Svar på interpellation från Lutz Rininsland ang. medicinsk kompetens i äldreomsorgen

Socialförvaltningen arbetar kontinuerligt med kompetensutveckling för våra sjuksköterskor och kommer att använda de utlysta statsbidrag som syftar till att öka kvalitén i äldreomsorgen genom utbildningsinsatser både för legitimerad personal, undersköterskor och vårdbiträden.

En plan för detta kommer att arbetas fram. Förvaltningen gör bedömningen att det främst är satsningar för att stärka kompetens gällande medicinsk omvårdnad samt språkkunskaper för undersköterskor och vårdbiträden som utgör det största behovet just nu. Här fyller våra sjuksköterskor en viktig funktion genom att i sina tjänster ha utrymme att internt kompetensutveckla, handleda och stötta baspersonal som oftast möter vårdtagaren först.

Socialförvaltningen bedömer att nuvarande bemanning av legitimerade sjuksköterskor inom äldreomsorgen är tillräcklig för att säkerställa en god och säker vård Förvaltningen har f.n. därför inte några planer på att anställa fler sjuksköterskor eller att satsa medel för att utbilda undersköterskor till sjuksköterskor. För att operativt starta ett sådant arbete måste vi först få veta villkoren för de nya statliga medel som kan bli följden av riksdagens beslut den 7 april 2021 på 4,322 miljarder kronor.

Jag tror att utbildnings och kompetensfrågor kommer att bli viktiga framöver. Regeringen har aviserat att en äldreomsorgslag ska tas fram och det finns säkert mycket i en sådan som kan påverka äldreomsorgens framtida organisation. En särskild utredare tillsattes i december 2020.

Regeringen och samarbetspartierna har avsatt betydande medel till äldreomsorgen och mer är sannolikt att förvänta. Av de 7,4 miljarder som redan har beslutats är 4 miljarder en ramhöjning av statsbidraget styrt till äldreomsorgen (17,5 miljoner för Vänersborg) och 3,4 i äldreomsorgslyft för att utbilda t ex timanställda till undersköterskor.

De nya medel som tas upp i den här interpellationen blir en välkommen tilldelning utöver regeringens satsningar. Men vi vet inte hur varaktiga de kommer att bli eller vilka villkor som kommer att gälla. I riksdagsbeslutet så aviserar man själva en oro över att man kanske inte hinner betala ut medlen under 2021. Bland annat beroende på de statistikjämförelser som ska göras av påvisade förbättringar inom äldreomsorgen mellan åren 2020–2021.

SKR har uttryckt oro över att medlen inte kommer att hinnas betalas ut under 2021. De anser vidare att de statistikmetoder som krävs i kommunernas redovisningar innehåller stora brister och därmed risk till orättvisor. SKR hade allra helst sett att den medicinska förstärkningen som förmodligen de flesta tycker bör ske inom äldreomsorgen att det vore mycket lämpligare att invänta den äldreomsorgslag som nu utreds. Bland annat en viktig fråga som huruvida det är lämpligt att anställa medicinsk ansvariga läkare (MAL) i kommunerna utan att det ordentligt är utrett avseende relationen mellan den regionala sjukvården och kommunerna. Det finns således anledning att återkomma när vi får veta mer hur detta kan komma att påverka Vänersborgs kommun.

Coronakommissionen har lagt ett första och väldigt tidigt betänkande. Att dra alltför långtgående slutsatser av den tror jag inte man ska göra ännu. Jag tror att det kommer att komma fram mycket kunskap och erfarenheter från många aktörer i förestående utvärderingar som kan vara till stor nytta för framtidens äldreomsorg.

Dan Nyberg
Socialnämndens ordförande

Svar på interpellation från Lutz Rininsland ang. timanställda i äldreomsorgen

Socialförvaltningen är redan i gång med stöd av regeringens Äldreomsorgslyft (ÄO) med att utbilda vårdbiträden till undersköterskor. Kunskapsförbundet Väst har på uppdrag av såväl Vänersborgs kommun som Trollhättans stad startat sådan utbildning och det är mycket välkommet. Det pågår planering för ytterligare start av utbildning utifrån det förstärkta omsorgslyftet. Förvaltningen samarbetar med Trollhättans stad och Kunskapsförbundet Väst gällande dessa utbildningar. Det pågår också en planering gällande vidareutbildning av undersköterskor med specialistinriktning på
specifika inriktningar inom äldreomsorgen. Förvaltningen bedömer att den har en hög utbildningsnivå och arbetar vidare för att bibehålla och självklart utveckla den.

Redan tidigare har regeringen aviserat planer på ytterligare medel till utbildningsinsatser att kompetenshöja undersköterskor till specialistundersköterskor inom äldreomsorgen. Det planeras också att legitimera undersköterskor vilket jag anser vara mycket bra.

Att socialförvaltningen har haft fler antal timmar utförda av timvikarier under 2020 är inte så konstigt med anledning av ökad korttids sjukfrånvaro p.ga Corona, samt att det normalt är fler under sommarmånaderna då de täcker upp för sommarsemestrar.

Förvaltningen arbetar sedan flera år med ”Hållbara scheman” vilket innebär att enheternas ordinarie bemanning löser sin planerade frånvaro. Detta möjliggörs genom att varje enhet har en tillräcklig grundbemanning som bas. Då behöver inte enheten ta in lika många vikarier. Förvaltningen ser att detta ger effekt i form av minskat användande av timanställd personal. Dock har 2020 varit ett år som inte är likt något vi varit med om tidigare. Förvaltningen kommer fortsätta arbete med ”Hållbara scheman” i syfte att nå ovan effekt.

Riksdagen beslutade den 7 april på ett utskottsinitiativ att tillföra statsbudgeten för 2021 med ytterligare 4,322 miljarder kronor till äldreomsorgen. Vi vet ännu inte hur eller på vilka villkor dessa medel får användas eller om de ens kommer att hinnas betalas ut under 2021 vilket SKR har uttryckt farhågor över. Men finns det möjligheter för Vänersborgs kommun att söka medel därifrån i syfte att fortsätta vårt arbete för fler heltider och färre timanställda ska kommunen givetvis göra detta.

Dan Nyberg
Socialnämndens ordförande

Riksdagens beslut kom så sent som i onsdags. Jag ville vänta in beslutet innan jag skickade frågan. Dan Nyberg, socialnämndens ordförande, kan välja att dröja med svaret till fullmäktiges möte i maj. När svaret kommer spelar mindre roll. Det viktigaste är hur Vänersborg väljer – vill man utnyttja statsbidraget eller avstår man från möjligheten att höja den medicinska kompetensen inom äldreomsorgen.

Här är länken till riksdagens webb-TV och debatten kring beslutet att ändra i statsbudgeten för 2021 – 4,333 miljarder i tillägg till äldreomsorgen under löpande budgetår blev beskedet.

Här min andra interpellation:

Interpellation till socialnämndens ordförande

Den medicinska kompetensen inom äldreomsorgen

Coronakommissions första rapport om äldreomsorgen under pandemin talade om omfattande brister i äldreomsorgen.

Bristerna har varit kända länge och blev tydligt blottlagda i krisen. Otillräcklig medicinsk kompetens nämns som en faktor som har bidragit till att så många dött inom äldreomsorgen.

Coronakommissionen beskriver äldreomsorgen som en resursmässigt eftersatt sektor. Coronakommissionen ger tydliga rekommendationer om åtgärder.

När det gäller de stora bristerna vad gäller den medicinska kompetensen inom äldreomsorgen har exempelvis många äldre på särskilda boenden som drabbats av covid-19 inte fått individuella medicinska bedömningar av läkare och sjuksköterskor. Coronakommissionen bedömer att detta är helt oacceptabelt. Kommissionen skriver att sjuksköterskekompetens som huvudregel bör finnas på plats på ett särskilt boende dygnet runt under alla veckans dagar. Ett sådant krav skulle bättre tillgodose omsorgsmottagarnas vårdbehov på flera sätt – både genom sjuksköterskans egna vårdinsatser, och genom att en sjuksköterska skulle kunna leda och handleda den övriga omsorgspersonalen och utveckla deras kompetens.

Bristen på medicinsk kompetens inom äldreomsorgen skapade dock problem redan före pandemin. Äldreomsorg handlar inte enbart om omsorg, utan ofta handlar det även om krävande äldresjukvård. Majoriteten av personer i särskilda boenden och de med hemsjukvård har en omfattande och komplicerad sjukdomsbild. Flertalet av dem som bor på särskilt boende har demenssymtom. Utvecklingen med fler äldre och därmed ett ökat vårdbehov har inte följts åt av förstärkt medicinsk kompetens. Enligt Socialstyrelsens statistik har antalet sjuksköterskor i äldreomsorgen sjunkit de senaste åren.

Vänsterpartiet har nu drivit igenom en extrabudget i riksdagen där 1 miljard avsätts till kommunerna för att öka den medicinska kompetensen inom äldreomsorgen genom att anställa fler sjuksköterskor. Medlen betalas även ut till kommuner som kan visa resultat vad gäller undersköterskor som vidareutbildar sig till sjuksköterskor. Här finns även medel för fler undersköterskor att utbilda sig till specialistundersköterskor. Detta är givetvis välkomna tillskott även för Vänersborgs kommun.

Jag vill ställa följande frågor:

• På vilket sätt kommer Vänersborgs kommun arbeta för att öka sjuksköterskekompetensen inom äldreomsorgen?

• Avser kommunen använda statsbidraget för att rekrytera fler sjuksköterskor och specialistundersköterskor?

• Kommer kommunen vidta ytterligare åtgärder, utöver det ovan nämnda statsbidraget, för att öka den medicinska kompetensen inom äldreomsorgen?

Lutz Rininsland                                                                                2021-04-07

Vänsterpartiet

Igår presenterade statsråden Morgan Johansson, S, och Märta Stenevi, MP, texten till lagrådsremissen ”Ändrade regler i utlänningslagen”. Lagrådet borde vara införstått med att nu är det bråttom. Förslaget granskas om det strider mot någon lag. Därefter bearbetar regeringen förslaget och lämnar det sedan som en proposition till riksdagen.

Gång efter annan har regeringen försäkrat att den nya lagen skall göra migrationspolitiken långsiktigt hållbar, human, rättssäker och effektiv.

Migrationen handlar om flykt – människor flyr från krig, från förföljelse, från hungersnöd och svält. Vem råder över världens konflikter? Vem vill, vem kan vara blind för det växande antal klimatkriser som gör det omöjligt att bli kvar? Eller har ”långsiktigt hållbar” en annan betydelse?

Human? Precis, human! ”mänsklig – människovänlig – god – barmhärtig – förstående – hygglig – mild – vänlig – tolerant – tillmötesgående – välvillig – skälig – rimlig”. Precis så!

Rättssäkerheten prövas nu av lagrådet.

Effektiv? Jag kan inte inse fördelen med den föreslagna lagtexten. Den tillfälliga utlänningslagen har funnits i fem, sex år. Jag saknar den seriösa, objektiva utvärderingen. Vittnesmål saknas inte.

I förslaget sägs att den som har flyktingstatus får ett tillfälligt uppehållstillstånd på tre år. Den som är alternativt skyddsbehövande, t ex den som flyr från kriget i Syrien eller Jemen, får ett tillstånd som gäller i tretton månader.

Visserligen kan det ansökas om förlängning när tiden löper ut, men då sker en helt ny prövning. Ingen automatisk förlängning med beskedet ”eftersom inget har förändrats”.

Vi är många som har sett vad det betyder i praktiken. Innan man släpps in i den första sfi-kursen så har alla fångat upp ordet ”vänta”. Tillfälligt uppehållstillstånd betyder i praktiken ”nej, tyvärr inte”, ”nej, det går först när …” – vanliga dagliga kontakter med det moderna samhället hindras. Vänta! vänta!

Igen och igen hör jag motiveringen att lagstiftningen måste vara restriktiv mot tillkommande asylsökande. Det här landet Sverige har inte klarat av integrationen för alla som kom tidigare, integrationen har bevisligen misslyckats.

Och då blir lösningen att permanenta en lagstiftning som ger tillfälliga uppehållstillstånd. Med berått mod skapas en situation där grunden för integration saboteras. Är det effektivt? Att låta den sökande förbli i osäkerhet om språkinlärningen på sfi överhuvudtaget kommer till användning i Sverige? Vem av oss planerar sin framtid med tankar på utbildning, yrkesval, boende och allt annat för endast tretton månader framåt?

Den nya lagstiftningen måste tas i riksdagen före sommaren. Först sker nu lagrådets granskning. Jag rekommenderar Lisa Pellings ledare i ”Dagens Arena”: ”Orimligt förslag om migration”.

Nästa vecka debatteras redan flera frågor som kommer att belysa hur partierna har positionerat sig. Det märks tydligt att alla sakfrågor är underkastade den avgörande frågan: Hur reagerar väljarna i nästa års val?

Onsdag 14 april är följande betänkanden aktuella i riksdagen:

”Arbetskraftsinvandring” och ”Migration och asylpolitik”, båda från Socialförsäkringsutskottet

”Integration” och ”Jämställdhet och åtgärder mot diskriminering”, båda från Arbetsmarknadsutskottet

Nästa vecka onsdag sammanträder kommunfullmäktige. Fortfarande gäller digital närvaro men en liten förändring har utlovats. Nu skall det åter vara möjligt att debatten utifrån en interpellationsfråga förs ”på riktigt”. Under ett helt år har interpellationer, frågor, svar och repliker redovisats endast skriftligt i en flik ”vid sidan om”.

Jag ställer en fråga till socialnämndens ordförande, Dan Nyberg, S.

Interpellation till socialnämndens ordförande

Timanställningar i socialförvaltningens verksamhet

I slutet av 2020 kom regeringens Coronakommission med sin första rapport om äldreomsorgen under pandemin. Rapporten visade på omfattande brister i äldreomsorgen som bidragit till att så många dött inom den svenska äldreomsorgen.

Coronakommissionen pekar på ett antal strukturella brister som bidrar till de höga dödstalen. Bristerna har varit kända länge och blev tydligt blottlagda i krisen. Allt från bristen på skyddsutrustning till en underdimensionerad bemanning och otillräcklig medicinsk kompetens.

Coronakommissionen beskriver äldreomsorgen som en resursmässigt eftersatt sektor. Coronakommissionen ger tydliga rekommendationer om åtgärder. Det handlar bland annat om att kraftigt minska andelen timanställda.

Nu har Vänsterpartiet varit med och tagit fram en extrabudget där stora resurser tillförs för att komma till rätta med dessa problem. En enig riksdag beslutade den 6 april 2021 om ändringar i statens budget för 2021 och att anslå totalt 4,333 miljarder som stöd till äldreomsorgen med anledning av coronaviruset.

Del av förslaget utgörs av ett nytt prestationsbaserat stöd om 2 miljarder för att minska andelen timanställningar inom äldreomsorgen.

Detta är mycket välkommet och det är nu viktigt att Vänersborgs kommun snabbt tar tag i detta arbete.

Frän socialförvaltningens verksamhetsberättelse 2020 tar jag följande information:

”Under 2020 arbetade de som går på timlön … 345 054 timmar (174 årsarbetare) vilket är en ökning med föregående år.”

För att citera rätt så fortsätter texten: ”46% av timmarna som utgjort av timavlönade … utfördes under månaderna juni – augusti.”

Jag vill ställa följande fråga:

På vilket sätt kommer Vänersborgs kommun arbeta med stödet för att minska andelen timanställda?

Lutz Rininsland                                                             2021-04-07

Vänsterpartiet

Märta Stenevi; MP, blev i början av februari utsedd till jämställdhets- och bostadsminister. Igår besvarade hon två interpellationer i riksdagen.

Momodou Malcolm Jallow, V, frågade om rasism och diskriminering inom offentlig verksamhet. I debatten deltog även Lorena Delgado Varas, Tony Haddou och Daniel Riazat, samtliga V.

Ludvig Aspling, SD, frågade om definition av rasism i nationell plan.

Jag ser det som synnerligen angeläget att tipsa om möjligheten att se och höra debatterna i efterhand på riksdagens webb-TV [https://riksdagen.se/sv/webb-tv/] eller att läsa snabbprotokollet från sammanträdet 6 april 2021.

Det finns alltid ett nästa sammanträde. Och det står alltid mycket mer i almanackan längre fram. Och först senare är det de stora frågorna som finns på dagordningen.

Nu vid kommunfullmäktige 14 april på kvällen är vi alla uppkopplade via Teams. Det borde bli en lagom-kväll. Själv behövde jag avböja att justera sammanträdets protokoll. Då skulle jag finnas ”på plats” i kommunhuset – något som jag fortfarande inte vill ställa upp på. Den andra sprutan med Pfizer/BioNTech blir aktuell 12 maj – och även därefter avser jag att följa diverse rekommendationer.

På fullmäktiges ärendelista kommer det att finnas ett flertal punkter som inte kommer att ta särskilt många minuter innan ordföranden klubbar igenom inför en enhällig församling. Då tänker jag på:

• Nämndernas uppföljningsplaner avseende privata utförare
• Svar på motion om bangolf i Skräckleparken 
• Motionredovisning – våren 2021
• Redovisning av medborgarförslag – våren 2021
• Tilläggsbudget till kommunstyrelsens investeringsbudget 2021 för inköp av servrar

Sverigedemokraternas ”Motion om att reglera hyreskostnader vid intern uthyrning av lokaler och fastigheter” kommer att anses delvis besvarad med hänsyn till ”redan pågående uppdrag” och delvis att avslås. Ingen anmälde i kommunstyrelsen någon annan uppfattning. Vi får se om någon talar för motionen nu.

Nog skulle det förvåna mig om inte ett antal ledamöter känner sig manade att yrka bifall på punkten ”Inrättande av byggnadsvårdspris och arkitekturpris”. Ett sådant yrkande noteras i protokollet. Kritiska synpunkter noteras däremot inte – om ledamoten inte väljer att framföra ett eget avvikande yrkande.  

Olika yrkanden fanns redan i kommunstyrelsen på punkten ”Tilläggsanslag mot bakgrund av tillfällig förstärkning av statligt stöd till skolväsendet 2021”. Stefan Kärvling framförde i kommunstyrelsen att det knappast kan anses vara klokt tänkt att fördela dessa fyra miljoner genom att dividera med ”13 årskullar” och sedan ge grundskolan tio andelar och gymnasieskolan genom Kunskapsförbundet tre andelar. Som ledamot i KFV vet jag att alla partier där ville kompensera gruppen som behövde studera på distans längst tid, vilket sammanfaller med elevgrupperna som endast har några futtiga månader kvar innan slutbetygen skrivs. Debatten kommer dock riktas mot ”dumma, dumma Trollhättan” som gick än längre vid fördelningen av statliga tillägg. Där räknades även barnen i åldern 1-5 in. Och för det fanns föga stöd i regeringens text som kom i samband med beskedet om kompensationsmiljarden. 

Det finns tre ärenden där ekonomin är i fokus. ”Tilläggsbudget avseende investeringar för samhällsbyggnadsnämnden år 2021”. Vänersborgs investeringar omfattar mycket stora belopp. Normalt ligger kommunen på mellan 150 och 250 miljoner om året, investeringsbeloppet för bandy-Arenan på nästan 300 miljoner var undantaget (i för sig beviljade fullmäktige inte ens hälften, men dåvarande S-kommunledning tog för sig med det dubbla på fakturorna). Men åren 2020, 2021 och 2022 och även därefter ligger vi högt, för högt hävdar somliga. För att vara något mera precis – 765 miljoner för treårsperioden 2021-2023. Och nu tillkommer tilläggsbudgeten med 179 miljoner. Lite förenklat, det handlar om sådana projekt som egentligen låg tidigare, men som inte genomfördes enligt plan. Och redan nu vet vi om ett kommande beslut i april 2022 där årets fördröjningar behöver läggas till genom ett särskilt beslut.

Om investeringssidan upplevs lite som mellan ”tumme och pekfinger”, så finns tämligen precisa uppgifter i kronor och ören i såväl ”Vänersborgs kommun årsredovisning 2020” som i ”Nämndernas verksamhetsberättelser 2020”. Är det inte samma frågeställningar, samma beskrivningar, liknande texter? På sätt och vis ja. Årsredovisningen är dokumentet som lusläses av revisorerna och som leder till att det kommer ett förslag att bevilja ansvarsfrihet för det gångna året. Den mycket längre texten berättar om verksamheten i detalj, vad som gjordes med resurserna i kommunens tusen-och-en olika verksamheter.  Man skulle kunna tro att det är väl inte mycket att prata om, det är avslutat nu och vi har kommit fyra månader in på det nya året. Om det inte vore av en anledning som nog är värd att ägna tid åt i en debatt: Vad är det vi har lärt oss? Vad är värt att komma ihåg när vi inom kort skall skriva ner reglerna för 2022, vem får vilka pengar för vilken verksamhet? 

Och den diskussionen förs på central nivå, i budgetberedningen, bara en vecka efter fullmäktige. Ute i nämnderna bestäms kommande vecka och fram till 20 april hur förvaltningarnas synpunkter, förhoppningar, förväntningar skall formuleras så att dessa hörsammas av kommunledningen nu och av kommunfullmäktige vid mötet i mitten av juni.

I augusti 2018 skrev jag en motion till kommunfullmäktige i Vänersborg ”Ompröva hanteringen av ärenden där handlingarna är mycket omfångsrika”. Mitt yrkade var: ”Den tillträdande kommunstyrelsen ser över arbetsformer i syfte att ge ledamöterna bättre villkor att vara pålästa …”

I kommunstyrelsen redovisades igår samtliga motioner som väntar på att bli besvarade. Så sker två gånger om året. Om den nämnda motionen sades: ”Motionen beräknas bli behandlad av kommunfullmäktige under våren 2021.”

Kommunstyrelsen ”noterade” informationen. Det beslutet tog nog mindre än en halvminut att framföra och klubba.

En halv minut av ett sammanträde som började 08:30 och slutade 17:50. Den sista timmen ägnades åt beslutsomgången, hela dagen dessförinnan ägnades åt information, en kortare workshop och ett längre teknisk strul.

Men informationen räckte nog inte till. Två ärenden återremitterades, beslut kommer att fattas vid nästa möte 28 april.

Ledamöterna kände sig inte mogna för beslut nu. Somliga ville nog sätta sig in i frågorna bättre. Tänkte någon på min tre år gamla motion?

Jag gjorde det.

”Vattenmyndighetens samråd kring förvaltningsplan, åtgärdsprogram och miljökvalitetsnormer” hade blott 38 sidor underlag, men ämnet är väl inte precis det som fritidspolitiker har varje dag i sina tankar.

”Remiss SOU 2020:73 Stärkt äganderätt, flexibla skyddsformer och naturvård i skogen” var däremot på 1337 sidor.

Handlingar hade skickats torsdag 18 mars, sex dagar innan sammanträdet.

Underlaget till det första av dessa två ärenden hade registrerats på kommunkansliet 26 november 2020, underlaget till det andra ärendet 5 februari 2021.

Jag är nyfiken hur kommunfullmäktige ser på min motion när den har legat färdigt i någon låda och ska dammas av.

”Riktig journalistik gör skillnad” – Vem kan säga emot? Så marknadsförs Stampen-koncernens tidningar. Så också lokaltidningen TTELA. Och sedan sviker man sina läsare.

Själv sitter jag och brottas med en fråga som jag inte hittar svar på. Så många kloka tankar, men vart leder allt? I juni lades två viktiga utredningar fram, viktiga i vart fall för den som bekymrar sig över utvecklingen av svenska utbildningar på alla nivåer. Båda dokumenten är nu ute på remiss och från ett sjuttiotal myndigheter, kommuner och andra aktörer inväntas svar senast i november. Det handlar om ”En mer likvärdig skola – minskad skolsegregation och förbättrad resurstilldelning, SOU 2020:28”, utredare Björn Åstrand, och ”Gemensamt ansvar – en modell för planering och dimensionering av gymnasial utbildning, SOU 2020:33”, utredare Lars Stjernkvist.

Här finns viktiga och genomtänkta förslag till förändringar. Jag väljer ordet förändringar, inte reformer. Utredningar syftar såklart till att vilja förbättra, att motverka pågående försämring. Men alla förslag utmärks nästan undantagslöst av försiktighet. Inga grundläggande reformer rekommenderas när det gäller vem som ska bära ansvaret för ”skolan”, staten eller kommunerna. Friskolorna klarar sig också undan och ifrågasätts inte.

En hel månad senare tog Magdalena Andersson emot utredaren Per Molanders SOU 2020:46 ”En gemensam angelägenhet”. På regeringens hemsida presenteras utredningen: ”En kommitté för ökad ekonomisk jämlikhet – en jämlikhetskommission – har haft i uppdrag att lämna förslag som syftar till att långsiktigt öka den ekonomiska jämlikheten och öka möjligheterna till social rörlighet. Kommissionens förslag ska sammantaget bidra till ökad jämställdhet och en förbättrad integration.”

Utredningen fick mycket utrymme i stora medier, inte förvånande med tanke på ämnet och omfattningen och djupet på utredningen. Två volymer, 1150 sidor, varav nästan 100 sidor referenser. Med tanke på ovanstående presentation inte förvånande att denna utredning på många ställen är inne på samma frågor som Åstrand och Stjernkvist hade på sina bord.

Läser man reaktionerna så förstår man direkt att Per Molander visade större tydlighet när utredningen presenterade sina förslag. Med andra ord, alla som vill finnas med i remissomgången och i debatten kring hur politiken ska ta ställning har mycket text och en mängd lagförslag att begrunda.

Vår lokaltidning då? Per Molanders utredning kom torsdag 7 augusti. Jag kan inte se att TTELA skriver en endaste rad. Inte förrän idag, när Pontus Almqvist från Liberala Nyhetsbyrån på sidan 2 undertecknar ledaren med rubriken ”Tillsätt en frihetskommission istället”.

Tveksamt om någon på redaktionen läste artikeln innan tidningen trycktes, hur förklaras annars enkla fel i texten som borde korrigerats? Redan i ingressen sammanfattar Pontus Almqvist: Ett statsfinansierat SSU-manifest.

Per Molanders gedigna CV på Wikipedia berättar om många meriter, men inget om tidigare medlemskap i ett politiskt ungdomsförbund. I vart fall är Molander 70 år och inte aktiv ungdomspolitiker. Pontus Almqvist raljerar och tar ut svängarna. Utredningens funderingar är för honom kommissionens förslag. Papperskorgen! utropar Pontus Almqvist.

Vem är Pontus Almqvist? Själv får jag höra lagom ofta nuförtiden: Fyller man 80 nästa år så är det dags att dra sig tillbaka. Jag replikerar att åldern inte behöver vara avgörande. Men det finns en viss gräns. Alltså, vem är han?

Pontus Almqvist tog studenten på Södra Latin 2018, var inskriven året därefter på juristprogrammet på Uppsala universitet, men pausar studierna för tillfället.

Nu får han i TTELA vara den som förkovrar tidningens läsare med kunskap om vad en stor statlig utredning har kommit fram till och vad som nu skall begrundas av många remissinstanser.

Jag är benägen att utropa: Javisst, riktig journalistik gör skillnad!

Inget inlägg på denna min blogg sedan 14 juli. Inte konstigt att jag fick ett mail med frågan om ”varför inte? vad nu? inte har du drabbats …?”

Nej, inte alls. Jag följer alla uppmaningar till punkt och pricka.

En bidragande orsak kan ha varit att jag skaffade en ersättning för min iPad Air 2 som har hängt med i lite mer än fem år. Fick slå upp handboken åtskilliga gånger för att lära mig det nya. Och så gick det inte att låta bli att leka stundtals. Oj, vad tiden går.

Den andra anledningen är att jag inte kommer underfund med hur jag ska komma igång igen. Det mesta hänger i luften, avgörs inte nu utan senare. Får se vad jag väljer. Här är den aktuella listan, inte rangordnad på annat sätt än att det som står i slutet verkligen kan vänta ett tag.

MIGRATIONSPOLITIK 

Den parlamentariska kommittén tvärstannade i början av juli, först 18 augusti lägger sekretariatet ut det man uppfattar vara det lilla alla eller de flesta vill vara överens om. Jag håller mig för stunden till den sammanfattningen som Christina Höj Larsen lade ut på Facebook redan 7 juli.

ENSAMKOMMANDE

Situationen för ungdomar som finns bland oss under gymnasielagens villkor är horribel. Kommentarerna pekar alla på en enda vettig lösning. Med undantag för den viktiga rösten av statsrådet Morgan Johansson. Som för det mesta dock avböjer att kommentera.

ARBETSFÖRMEDLINGEN

Två utredningar har skickats ut på remiss. Eva Nordmark hänvisar till att det gäller att invänta det som skrivs. Onekligen en balansgång för henne, kravet från de fyra partiernas överenskommelse är tydligt, men insikt och bättre vetande borde väga tungt.

Nu tillkom en spännande lokal fråga. Sedan första juni gäller en överenskommelse om samarbete som undertecknades av arbetsförmedlingen och tre kommunledningar i Trollhättan, Vänersborg och Grästorp.

SKOLPOLITIK

Även här är två utredningar på remiss. Båda emottogs med stora förväntningar. Men båda präglas av ett försiktigt tassande förbi de avgörande frågorna.

FLYGPLATSEN

Jag har tidigare i kommunfullmäktige argumenterat mot kommunens betalningsansvar för den regionala Fyrstads flygplats. Nu har allting förändrat sig och mina invändningar kan formuleras mot bakgrund av flygstoppet som förmodligen fortsätter.

KOLLEKTIVTRAFIK 

I kommunfullmäktige var jag på gång med förslag att ändra på den ofattbar stora arbetspendlingen med egen bil mellan i första hand Vänersborg och Trollhättan. Nu gäller annat – visserligen har pendlingen avtagit med ”jobba hemma”-lösningen, samtidigt har nya bilar tillkommit med alla som absolut inte vill resa kollektivt just nu.

Möte på distans 

Vänersborg ordnar nämndsmöten och även fullmäktige på ett speciellt sätt. Distans ja, men bara distans från ett rum i kommunhuset till andra rum i kommunhuset.  Som om detta inte räckte med denna unika lösningen, så har en centerpartist från Vänersborg vågat sig längre. När direktionen i Kunskapsförbundet ordnade sitt junimöte på riktig distans via utmärkta Microsoft Teams, så överklagade han till förvaltningsrätten i Göteborg.

Räknar jag rätt så skissade jag nu på sju kommande inlägg. Får se vad jag börjar med. Men visst, det fanns fler stolpar på min gamla iPad. Men när jag skickade allt till ”molnen tur och retur”, så passade jag på att gallra något. Sortera, inte slänga.

En ny månads första dag, rätt tillfälle att lova ett slut på tystnaden.