Kategori: Riksdagen

Även nu – tydlighet behövs

Den Av rininslandi Riksdagen, VänsterpartietLämna en kommentar

Igår resonerade jag med mig själv. Då skrev jag: ”Det tycks mig vara det rätta sättet att förhålla sig. ”Slut upp” och visa att du tar ansvar. Men låt inte bli att påtala det som du anser bör ändras i grunden, låt inte heller bli att påkalla rättelser av enskilda mindre frågor om du anser att det behövs.”

Jag följer upp med två texter från riksdagens snabbprotokoll. Ulla Andersson förde Vänsterpartiets talan i torsdags, när den decimerade riksdagen ställde sig bakom finansutskottets betänkande 2019/20:FiU51 ”Extra ändringsbudget för 2020 – Stöd vid korttidsarbete och andra åtgärder med anledning av coronaviruset”. På fredagen  stod Ali Esbati i talarstolen, när en fjärde extra ändringsbudget diskuterades: 2019/2020:FiU55 ”Extra ändringsbudget för 2020 – Ytterligare åtgärder på skatteområdet med anledning av coronaviruset”.

Ulla Andersson tillstyrkte för Vänsterpartiet utskottets betänkande i sin helhet. Flera centrala synpunkter hade hon lyckats få gehör för i finansutskottet. Men Ulla Anderssons markeringar gick inte att ta miste på. Redan i inledningen anförde hon: ”Vi kan tydligt se klassamhället i coronakrisens spår. Vi ser det i hur de klassrelaterade sjukdomarna ökar risken för att drabbas av viruset. Vi ser det i skattesänkningarnas spår i hur välfärden har blivit underfinansierad och hur de anställda inte räcker till. Vi ser det i vilka som kan arbeta hemma och vilka som måste åka till jobbet. Vi ser det i om man har råd att stanna hemma eller inte när man blir sjuk.”

Ulla Andersson passade också på att kommentera januaripartiernas utspel om ”pengar till välfärdssektorn” som skedde kort tid innan denna debatt i riksdagens kammare. ”I dag har man presenterat 15 miljarder i år till kommunsektorn och 12 ½ miljard framåt. Med det tillskottet kan vi konstatera att besparingarna nästa år beräknas bli ungefär 20–30 miljarder i kommunsektorn. Det betyder att 40 000–60 000 anställda kanske inte kan fortsätta att jobba.”

Ali Esbati förklarade först partiets inställning: ”Som jag påpekade inledningsvis har Vänsterpartiet hittills stött alla de åtgärder som regeringen lagt fram. Vi ser det som helt nödvändigt att staten i den här situationen tar ansvar för att hjälpa också branscher och företag att överleva. Det handlar om kunnande som byggts upp, om investeringar som gjorts och om sysselsättning som annars kan försvinna i onödan och göra oss alla fattigare som samhälle.”

Men fortfarande finns anledning att kritiskt granska alla förslag: ”Någon ordning måste det ändå vara även i krispaketstider. Den sociala och klassmässiga balansen i nödlösningar och stimulansåtgärder kan inte vara så skev som den riskerar att ytterligare bli med den här bredpensliga överföringen i 25–30-miljarders-klassen till företagsägare.”

Varpå Ali Esbati avslutade med en hänvisning till Vänsterpartiets reservation: ”Vänsterpartiet avvisar alltså regeringens förslag i den form det nu ligger på riksdagens bord, gällande just sänkta arbetsgivaravgifter.”

Hela debatten kan ses och höras i efterhand på riksdagens webb-TV:

Torsdag 2 april och fredag 3 april

Länkar till snabbprotokoll finns här:

Torsdag 2 april och fredag 3 april

Fria läroböcker välkomnas

Den Av rininslandi Förskolan, RiksdagenLämna en kommentar

I december avrundade fullmäktiges ordförande en interpellationsdebatt med en uppmaning att hålla sig till det ”som gäller Vänersborg” och inte att tala för mycket om vad riksdag och regering har för sig. Med min interpellationsfråga till socialnämndens ordförande ville jag få ett klart besked att det statliga tilläggsbidraget används i enlighet med syftet. Det är inte första gången jag upplevde det som märkligt att vilja ignorera betydelsen av statliga beslut för utformningen av kommunal verksamhet.

När riksdagens ledamöter efter tre ”lediga” veckor återvänder till riksdagens kammare, börjar nästa etapp på ”årshjulet”. I november och december fattades beslut kring regeringens budgetförslag. Först bestämdes ramarna för samtliga 27 utgiftsområden, därefter spikades hur dessa anslag skulle finfördelas inom varje område. Dessa beslut gäller nu för 2020 och kan först få en mindre justering när regeringens vårändringsbudget för 2020 läggs i april.

Nu är det annat ”finlire” som väntar ledamöterna. Under den ”Allmänna motionstiden” hade det skrivits 3314 motioner. Enkel matematik, i runda tal tio motioner per ledamot. Men genomsnittet säger inget, enskilda ledamöter hade satt sitt namn på femtio och fler motioner. Och motionerna anmäldes förstås också i flera olika ”viktklasser”: partimotioner, kommittémotioner, flerpartimotioner, enskilda motioner.

Ingen motion avgörs direkt i kammaren, alla motioner behandlas först av något eller några utskott. Motioner innehåller oftast fler än ett yrkande. Och varje yrkande hänvisas till något utskott, vilket gör att en och samma motion hamnar för avgörande i riksdagen vid flertal tillfällen.

Känns komplicerat, jobbigt, svårt att följa?

Inte alls, för det finns trollformler som gör det hela enkelt. Som den här: ”Utskottet föreslår att riksdagen avslår samtliga motionsyrkanden om …. med hänvisning till gällande bestämmelser, pågående arbeten och vidtagna åtgärder.”

Riksdagen samlas onsdag 15 januari klockan 09:00 för att debattera fyra betänkanden från tre olika utskott. Senare under dagen fattas beslut.

Utbildningsutskottets betänkande 2019/20:UbU8 med titeln Förskolan inleds med en sammanfattning:

”Utskottet föreslår att riksdagen avslår samtliga motionsyrkanden om förskolan med hänvisning till gällande bestämmelser, pågående arbeten och vidtagna åtgärder. Motionerna tar upp frågor om bl.a. kvalitet och förutsättningar i förskolan, språkfrågor, rätten till förskola samt annan pedagogisk verksamhet. I betänkandet finns 16 reservationer (M, SD, C, V, L) och fem särskilda yttranden (M, SD, C, KD, L). Behandlade förslag: Cirka 60 yrkanden i motioner från allmänna motionstiden 2019/20.”

Detta betänkande ÄR en gratis lärobok för alla med intresse för förskolans utveckling, i synnerhet för alla som i kommunerna nästan varje månad har att fatta beslut som rör förskolan, personalen, barnen, barnens föräldrar, och förskolans ekonomi.

För varje delavsnitt i betänkandet (Kvalitet i förskolan, Förskolans miljö och lokaler, Tillsyn, Språkfrågor, Rätt till förskolan, Annan pedagogisk verksamhet) redovisas först samtliga motioner som tillhör avsnittet, därefter följer ”Bakgrund och gällande rätt” (rena rama uppslagsverket!!) innan utskottets ställningstagande avslutar.

Motionerna berör frågor som har varit synnerligen aktuella i vår kommun, jag tänker på ”öppethållande av förskolan” där vårdnadshavare jobbar på obekväm arbetstid, och också på frågan om vilket språk som egentligen talas i den ”pedagogiska verksamheten”.

Daniel Riazat, V, är inte tillfreds med beskedet att det finns ett bra regelverk för ”öppethållande”, han reserverar sig. Det gör Riazat också på flera andra punkter, där han står för den uppfattning som Vänsterpartiet driver.

Ingen partikamrat till Mats Wiking, S, Trollhättan, reserverar sig till förmån för det andra yrkandet i Wikings motion 2019/20:1840. Ledamöterna från S nöjer sig med beskedet att den frågan finns med i en utredning vars resultat läggs fram den 31 januari 2020.

I slutet på betänkandet finns en förteckning över samtliga behandlade förslag, alltså alla relevanta frågor på temat ”Förskolan” med utgångspunkt i yrkanden från den allmänna motionstiden.

Mina partivänner Stefan Kärvling och Magnus Lilja, som företräder Vänsterpartiet i barn- och utbildningsnämnden, får ta uppslagsboken för vad den är – gratis läromedel. Själv inväntar jag andra utskottsbetänkanden. De kommer, ett efter ett under veckorna och månaderna framöver. Och jag avser att förkovra mig, för visst är det så att mycket gäller Vänersborg, fast det inte uttryckligen står något om Vänersborg.

Bra, mycket bra – fler borde lyssna

Den Av rininslandi Kommunfullmäktige, RiksdagenLämna en kommentar

Fullmäktige igår. Som alltid en sammanfattning på kommunens hemsida. Tämligen intetsägande.

Jag undrar varför flera ledamöter inleder sina korta inlägg med ”Fru ordförande! ledamöter! och ni som fortfarande lyssnar!” Glömmer man att allt som sägs spelas in, att det senare delas upp i kortare avsnitt som finns tillgängliga för alla som vill höra vad som egentligen debatterades under sammanträdet.

Än har vi inte live-streaming, tyvärr, Vänersborg ligger efter. Den bästa servicen får man dock på annat håll – från riksdagen.

Igår var det debatt inför rambeslutet för statens budget 2020. Nu är det klart vilka anslag som lämnas till varje utgiftsområde.

Vänsterpartiets huvudanförande stod Ulla Andersson för. Klart, tydligt, föredömligt. Så även i ett flertal replikskiften hon hade med företrädarna för de andra partierna.

Senare fick Tony Haddou ordet. Jag rekommenderar att ta några minuter för att se och höra hans anförande. (I talarlistan till höger måste man rulla ner rätt så långt, klicka sedan på Tonu Haddou.)

När ”finansen” hade gjort sitt, var det övriga ärenden som debatterades i kammaren. Mitt intresse gällde ett betänkande från socialförsäkringsutskottet med titeln ”Ett socialt hållbart eget boende för asylsökande”. När riksdagen på eftermiddagen röstade, så ställdes utskottets förslag mot två reservationer. I den första var Vänsterpartiet ensam för reservationen, samtliga andra partier röstade för utskottets förslag. I den andra omröstningen avstod Vänsterpartiets ledamöter. S+MP+C+L röstade för utskottets förslag, M och KD röstade för ett förslag från SD.

Vänsterpartiets talesperson är Christina Höj Larsen. Jag mailade till Christina: ”Bra text, väldigt bra struktur i argumentationen, bra framfört. Tack!” Se gärna hennes anförande i efterhand på riksdagens webb-tv, rulla ner till hennes namn och klicka.

I övrigt finns ”allt” från gårdagens debatt i riksdagens kammare i snabbprotokollet.

Riktlinjerna för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken

Den Av rininslandi RiksdagenLämna en kommentar

Idag blev betänkandet från riksdagens finansutskott 2019/20:FiU1 ”Statens budget 2020 Rambeslutet” offentligt.

När debatten äger rum i kammaren onsdag 27 november, finns utskottets ställningstagande till regeringens proposition 2019/20:1 ”Förslag till statens budget för 2020, finansplan och skattefrågor” på bordet. Utskottets majoritet består av fyra partier, där C och L står bakom regeringspartierna S och MP.

Debatten gäller rambeslutet. Allt annat, alla beslut om utgifter inom alla områden, måste därefter förhålla sig till beslutet som fattas den dagen av riksdagen. Förslaget från de fyra partierna kommer att få bifall från 166 ledamöter.

De andra fyra partierna har tillsammans 181 ledamöter. Men utskottets förslag till stöd för regeringens proposition vinner omröstningen. Det finns fyra reservationer: M, SD, V och MP har alla egna synpunkter och motförslag i sina reservationer som därmed inte leder till att regeringspartierna S och MP förlorar.

Mellan onsdag 4 december och onsdag 18 december debatterar riksdagen sedan 27 olika betänkanden från olika utskott där varje betänkande gäller ett specifikt utgiftsområde.

Rambeslutet sätter slutpunkten till den budgeten som för ett år sedan föreslogs av M och KD och som vann en majoritet genom att SD ställde sig bakom.

Från årsskiftet gäller regeringens ramar, som är ett resultat av överenskommelsen som S och MP träffade med C och L. Ramarna fastställs alltså kommande onsdag, hur pengarna sedan fördelas i detalj avgörs under de två veckor som följer. Allt måste vara klart innan riksdagens ledamöter tar jullov.

Självfallet är det i första hand Vänsterpartiets reservation i betänkandet 2019/20:FiU1 som nu ligger i iPadens arkiv. Där framkommer partiets invändningar, där finns partiets motförslag. Inte samtliga, men fler än ett dussin av alla betänkanden som sedan i snabb takt avhandlas, är av intresse för aktiva politiker på den kommunala nivån.

Visserligen vet vi redan ”det mesta”, men den sakpolitiska januariöverenskommelsen med sina 73 punkter lämnade några områden ”öppna”, därför kan en eller annan mindre överraskning komma fram.

Och dessutom vet vi sedan Vänsterpartiets presskonferens igår med fokus på ”arbetsförmedlingen” att de kommande veckorna kan bjuda på överraskningar.

Ingen rubrik någonstans

Den Av rininslandi RiksdagenLämna en kommentar

Riksdagens kammare är tom, finansminister Magdalena Andersson har fem interpellationsdebatter på sin lott.

Sist i raden kommer hennes svar på en fråga som Tony Haddou, Vänsterpartiet, ställt om ”Aggressiv skatteplanering”.

Det är med tillfredsställelse jag noterar Tony Haddous sätt att föra debatten. Påläst och strukturerat när han formulerar huvudfrågan, envist och ihärdigt när han följer upp i replikskiften.

Det kommer ett litet leende från finansministern när hon till slut klarar sig undan med hänvisningar till att den svenska ”processen” att ta fram lagar och föreskrifter tyvärr tar så lång tid. Leendet också för hon måste erkänna att det är just Vänsterpartiets riksdagsgrupp som alltid driver på när det gäller att komma åt skattefusk och ekonomiskt fiffel.

Tror ej att någon tidning noterar debatten, men jag tycker att vår riksdagsgrupp sköter sig bra. Seriöst, engagerat och kunnigt.

Riksdag och regering – nog så spännande

Den Av rininslandi Regeringen, Riksdagen, VänsterpartietLämna en kommentar

Som oftast när den kommunala politiken känns tämligen trist, söker jag efter information från andra arenor. I riksdagen har ju Vänsterpartiet börjat finna sig tillrätta med att vara ett rent oppositionsparti.

Så vad är det som händer framöver, vad behöver göras?

På onsdag lämnas regeringens budgetproposition över till riksdagen. Samma dag kl 13 ordnas ”Debatt med anledning av budgetpropositionens avlämnande”. Vänsterpartiets företrädare är som alltid Ulla Andersson. (Jag hinner nog se och höra debatten innan det är dags att ge sig av till kvällens kommunfullmäktige.)

I förväg har vart och ett av de fyra partier som står bakom januariöverenskommelsen fått framträda på diverse presskonferenser och berätta om just den egna framgången i förhandlingarna. Att inte Liberalerna fick uppträda tillsammans med utbildningsminister Anna Ekström, när hon idag presenterade ”skolpaketet”, kan man ha sina funderingar kring. Hur som helst, jag tänker läsa och begrunda just den delen av den kommande budgetpropositionen med extra uppmärksamhet.

Längre fram kommer vårt parti att lämna sin egen budgetmotion. Här finns passager där vi säger varför vissa av regeringens förslag skall avslås, varför andra skall riktas på annat sätt eller med andra belopp och självfallet också partiets egna förslag på satsningar som vi vill att riksdagen skall ställa sig bakom.

Budgetmotioner är centrala i den uppsjö av motioner som kommer från alla riksdagspartier under den ”Allmänna motionstiden” som sträcker sig från dagen för riksdagens öppnande 11 september till 3 oktober. Uppemot 3000 motioner kommer att lämnas, man kan följa inflödet dag för dag på riksdagens hemsida.

På regeringens hemsida kom i veckan listan över propositioner som lämnas under hösten till riksdagen. Uppdelningen är i första hand departementsvis och i andra hand den delen som förväntas behandlas och beslutas under hösten  och en annan del där utskottens förslag först når kammaren under våren 2020.

Listan är lång, här några som jag väntar på att kunna läsa:

Justitiedepartementet: Ett socialt hållbart eget boende för asylsökande 24 september

Finansdepartementet: Ändringar i kostnadsutjämningen för kommuner och landsting 26 september

Utbildningsdepartementet: Komvux för stärkt kompetensförsörjning December

Miljödepartementet: Klimatpolitisk handlingsplan Oktober

Det är ju en hel del av politiken i Stockholm som indirekt och direkt påverkar arbetet i våra kommunala nämnder och styrelser. Då är det bara rätt att försöka hänga med kring detaljerna och inte bara följa tweets och likes och delningar i sociala medier.

Tillbaka till vardagen i dubbel bemärkelse

Den Av rininslandi RiksdagenLämna en kommentar

Nej, det var inget bra resultat i EU-valet, varken ”hemma” i Sverige eller i EU-länderna över lag. Det är väl inte första gången somliga borde ångra skrytet över tidiga höga siffror i opinionsundersökningar.

Malin Björk tackade med några fina rader:

”Vänner – vi har långt kvar innan vi har det Europa vi vill bygga! Det är dags för mig att lämna Stockholm för den här gången. Tillsammans har vi har gjort en jättefin valrörelse, men det räckte inte fram till ett andra mandat, vilket var vad vi alla arbetade så hårt för och hade hoppats på. Vi hade verkligen behövt växa och växla upp vårt arbete! Men jag konstaterar en kraftig högervridning i hela fältet här hemma…och när jag ser valresultaten också från andra länder, kan jag bara konstatera att vi har en bra bit att gå för att bygga en starkare vänster. Ändå är det just det som behövs – för att trycka tillbaks dom högerextrema både här hemma och i Europa. Högerns politik med ökad ojämlikhet krattar bara banan för dom, och inte heller klimatet kan räddas med lite liberalt finlir i kanten. Vi behöver en kraftfull och radikal omställning. Jag vill tacka för allt stöd i den här valrörelsen, det har varit så fint med all kamratskap. Vi har haft så många superfina och peppiga möten runtom i Sverige och kraft i vår mobilisering. Jag är så oerhört tacksam och stolt över att tillhöra vår rörelse! Vår anti-rasistiska, feministiska, och socialistiska kamp fortsätter. Och precis som allt annat vi gör – så gör vi det TILLSAMMANS! ✊🏽 🚩❤️ ”

Riksdagens ledamöter återvänder – diverse texter från olika utskott skall leda till beslut i allehanda frågor. Jag plockar tre texter ur Skatteutskottets betänkande 2018/19:SkU20  ”Höjt tak för RUT-avdrag”.

Först ”utskottet” – vill säga, utskottets majoritet:

”Effekter för den ekonomiska jämlikheten och den ekonomiska jämställdheten

Det är vanligare att personer med högre inkomster gör RUT-avdrag. De genomsnittliga avdragsbeloppen är också större bland dem med högre inkomster. Sammantaget bedöms förslaget bidra till minskad ekonomisk jämlikhet.

Av dem som tidigare gjorde RUT-avdrag för mer än 25 000 kronor var drygt 50 procent kvinnor. Även när det gäller sysselsättning och företagande är kvinnor överrepresenterade inom RUT-branschen. Sammantaget bedöms därför förslaget bidra till ökad ekonomisk jämställdhet. Effekterna på såväl den ekonomiska jämlikheten som jämställdheten bedöms dock vara begränsade.”

M- och KD-ledamöterna reserverade sig till förmån för en annan motivering:

”Vi anser att RUT-avdraget har varit en viktig språngbräda in på den svenska arbetsmarknaden och gett ökade möjligheter till entreprenörskap, inte minst för nyanlända kvinnor som annars är en grupp som har svårt att få ett första jobb. En studie från 2015 (Halldén et al) visar att ju större RUT-avdrag hushållet gör, desto mer ökar kvinnors arbetsmarknadsutbud. Vi menar att den sänkning av RUT-avdraget som gjordes under förra mandatperioden har försämrat möjligheterna att skapa nya jobb.

RUT-avdraget har haft många positiva effekter; det har bl.a. bidragit till att ”svarta” jobb blivit vita, fler jobb med enklare kvalifikationer har skapats, det har hjälpt människor att få ihop vardagen samtidigt som det inneburit att hushållstjänster erbjudits på den öppna marknaden.

Vi håller därför inte med om att förslaget bedöms bidra till minskad ekonomisk jämlikhet utan anser tvärtom att en reform som bidrar till att människor går från arbetslöshet till jobb måste innebära att de får högre inkomster och därmed ökar jämlikheten.

Vi stöder förslaget om höjt tak för RUT-avdrag.”

Vänsterpartiets Tony Haddou lämnade denna reservation:

”Jag har inget emot hushållsnära tjänster. Det jag vänder mig emot är att dessa skattesubventioneras. Skattereduktionen för hushållsnära tjänster är dessutom ojämnt fördelad över inkomstfördelningen. I låg- och medelinkomstskikt, med inkomster på 100 000–400 000 kronor, används RUT-avdraget av ca 10 procent, medan andelen som använder RUT-avdrag i inkomstskiktet +1 000 000 kronor uppgår till över 40 procent. Personerna i de högre inkomstskikten som använder RUT gör det också för större belopp. I det översta inkomstskiktet ligger det genomsnittliga RUT-avdraget på över 10 000 kronor, vilket kan jämföras med 4 000–5 000 kronor i snitt i mer normala inkomstlägen. Detta innebär i praktiken att låg- och medelinkomsttagare subventionerar höginkomsttagares städhjälp. Detta är inte bara orimligt och orättfärdigt, utan det är också ett slöseri med skattebetalarnas pengar. Pengarna som används för att skattesubventionera städhjälp m.m. skulle i stället kunna användas för att t.ex. bygga ut hemtjänsten, göra den mer tillgänglig och billigare. Regeringen vill nu alltså bygga ut detta system genom att tillåta skattereduktion för högre belopp. I sin konsekvensanalys bedömer regeringen att den ekonomiska ojämlikheten kommer att öka som ett resultat av förslaget samt att sysselsättningseffekten av reformen beräknas som mycket begränsad.

Riksdagen bör avslå regeringens proposition 2018/19:89 Höjt tak för rutavdrag.”

Förresten, det är den socialdemokratiska riksdagsmannen från Vänersborg, Jörgen Hellman, som är skatteutskottets ordförande. Nyfiken om han på eftermiddagen kommer att kliva upp i talarstolen, på den preliminära talarlistan satte han inte upp sig.

Beslut i riksdagen kan vara viktiga

Den Av rininslandi RiksdagenLämna en kommentar

På sätt och vis är det mesta sig likt.

Under den ”Allmänna motionstiden”, september/oktober, kan riksdagens ledamöter skriva motioner om ”vad som helst”. 2018 blev det totalt 2940 motioner. Men 2018 gällde andra förutsättningar. ”Normalt” är att alla i början av en ny mandatperiod vet vilken regering som kommer att leda landet under fyra år framöver. Därför är det i regel få ”tunga” motioner från regeringspartiernas ledamöter. Det finns ju andra vägar att gå för dessa partier. Nej, det är i huvudsak ett verktyg för partierna i opposition att göra sig hörda.

Men nu visste man först i januari 2019 att det är S och MP som ännu en gång utgör en minoritetsregering. Är detta av betydelse för motionsbehandlingen som riksdagen just nu ägnar all sin kraft åt?

Svaret är ja, det blir extra intressant läsning av alla texter som kommer från utskotten till riksdagens kammare. Vid debatten kring dessa utskottsbetänkanden behöver man också ”lyssna mellan raderna”. Varför?

Motionerna från S, skrivna under hösten och innan det blev klart att Stefan Löfven skulle klara sig genom nålsögat, de uttrycker ju ”riktiga” S-ståndpunkter. När nu motionernas yrkanden prövas under våren, då försvinner en del. Förklaringen ges i form av standardformuleringar som dyker upp i betänkande efter betänkande:

  • ”I den sakpolitiska överenskommelsen mellan Socialdemokraterna, Center-partiet, Liberalerna och Miljöpartiet de gröna från januari anges i punkt …”
  • ”I regeringsförklaringen den 21 januari 2019 anges bl.a. att …”

Här tonas sådana motionsyrkanden ner som S inte fick gehör för vid förhandlingen. Detta gäller för motioner från alla fyra partier som ingick överenskommelsen, alla motioner får nu anpassas till vad som står i dokumentet med 73 punkter. Sägs där något annat, så är det bäddat för ett avslag på motionens yrkande.

Oppositionens motioner får samma behandling som alltid. Med hänvisning till ”gällande bestämmelser, pågående beredning och vidtagna åtgärder” föreslår utskottens majoritet avslag på ”samtliga motionsyrkanden”.

Besluten i riksdagens kammare följer i regel alltid förslagen som kommer från utskotten. Debatt och omröstning gäller alltså utskottets huvudförslag kontra reservationer som enskilda ledamöter eller flera ledamöter från olika partier tillsammans står för. Det går undan som på ett löpande band.

Men visst finns det undantag från regeln. Det sades i anslutning till att den sakpolitiska överenskommelsen undertecknades: Annat, som inte nämns bland dessa 73 punkter, är partierna fria att föra förhandlingar om med andra.

Så visst förekommer det fortfarande enstaka reservationer från ”S, MP och V” och mera frekvent från ”M, C, KD och L” samt allehanda varianter som ”C, KD och V” eller ”M och SD”.

Däremot är det ytterst sällsynt att det i något utskott blir en majoritet för ett förslag som ingen trodde skulle få gehör. Då får man titta efter i riksdagens protokoll vilka partier som står bakom det vinnande förslaget, vem det är som bäddade för överraskningen.

Här det senaste exemplet, från riksdagens omröstning i onsdags, det gällde betänkandet om Gymnasieskolan:

Utskottets förslag i korthet 

Riksdagen tillkännager för regeringen att regeringen ska låta utreda inrättandet av en ny tvåårig yrkesskola på gymnasial nivå som är en del av det ordinarie utbildningssystemet. Riksdagen avslår motionsyrkanden om att återinföra de tvååriga praktiska gymnasieprogrammen, en ökad satsning på branschskolor och samverkan mellan utbildningsanordnare och arbetsmarknaden. Jämför reservation 6 (S, V, MP), 7 (SD), 8 (M), 9 (SD) och 10 (C).

Omröstningen i kammaren?

Resultatet: Punkt 5 (Tvåårig yrkesskola på gymnasial nivå)

  1. utskottet
  2. reservation 6 (S, V, MP)

Votering: 189 för utskottet – 128 för reservation 6 – 32 frånvarande

Kammaren biföll utskottets förslag.

Partivis fördelning av rösterna: För utskottet: 62 M, 62 SD, 28 C, 21 KD, 15 L, 1 MP För res. 6: 89 S, 26 V, 13 MP Frånvarande: 11 S, 8 M, 3 C, 2 V, 1 KD, 4 L, 2 MP, 1 – Pernilla Stålhammar (MP) anmälde att hon avsett att rösta nej men markerats ha röstat ja.

Jag återkommer till betänkandet ”Gymnasieskolan” och till betänkandet ”Vuxenutbildning”.

Hur blev det med skatteavdraget för fackföreningsavgiften?

Den Av rininslandi RiksdagenLämna en kommentar

Jag skrev i måndags om förslaget att avskaffa möjligheten att begära skatteavdrag för fackföreningsavgiften. Regler om skattereduktion för sådan avgift fanns tidigare under åren 2002–2006, men avskaffades den 1 januari 2007. Vänsterpartiet lyckades i förhandlingar med regeringen att återinföra avdragsrätten 2018. Sedan kom riksdagsvalet 9 september. I december vann budgetförslaget från M och KD mot övergångsregeringens förslag. Stödet från SD för M och KD avgjorde.

”Riksdagen beslutade den 12 december 2018 att till regeringen överlämna
finansutskottets betänkande Statens budget 2019 Rambeslutet, med anmälan
att riksdagen samma dag bifallit bl.a. reservation 5 under punkt 2 i utskottets
förslag till riksdagsbeslut (bet. 2018/19:FiU1 s. 137–140, rskr. 2018/19:62).
Av reservationen framgår att Moderaterna och Kristdemokraterna föreslår att
riksdagen ska tillkännage att regeringen ska återkomma med förslag om
ytterligare förändringar i skatte- och avgiftsregler avseende bl.a. avskaffad
skattereduktion för fackföreningsavgift. Reglerna ska träda i kraft den 1 april
2019.” [Citat från skatteutskottets betänkande]

Hur blev det nu igår?

Omröstningen på eftermiddagen visade att ingen ledamot från något annat parti varken röstade för bifall till Vänsterpartiets reservation eller avstod i omröstningen. Klara besked!

Debatten då? Jag lyssnade – men jag vill inte betygsätta någon. Riksdagens stenografer noterar varje ord, varje stavelse, allt finns att läsa i snabbprotokollet (sidorna 26-29). Här länken till riksdagens webb-TV.

Jag noterar följande:

  • Tony Haddou inledde med att sammanfatta Vänsterpartiets ståndpunkt och partiets reservation
  • Miljöpartiet valde att avstå från att yttra sig från talarstolen
  • Det gjorde också Centerpartiet (vars representant deltog i debatten i alla andra frågor som kom från skatteutskottet)
  • Peter Perssons (S) anförande berättade svart-på-vitt att partiet har kommit till en punkt där man kan fråga sig om det finns någon chans att vända. Inte heller replikskiftet förbättrade läget.
  • Det fanns andra som noterade utskottets förslag som en framgång, någon mer och någon mindre högljutt.
  • Jag noterade att David Lång (SD) i sitt anförande tydligt redovisade partiets inställning som varit tydlig redan 2018 – SD har alltid varit emot avdragsrätten.

Vänsterpartiet nådde många framgångar i förhandlingarna med Stefan Löfvens regering. Igår försvann en av alla, det finns andra som kommer att  strykas. Är det inte M och KD med hjälp av SD som driver på, så är det Stefan Löfvens januariöverenskommelse med C och L som avgör. Peter Persson har fler partikamrater som redan förbereder sina anföranden.

Avskaffad skattereduktion för fackföreningsavgift

Den Av rininslandi Riksdagen2 kommentarer

Nog har jag mina rutiner!

När veckan tar sin början är riksdagsledamöterna inte på plats i riksdagshuset, måndag är det tänkt att man ska kunna verka på ”hemmaplan”. Tisdag – onsdag – torsdag är dagarna långa, det jämnar ut sig.

I förväg kan man i ”kalendern” se vilka frågor som behandlas i vilka utskott. Då blir det en och annan anteckning om vad som ska hamna på min läslista.

Annat är det med ”Debatt om förslag”, här brukar jag på måndag kolla efter ”exakt” när det ska debatteras intressanta frågor i kammaren.

Onsdag denna vecka startar debatten 09:00, efter tre timmar och nio andra betänkanden gäller det ”Skatteutskottets betänkande 2018/19:SkU15: Avskaffad skattereduktion för fackföreningsavgift”.

Sex partier har satt var sin ledamot på talarlistan, C och SD har inte anmält någon talare. Tony Haddou för Vänsterpartiet inleder debatten. Det är ett kort betänkande, det finns endast en avvikande uppfattning i utskottet. Vänsterpartiets reservation finns på sida 8 i utskottets betänkande.

Bakgrunden är riksdagens beslut i december, när budgetförslaget från M och KD fick bifall från SD och vann omröstningen mot övergångsregeringens budgetförslag. Där fanns med ett uppdrag till regeringen att lägga förslaget till att omgående avskaffa det som nyss hade börjat gälla igen.

Eftersom betänkandet inte tydliggör var olika partier står kring frågan om avskaffandet från 1 april 2019, vill jag höra hur talespersonerna formulerar sig. Att det senare på dagen blir ett klart beslut att avskaffa skattereduktion är däremot helt givet.