Fränt och tufft – hur blir svaret?

Riksdagens arbete sker bakom stängda dörrar i en mängd utskott. Allt som sker, allt som sägs i riksdagens kammare är däremot omedelbart offentligt, kan följas i webbsändningar live, eller i efterhand i anslutning till debatten och senast dagen efter svart-på-vitt i snabbprotokollet.

Med andra ord: Det går alldeles utmärkt att tala rakt på sak, om, ja om man har bra på fötterna. Att vara säker på sin sak är en förutsättning när en ledamot ställer en interpellation till något statsråd. 

Tony Haddou, en av Vänsterpartiets yngre ledamöter i riksdagen med en plats på Göteborgsbänken sedan september 2018, ställer sina frågor på områden där han är påläst. Han är partiets ledamot i skatteutskottet och är ersättare i finansutskottet.

I torsdags lämnande Tony Haddou in interpellationen 2020/21:132 Regeringens agerande kring skatteflyktfinansminister Magdalena Andersson kommer att besvara frågorna senast 26 november 2020.

Läs hela interpellationen – här är Haddous avslutande frågor:

1. Varför blockerar och motarbetar ministern viktiga åtgärder för att stoppa skatteflykten?

2. Varför verkar inte ministern för att skärpa kriterierna för EU:s lista över skatteparadis och därmed verka för att unionen applicerar sina kriterier på sina egna medlemsländer?

3. Avser ministern att på något sätt agera för offentlig öppenhet och transparens i skattefrågorna?

4. Tycker ministern att Sverige bör införa en skatteparadisutredning i syfte att ta fram förslag för att stoppa utförseln av pengar till skatteparadisen?

Det satt långt inne

Jag erkänner att jag en gång för länge sedan verkligen ville medverka till att bevara Öxnereds station. Efter allehanda motgångar kom jag av mig. Det kändes länge vemodigt.

Men det finns krafter som aldrig slutade kämpa och tro …

Härligt, stort GRATTIS !

Skrivelsen med det förlösande budskap:

Efter avslutat möte med verksamhetsområdet Planering har Trafikverket nu enats om att inte sälja byggnaden, vilket betyder att vi inte heller är intresserade av detaljplaneändring för markanvändandet. Sofia Sundholm kommer under 2021 vidta åtgärder för den yttre standarden för byggnaderna. Vi tänker att Hembygdsföreningen, Västarvet eller kommunen vill kanske nyttja byggnaderna i framtiden för utställningar/museiverksamhet , café eller kanske kan man återställa något från de gångna tiderna som kan visas. Det ligger i ett fint område med intressant miljö för diverse tänkbara alternativ, nu när Trafikverket går på linjen att behålla byggnaderna och inte driva varken rivning eller försäljning vidare. Återkoppla gärna med ev. dialog framgent för att se hur vi alla parter kan samarbeta och hjälpas åt för bästa scenario i Öxnered.
Trevlig helg
Med vänliga hälsningar,
Caroline Holmgren
Fastighetsavvecklare/Byggnadsförvaltare
HR, Fastighetsavdelningen

 

173 miljoner överskott? Nu är det kris!

SKR publicerade idag EKONOMIRAPPORTEN, en skrift som under normala år utgör en välkommen handledning för att finslipa kommunernas budgetbeslut inför kommande år.

Men nu är allt annorlunda. ”Går kommunernas rekordekonomi att begripa?” frågar Dagens Samhälle. Och fortsätter: ”Djupt in i höstbudgeten för nästa år finns statens prognos för ekonomin i kommuner och regioner. Överskott i år: 38 miljarder kronor. Det betyder rekordresultat i en massa kommuner – mitt i den djupaste samhällskrisen i modern tid. Hur ska lokala politiker kunna göra det begripligt för kommuninvånarna?

SKR:s chefsekonom Annika Wallenskog och SKR:s ordförande Anders Knape vänder sig direkt till regeringen med ett önskemål om skyndsamma besked

SKR föreslår i en hemställan till regeringen att riksdagen tillfälligt ska ändra lagstiftningen så att delar av årets överskott kan användas i budget och planering under 2021–2023, alternativt att användning av resultatutjämningsreserven blir friare än med nuvarande regelverk.

En fråga i rätt tid och ett utomordentligt bra svar

Inte för att det just nu finns i varenda tidning, i lokalradion och på riks-TV.

Nej, parkslide uppmärksammade jag längs promenadvägen här på Onsjö.

Visserligen växer den nästan i hela kommunen, men här var det en given anledning att ställa en fråga till samhällsbyggnadsnämndens ordförande, Anders Wiklund, MP.

Fråga till samhällsbyggnadsnämndens ordförande

Lämplig markanvisning

Tidigare i år upphävde Länsstyrelsen ett beslut från byggnadsnämnden att bevilja strandskyddsdispens för kolonilotterna vid Nabbensberg där området arrenderades sedan snart trettio år tillbaka från kommunen.

Jag förstår att samtal förs att nu erbjuda arrende på annan kommunal mark i ett område längre söderut på Onsjö.

Ett stenkast därifrån utbreder sig den invasiva växten Parkslide på flera ställen. Något som inte kan finnas med på någons önskelista, helt säkert inte hos dem som vill sköta en mindre odling vid sin stuga.

Vad kan kommunen göra för att röja undan farhågorna att placeringen kan i efterhand visa sig vara olämpligt?

Lutz Rininsland          2020-10-12

Och här Anders Wiklunds svar – beskedet om hur bekymret med parkslide kommer att tacklas i Vänersborg.

Kommunfullmäktige på onsdag

Sammanträdet inleds med en ny punkt. Under den förra mandatperioden motionerade Vänsterpartiet om att årsberättelser från samtliga helägda kommunala bolag skulle presenteras för fullmäktige, inte bara som brukligt för kommunstyrelsen. Nu är kompromissen ”Information – Presentation av kommunens helägda bolag”.

Revisorerna informerar om rapporten ”Granskning av uppföljning och kontroll av försörjningsstöd”. Stödet är en insats som socialnämnden beslutar om.

Så här långt har inga beslut fattats. Även i de två följande ärendena är utgången given. Corona-turbulensen med alla statliga extra-bidrag ger alla kommuner, så även Vänersborg, ett bastant ekonomiskt överskott för 2020. Kommunfullmäktige ”noterar informationen”. Sedan tycker vi att den andra meningen inte borde finnas med i år: ”Nämnderna uppmanas att vidta de åtgärder som erfordras för att nå balans mot beslutade ekonomiska ramar.” Det ligger nära till hands att tolka det som att överskottet annars riskerar att ”brännas upp” i ett försök att nå balans.

I ärendet ”Kommunernas klimatlöften” kommer kommunfullmäktige att anta klimatlöften (som beskrivs i en diger bilaga) och uppdra åt nämnderna att genomföra dessa under 2021. En senare fråga blir ju vad som framkommer vid uppföljningen. För ledamöterna från vårt parti kommer bevakningen att finnas med på prioriteringslistan från och med nu.

Samtliga ärenden som följer tar också en given utgång:

  • MP-motionen från 2014 om ”sociala investeringsfonder” blir avslagen (fast med tanke på nuvarande överskott hade det funnits ett gyllene tillfälle att inrätta en sådan fond)
  • SD-motionen om löneutbetalning ”den 25:e” blir avslagen
  • Kommunfullmäktige fastställer utdebiteringen under 2021 till 22:21 per skattekrona (oförändrat jämfört med 2020).
  • Redovisning av hittills ej besvarade motioner och av inkomna medborgarförslag noteras utan diskussion, inte heller någon debatt kring redovisningen från alla nio partier hur partistödet användes under 2019
  • Kommunfullmäktige kommer att bifalla förslaget från Norra Älvsborgs Räddningstjänstförbund ”om nya taxor 2021”. (I november kommer sedan förslag kring ”nya taxor och avgifter” för verksamhet i kommunala nämnder och helägda kommunala bolag – då kommer frågan åter att ställas om vad som gömmer sig bakom omskrivningen ”nya taxor”.)
  • Sist på sammanträdet följer två frågor från Vänsterpartiet till ordföranden i byggnadsnämnden resp samhällsbyggnadsnämnden. Vi återkommer när svaren föreligger.

Dags att tänka till

Spekulationen är igång – hur ska det sluta?

Det bästa är nog att tänka till innan man talar högt.

Jag lägger märke till att det är ont om uttalanden – nu när även andra försöket att nå ett avtal blev utan resultat. Det blir ingen tredje gång!

Om SVT på sin nyhetssida lämna rätt information, då kan vi jämföra med Töijers utredning. Den är ute på remiss och alla remissvar och övriga yttranden förväntas komma in till arbetsmarknadsdepartementet senast 26 oktober. Mycket läsning framöver.

Under tiden finns en skrift som är lättläst och mycket aktuell. Dels för att det som skildras är i färsk minne, dels för att vi snart ”kan vara där igen”. 

134 dagar – Om regeringsbildningen efter valet 2018”. Talmannen Andreas Norlén var värd för ett seminarium i onsdags.

Här ett litet avsnitt i slutet av boken med rubriken ”Lärdomar”:

Denna förutsättning gällde dock inte efter valet 2018 – flera av de mest kontroversiella punkterna i Januariavtalet handlar ju om arbetsmarknadspolitiken, vilket för övrigt också var den avgörande stridsfrågan i flera av 1920-talets regeringskriser. Vi tror inte heller att lärdomen från regeringsbildningen 2018–2019 är att försöka undvika framtida motsvarigheter till Januariavtalet. Den viktigaste lärdomen är att undvika regeringssamarbeten som präglas av misstro och osäkerhet, och skriftliga överenskommelser är ett verktyg som brukar användas för just det ändamålet (Timmermans 2006). Det kommer att bli lättare att bilda regeringar i framtiden om partierna lyckas reducera osäkerheten och misstron partierna emellan genom noggranna förberedelser. Det är mot denna bakgrund man bör se ansträngningarna från partierna bakom Januariavtalet att inte bryta avtalet. Efterlevnaden av ett ingånget avtal är en viktig signal inför framtida förhandlingar. De partier som visar sig vara opålitliga kommer att få svårare att nå en förhandlingslösning nästa gång, medan de som respekterar ingångna avtal kommer att ha lättare att ingå nya. Även de partier som nu står utanför regeringssamarbetet har emellertid något att lära av de misslyckade förhandlingarna i december 2018. En sådan lärdom handlar om vikten av att vara ödmjuk inför varandras skiftande förhandlingskulturer och att vara lyhörd för signaler om att vissa förslag inte kommer att kunna accepteras internt i något eller några av de förhandlande partierna.

Många tänkvärda slutsatser, och visst känns det, som om det när som helst behövs handledning för att hantera nästa kris bättre.

Aktuella frågor inom vuxenutbildning

På tisdag förmiddag hemma i köket – via tjänsten Teams sammanträder Kunskapsförbundets direktion, nu för tredje gång digitalt.

Från Vänsterpartiet i Vänersborg är vi två ”på plats”, på var sitt håll. Stefan Kärvling är ersättare, jag är ledamot. Stefan berättar inför mötet på sin egen blogg om flertalet ärenden, jag begränsar mig till att berätta om mina tankar kring punkten ”Aktuella frågor inom vuxenutbildning”.

Förbundets utbildning för vuxna ordnas i Trollhättan och i Vänersborg. I Vänerparken ordnas flest utbildningar för ett mycket stort antal studerande på många olika nivåer. Så ligger t ex ”lärcentrum”-verksamheten helt i Vänersborg, så även de flesta utbildningar inom yrkeshögskolan.

Jan-Erik Aronsson och Johan Olofsson från förbundsledningen tar sin utgångspunkt i statens insatser för vuxnas utbildningar. Coronapandemin har skapat en situation där det gäller att hålla ordning på alla signaler. Ett normalt budgetår gäller det att beakta regeringens höstbudget och vad som föreslås gälla nästkommande år. Förändringar kan också komma med kortare varsel i vår- eller i höständringsbudgeten.

Då regleras statens engagemang för vuxenutbildning i allmänhet och för ”utbildning för att bekämpa arbetslöshet” i ett samspel med kommunerna. Förbundets medlemskommuner Trollhättan och Vänersborg ”beställer” varje år utbildningsplatser hos förbundet.

Men nu kom sedan Corona-utbrottet det ena extraändringsbudget efter det andra. I all hast lämnade regeringen allehanda förslag till riksdagen som nästan undantagslöst godkände alla initiativ. Och det gällde alltid att läsa det finstilta. Vissa förslag till nya utbildningsplatser betalades helt eller delvis med andra utbildningar som drogs in. Några förslag gäller uttryckligen endast 2020, men förbundet har ett behov av besked som räcker längre än till årets slut, med fördel över en period som sträcker sig några år.

Ledamöter i direktionen från alla partier står sig ganska slätt och vet knappast vad som egentligen behöver beslutas. På tisdag stannar det nog vid en allmän överblick och med några tankar om vilka utbildningsplatser som helst borde ordnas ”nu” och 2021.

Dagen efter sammanträder ägarsamrådet: Förbundets presidium och förvaltningens ledning träffar kommunalråds-trion från Trollhättan och Vänersborg, där ansluter också kommundirektören och ekonomichefen från båda kommuner. Det är då det blir konkret, ”uppdragsavtalen” finns med på kallelsen.

Själv förbereder jag mig genom att ännu en gång läsa genom diverse texter.

I Vänsterpartiets budgetmotion är det från avsnitt ”10 Tryggt arbetsliv” två punkter: ”10.1 Arbetsförmedling och arbetsmarknadspolitik” och ”10.2 Utbildning och möjlighet till omställning”.

Från SKR är det cirkulär 2020:37 (som gällde en tolkning och värdering av regeringens budgetproposition) och där avsnittet ”Regionalt yrkesvux”.

Från regeringskansliet är det en rad meddelanden:

11 miljarder kronor till åtgärder för jobb och omställning” 2020-09-21

Ytterligare förslag i budgetpropositionen för 2021 för jobb och omställning” 2020-09-21

Utbildning för jobb” – presentationsbilder Eva Nordmark, arbetsmarknadsminister och Anna Ekström, utbildningsminister – 2020-09-28

Fler arbetslösa ska kunna studera med bibehållen ersättning” – 2020-09-28

Leder kommunstyrelsen kommunen?

Vad vet allmänheten egentligen om kommunstyrelsen? Vilken bild har man, vilka förväntningar finns? Vilken information om kommunstyrelsens arbete får man, innan ett möte eller i anslutning till ett möte?

Fem, sex dagar innan ett möte läggs handlingar ut på kommunens digitala anslagstavla. Eftersom styrelsen endast i undantagsfall hanterar sekretessbelagda ärenden, så är underlaget komplett. Fritidspolitikerna har en helg på sig att ”läsa på”, begrunda beslutsförslagen och bolla tankar med andra i det egna partiet eller partigruppen.

Det handlar om mycket ”papper”, men visst, det slösas inte längre med papper utan man läser på plattan eller i datorn. Senast 282 sidor, långt under genomsnittet för ett normalt sammanträde. Det kan bli uppemot femhundra eller sexhundra sidor.

I direkt anslutning till sammanträdet läggs ”Kommunstyrelsen i korthet” ut på kommunens hemsida. För snart tio år sedan hade Vänsterpartiet motionerat om att sådan information skulle ges. Det funkade något år, glömdes bort – men nu har det återkommit. Här informationen från gårdagens möte. Då handlar det om ett urval av beslut som fattades.

I kommunstyrelsen företräder femton ledamöter samtliga kommunens nio olika partier. ”Kommunstyrelsen i korthet” avslöjar aldrig vilka avvikande uppfattningar som framfördes, vilka alternativa yrkanden som förlorade vid en omröstning. Överhuvudtaget noteras endast i undantagsfall att styrelsens ledamöter inte varit eniga.

Därför måste man nog, om man vill veta mer, leta efter information på annat håll. I lokaltidningen finns någon enstaka notis, sporadiskt kan det bli en längre artikel kring en speciell fråga. Lokalradion gör sig sällan besväret.

Vänsterpartiet hade under många år en intensiv bevakning av kommunstyrelsen. Det sägs att den ska återuppstå, i någon form. Inget annat parti i Vänersborg har en bevakning av aktuella kommunalpolitiska frågor på sin hemsida, ett antal har ingen egen hemsida längre.

Det är en ersättare i kommunstyrelsen, Stefan Kärvling, som regelbundet och utförligt ger sin egen syn på frågorna, innan sammanträdet och i efterhand. Jag ser att hans blogg läses, även av kommunledningen. Det har flera gånger hänt att ett ärende i sista stund tog en annan väg, när Kärvling innan sammanträdet pekade på felaktigheter i tjänsteyttranden eller noterade att det saknades delar av underlag.

Själv lämnade jag kommunstyrelsen efter valet 2018. Men intresset att vilja bidra till ett öppnare och bättre arbetssätt i kommunstyrelsen finns kvar.

I sin blogg från gårdagens möte nämner Kärvling inget om ett ärende som har rutinkaraktär: Motionsredovisningen. Två gånger om året redovisar kommunkansliet vad som har hänt med alla motioner som väntar på att bli besvarade. I regel skall en motion klaras av inom ett år från att den har kommit till kommunfullmäktige. Därifrån överlämnas den till olika nämnder innan ett svar kan formuleras.

I redovisningen framgår dels vilken nämnd som redan har yttrat sig om motionen, dels när den förväntas föras till ett beslut i kommunfullmäktige.

De äldsta tre motioner är alla från Vänsterpartiet, en från Adam Frändelid och två har jag själv skrivit. 

I augusti 2018, för mer än två år sedan, motionerade jag ”om att ompröva hanteringen av ärenden där handlingarna är mycket omfångsrika”. Ingenting har hänt sedan dess. Men nu sägs det ”att motionen beräknas bli behandlad av kommunfullmäktige under hösten 2020”. Motionens yrkande var: ”Den tillträdande kommunledningen ser över arbetsformer i syfte att ge ledamöterna bättre villkor att vara pålästa, samtidigt prövas andra tillvägagångssätt för att möjliggöra en smidig hantering av mindre avvikande synpunkter kring detaljerna.

Adam Frändelids motion ”om bangolf i Skräckleparken” är också från augusti 2018. Kultur- och fritidsnämndens besked kom omgående: ”inte vårt bord, avstår från att yttra oss om motionens förslag” Strax efteråt konstaterade samhällsbyggnadsnämnden ”att det inte ingick i nämndens uppdrag”. Därefter hände inget, men nu lovas ett svar under våren 2021.

Min andra motion ”på långbänken” är från oktober 2018. ”Vilken roll har ledamöter i kommunstyrelsen?” Ingenting har hänt sedan dess. Men nu sägs det ”att motionen beräknas bli behandlad av kommunfullmäktige under våren 2021”. Motionens yrkande var: ”… att kommunstyrelsen funderar över ledamöternas roll och hur det kan möjliggöras att våra politiker får utrymme för det politiska samtalet.

Jag vet att jag kan lita på Kärvlings rapportering. Visserligen märks ideologiska glasögon – men ingen tycks vilja påstå att hans texter inte är korrekta, informativa och sakliga. Och då borde egentligen en behandling av mina två motioner kunna vara till hjälp. 

Fast det kanske är så att kommunledningens partier är nog så nöjda med tillståndet. 

Politologen vaknar

Visserligen begränsar jag mig till en mindre insats på det lokala och kommunalpolitiska fältet, men tiden räcker också till utflykter ”högre upp”.

Om en vecka inbjuder riksdagens talman Andreas Norlén att (digitalt) närvara vid ett seminarium i Förstakammarsalen: ”134 dagar – om regeringsbildningen efter valet 2018”.

I samband med seminariet släpps boken ”134 dagar” som sammanfattar och analyserar processen under regeringsbildningen.

Det noteras att studien besvarar följande frågor:

  • Varför bildades en regering med just S och MP?

  • Varför tog det så lång tid?

  • Hur fungerade regelverket?

Två år senare finns fler frågor. En viktig sådan: Hur kunde det hålla så länge? En annan: Kommer det att hålla fram till nästa ordinarie val i september 2022? 

Mycket tyder på att nästa regeringsbildning mycket väl kan bli lika besvärlig.

Det finns många dokument och allehanda uttalanden som ger vid handen att inga klara majoriteter tycks vara på väg att bildas. 

Nu senast är det fyra motioner från fyra oppositionspartier som var och en tar ställning till budgetpropositionen som januariöverenskommelsens fyra partier gemensamt har lagt fram. Där finns allt som fyra partier har accepterat som ett gemensamt dokument. Samtidigt kan vi höra enskilda företrädare yttra sig om vissa delar i propositionen så som man befinner sig i opposition till sig själv.

Det finns mycket material för ytterligare några politologer, eller statsvetare som fortfarande tycks vara ordet många föredrar, att ge sig på i nästa studie. I deras underlag återfinns då säkerligen fyra motioner som berättar vad som gäller hösten 2020, i en tid av stor oro och turbulens.

Sverige förtjänar bättre

Knäck arbetslösheten och bekämpa kriminaliteten

Investera i Sverige

Vägen ut ur krisen – en plan för jämlikhet och grön omställning

Och så tillbaka till vardagen – jag inväntar att höra hur dagens kommunstyrelse i kommunhuset i Vänersborg avlöpte. 

Många texter, värdefulla texter

När beskedet sent omsider kom att kommunens budgetbeslut skulle fastställas vid fullmäktiges novembermöte, då blev det plötsligt tid över att bevaka annat som kommer att spela en stor roll även lokalt.

Jag kan räkna upp snabbt:

  • Oppositionspartierna i riksdagen lämnar sina budgetmotioner – kan oheliga allianser förändra regeringens förslag?
  • Dragkampen om LAS-utredningen – remissförfarandet avslutas 26 oktober och remissyttrandena börjar komma in
  • En viktig utredning på utbildningsområdet är också ute på remiss – alla yttranden måste inkomma senast 30 november: SOU 2020:33 ”Utredningen om planering och dimensionering av komvux och gymnasieskola”.
  • Kommer migrationskommitténs misslyckande ändå att skickas ut på remiss? Och om ja, alla punkter eller bara ett antal punkter? 
  • Den allmänna motionstiden i riksdagen pågår för fullt – hittills har det kommit in 2702 motioner, min uppmärksamhet gäller främst motionerna från Vänsterpartiet, så här långt 70 i antalet.

Budgetpropositionen och budgetmotioner är en heltidssysselsättning och mer än så. Det normala är ju att regeringen står bakom sina förslag. Men vid ett antal pressträffar sågs endast företrädare för C och L som med emfas framhöll framgångar vid förhandlingsbordet. Och som ett brev på posten svarade något statsråd på journalisternas enträgna frågor: Jovisst, det var inte så vi ville prioritera, men …  Det är nog tur att riksdagens personal är kompetent och vaken, för diskussionerna i diverse utskott behöver till slut landa i tydliga texter i alla betänkanden. Och när det sedan blir omröstning i riksdagens kammare, misstänker jag att gruppledarna behöver vifta febrilt: Här står vi bakom, här röstar vi på avslag och här är det klokt att avstå …

LAS-utredningen och arbetsmarknadens parters eventuella nya försök att nå ett avtal bevakas i alla medier – ändå ser jag emot att direkt kunna ta del av tankarna från tunga remissinstanser. Arbetsrätt borde kunna vara så enkelt egentligen, men idag saknas förutsättningar för kloka lösningar. 

Lars Stjernkvist summerade några års arbete med den stora gymnasie- och komvuxutredningen innan pandemin hade ställt till det för branscher, enskilda företag och alla som var ute på den oroliga arbetsmarknaden eller ville tillträda ett efterlängtat jobb. Remisserna skrevs under intryck av det kaos som snabbt växte. Statsråden Eva Nordmark och Anna Ekström kallar varannan vecka till en pressbriefing där nya åtgärder föreslås. Dessa akuta frågor leder ännu längre från det som jag ser som Stjernkvists stora svek – han undvek att tala klartext om vilken negativ roll de privata utbildningsföretagens affärstänkande spelar. 

Statsrådet Morgan Johansson låtsas vara tondöv – han vill att migrationskommitténs hela paket med samtliga förslag skall ut på remiss. När Miljöpartiet efter vändningen av Preem nu slipper att behöva ta striden till den yttersta gränsen, så återstå att se vad som sker på migrationsområdet. Dagligen kommer nya berättelser som avslöjar att den enskilda människan är det sista somliga migrationspolitiker har i åtanke när man tävlar om att vara den tuffaste av dem alla. Vad är det som har hänt efter 2015? 

Motionerna är roliga. Även om Vänsterpartiets tunga motioner får det mesta av min tid, så klickar jag mig fram till enstaka motioner från andra partier. Det kan vara någon folkvald som tar upp en fråga så lokal att jag frågar mig vad riksdagen egentligen har att ”göra med saken”. Mindre gulliga och inte alls putslustiga är motionerna från SD. För det första är det ett förfärligt stort antal motioner, dessutom ett antal gånger samma spörsmål i olika motioner från olika SD-ledamöter, samordning verkar saknas. För det andra är det den så fullständigt öppna argumentationen som Björn Söder ägnar sig åt i sina texter. Fascinerande!

Tja, inte alla texter är värdefulla, jag får rätta mig.

I övrigt gäller en ”deadline” – fram till 16:30 tisdag 6 oktober kan motionerna lämnas in, sedan stängs luckan för den ”allmänna motionstiden” den här gången.