fritidspolitikerns almanacka strax innan jul borde inte se ut som den gör. Förra veckan var det fortfarande rätt lugnt, kommunfullmäktiges sammanträde var egentligen den enda större begivenheten. Men nu: tisdag förmiddag socialutskott, tisdag eftermiddag Kunskapsförbundet Väst, onsdag kommunstyrelsen och torsdag socialnämnden.

Hur går det med inläsningen av underlaget och beslutsförslagen?

Socialutskottet – 34 ärenden (faktiskt inte många denna gång!), handlingarna kom på papper med torsdagens post tidigt på morgonen. Allt inläst, inga problem.

Kunskapsförbundet Väst – kom via mail redan den 8 december, åtta hela dagar innan sammanträdet. Dock inte komplett: Det saknas fortfarande ”Budget 2015 – Mål och resursplan”. Det lär komma ett utskick per mail under dagen idag, mindre än 24 timmar innan mötet. Det du!

Kommunstyrelsen – handlingarna med beslutsförslagen ligger sedan torsdag på kommunens hemsida, 22 ärenden med sammanlagt 308 sidor. Inget problem med inläsningen där heller – vitsen är ju att identiska underlag ”i princip” har funnits sedan 5 december som underlag för kommunstyrelsens arbetsutskott.

Socialnämnden – också här finns handlingarna öppna för oss och allmänheten (med undantag för 4 sekretessbelagda ärenden med 28 sidor) på kommunens hemsida, sedan i torsdags för övriga 15 ärenden med bara 183 sidor. Också avklarat!

Så att det inte blir något missförstånd – så här brukar det inte vara men i december faller halva månaden bort och då råder en undantagssituation.

Samtliga fyra möten är ”sista mötet med det gamla gänget”, mandatperiodens sista sammanträde.

Hur det blir med mitt engagemang kommande period fram till december 2018 återstår att se, men bortsett från socialutskottet gäller ju allt annat en gång till. Jag är tacksam för förtroendet som Vänsterpartiet ger mig och jag vill göra allt för att inte svika någon. I vilket fall som helst vet jag vad jag har tackat ja till, det finns förutsättningar än så länge och jag respekterar kraven som ställs på en ledamot med fyra uppdrag.

Om alla gör det, vet jag inte. Jag är faktiskt nyfiken på Kurt, Kurt Karlsson från Sverigedemokraterna och gruppledare den gångna mandatperioden och än så länge även nu. SD hade två mandat efter 2010. Jag räknade inte men Kurt sade troligen under dessa år uppemot tre dussin gånger att SD inte kan ha en uppfattning i en viss sakfråga eftersom man saknade insyn. Fast handlingarna fanns tillgängliga för vem som helst … Men SD avstod från att yrka eller rösta gång efter annan.

Efter september 2014 har SD sex ledamöter och tar plats i samtliga nämnder och styrelser. Det började inte så bra i kommunfullmäktige, i november röstade SD tvärtemot det man hade anfört i talarstolen. I senaste sammanträdet fick SD-Kurt inte tala färdigt, fullmäktiges ordförande påpekade förgäves att man ska hålla sig till ärendet när man har ordet, sedan blev det helt enkelt för mycket och Kurt fick gå och sätta sig.

Kurt borde ju egentligen veta, vid sidan av fyra års erfarenhet från kommunfullmäktige representerar han också SD i regionfullmäktige i Västra Götaland.

Och nu får alltså SD vara med i alla nämnder hos oss. Hur väl fördelas uppdragen? Tja, jag vet i alla fall att jag hädanefter träffar på Kurt inte bara i kommunfullmäktige, utan även i kommunstyrelsen, i socialnämnden och i Kunskapsförbundet. Och som om det inte räckte, så är Kurt Karlsson också SD-representanten i kultur- och fritidsnämnden.

Det är skillnad det, i Vänsterpartiet brukar vi anse att det första nämnduppdraget ofta är tillräckligt krävande. Det gäller ju att sätta sig in hur det varit, hur det är och hur målsättningen är att det ska bli framöver. Det räcker gott och väl att komma igång i en nämnd, sedan kan man bygga på. Visst kan jag själv bekräfta att rutinen och erfarenhet är till fördel, även om varje sammanträde för med sig nya frågeställningar med nya underlag. Men jag minns väl hur jobbigt det var i början.

Men rubbet alltså till Kurt, hur ska det gå för SD? Vad är nästa ursäkt för att inte delta i omröstningar eller när man upptäcker i efterhand att rösten lades fel? Ska det upprepa sig som vi bevittnar i kommunfullmäktige gång efter annan: Om ärendet inte på något sätt kan vinklas till att gälla frågan ”vi har för många invandrare”, så kan det kvitta?!

Vi får se, jag själv sitter så nära jag kan följa hur det utvecklar sig. Jag lovar återkomma, men jag spar mina riktiga nyårslöften till annat som är viktigare. Förlåt utsvävningen!

Har Vänersborg fått ett nytt Nej-sägar-parti?

Den Av rininslandi Bostadsförsörjning, Kommunfullmäktige, Kurt Karlsson, SD Vänersborg, Vänsterpartiet VänersborgLämna en kommentar

Visst har det berättats mycket om Vänsterpartiet i Vänersborg, detta parti som allt som oftast säger ”nej”. Någon gång är det en korrekt beskrivning, så t ex Arenan (2007) eller ett för tidigt beslut för en hamn i Vargön (2014). Men för det mesta beror påståendet på en feltolkning. Vänsterpartiet är ett aktivt parti, det nöjer sig inte med att nicka bifall till kommunledningens förslag. Det blir egna yrkanden, helt avvikande, eller också omarbetade förslag som vi uppfattar som bättre och mera passande. Vi brukar kliva upp i fullmäktiges talarstol eller begär ordet i nämnderna för att lämna fylliga motiveringar kring våra förslag. När det sedan blir omröstning, så ställs förslagen mot varandra och ordningen blir att man röstar ”ja” till kommunledningen eller ”nej” om man vill bifalla Vänsterpartiet. Så visst har vi behövt säga ”nej” ganska ofta.

Nu är det nya tider, valet i september har förändrat bilden i våra församlingar ordentligt. Socialdemokraterna, Centern och Miljöpartiet som kallar sig för ”samarbetspartierna” eller något liknande, har 22 av 51 mandat i fullmäktige och kommer att vara i minoritet i samtliga nämnder och i kommunstyrelsen. Därutöver har Sverigedemokraterna intagit sina platser, i fullmäktige har det blivit 6 mandat och man är med i varje nämnd och i kommunstyrelsen.

Vid fullmäktiges sammanträde den 19 november fick sig Sverigedemokraterna en tankeställare. Vänsterpartiets Stefan Kärvling framställde ett säryrkande i budgetomröstningen med syfte att ge barn- och utbildningsnämnden pengarna ”direkt” istället för att gå omvägen via kommunstyrelsen. Stefan förklarade omsorgsfullt med tanke på att det bara var andra mötet för en hel grupp nya förtroendevalda. Det ropades ”votering” och så fick varje ledamot i tur och ordning säga ”ja” eller ”nej”, ”ja” för budgetberedningens förslag, ”nej” för Stefan Kärvlings förslag. Gruppledaren för SD, Kurt Karlsson, signalerade till sina andra fem ledamöter ”tummen upp”, ett ”ja”. Därefter måste det ha blivit kaos för honom: Gunnar Lidell (M) började och Filip Jakobsson (M) avslutade hela raden av ledamöter från M, FP och KD som ropade ”nej”. Hur nu då? ”Borgarna” som röstar ”nej”, alltså ja till vänsterpartisten Kärvling, hur kunde det bli så här? Sex SD-ledamöter röstade ”ja” och bidrog till Socialdemokraternas knappa seger i denna omröstning. [I protokollet står: ”Vid omröstningen lämnades 28 ja-röster och 23 nej-röster. Se bilaga 9. Kommunfullmäktige hade därmed beslutat i enlighet med Kommunstyrelsens förslag.]

Det gäller att lyssna på debatten, det gäller att förstå debatten. Det kanske inte duger med enkla riktmärken. Förresten, vilket riktmärke gäller för SD? Alltid rösta med den borgerliga gruppen eller alltid rösta tvärtemot Vänsterpartiet.

Det kommer vi kanske att se redan vid nästa tillfälle, den 10 december. En enhällig kommunstyrelse (där SD först efter årsskiftet finns med) föreslår fullmäktige att säga ja till en motion om ”Riktlinjer för bostadsförsörjningsprogrammet”. Här är hela beslutsförslaget som gäller Vänsterpartiets motion:

”Kommunfullmäktige bifaller motionen och uppdrar åt kommunstyrelseförvaltningen att påbörja arbetet med riktlinjer för bostadsförsörjning. Kommunfullmäktige noterar att delar av arbetet sker parallellt med arbetet med Översiktsplanen. Kommunfullmäktige ger också kommunstyrelseförvaltningen i uppdrag att genomföra en temadag. Med detta anses motionen besvarad och avslutad för Kommunfullmäktiges del.”

Jag erkänner, det är av helt underordnad betydelse att se efter hur SD röstar, men lite skojigt är det ju i varje fall. Tycker jag, som i åratal fick höra att jag var en kategorisk nej-sägare, och när jag nu ser att Vänsterpartiet gång efter annan får bifall av ledamöter, partier och partigrupper som följer en skön princip: Att läsa, att lyssna, att skaffa sig en uppfattning och sedan rösta på ett förslag som är bra och bidrar till kommunens utveckling. Oberoende av vem som har signerat förslaget …

Pinsamma kontraster

Den Av rininslandi Kommunfullmäktige, Vänersborg, Vänsterpartiet VänersborgLämna en kommentar

Sista kommunfullmäktige innan valdagen är avklarat. Vart fjärde år upprepas detta. Samtidigt som partiernas vallöften försöker fånga väljarnas uppmärksamhet, gäller det att ro i land några obekväma frågor. Sådant gör man i Vänersborg alltid på samma sätt: Antingen är det Moderaterna som sluter upp bakom Socialdemokraterna eller också är det tvärtom. Fortfarande slickar S sina sår från fadäsen i september 2010, när man tappade 9 av sina tidigare 21 mandat. Så nu håller man ihop, S i ryggen på M, i förhoppningen att kunna smyga sig förbi

Det första ärendet gjorde det tydligt: Kommunfullmäktige hade att välja mellan två förslag till yttrande till kammarkollegiet i Stockholm. Det ena visade respekt för familjerna som har vänt sig till kammarkollegiet för att få stöd för en ansökan om ändrade gränser mellan Vänersborg och Trollhättan. Förslaget ansåg att det fanns beaktanvärda synpunkter, men lovade också att Vänersborgs kommun kunde bli bättre på att leva upp till förväntningarna och ville med detta överlåta till kammarkollegiet att döma. Det andra förslaget uttalade att fördelarna med ändring av gränsdragningen är ringa i jämförelse med nackdelarna, hade inget positivt att säga om invånarnas egna initiativ och föregriper dessutom kammarkollegiet som är den rätta instansen att hantera denna ansökan.

Endast Vänsterpartiet och Miljöpartiet anförde något från talarstolen, förtydligade att man måste göra allvar av det som sägs av ”alla” i valrörelsen, ”vi är här för dig”, ”Du bestämmer”, ”vi lyssnar på dig”, etc. Kan man tänka sig, inte någon gick upp för att tala för det andra förslaget. Inte någon. Men vid omröstningen höll man handen, ja händerna, M, FP, KD, C, S, VfP och SD. (Vill vara rättvis, en ledamot från S avstod i omröstningen).

Andra pinsamheter under kvällen: Kommunstyrelsens ordförande påstod att den planerade renoveringen av gymnasieskolan är det första stora arbete som görs sedan skolan byggdes. Fel, när 60-talets dumheter med platta tak rättades till i slutet av 80-talet så var det en investering i klass med gårdagens beslut. Och igår var det alla som i valrörelsens tider klappade sig på axeln för så mycket välvilja att investera för våra ungdomars bästa. Ihåligheten ekade – de sista 18 månaderna har Kunskapsförbundets ledamöter avsnoppats vid alla försök att vilja ha förståelse för sina försök att ändra på underbudgeteringen. Vi skulle behöva en valrörelse varje år!

Av rena farten avslöjades också att en del av valmaterialet som Moderaterna kör med 2014 egentligen hör hemma 2022 eller 2026. ”Är det något fel att vara visionär?” yttrade kommunstyrelsens ordförande. Visst inte, men offra då en extra slant för att komplettera era annonser med upplysningen vilket decennium ni ser möjlighet att komma till skott, annars känner sig nog några väljare lurade.

Nu blir det en sista gång med det gamla gänget den 14 oktober – redan den 22 oktober samlas det nyvalda fullmäktige. Det finns hopp!

Nej, vi har verkligen inte mycket gemensamt

Den Av rininslandi Välfärdspartiet, Vänsterpartiet VänersborgLämna en kommentar

I förra veckan deltog jag i ett lagom tramsigt eftermiddagsprogram i lokalradion P4 Väst. Det gällde att lite lätt prata om ”hur det är”. Ett antal politiker fick gå så långt att det blev tydligt för lyssnarna vem som intervjuades, men se där, inte fick man gå på djupet i någon fråga. Själv fick jag såklart svara om VÄnsterpartiet i VÄnersborg hade något ihop med VÄlfärdspartiet eftersom ”båda börjar på VÄ”.  Tack och lov nöjde sig programledarna med mitt korta svar att så inte var fallet. Jag slapp förklara varför inte.

Så här i efterhand känner jag mig ändå tvungen att bli tydligare. Läs själva så slipper jag ännu en gång förklara …

Välfärdspartiets ordförande Morgan Larsson skrev igår på sin blogg en spontan reaktion på en artikel som i början av juni publicerades i polistidningen Länsmannen.

Då vet vi …

Hoppet är det sista som sviker

Den Av rininslandi Kindblomsvägen, Kommunfullmäktige, Medborgarförslag, Vänsterpartiet VänersborgLämna en kommentar

Ingen aning egentligen hur ofta jag har skrivit i ärendet Kindblomsvägen. Om allt går riktigt bra så är det kanske för näst sista gången.

Reservation vid kommunfullmäktiges sammanträde 2014-06-18

Ärende 16

Svar på medborgarförslag om ändring av detaljplan Fiolen 3 och del av Blåsut 2:2                                                                                

Den aktuella detaljplanen är från 1933, den aktuella detaljplanen har funnits i kommunens samling under hela 81 år.

Någon gång under mandatperioden 2006-2010 vandrade en fråga om ändring av detaljplanen upp till kommunstyrelsen, stannade, vände och kom aldrig tillbaka. Då var det frågan om en exploatering, kommunstyrelsens frågor var enträgna och det behövdes betänketid.

Sedan kom ett överraskande besked: Ingenting hade hänt sedan 1933 som kunde ge anledning till att sätta frågetecken kring detaljplanen.

En tilltänkt exploatör planerade länge och väl – och kastade två år senare in handduken. Dels hade frågorna från de kringboende blivit många och närgångna, dels hade en motion inkommit till den beslutande fullmäktigeförsamlingen. Ledamöter från fyra partier undertecknade – C, MP, V och VFP.

Det ordnades en medborgardialog i kommunhusets sessionssal som urartade till något som kan sätta skräck i vem som helst som har en tanke att vilja bli klokare genom en invånardialog.

För det första missuppfattade ansvariga politiker från berörda nämnder hela idén med en invånardialog. Politikerna skickade fram förvaltningens personal och satte sig själva på åhörarbänk. Förvaltningen missuppfattade dialogtanken och iklädde sig rollen av den missförstådda, den angripna, och ägnade hela långa kvällen åt försvarstal utan att komma in i dialogen.

För det andra tog det evigheter innan underlaget från kvällen gick vidare och egentligen har informationen aldrig nått fram till de förtroendevalda.

Motionen avslogs, den tilltänkte exploatören försvann. Förvaltningen håller sig till sitt uppdrag att ”finns det område som kan exploateras så är det vår uppgift att hitta en exploatör”.

Under tiden beslutade sig Vänersborg för att införa instrumentet ”medborgarförslag”. Motionen hade endast i grova drag beskrivit varför man ansåg att ett område lite större än en halv fotbollsplan skulle kunna förbli ett grönområde – såsom det varit under åtta decennier. Det har alltid varit 30 m från ena grannens tomtgräns upp till kullen och 30 m ner igen till andra grannens bakgård på andra sidan lilla skogsdungen.

Medborgarförslaget blev en mycket bättre, mycket tydligare beskrivning av de boendes tankar och önskemål. Bortsett från alla detaljer framträder en sak: Det måste vara grundläggande att ”kommunen” är till för invånarnas skull, det är inte kommunen som bestämmer vad som är bäst för invånarna. Visserligen finns det och kommer alltid att finnas olika sidor på ett och samma mynt, olika sätt att se på fördelar och nackdelar för direkt berörda och för andra, som inte idag men kanske längre fram blir boende i ett exploateringsområde.

Men ett medborgarförslag förtjänar liksom en motion från någon kommunpolitiker att bli tagen på allvar och prövad i sak. Så tycks mig inte behandlingen av detta medborgarförslag ha blivit:

Samtliga tre yttranden inriktar sig på detaljplanens avsikt att möjliggöra en förtätning av bostadsområdet. Man accepterar det som skissades på en planritning 1933 och tillmäter planen en kraft som för mig ter sig obegriplig. Hur kan byggnadsnämnden drista sig att hänvisa till instrumentet ”sök planbesked” när medborgarförslaget i sig är ett dokument som inte behöver ändras på en endaste bokstav för att kunna gälla som ansökan om planbesked? Varför denna fullständigt onödiga hänvisning till vem som ska bära kostnader när 57 hushåll med sin namnteckning redan har gett uttryck för att solidariskt vilja bära hela stämpelavgiften?

Hur kan det blir så att miljöförvaltningen skriver ett yttrande till förmån för medborgarförslaget som därefter ändras av nämndens presidium till motsatsen och som i sin tur leder fram till ett 4:3 beslut?

Varför bemöter inte kommunstyrelseförvaltningen medborgarförslaget på ett korrekt sätt? ”Inga nya fakta har tillkommit” ger ingen antydan om att man har studerat förslagets olika avsnitt om ”samhällsnytta”, om ”miljönytta” och om ”ekonomisk nytta/konsekvens”.

Visst gör det ont att behöva bevittna hur prestige kan förtränga förnuft. Visst känns det jobbigt att höra så mycket förståelse: ”egentligen, jag förstår, det ska du veta …Men …” och därefter studera voteringslistan. Det kan finnas ärenden som är partiskiljande, som berör ideologiska överväganden, men detta medborgarförslag bör varje förtroendevald ta ställning till som en enskild politiker.

Det är en klen tröst att veta att det säkerligen inte finns någon entreprenör som investerar sina slantar i ett äventyr som ärendet nu har blivit.

Själv ser jag fram emot den dagen när en ny kommunledning gör det som borde ha gjorts för länge sedan: Att slå fast var och i vilka områden kommunen vill se vilka bostadsplaner för en framtida expansion av kommunen. Jag tror att det är först då medborgarförslagets syfte kan infrias och förvaltningen befrias från sitt uppdrag att arbeta mot bättre vetande.

Lutz Rininsland                           Vänsterpartiet                                          2014-06-25

Much ado about nothing – viel Lärm um nichts

Den Av rininslandi Budget 2015, Kommunfullmäktige, Miljöpartiet, Vänsterpartiet VänersborgLämna en kommentar

Visserligen är det snart ett dussin lokala politiker som bloggar, men tyvärr är frekvensen inte den högsta, bortsett från ett undantag, Vänsterpartiets Stefan Kärvling. Därför är det glädjande att Marika Isetorp verkar ha bestämt sig för att komma igång på riktigt. I snabb följd och inom tio, elva dagar kom en serie. Det började med ”Vi satsar på barnen och miljön”, ”Marika Isetorp tar sig ton” och ”Marika Isetorps tal – budget, våren 2014”.  Ett ämne till från kommunfullmäktige var ”Marika Isetorp talar om hamn i Vargön”. Efteråt kom nu ett riktigt långt och häftigt inlägg med rubriken ”Vänsterpartiet röstade emot pengar till skolan.”

Det känns som om Marika Isetorp söker en diskussion om en mängd större och mindre tankar som hon ger uttryck för. Jag är inte inne på samma linje, jag stannar vid att placera fullmäktiges yrkanden, debatten och omröstningen i ett större sammanhang. Det leder ingenstans att måla upp en bild som om en avgrund skilde Vänsterpartiet och Miljöpartiet åt. Tvärtom, i många sakfrågor delar partierna uppfattning var lösningarna står att finna.

För det första var det ett märkvärdigt budgetförslag som kommunstyrelsen förde till kommunfullmäktige. Endast driftbudgeten – frågor som gällde investerings- och exploateringsbudgeten var uttryckligen undantagna, den delen av Mål- och resursplanen skall komma senare. Jag minns inte att det någonsin tidigare har hanterats på liknande sätt.

Det andra som satte sin prägel på debatten var att huvudförslagen från M+FP+KD och S+C i det närmaste var identiska. Hur gick det till? När budgetberedningen var klar stannade resultatet på plus 7 Mkr. I samma stund informerade ekonomistaben om nya prognoser som antyder att Vänersborg förbättrar sig med 24 Mkr varje år fram till 2017. Vilket annat år som helst skulle Gunnar Lidell tackat och redovisat ett resultat på 31 Mkr för 2015. Icke så under ett valår, Lidell tog rubbet och delade ut. Så S+C fick hitta på ”annan fördelning” av samma belopp för att på ytan konstruera ett eget förslag.

Den tredje punkten var överraskande men inte av samma tyngd: Vänsterpartiet avstod för en gångs skull från att lämna ett eget förslag. Men det hade flera förklaringar.

Vi fann det inte lönt att arbeta på djupet med ett budgetförslag som bara stod på ”driftsbenet”. Vi såg att det fanns två förslag som var nästan identiska och som samlade 20 plus 15 av fullmäktiges 51 ledamöter. Vi tolkade att båda sidor var oerhört medvetna om att fullmäktige skulle ompröva ett juni-beslut längre fram i november, när kommunalvalets resultat hade översatts till en stabil kommunledning med en majoritet bakom sig. Vänsterpartiets avsikt är att finnas med i denna majoritet.

Miljöpartiet arbetade uppenbarligen med en annan inställning. Det egna budgetförslaget, anförandet till förmån för det egna förslaget och begäran om omröstningar gör tydligt att Miljöpartiet ville se juni-mötet som avgörande. Eller åtminstone göra juni-mötet till en valplattform innan sommarpausen.

Marika Isetorp ger en detaljerad beskrivning men hon hoppar över några viktiga punkter. 2012 fanns ett majoritetsbeslut i fullmäktige som slog fast en märkbar resursförstärkning för barn- och ungdomsnämnden. Vänsterpartiet hade i nämnden fått gehör för en sådan begäran, även Miljöpartiet fanns med i nämnden. I fullmäktige valde Miljöpartiet dock att avstå, Gunnar Lidells försök att hindra resursförstärkningen kom ändå på skam. 2013 upprepades i nämnden samma sak, åter fanns Miljöpartiet med. Men två månader senare i fullmäktige avgjorde Miljöpartiet med sina fyra mandat att nämndens begäran nu blev utan utdelning, Gunnar Lidell hade fångat in tillräckligt många mandat för att sätta sin sparprägel på budgeten för 2014.

För att komma till slutsatsen: I november kommer beslutet. Då vet vi vad som gäller i riksdag och regering. Då vet vi vilka vallöften för skola, vård och omsorg som kommer att infrias, vilka tillskott kommunen och regionen kan förvänta sig i form av generella och eventuellt riktade statsbidrag för 2015. Då vet vi hur vi ska tolka socialnämndens uttryck för ”osäkerheter” i budgetförslaget, då kommer det att synas om vi menar allvar med vår boendeplan, då har Kunskapsförbundets behov om tillskott behandlats, vi bör ha kommit till klarhet med de stora investeringarna. Möjligen överraskas vi en gång till av nya prognoser om skatteutfallet.

I november bör det finnas en majoritet. Visst behövs det kompromisser, att ge och ta tillhör reglerna för att inleda ett samarbete som ska hålla i fyra år. Många av frågorna som Marika Isetorp ställer idag är inte avgörande frågor. Och förhoppningsvis återkommer inga dumheter i varken rubrik eller text i någon blogg av sorten ”Vänsterpartiet röstade emot pengar till skolan.”

”Vi vet vad som är bäst”

Den Av rininslandi Arbetsordning, Kommunfullmäktige, Vänersborg, Vänsterpartiet VänersborgLämna en kommentar

”Nya” kommunfullmäktige sammanträder första gången 22 oktober 2014. Vem som tar plats avgörs 14 september. Några är kvar från innevarande mandatperioden, ganska många nya ledamöter kommer till. Nu beslutade ”gamla” fullmäktige på ett av mandattidens sista möten om förändringar i arbetsordningen. Ett nytänkande hade Vänsterpartiet föreslagit 2010 och 2011. Det tog sin tid. Undrar om alla verkligen tycker att det är en bra princip att tala om för den nya samlingen ledamöter ”så här är bäst”.  Jag såg anledning att skriva en reservation:

Reservation vid kommunfullmäktiges sammanträde 2014-05-21 Antagande av reviderad arbetsordning för Kommunfullmäktige      

Jag anmälde reservation till förmån för mina egna yrkanden och jag önskar avge en kortfattad motivering till denna reservation.

Fullmäktige har mycket tidigt under mandatperioden 2010-2014 behandlat frågan om förändringar i kommunfullmäktiges arbetsordning. Under slutet av 2010 och under 2011 inkom flera motioner med önskemål att anpassa texten i arbetsordningen för att bättre stämma överens med förändringar som gjordes i en mängd andra primärkommunala och regionala församlingar.

Även Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) rekommenderade andra skrivningar. SKL bedriver i övrigt ett mycket aktivt förändringsarbete i sin ”Beredning för demokratifrågor”. Vår kommunfullmäktiges egen demokratiberedning bevakar SKL:s arbete med demokratiutvecklingen men det ges inga impulser ”uppåt” eller också föreligger ett problem med bristande kommunikation.

Jag invänder mot gällande princip i Vänersborg att en fullmäktigeförsamling alldeles innan mandatperiodens utgång beslutar om en ny arbetsordning för ett nytt fullmäktige som tillträder bara någon månad senare.

Reservationen gäller dock mina yrkanden på två punkter.

Den första är § 11 där jag invänder mot beslutet att ”ordföranden beslutar, efter samråd med kommunfullmäktiges presidium, placeringsordningen …”. Mitt yrkande var att det är de valda ledamöterna som bestämmer hur man vill placera sig i salen. Det finns argument för och det finns argument emot alla de tänkbara alternativen och det bör ankomma på fullmäktige att överväga och besluta.

Den andra reservationen gäller § 21 som reglerar frågor om hur ärendelistan skall utformas. Majoriteten beslutade sig för en regel som gör det möjligt att interpellationer och frågor kan behandlas under den inledande delen av ett möte, således innan turen har kommit till beslutsärendena. Mitt eget yrkande gällde en bindande föreskrift att interpellationer och frågor alltid skulle inleda möteskvällen.

För stunden får jag lov att acceptera majoritetsbeslutet. Att ingen av de 32 ledamöterna som röstade för den föreslagna texten och mot mitt yrkande egentligen ville argumentera själva sakfrågan om placeringsordningen, är båda beklämmande och samtidigt typiskt för nuvarande kommunfullmäktige. Att 11 av 15 ledamöter i kommunstyrelsen tillstyrkte förslaget utan att ha granskat texten är också talande. Det senare rättades till när jag informerade kommunkansliet.

Däremot ser jag redan nu att nya kommunfullmäktige kommer att få ta ställning till en motion som gör det möjligt att ta upp §§ 11 och 21 i arbetsordningen. Då är det min förhoppning att ett beslut fattas efter en diskussion om sakfrågan och inte endast genom ett klubbslag.

Lutz Rininsland, Vänsterpartiet                                                                2014-05-26

Hur tänker socialdemokraterna?

Den Av rininslandi Kommunfullmäktige, Vänsterpartiet VänersborgLämna en kommentar

På ärendelistan för kommunfullmäktige kommande onsdag finns punkt 6 ”Antagning av reviderad arbetsordning för kommunfullmäktige”. Vänsterpartiet hade i början av innevarande mandatperiod, 2010 och 2011, föreslagit ett antal förändringar. Nu återstår fyra mötestillfällen för ”gamla fullmäktige” innan ”nya” fullmäktige sammanträder i oktober för första gången. Återstår att se om den nya besättningen har synpunkter på det som det gamla manskapet tar fram alldeles i slutet av sin tid.

Förresten, Vänsterpartiets tankar får i stort sett gensvar, det brukar vara så nuförtiden.

Fast på en punkt är vi inte överens. Det gäller § 11 i den föreslagna arbetsordningen: ”Ordföranden beslutar, efter samråd med kommunfullmäktiges presidium, placeringsordningen för fullmäktiges ledamöter, ersättare och andra som har rätt att delta i fullmäktiges överläggningar. Beslut i frågan tas för hela mandatperioden och meddelas vid fullmäktiges konstituerande sammanträde.”  Förslaget kommer från Anders Forsström, M, nuvarande ordförande i kommunfullmäktige.  I kommunstyrelsen yrkade Maria Dahlin, S, och Bo Carlsson, C, bifall till samtliga förslag från Anders Forsström. Mot detta förslag fanns mitt eget yrkande: ”Kommunfullmäktige beslutar, efter beredning av kommunfullmäktiges presidium, placeringsordningen … Beslut i frågan tas för hela mandatperioden vid kommunfullmäktiges konstituerande sammanträde eller snarast därefter.”

Då uppstår två frågor: 1) Tänker Marie Dahlin, S, och Bo Carlsson, C? och 2) Hur tänker Marie Dahlin, S, och Bo Carlsson, C?

Jag kommer fram till följande svar på den första frågan: Vet ej, verkar inte så, Marie Dahlin och Bo Carlsson tänkte inte särskilt länge, de ville bara godkänna Anders Forsströms förslag. Då ska man komma ihåg, att Anders Forsström först vid ”gamla” kommunfullmäktiges tredje sammanträde i december 2010 blev vald till ordförande. Ålderspresidenten Johan Ekström, FP, fick kämpa mot mikrofonteknikens elände hela tre sammanträden innan han avlöstes. Tänk om det även 2014 uppstår en situation där inget ”ordinarie” presidium väljs vid nya kommunfullmäktiges första sammanträde 22 oktober?! Enligt Forsströms, Dahlins och Carlssons yrkande skall ordföranden besluta vid detta första sammanträde.

Anders Forsström har redan sagt att han inte kommer att ingå i fullmäktiges presidium de kommande fyra åren. Om socialdemokraterna ökar från tolv till sexton mandat, är Lars-Göran Ljunggren, S, ålderspresidenten som tar hand om beslutsgången vid det konstituerande sammanträdet och tills det ”riktiga” presidiet finns på plats. Men tänk om socialdemokraterna inte ökar med hela fyra mandat ….?

Jag har också ett svar på den andra frågan: ”Hur tänker …?” Vad hände mer i december 2010? Jo, eftersom S utan undantag röstade på den borgerliga gruppens förslag till vem som skulle få en plats i fullmäktiges, kommunstyrelsens och samtliga nämnders presidier så lyckades socialdemokraterna hålla Vänsterpartiet och Miljöpartiet utanför. Man enades även om att Bo Carlsson, C, som ”basar” över tre mandat för C, skulle sitta i kommunstyrelsens arbetsutskott. Vänsterpartiet har åtta och Miljöpartiet har fyra mandat.

Hur tänker Marie Dahlin, S, och Bo Carlsson, C, nu inför mandatperioden 2014-2018? Finns det en överenskommelse med de borgerliga partierna M, FP och KD som gäller även den kommande mandatperioden?  Om ingen överenskommelse finns, är de ändå inne på tanken ”det funkade en gång, varför inte försöka igen”.

Är det bakgrunden till att de inte ens bryr sig om att granska ett knepigt yrkande och snabbt och enkelt yrkar bifall? Eller vänder de sig mot det alternativa förslaget bara för att det kommer från Vänsterpartiet? Eller?