När hösten kommer börjar det kommunalpolitiska arbetet på annat sätt än brukligt. Det normala är att kommunfullmäktige vid sista sammanträdet innan sommarpausen beslutat Mål- och resursplanen för nästa år. Nu blev det i år inte så, budgetärendet återremitterades och kommunstyrelsen får ägna mycket tid ännu en gång åt att nysta upp trådarna. Jag läser på Moderaternas hemsida en beskrivning av det som hände den 12 juni. Jag tycker att det är bortförklaringar och mycket av efterhandskonstruktioner. Såväl min egen betraktelse som beskrivningen som partikollegan Stefan Kärvling gav tilltalar mig mera får jag lov att konstatera.
Hur som helst, återigen står alltså frågorna som handlar om fördelning av det vi har på dagordningen. Vem ska få vilken bit av kakan, vem ska få mer och vem måste stå tillbaka? Att pengarna inte räcker till allt tycks de flesta vara överens om. Ska de stora svarta hålen täckas över eller ska man kraftsamla och söka sig till förebyggande insatser som är mycket mer lönsamma i längden?
Det som diskuteras är vad verksamheterna kostar, vilka utgifter vi ska komma överens om. Det som knappast diskuteras är inkomstsidan, hur vi får fram pengarna. Ett sätt är att spara på utgifter, då finns mer över. Ett annat sätt är att titta över taxor och avgifter. Men allt det där ger bara smulor, största delen av inkommande pengar utgörs av kommunalskatten och statsbidrag. Och den diskussionen förs inte i kommunen. Frågan om kommunalskatten verkar tabubelagd, endast Vänsterpartiet har sagt ifrån att en förstärkning av resursen för förskolan och skolan och på sociala frågor måste vara möjlig att överväga. Av stor betydelse är det statliga bidraget: Kommunerna erhåller generella statsbidrag och specifika statsbidrag för en rad olika verksamheter.
De flesta kommuner lägger vikten på att i första hand diskutera utgiftssidan. Men här i Vänersborg upplever jag att vi nästan helt utesluter inkomstsidan när vi diskuterar kommunalpolitiska spörsmål.
Men inkomstsidan är spännande, statens agerande är avgörande. Skattepolitiken är ett spännande område och det finns mycket att läsa. Tänk om man skulle göra si eller så … Det är många politiska ställningstaganden i riksdagen som påverkar kommunernas möjligheter att leva upp till sina målsättningar för att få en bättre kvalitet i verksamheterna. Det är partiernas ekonomiska motioner som anger riktningen, som tydliggör skillnaderna i den svenska politiken. Vänsterpartiet är än så länge ett oppositionsparti. Som sådan ser man år efter år hur alla yrkanden som formuleras i bästa avsikt förkastas av knappa majoriteter i finansutskottet och i riksdagens kammare. Men så snart regeringen har lagt fram sin höstbudget så återkommer motionen, än tydligare och än bättre genomarbetad. I år gäller det att avvakta om Vänsterpartiets motion får ett annat bemötande, riksdagsvalet i september 2014 påverkar redan nu hur olika frågor balanseras.
Här en liten lista över underlag som påverkar mitt sätt att tänka när jag ser på frågan om budgetens andra sida – intäktssidan:
Vänsterpartiets motion ”För framtidens jobb” 2012/13:V400
Vänsterpartiets reservation i finansutskottets betänkande 2012/13:FiU20, sida 112-115
Framtidens skatter för framtidens välfärd, rapport nr 9/2009, Arbetarrörelsens Tankesmedjans skatteutredning
Lutz Rininslands blogg 