Nej, det var inget bra resultat i EU-valet, varken ”hemma” i Sverige eller i EU-länderna över lag. Det är väl inte första gången somliga borde ångra skrytet över tidiga höga siffror i opinionsundersökningar.
Malin Björk tackade med några fina rader:
”Vänner – vi har långt kvar innan vi har det Europa vi vill bygga! Det är dags för mig att lämna Stockholm för den här gången. Tillsammans har vi har gjort en jättefin valrörelse, men det räckte inte fram till ett andra mandat, vilket var vad vi alla arbetade så hårt för och hade hoppats på. Vi hade verkligen behövt växa och växla upp vårt arbete! Men jag konstaterar en kraftig högervridning i hela fältet här hemma…och när jag ser valresultaten också från andra länder, kan jag bara konstatera att vi har en bra bit att gå för att bygga en starkare vänster. Ändå är det just det som behövs – för att trycka tillbaks dom högerextrema både här hemma och i Europa. Högerns politik med ökad ojämlikhet krattar bara banan för dom, och inte heller klimatet kan räddas med lite liberalt finlir i kanten. Vi behöver en kraftfull och radikal omställning. Jag vill tacka för allt stöd i den här valrörelsen, det har varit så fint med all kamratskap. Vi har haft så många superfina och peppiga möten runtom i Sverige och kraft i vår mobilisering. Jag är så oerhört tacksam och stolt över att tillhöra vår rörelse! Vår anti-rasistiska, feministiska, och socialistiska kamp fortsätter. Och precis som allt annat vi gör – så gör vi det TILLSAMMANS! ✊🏽 🚩❤️ ”
Riksdagens ledamöter återvänder – diverse texter från olika utskott skall leda till beslut i allehanda frågor. Jag plockar tre texter ur Skatteutskottets betänkande 2018/19:SkU20 ”Höjt tak för RUT-avdrag”.
Först ”utskottet” – vill säga, utskottets majoritet:
”Effekter för den ekonomiska jämlikheten och den ekonomiska jämställdheten
Det är vanligare att personer med högre inkomster gör RUT-avdrag. De genomsnittliga avdragsbeloppen är också större bland dem med högre inkomster. Sammantaget bedöms förslaget bidra till minskad ekonomisk jämlikhet.
Av dem som tidigare gjorde RUT-avdrag för mer än 25 000 kronor var drygt 50 procent kvinnor. Även när det gäller sysselsättning och företagande är kvinnor överrepresenterade inom RUT-branschen. Sammantaget bedöms därför förslaget bidra till ökad ekonomisk jämställdhet. Effekterna på såväl den ekonomiska jämlikheten som jämställdheten bedöms dock vara begränsade.”
M- och KD-ledamöterna reserverade sig till förmån för en annan motivering:
”Vi anser att RUT-avdraget har varit en viktig språngbräda in på den svenska arbetsmarknaden och gett ökade möjligheter till entreprenörskap, inte minst för nyanlända kvinnor som annars är en grupp som har svårt att få ett första jobb. En studie från 2015 (Halldén et al) visar att ju större RUT-avdrag hushållet gör, desto mer ökar kvinnors arbetsmarknadsutbud. Vi menar att den sänkning av RUT-avdraget som gjordes under förra mandatperioden har försämrat möjligheterna att skapa nya jobb.
RUT-avdraget har haft många positiva effekter; det har bl.a. bidragit till att ”svarta” jobb blivit vita, fler jobb med enklare kvalifikationer har skapats, det har hjälpt människor att få ihop vardagen samtidigt som det inneburit att hushållstjänster erbjudits på den öppna marknaden.
Vi håller därför inte med om att förslaget bedöms bidra till minskad ekonomisk jämlikhet utan anser tvärtom att en reform som bidrar till att människor går från arbetslöshet till jobb måste innebära att de får högre inkomster och därmed ökar jämlikheten.
Vi stöder förslaget om höjt tak för RUT-avdrag.”
Vänsterpartiets Tony Haddou lämnade denna reservation:
”Jag har inget emot hushållsnära tjänster. Det jag vänder mig emot är att dessa skattesubventioneras. Skattereduktionen för hushållsnära tjänster är dessutom ojämnt fördelad över inkomstfördelningen. I låg- och medelinkomstskikt, med inkomster på 100 000–400 000 kronor, används RUT-avdraget av ca 10 procent, medan andelen som använder RUT-avdrag i inkomstskiktet +1 000 000 kronor uppgår till över 40 procent. Personerna i de högre inkomstskikten som använder RUT gör det också för större belopp. I det översta inkomstskiktet ligger det genomsnittliga RUT-avdraget på över 10 000 kronor, vilket kan jämföras med 4 000–5 000 kronor i snitt i mer normala inkomstlägen. Detta innebär i praktiken att låg- och medelinkomsttagare subventionerar höginkomsttagares städhjälp. Detta är inte bara orimligt och orättfärdigt, utan det är också ett slöseri med skattebetalarnas pengar. Pengarna som används för att skattesubventionera städhjälp m.m. skulle i stället kunna användas för att t.ex. bygga ut hemtjänsten, göra den mer tillgänglig och billigare. Regeringen vill nu alltså bygga ut detta system genom att tillåta skattereduktion för högre belopp. I sin konsekvensanalys bedömer regeringen att den ekonomiska ojämlikheten kommer att öka som ett resultat av förslaget samt att sysselsättningseffekten av reformen beräknas som mycket begränsad.
Riksdagen bör avslå regeringens proposition 2018/19:89 Höjt tak för rutavdrag.”
Förresten, det är den socialdemokratiska riksdagsmannen från Vänersborg, Jörgen Hellman, som är skatteutskottets ordförande. Nyfiken om han på eftermiddagen kommer att kliva upp i talarstolen, på den preliminära talarlistan satte han inte upp sig.