Påverkar inte ….

Alla väntar på ett besked. Och då låter SKR inte vänta på sig. Idag, söndag 29 mars kom beskedet:

”Sammanfattningsvis påverkar inte förbudet mot allmänna sammankomster med mer än 50 deltagare möjligheterna eller förutsättningarna för att hålla sammanträden med fullmäktige i kommun, region eller kommunalförbund.”

Det var förordningstexten som kom i fredags som ställde frågan på sin spets. ”Allmänna sammankomster och offentliga tillställningar med fler än 50 deltagare får tills vidare inte hållas inom Sverige.”

Beskedet är alltså att kommunfullmäktige inte behöver ställas in, i vart fall inte mot bakgrund av denna förordning.

Här hela texten som jag klippte från SKR:s hemsida, juristernas söndagsarbete:

”Inledningsvis konstateras att förordningen är beslutad med stöd av bemyndigandet i 2 kap. 15 § ordningslagen och att de begrepp som förordningen innehåller således bör ges samma innebörd som i denna lag.

En viss sammankomst är att betrakta som en allmän sammankomst bland annat under förutsättning att den är allmän (2 kap. 1 § ordningslagen).

Från allmänna sammankomster utesluts enskilda möten och sammankomster. Detta följer redan av att sammankomsten ska vara allmän, vilket innebär att var och en ska ha tillträde till sammankomsten.

Som enskilda sammankomster blir då att betrakta sådan sammankomst som är tillgänglig endast för en på ett eller annat sätt bestämd eller sluten krets av personer, till exempel medlemmar i en förening eller särskilt inbjudna personer.

Närvarorätten vid ett fullmäktigesammanträde följer av att en person, vid allmänna val, är vald som ledamot eller ersättare. Antalet ledamöter och ersättare i fullmäktige bestäms vidare av fullmäktige själv, med beaktande av vissa minimi- respektive maximiantal. (Se 5 kap. 5 resp. 7 §§ kommunallagen). Ett fullmäktigesammanträde är såldes att betrakta som en enskild sammankomst i ordningslagens mening.

Enligt 5 kap. 42 § första stycket kommunallagen, KL, är fullmäktiges sammanträden offentliga. Med det menas att allmänheten har tillträde till sammanträdet som åhörare.

Enligt andra stycket samma paragraf får fullmäktige besluta att själva överläggningen i ett visst ärende ska hållas inom stängda dörrar. Principen att folkrepresentationens förhandlingar ska vara offentliga är fundamental i ett demokratiskt statsskick.13 Debatten inom de beslutande församlingarna (riksdagen, kommunfullmäktige, regionfullmäktige) har mindre till uppgift att påverka ledamöternas ställningstaganden än att utåt motivera dessa och informera massmedierna och allmänheten om dem.14

Reglerna gäller både region- och kommunfullmäktige samt, i tillämpliga delar, kommunalförbund. (Se 3 kap. 1 § och 9 kap. 2–3 samt 10 §§ KL.)

Åhörarnas rätt att bevista ett fullmäktigesammanträde innebär inte att de deltar i sammankomsten, utan att de ska ges möjlighet att höra vad som sägs. Således kan inte heller den omständigheten tas till intäkt för att ett fullmäktigesammanträde ska anses utgöra en allmän sammankomst.

Utöver detta kan anmärkas att sammanträden med fullmäktige hålls, och i vissa fall ska hållas, med stöd av reglerna i kommunallagen, se exv. 5 kap. 12 och 11 kap. 10 § kommunallagen. Denna lag får anses utgöra en speciallag i förhållande till ordningslagen och därmed ha företräde framför den sistnämnda lagen enligt vanliga juridiska tolkningsmetoder.

Ett förbud som meddelas genom en förordning kan heller inte inskränka vad som gäller enligt lag, om inte den aktuella lagen innehåller ett bemyndigande som medger en sådan inskränkning. Det följer av den formella lagkraftens princip. Kommunallagen saknar ett sådant bemyndigande.”

Vänersborgs kommunfullmäktige sammanträder nästa gång onsdag 15 april.

Anmälan om förhinder

Det vore inte konsekvent. Att lyssna på statsepidemiolog Anders Tegnell ena dagen och  att cykla till kommunfullmäktiges sammanträde på Quality ​den andra​.
Anders Tegnell talar om ”oss som är över 70”, om behovet att undvika kontaktytor,  förebygga för att förhindra att smittan överförs.
Jag känner mig frisk, jag är ålderspresident i fullmäktige och tillsammans med ett större  antal ledamöter tillhör jag gruppen som andra ska tänka på. Andra gör det säkert, men  gör alla det? Ordet ”solidaritet” används i alla uppmaningar vid pressträffar. Och varför ska inte jag själv ta det aktiva steget och ​avstå ​från att utsätta mig ​för smittorisken?

Sagt och gjort, jag lämnade återbud. Ska lyssna på närradion vad andra tänker och  framför i ett fåtal ärenden som står på dagordningen. Det blir intressant att höra om  antalet närvarande räcker för att avvisa förslaget i ärendet ”Försäljning av del av  fastigheten Rånnum 6:38 (f.d. huvudkontoret Holmen)”. Om inte  så blir det ​nog​ i varje​ fall en återremiss till kommunstyrelsen.

Själv hade jag tänkt ställa frågor i två andra ärenden. På punkten ”Revidering av  styrdokument för Vänerhamn AB” hade ​jag​ velat höra något om utvecklingen av Vänersjöfarten från dagens bottennivå tillbaka till en nivå där det verkligen känns rätt att  tro på behovet av nya slussar. Projektet finns ju med i den ​nationella infrastrukturplanen, men för att få loss denna enorma summa för  att verkligen bygga behövs trovärdiga samhällsekonomiska beräkningar som visar på  lönsamhet. För mig en självklarhet att miljöaspekten behöver vara ​en av delarna​ vid  beräkningen av lönsamheten.
Jag vill också veta hur tankarna går med relationen mellan Vänerhamn AB och  kommunen Vänersborg, som ofta för på ​tal ​att framtidens hamn inte längre ska ligga  ”vid Vänern”.

Det andra ärendet är ”Samverkansavtal för stadstrafik i Trollhättan och Vänersborg”.  Våra tre kommunalråd företräder oss i det forum som avtalet avser. Det tillkommer  nämligen ​en formulering i det nya avtalet som föranleder min nyfikenhet:  ”​Stadstrafikforum kan även initiera frågor,​ i tillägg till att samråda och gemensamt  bereda frågor.” Det jag tänker på är den mycket stora dagliga arbetspendlingen, i första  hand mellan Vänersborg och Trollhättan. Det jag tänker på är att göra pendlingen med  kollektivtrafiken ​mer​ attraktiv, vilket förutsätter något helt annat än en buss varje kvart.  Och jag undrar också om en kampanj för samåkning skulle kunna föra till en förändring  av beteendet. Jag får väl skriva en motion för att fresta våra kommunalråd och se om viljan finns att  ”initiera” nya tankar.

Som sagt, jag ska lyssna på fullmäktige. Min partikamrat Stefan Kärvling och jag skrev  en motion som väntar på att bli ​behandlad​. Om den hade funnits på plats hade det varit  möjligt att följa förhandlingarna via ​webb-TV​.
Då hade jag sett hur övriga partier lyckas att fylla sina platser. Vänsterpartiet har fem mandat och tre ersättare. Jag vet redan nu att endast två av dessa åtta kommer att  finnas närvarande.

Det sägs idag också att Medborgarpartiet har anmält förhinder för hela partigruppen.

Beskedet från kommunfullmäktiges ordförande var igår: ”​Problemet  uppstår ju givetvis om alla i ett parti anser sig inte kunna delta men det har jag ej fått till  mig av någon​”​.​
Och så den klara anvisningen: ”​Vi kommer göra det vi kan för att vi ska sitta brett isär på  mötet och jag kommer uppmana alla att hålla sig kort.”

Den frågan jag tidigare riktade till presidiet kan inte ha varit tydligare: När kommer det officiella beskedet att fullmäktiges sammanträdet ställs in?

P.S: Vid 16-tiden idag, tisdag, kom ett besked från kommunkansliet med en skrivelse av kommunfullmäktiges ordförande, Annalena Levin.

Inte varje år

Till kommunstyrelsen och till kommunfullmäktige kommer mängder av beslutsunderlag. Somliga ärenden återkommer en gång om året. Men det kan också passera årtionden innan det åter är dags.

Från kommunstyrelsen nästa onsdag till kommunfullmäktige 18 mars 2020 är det en kort sträcka. Sannolikt blir det ett enhälligt beslut på punkten: ”Antagande av Program för bevarande och utveckling – Vänersborgs innerstad”.

På min bokhylla finns dokumentet kvar som med samma beslut förklaras ”inte längre gälla”: ”Bebyggelsemiljöprogram för centrala Vänersborg”. I juni 1992 antogs programmet, då hade jag varit på plats i fullmäktige mina första tio år.

I bokhyllan det ena, på hårddisken det andra. Jag ägnar inte en tanke åt med vilken teknisk lösning nästa alster levereras, hypotetiska frågor är inte mitt bord. Det nya programmet är spännande läsning, rekommenderas som första klassens uppslagsbok.

Måste jag förklara mig?

På fullmäktiges sammanträde igår var jag i talarstolen vid 3 punkter av totalt 23 på föredragningslistan. Visst, det blev längre inlägg från min sida. Så har det alltid varit sedan jag kom med i fullmäktige. Vill jag ha sagt någonting, så tvekar jag inte utan går fram och gör det.

Min partikamrat Stefan Kärvling är snabbare på tangentbordet, han bloggade redan tidigt idag och sammanfattade hela mötet. På Facebook-sidan ”Vänersborgare” ser jag några kommentarer som gör att jag vill förklara med vilket syfte jag hade skrivit min motion.

För mig gällde det bara frågan om öppenhet, insyn och delaktighet. Jag såg förändringen som kom för något år sedan. Tidigare visste man vilka beslutsförslag som skulle läggas fram för avgörande i nämnden. Sedan blev det så att allmänheten endast i efterhand fick veta vad som hade beslutats.

Men det gick snett med motionen. Någon i kommunledningen måste ha sagt någonting som gjorde att underlaget gled i väg. Det finns synpunkter som talar mot min motion, andra som i hög grad talar för mitt yrkande. Men allt hamnade nu på den ena sidan, hela underlaget hade ett enda syfte, att motivera avslag, alltså ett nej till min motion.

Det blev tvärtom, Stefan Kärvling berättar hur det gick till när fullmäktige utan votering avgjorde: Bifall till motionen.

Jag blev inte överraskad, egentligen bara lite bedrövad.

Någon månad innan jag fick lämna kommunstyrelsen skrev jag en motion med rubriken: Vilken roll har ledamöterna i kommunstyrelsen? Jag avslutade en längre text med mitt yrkande: ”att kommunstyrelsen funderar över ledamöternas roll hur det kan möjliggöras att våra politiker får utrymme för det politiska samtalet”.

Jag vill tro att om motionen, den som bifölls igår, i ett tidigt skede skulle varit föremål för ett kortare samtal bland våra ledande politiker, alltså dessa femton som har uppdrag i kommunstyrelsen, då skulle det ha varit sannolikt att den omstridda motionen inte skulle glidit fel. Svart? eller vitt? Varken eller, både och. Efter en sådan tidig avstämning kunde motionen vänts och vridits av personalen på kommunkansliet, ett yttrande kunde ha tagits fram som eventuellt hade slutat med två alternativa beslutsförslag.

I fullmäktige skulle sedan några tala för, några emot motionen. Alla med vetskap om att den som förlorar vid en eventuell omröstning inte behövde ta illa vid sig, någon gång vinner man, någon gång förlorar man.

Nu blev det istället åter så dumt att tjugo ledamöter i kommunledningens tre partier fick se sig ”besegrade”.

Varför kan det inte bli bättre i vår kommun? Den andra motionen jag nämnde här, den om det politiska samtalet i kommunstyrelsen, skulle ha behandlats för länge sedan. Regelverket säger ”inom 12 månader efter den inlämnades”. Än har jag inte hört något.

Det är mycket annat som i högsta grad har med detta att göra som också låtit vänta på sig. Revisorerna överlämnade i oktober rapporten ”Granskning av kommunstyrelsens ärendeberedningsprocess”. Missivskrivelsens sista mening: ”Vi önskar svar från kommunstyrelsen senast 2019-12-23”.

Jag har läst rapporten flera gånger. Endera dagen borde väl kommunstyrelsen behandla rapporten och berätta hur styrelsen vill förhålla sig till revisorernas ”rekommendationer”. Här skulle jag vilja se att mina tankar från motionen om ”politikernas roll” beaktas. Tyvärr avser nämligen revisorernas granskning mest en prövning om det formella regelverket har tillbörligt präglat ärendeberedningen.

Jag finner mig för det mesta i att regelverk måste accepteras. Men samtidigt hävdar jag att politik behöver mer, behöver samtalet, behöver utbytet av tankar. Och att detta sker i tid, innan ett ärende glider iväg och hamnar snett. Som det gjorde denna gång.

Men visst, lite glad blev jag, känns bra varje gång mina motioner får bifall.

En mycket enkel fråga

Kommunfullmäktige sammanträder varje månad sedan några år tillbaka i Festsalen i Folkets Hus. Det fungerar tillfredsställande. Men visst saknas teknisk utrustning som skulle underlätta arbetet.

Därför ställer jag en fråga till kommunstyrelsens ordförande som jag tror besvaras på onsdag. Jag antar att fler ledamöter än jag vill få besked.

Själv kan jag säga att jag blickar framåt. I oktober 2014 föll det på mig att som ålderspresident välkomna ledamöterna till en ny mandatperiod. Det gjorde jag i gamla sessionssalen som revs förra året. I oktober 2018 välkomnade jag från podiet i Festsalen i Folkets Hus.

Nu hänger det inte på mig hur det blir 2022. Nominerar Vänsterpartiet mig på valbar plats? Får Vänsterpartiet tillräckligt många röster? Men om – då är jag nyfiken på att veta i vilken sal jag får äran att öppna fullmäktige. 2022 är nog sista chansen ….

Fråga till kommunstyrelsens ordförande

Förs planeringen för en permanent lösning framåt?

Fullmäktiges första sammanträde detta nya år i Festsalen i Folkets hus.

Visserligen ordnas här allt till belåtenhet.

Men nog var det så att vi just hade lärt känna fördelarna med modern teknisk utrustning som gör våra sammanträden effektivare, när beslutet kom att stänga och sedermera riva vår sessionssal intill kommunhuset.

Det har funnits många tankar, diverse uppslag, samtal och förhoppningar att vi skulle återvända till en sal med alla moderna faciliteter. En sal för vårt fullmäktige och för andra som också skulle dra nytta av en permanent lösning i Vänersborg.

Jag ställer därför den enkla frågan: Vad kan kommunstyrelsens ordförande berätta om det som görs för att hitta en lösning?

Lutz Rininsland                                                   2020-02-07

Fullmäktige på onsdag

Fullmäktige börjar klockan 18:00. Ledamöterna brukar samlas partivis eller partigruppsvis en timme eller en halv timme innan. Denna regel kommer att rädda några från den pinsamma missen att inte ha studerat kallelsen ordentligt. Inte Folkets Hus och festsalen där, för årets sista sammanträde gäller konferenslokalerna på Quality.

Vad finns i kallelsen? Listan är kort, har blivit lite längre idag genom ärenden som tillfogats i sista stund.

Vänsterpartiets ledamöter träffas alltid i veckan innan sammanträdet. Dels för att stämma av eventuella divergerande synpunkter i syfte att undvika missförstånd. Det finns dock ingen partipiska hos oss, kommer någon fram till andra slutsatser och vill stå för dessa, så är det i sin ordning. Det förekommer dock mycket sällan. På gruppmötet fördelar vi också vem som skall gå fram till talarstolen i vilket ärende. Ingen tvekan, det känns bra att ha god tid på sig att förbereda sina inlägg.

För egen del noterade jag endast tre punkter.

På punkt 9, delårsrapport för Kunskapsförbundet Väst, är det Stefan Kärvling och jag som avvaktar inlägg från andra ledamöter. Att yttra sig om en rapport som avser ”per slutet av augusti” är inte så givande med tanke på hur samspelet mellan förbundet och medlemskommunerna Trollhättan och Vänersborg under de fyra månader sedan augusti ha varit. Om andra ledamöter får lov av ordföranden att tala om aktuella frågor, sådant som egentligen inte är ”ärendet”, står Stefan och jag beredda. Vi gör inte heller någon hemlighet av våra ansträngningar att alltid vara pålästa – se t ex sidorna på Stefans blogg eller på min egen.

På punkt 11, interpellation kring ”Habiliteringsersättning”, förväntar jag mig en bra dialog med ordföranden i socialnämnden, Dan Nyberg, S. Min fråga har funnits med i utskicket, idag publicerades även det skriftliga svaret. Fler ledamöter kan delta i debatten, så säger reglerna för en interpellation, men det händer ytterst sällan att någon tredje begär ordet. Den som läser frågan och svaret borde förstå att det finns ”mycket mer att säga”, habiliteringsersättningen belyser bl a samspelet mellan stat och kommun i tider när välfärden i högsta grad påverkas av resursbrist. I ett tidigare inlägg berättade jag om bakgrunden till denna interpellation.

På punkt 12, interpellation kring ”arbetsförmedlingen i Vänersborg”, räknar jag också med ett bra utbyte av tankar med kommunstyrelsens ordförande, Benny Augustsson, S. Frågan fanns med i utskicket och jag bloggade tidigare om bakgrunden till just denna interpellation. Här svaret från ordföranden. Hur utvecklingen kommer att se ut i denna strid om punkt 18 i i överenskommelsen mellan regeringen och C och L kommer att vara av mycket stor betydelse för vår kommun. Jag nämner också i interpellationen ett riksdagsärende i morgon, alltså dagen innan fullmäktige. I övrigt har jag under hela året 2019 haft bevakning av ”arbetsförmedlingen”.

Jag ser nu också att det tillkom en ”fråga” som berör spörsmålet ”arbetsförmedlingen”. Då gäller det punkt 16 på ärendelistan. Varför ledamoten valde att ställa en ”fråga” istället för att skriva en interpellation förstår inte jag. För en fråga har endast den som frågar och den som fått frågan vardera ”2×2 minuter”. Det finns ingen tidsbegränsning för inlägg vid en interpellation, dessutom begränsas inte debatten till dessa två personer. Nybörjarfel eller avsikt – inte vet jag.

Nästa trevliga överraskning

”Demokratiberedningen ställer sig positiva till att kommunfullmäktige direktsänds på webben i ljud och bild då detta ökar invånarnas delaktighet, tillgänglighet och insyn i den politiska processen.”

Stefan Kärvling och jag skrev en motion på andra dagen detta år 2019.

Nu en bit in i december kommer demokratiberedningens beslut.

I bästa fall går ärendet till kommunstyrelsen januari 2020 och till kommunfullmäktige i februari 2020.

Så kanske, kanske kan det bli verklighet hösten 2020. Håll tummen.

Här utredningen som är bakgrunden till detta positiva beslut.

 

Bra, mycket bra – fler borde lyssna

Fullmäktige igår. Som alltid en sammanfattning på kommunens hemsida. Tämligen intetsägande.

Jag undrar varför flera ledamöter inleder sina korta inlägg med ”Fru ordförande! ledamöter! och ni som fortfarande lyssnar!” Glömmer man att allt som sägs spelas in, att det senare delas upp i kortare avsnitt som finns tillgängliga för alla som vill höra vad som egentligen debatterades under sammanträdet.

Än har vi inte live-streaming, tyvärr, Vänersborg ligger efter. Den bästa servicen får man dock på annat håll – från riksdagen.

Igår var det debatt inför rambeslutet för statens budget 2020. Nu är det klart vilka anslag som lämnas till varje utgiftsområde.

Vänsterpartiets huvudanförande stod Ulla Andersson för. Klart, tydligt, föredömligt. Så även i ett flertal replikskiften hon hade med företrädarna för de andra partierna.

Senare fick Tony Haddou ordet. Jag rekommenderar att ta några minuter för att se och höra hans anförande. (I talarlistan till höger måste man rulla ner rätt så långt, klicka sedan på Tonu Haddou.)

När ”finansen” hade gjort sitt, var det övriga ärenden som debatterades i kammaren. Mitt intresse gällde ett betänkande från socialförsäkringsutskottet med titeln ”Ett socialt hållbart eget boende för asylsökande”. När riksdagen på eftermiddagen röstade, så ställdes utskottets förslag mot två reservationer. I den första var Vänsterpartiet ensam för reservationen, samtliga andra partier röstade för utskottets förslag. I den andra omröstningen avstod Vänsterpartiets ledamöter. S+MP+C+L röstade för utskottets förslag, M och KD röstade för ett förslag från SD.

Vänsterpartiets talesperson är Christina Höj Larsen. Jag mailade till Christina: ”Bra text, väldigt bra struktur i argumentationen, bra framfört. Tack!” Se gärna hennes anförande i efterhand på riksdagens webb-tv, rulla ner till hennes namn och klicka.

I övrigt finns ”allt” från gårdagens debatt i riksdagens kammare i snabbprotokollet.

Fullmäktige ikväll

Kommunfullmäktiges novembermöte i festsalen i Folkets Hus. Start klockan 18:00 – men ärligt talat, kan det locka en sådan där mörk, kall och trist kväll?

Närradion sänder från mötet på frekvens 90,6 Mhz. Någon live-streaming på webben blir det inte på ett tag. Demokratiberedningen tittade på motionen som föreslog att Vänersborg skulle följa trenden, det finns snart ingen kommun längre som inte sänder direkt. Beredningen tänker återkomma till frågan när en omvärldsbevakning har gjorts.

Vänsterpartiet har fem ledamöter och tre ersättare på plats. Som alltid samråder vi på ett gruppmöte en vecka innan fullmäktige. Det är då vi fördelar vem som tar sig an vilket ärende och förbereder inlägg från talarstolen. Stefan Kärvling tar på sig flera tunga ärenden. Själv anmälde jag mig till punkterna 8, 12, 14, 16, 18, 19 och 20.

Här finns länken till hela paketet med alla underlag och kompletta handlingar.

Mönsterbildande upprepningar

Kommunfullmäktiges beslut gäller. Nämnderna har att följa kommunfullmäktiges beslut. Och om och när det visar sig att fullmäktiges anslag inte räcker till att täcka nämndernas kostnader för verksamheten, då ankommer det på nämnderna att anhålla om tillägg

Visst, socialnämndens ordförande, Dan Nyberg, S, behärskar regelverket på sina fem fingrar. Han vet hur man får till det.

På onsdag förväntas kommunstyrelsen att lämna över till kommunfullmäktige att fatta följande beslut: ”Kommunfullmäktige beslutar att tillföra socialnämnden, individ- och familjeomsorg, ett tilläggsanslag om 20 mkr till budget 2019. Finansiering sker genom att årets resultat budgeteras ner med 20 mkr från 36,5 mkr till 16,5 mkr.

För ett år sedan, i oktober 2018, beslutade kommunfullmäktige: ”Kommunfullmäktige beslutar tillföra socialnämnden ett tillfälligt budgettillskott på 27,0 mkr till anslagsbindningsnivå Individ och familjeomsorg för 2018. Finansiering sker med 22,0 mkr genom att årets resultat budgeteras ner från 23,6 mkr till 1,6 mkr. Resterande 5,0 mkr finansieras ur kommunstyrelsens förfogandeanslag.”

Inte exakt samma lydelse, men i grunden samma begäran och snarlika beslut. Har socialnämnden inte dragit nytta av hjälpen man fick 2018?

Visst gjorde man det. Men 2018 präglades ju av ett budgetbeslut 2017 som inte gav anslag till socialnämnden i den omfattning som hade behövts. Verksamheten 2018 var från början underfinansierad – och fullmäktiges ledamöter hade fått veta detta innan beslutet fattades.

När lär sig fullmäktige att förstå? När ska fullmäktige låta bli att fatta beslut mot bättre vetande? I vart fall har det inte hänt än.

En månad efter tilläggsanslaget i oktober 2018 kom beslutet om Mål- och resursplanen för 2019. I debatten hävdade Vänsterpartiets ledamöter att det på nytt föreslogs underbudgetering av socialnämndens verksamhet. Vi hänvisade till socialnämndens förslag som fanns med i utskicket: ”Socialnämnden begär 36 5000 Tkr i utökad budgetram.” [Vän av ordning säger: Ramen för 2019 blev ju 36 Mkr högre än ramen för 2018, inte sant? Jo, sant, men den höjningen var ”inga riktiga tillskott” utan endast förändringar i samband med budgettekniska uppräkningar, såsom bl a 26 Mkr för högre löner.]

Hur skriver socialchefen nu när nämnden i november 2019 ska få ett beslut om tillägg? ”Av det prognostiserade underskottet på 52,1 mkr finns från årets början ofinansierade kostnader som inte detaljbudgeterats för 2019. Dessa poster motsvarar idag 42,3 mkr inom individ- och familjeomsorg avseende hem för vård och boende (HVB) barn och unga samt familjehem (34,5 mkr) samt inom omsorg om funktionshindrade boendestöd enligt lag med särskilda bestämmelser om vård av unga (LSS) för ungdomar som studerar på annan ort (7,8 mkr).”

Med andra ord, i efterhand kom skrivningar som motsäger majoritetens påståenden att man lade en korrekt budget.Socialnämnden ansöker 2019 återigen om tillägg: ”Mot bakgrund av prognostiserat underskott i delårsrapporten per augusti 2019, beslutade socialnämnden 2019-09-26 (2019/§ 96) att begära tilläggsanslag om sammanlagt 42,3 mkr till budget 2019. Socialnämndens årsprognos för 2019 visar ett underskott om 52,1 mkr men nämnden anger att de har en stark ambition att hämta hem 9,8 mkr under resterande del av året genom åtgärder som pågår.”

Ansökan lämnades inte rakt över till kommunstyrelsen. Två steg behövdes först: ”Frågan har varit föremål för presidieöverläggningar mellan företrädare för kommunstyrelsen och socialnämnden” och därefter: ”Ekonomikontoret har efter avstämning med kommunstyrelsens presidium tagit fram ett beslutsförslag i ärendet.”

Då blir facit: ”Socialnämndens underskott i slutet på 2019 är kvar, men halveras” och ”kommunens resultat blir mycket mindre än det förväntade resultat”.

Budgetbeslut för 2020 fattades redan i juni, så det som nu kommer fram ”kom för sent” för att väcka insikt hos majoriteten. Därför kunde ledamöterna luta sig tillbaka och andas ut. För i handlingen i juni stod att läsa: ”Socialnämndens förslag: Socialnämndens budgetförslag ligger inom ram. Förvaltningen beräknar ett behov utöver ram till 44 600 Tkr och anger åtgärder med konsekvensbeskrivningar för motsvarande summa.”

Kommunala handlingar kan läsas på olika sätt. Jag föredrar att läsa handlingarna på mitt sätt, sedan får andra potentater välja en annan tolkning.