Solen lyste med sin frånvaro idag

Tänk vad det passade bra idag. Var skyldig att skriva två reservationer från kommunstyrelsens sammanträde i veckan. Inte klokt vad det tar tid, men o.k., kan ju samtidigt duga som manuskript eller stolpar för kommunfullmäktiges möte längre fram.

Första reservationen gäller översvämningsprogrammet, ett aktuellt spörsmål för alla kommuner runt Vänern.

Andra reservationen gäller en (sista?) utredning kring Projekt Arena Vänersborg.

Och om en stund är det dags att vara på mötet med Malin Björk.

En bra söndag således, för en fritidspolitiker som menar allvar.

Då ljuger de ….

Tänk att det inte går att bara släppa alla tankar. Det är nu som det var då.

Då, 2007, argumenterade jag i kommunstyrelsen och predikade från talarstolen i kommunfullmäktige, hånades från många, men jag framförde mina yrkanden och jag skrev mina reservationer. Då var det frågan om att stoppa ett bygge som skulle kosta 140 miljoner.

Utan att det någonsin fattades ett beslut om annat, så blev räkningen cirka 300 miljoner.

Nu då? Jag har vid flera tillfällen velat höra om det finns något intresse hos kommunledningen att överväga om och hur skadan kan mildras. Det behövs beslut som ger svar på i huvudsak tre frågor: Vill och kan vi hitta någon som vill överta Arenan eller samäga den med kommunen? Vilka förändringar måste till för att byggnaden Arenan kan användas så att intäkterna kommer i närheten av driftskostnaden? Finns det en utväg – en Arena utan is?

James Bucci från Vänsterpartiet fick gehör för sin motion där han föreslog att kommunfullmäktige skulle besluta ”att initiera en utredning och granskning om huruvida förtroendevalda, anställda och/eller anlitade konsulter har brutit mot av Riket antagna lagar eller av kommunen antagna reglementen i samband med projekt Arena Vänersborg”.

Kommunfullmäktige beslutade att bifalla motionen och uppdrog åt kommunstyrelsen att genomföra aktuell utredning i enlighet med motionen.

Det var inte ett enhälligt beslut, ledamöterna från S och C avslog tanken att ge uppdrag till denna utredning.

Hur som helst, nu finns den. Och finns den så gäller det att ta ställning till den. Kommunfullmäktige beslutade nämligen också: ”Utredningen ska redovisas till kommunfullmäktige när den är avslutad.

I inledningen av utredningen står att läsa: ”Utredningen har genomförts genom intervjuer och dokumentstudier. En dokumentförteckning och de intervjuade framgår av bilaga 1. Samtliga intervjuade har givits möjlighet att sakfelsgranska rapporten. Inom ramen för utredningen har följande personer tillfrågats att  delta i intervjuer men avböjt: 

• Ordförande i barn- och ungdomsnämnden under perioden 2006 till oktober 2009. 
• Ordförande i barn- och ungdomsnämnden under perioden oktober 2009 till juni 2010. 
• Ordförande i kommunstyrelsen under perioden 2006 till 2010. ”

I lokaltidningen TTELA finns en notis om detta med rubriken ”Nyckelpersoner har blivit lämnade utanför”. I notisen läser man: ”Lars-Göran Ljunggren blir upprörd när han hör vad revisorerna har skrivit. – Då ljuger de. Jag har inte avböjt något.

Lars-Göran Ljunggren har platsen bredvid mig i sessionssalen. Han är inte alltid närvarande. Men med tanke på att han önskar bli återvald till kommunfullmäktige är det ju inte tänkbart att han missar sammanträdet när utredningen finns på dagordningen. Då kan han ta ställning till det som står i rapporten.

Men ibland kan det ta ännu längre ….

När jag skrev min blogg med rubriken ”Det tar den tid det tar…” borde jag tagit med två länkar till kommunens hemsida. Ska rätta till detta genast. Det finns en förteckning över AKTUELLA MOTIONER och dessutom ett MOTIONSBIBLIOTEK som innehåller samtliga motioner som kom till kommunfullmäktige i Vänersborg efter den 1 november 2006. Varsågod och botanisera!

Men ibland kan det ta ännu längre … Här ett exempel. Innan valet 2010 skrev James Bucci från Vänsterpartiet en motion med begäran om  ”en utredning och granskning om huruvida förtroendevalda, anställda och/eller anlitade konsulter har brutit mot av Riket antagna lagar eller av kommunen antagna reglementen  i  samband med projekt Arena Vänersborg”. Efter många om och men och mot Socialdemokraternas och Centerns avslagsyrkande biföll kommunfullmäktige motionen i mars 2012.

Senare fick revisionsfirman Ernst&Young uppdraget att genomföra utredningen och av allt att döma borde rapporten vara färdigställd ”för länge sedan”. Men det tar ännu längre tid innan rapporten redovisas för fullmäktige och blir offentlig. Fullmäktige passade nämligen på att vid sitt beslut om bifall till motionen lägga in en broms: Punkt 1 (av 4) avslutas med meningen ”Utredningen får dock ej störa pågående rättsliga processer.” Ernst&Young bekräftade att man uppfattade budskapet: ”Tidplan för utredningens genomförande och rapportering bestäms i samråd med uppdragsgivaren”.

Nu är mina partivänner James Bucci och Stefan Kärvling mycket bättre på att begripa sig på alla turer kring ”Arenan”, så jag hoppas att jag slipper en tillrättavisning när jag misstänker följande. Den pågående rättsprocessen ”Vänersborg kontra WSP” behandlar frågan om vem som gjorde sig skyldig till att en mindre del av Arenabygget blev mer kostsamt än tänkt. Det handlar dock om en summa som troligen är mindre än advokatkostnaderna som kommunen hittills betalat för.

Utredningen från Ernst&Young får ju inte redovisa att någon i kommunen ”har brutit mot lagar eller reglemente” innan processen mot WSP har kommit till avslutning. Tänk om … Så vi får väl vänta. Med stor sannolikhet till en tidpunkt som ligger bortom valdagen i september 2014.

Varför ska man ägna så mycket tid över spilld mjölk och några fem-sex miljoner? Det finns ett annat skäl. I veckan redovisar tidningen Dagens Samhälle att det står bra till i kommunernas kassakista. Mycket bra! Fast: ”Lyckan är ojämnt fördelad…”  Så sant. För i Vänersborg märks inget av rekordöverskottet 2012. Kan det hänga ihop med att vår kommun börjar vartenda budgetår med att ta undan cirka 30 miljoner kronor för den årliga kostnaden av projektet ”Gökunge Arenan”?

Arena Vänersborg – kom inte och anklaga mig …

Denna gång, nästa gång – det kommer att bli ett antal tillfällen där det gäller att ta ställning i ärenden som berör ARENA Vänersborg. Säg nej vad det än gäller? Det funkar inte. I onsdags var det ett ärende där hela truppen Vänsterpartister, alla åtta ledamöter, avstod från att säga ”nej”, men vårt ”inte nej” var inte ett ja till Arena. Läs min reservation:

Reservation

Kommunfullmäktige 2011-06-22                    

Ärende 10: Begäran från barn- och ungdomsnämnden om medel för åtgärder med anledning av takraset vid Arena Vänersborg (Dnr KS 2011/229)                            

Varje gång ett ärende med anknytning till ARENA Vänersborg kommer till kommunstyrelsen eller kommunfullmäktige påminns jag om en mycket jobbig tid under våren 2007.  Invändningar, frågor, betänkligheter av en handfull ledamöter i dåvarande fullmäktige bemöttes av spot och spe från flertalet av de andra ledamöter som inte skrädde med orden: ”bakåtsträvare” var nog det mildaste uttrycket som användes för att bemöta oss som ville stoppa projektet.

Själv har jag mina anteckningar och anföranden, mina debattartiklar och reservationer kvar. Nästan allt som i efterhand visade sig inte ”blivit som det var tänkt” täcks av det som sades av oss som varit motståndare till projektet ARENA från första början.

Nu finns byggnaden, alla tvister och alla byggfel till trots. Ansvar har lagts på dem som inte ansvarade, andra har sagt sig ha ansvar eller uppleva ångest utan att för den delen ta på sig skulden till bedrövelsen.

Byggnaden finns, används, även om det inte sker i den utsträckning som det var sagt från början. Det stora takraset lappades men i efterhand kom man till slutsatsen att fler åtgärder behövs för att känna en större säkerhet att inga liknande skador kan upprepas. Alldeles för många handlingar är fortfarande inte offentliga, så inte kan jag veta om även andra behov föreligger.

För egen del såg jag i det aktuella ärendet två alternativa vägar: antingen säger jag nej till att bevilja begärda medel, vilket samtidigt betyder att jag borde verka för att stänga ARENAN av säkerhetsskäl. Eller också accepterar jag den ”lilla kostnaden” för att inte sätta stopp till all användning.

Irriterande i ärendet är att ordföranden i nämnden som äskar anslaget uttalar sig på olika sätt i fullmäktige och gentemot media. Anslaget begärs och beviljas för 2011 men kommer att utföras tidigast 2012.

Inte bara irriterande utan frustrerande är att inget händer när det gäller frågorna som gäller användning och ägandestruktur. Det finns knappast någon som fortfarande tror på att hallen kommer till användning i den utsträckning som det lovades. Det kan inte längre vara möjligt för någon att blunda för den ekonomiska verkligheten – ett helt kommunalt ägande och ett helt kommunalt driftsansvar ruinerar kommunens finanser. Det sägs gång efter annan, månad efter månad att det sker överläggningar. Som ledamot i kommunfullmäktige och i kommunstyrelsen kan jag bara konstatera att jag saknar insyn i dessa överläggningar.

Efter övervägande ansluter jag mig därför till Stefan Kärvling och Magnus Bäckström som i barn- och ungdomsnämnden inte motsatte sig nämndens äskande men gav uttryck för sina tankar i en reservation. Jag invänder inte aktivt mot att bevilja anslaget men uttrycker mina tankar i form av denna min reservation.

Lutz Rininsland

Vänsterpartiet                                                                                     2011-06-27

Inte alls lätt …

Har haft många tankar när jag uppdaterade tre, fyra sidor på Vänsterpartiets hemsida – det gäller sidorna under fliken ”V i nämnderna”. Jag försöker alltid att länka till kallelser och till protokoll till alla nämnder i Vänersborg så snart underlaget finns. Tittar såklart genom föredragningslistorna – tänk, vilka fina idéer och förslag som finns där, i motioner, i förvaltningarnas skrivelser. Men jag är den förste att inse att många tankar ett bra tag framöver förblir just tankar och inget annat.

Det är inte klokt vad Vänersborg kommer att behöva lida för denna vansinniga skapelse Arena, alla pengar som måste sättas av direkt varje år för att avbetala våra lån och räntor. Därutöver ser vi, såsom det nu växer fram och blir snart tydligt även för den siste som fortfarande hoppas på ett under, att det aldrig kommer att ge oss intäkter som ligger i närheten av våra kostnader.

Jag vill blicka framåt, jag vill vara med och åstadkomma något här i Vänersborg, för våra ungdomar, för vår kommun. Men jag är också realist och ser hur andra under ett fåtal år lyckades att bygga ett monströst hinder för oss. Det är ingen ond dröm, ingen våg kommer och sveper bort Arenan, den finns – och den stör.