Jag har varit med i kommunfullmäktige i Vänersborg sedan 1982. Ett antal mandatperioder. Visst har mycket förändrats under åren. T ex behandlingen av Vänsterpartiets motioner. I början och under en tid fram till för något år sedan var grundtipset ”avslag”, det spelade knappt någon roll vad motionen handlade om. Valframgången 2010, som gav oss åtta mandat av femtioen, ändrade på bilden. Nu har den moderata kommunledningen hittat en annan utväg: långbänken. Inte mindre än tre motioner väntar nu sedan mer än tre år på att avgöras med ett beslut i fullmäktige. En motion från 2012, motionen om att möjliggöra ”öppna sammanträden” i våra nämnder har redan bifallits i princip. Just nu är en utredning på rundvandring genom samtliga nämnder som får tillfälle att yttra sig. Då händer något igen. Från förvaltningen läggs fram ett likalydande förslag till såväl kulturnämnden som barn- och ungdomsnämnden. ”Ja, men …” är innehållet. För att inte anklagas för feltolkning här beslutsförslaget i sin helhet: ”Att rekommendera kommunfullmäktige att den nämnd som så önskar får besluta om öppna sammanträden under förutsättning att alla i berörd nämnd, både ordinarie ledamöter och ersättare, är eniga om sammanträdesformerna. Att rekommendera kommunfullmäktige att respektive nämnd vid beslut om öppna sammanträden även inhämtar synpunkter från förvaltningarna kring arbetsmiljön.” Beslutsförslagen lämnas rakt upp och ner, utan någon som helst text som förklarar hur man kommit fram till dessa rekommendationer. Jag noterar med intresse en kommunal innovation: ”Ersättare” deltar enligt förslaget i omröstningen, det borde vara unikt. Kan inte tänka mig att kommunjuristen som alltid rådfrågas inför fullmäktiges beslutsärenden uppmuntrar ordföranden att ställa förslaget under proposition. Någon som ogillar mitt fikonspråk? O.k., i klartext, första rekommendationen är ren nonsens. Andra rekommendationen då? Verksamheten på kulturområde och i skolverksamhet är öppen verksamhet, med mycket publik för det mesta. Förslaget om öppna sammanträden innebär i första hand att åtminstone fem stolar skall stå till allmänhetens förfogande, i fall det finns någon som önskar bevittna ett nämndssammanträde. Vad har förvaltningarna då att frukta? Vad kan tänkas bli ett arbetsmiljöproblem? Inte vet jag. Det blir spännande att höra Stefan Kärvling från barn- och ungdomsnämnden och Åsa Olin från kulturnämnden rapportera hur ovanstående beslutsförslag behandlas.