Vart fjärde år är dagarna kring jul och nyår lite speciella. Ett val har ägt rum, en mandatperiod har avslutats och en omstart väntas inom kort. Innan de första kallelserna till en ny rond av styrelse- och nämndsmöten dyker upp, brukar det vara en god idé att samla tankarna och att sammanställa underlag.

Vad var det vi ville få gjort, hur prioriterar vi, vad står högst uppe på listan, vad behöver ske närmast?

Det mesta kostar pengar, sällan slipper man tänka på prislappen. Personalförstärkningar, rekryteringar, lokaler, hyror, material – kommunal verksamhet kräver resurser. Och då kommer genast frågan: Hur mycket utrymme hittar vi i budgeten för det kommande året?

Svaret ska ju finnas i mål- och resursplanen. Det brukar det också göra, varje år, normalt även när alla väntar på det första mötet i början av en ny mandatperiod.  Men hur ser det ut i år?

Vänersborgs fullmäktige tar budgetbeslutet redan i juni. Valet i september resulterade i ett skifte från borgerlig minoritetsledning till socialdemokratisk minoritetsledning. Det nya fullmäktige kunde ha förkastat det gamla beslutet, eller åtminstone förändrat inriktningen väsentligt, men så blev det inte, skillnaden var knappt synlig.

Detta besked i mitten av november gjorde mig ordentligt osäkert. Varför blev det inte något av alla de stora målsättningar som socialdemokraternas lokala valprogram hade annonserat?

Nu den andra stora frågan – mål- och resursplanen anger hur resurserna ska fördelas. Men hur mycket finns egentligen att fördela? Det tidiga budgetbeslutet i juni medför såklart en extra osäkerhet, i regel vet våra ekonomer framåt oktober- november så mycket säkrare vad som gäller. Eftersom den absolut största delen av kommunens intäkter kommer från skatteintäkterna och statsbidrag är det av stor betydelse att få veta om regeringen och riksdagen växlar in på ett nytt spår.

Underlaget från SKL [Sveriges Kommuner och Landsting] hjälper att komma rätt. Och visst, när regeringen hade lagt sitt budgetförslag så kom det viktiga cirkuläret som ger handledning. 10 oktober 2014 publicerades Cirkulär 2014:39 med värdefulla sammanfattningar av alla förslag, konkreta anvisningar på vilka punkter den primärkommunala sektorn och landstingen/regionerna kunde räkna med förstärkningar.

Men så kom den 3 december.

Och två dagar senare ett nytt Cirkulär 2014:53 från SKL, som refererade allianspartiernas budgetmotion ”Ett starkare Sverige”.  Som 2014-12-19 följdes upp av Cirkulär 2014;59, som kom samma dag som SKL publicerade ”Ekonomirapporten december 2014”. Någon som inte känner till termen ”brasklapp”?  Sådana fanns det gott om i SKL:s betraktelser.

Så vad läser jag nu i mellandagarna för att få grepp om det jag behöver få klart för mig? Kloka tankar i all ära, men jag är inte så dum att jag lämnar goda förslag som jag inte kan ”finansiera”. Och jag vet inte vad som finns i den kommunala kassan, vilka intäkter som kommer, vilka statsbidrag som vi kan räkna med. Redan i april kan dessutom skatteskalorna förändras i anslutning till vårpropositionen, hur påverkar detta vår kommun?

Det går ju att läsa ett antal ”utskottsbetänkanden”. Men det kräver viss tankeakrobatik, texterna fick ju i all hast  skrivas om i december och tabellverket ställas ”på huvud”. Knasiga formuleringar sida upp och sida ner ”med bifall till motion … och avslag på budgetproposition”. Alla dessa bakvända reservationer och särskilda yttranden av regeringspartiernas utskottsledamöter. Och alla dessa likalydande SD-reservationer med den dubbla och skenheliga argumentationen ”tyvärr vann vår budgetmotion inte gehör, men vi protesterar mot allianspartiernas förslag ….”.

Eftersom jag villigt bekänner att jag körde fast vid läsningen av utskottsbetänkandena, gick jag över till läsning av riksdagens snabbprotokoll. Känns i år som om riksdagsledamöterna under två veckor hade tappat geisten, verkar som pliktövningar dag in och dag ut. Även här SD-anföranden och SD-repliker med samma enformiga innehåll och mönster och ständig återkommande hänvisning till samma punkt – det går att trolla fram ”bästa välfärden på alla områden”, bara vi gör slut med massinvandringen.

Nej, 2015 börjar inte bra för min del. Jag är van med att starta utifrån en plattform som kan beskrivas som ”jag vet vad vi vill, jag vet vad vi har, jag ska vara med om att lämna rätt förslag som också går att genomföra”. Nu är det som ett gungfly. Dels det tråkiga konstaterandet att ett byte från (M) till (S) i Vänersborgs kommunledning kanske stannar vid att ks-ordförande och 1:e vice-ordförande byter plats och kontor, dels den osäkerheten som okunskap om kommunens tillgångar och möjligheter att finansiera förändringar för med sig.

Nåja, jag är nog inte ensam om min upplevelse, tillsammans får vi se om ett nytt år kan bli ett Gott Nytt År.