Flyget till och från Bromma går inte nu …

En nödvändig interpellation – jag räknar med att få ett skriftligt svar om två veckor.

Interpellation till kommunstyrelsens ordförande

Flygplatsens framtid

I slutet av november 2019 besvarade kommunstyrelsens ordförande min interpellation Kommunens förpliktelser mot flygplatsbolaget (Dnr: 2019/456).

Det skriftliga svarets avslutande meningar var: ”Det är oerhört viktigt att vi har en flygplats både ur ett samhällsnyttigt perspektiv och ur ett näringslivsperspektiv. Jag delar inte uppfattningen att vi behöver ompröva avtalet i syfte att minska antalet verksamheter på flygplatsen och jag tänker inte ta ett steg i den riktningen.”

Sedan kom Coronapandemin.

Nu har mer än ett halvår gått sedan den sista kommersiella flygningen mellan Fyrstads flygplats och Bromma.

Vi alla har kännedom om civilflygets problem. Vi vet om allehanda utfästelser i regeringens olika ändringsbudgetar. Inte minst lokaltidningen TTELA har frekvent spekulerat i vad som ska ske ”sedan”, när allt börjar bli ”normalt” igen.

Jag har full förståelse för synpunkter som gäller det ”samhällsnyttiga perspektivet”. Det är bara att beklaga att ledningen för verksamheten på den närbelägna militära flygbasen Såtenäs inte ens vill diskutera tänkbara kompromisser och lösningar.

Men när det gäller näringslivsperspektivet har jag andra tankar och funderingar.

Hur har den som uppger sig vara beroende av flyget från Trollhättan till Stockholm och åt andra hållet löst sina transporter under Coronapandemins tid? Vilka affärer har gått om intet? Vilka konkreta nackdelar har framkommit utöver att restiden kan ha förlängts med upp till en timme?

Är framtiden för etableringar i vår delregion verkligen beroende på flygets vara eller icke-vara? Finns det något som till fullo kan stödja alla uttalanden som hävdar att utvecklingen är helt beroende av flyget?

Är inte situationen snarlik i andra delar av Sverige och även i andra länder?

Coronatiden är en tid av prövning, det kan vi alla intyga. Visserligen kan man frestas att utbrista: Någon gång är det över, sedan blir det normalt igen. Men prövar vi seriöst så bör också andra slutsatser vara möjliga.

Min uppfattning är att det inte finns någon anledning för Vänersborgs kommun att satsa tid och resurser på att återgå till reguljära kommersiella flygturer från Fyrstads flygplats.

Så återigen min fråga:

Delar kommunstyrelsens ordförande min uppfattning i någon utsträckning?

Lutz Rininsland                                                          2020-09-08

 

Flygplatsens framtid?

Nästan inte längre någon kondensstrimma på den blåa himlen. Långdistansflygning från Oslo som många gånger går söderut över vårt område förekommer knappast längre. På appen Flightradar 24 kan jag identifiera ett flygplan på väg från Bejing till London Heathrow. Ljudet från trafikflyget hörs sällan. Jag vill veta vem som bryter tystnaden. (Jag vet – JAS-plan från och till Såtenäs! Men det är annat!)

Och tyst är det också på den regionala Fyrstads flygplats. Enstaka hobbyflygare med lediga stunder under helgen. Helikoptrar hörs då och då – och varje gång den stilla undran: NÄL? Sahlgrenska?

Idag svarar infrastrukturminister Tomas Eneroth på en interpellationsfråga som Ann-Sofie Alm, M, ledamot från vårt distrikt, ställde om ”Regionala flygplatser”. Hennes tredje och avslutande fråga är: ”Vilka snabba åtgärder och prioriteringar kommer ministern att vidta för att säkerställa de kvarvarande regionala flygplatsernas överlevnad?” Jag får återkomma när jag hört svaret.

Idag läser jag också motioner som partierna lämnat med anledning av ytterligare en proposition ”Extra ändringsbudget för 2020”. I Vänsterpartiets motion ser jag förslaget: ”3.  Riksdagen avslår förslaget om att godkänna den föreslagna användningen av anslaget 1:6 Ersättning avseende icke statliga flygplatser inom utgiftsområde 22 Kommunikationer.

Vänsterpartiet har en utförlig motivering för sitt ställningstagande:

Stöd till icke-statliga flygplatser

Regeringen föreslår att ersättningen till kommuner för att finansiera delar av driftunderskotten vid kommunala och privata flygplatser utökas med 100 miljoner kronor. Vänsterpartiet menar att detta stöd måste villkoras. Inget stöd bör ges till persontrafik vid kommunala/regionala flygplatser som inte behöver det av regionalpolitiska skäl, om de inte samtidigt beslutar att inleda en avvecklingsprocess av flygplatsen för persontrafik. Det är nödvändigt för klimatets skull. Brandflyg, ambulansflyg och annan samhällsviktig flygtrafik undantas och ska fortsatt kunna trafikera flygplasterna. Ett sådant krav är rimligt att ställa på mottagarna av stödet och att staten som ägare av SJ bör ge företaget i uppdrag att öka alternativt införa direkt tågtrafik till större städer som berörs av en sådan nedläggning av flygplatser. Mot denna bakgrund står Vänsterpartiet inte bakom det stöd till icke-statliga flygplatser som regeringen föreslår. Riksdagen bör avslå förslaget om att godkänna den föreslagna användningen av anslaget 1:6 Ersättning avseende icke-statliga flygplatser inom utgiftsområde 22 Kommunikationer. Detta bör riksdagen besluta.

Jag är spänd på att se hur partierna i riksdagen förhåller sig när det röstas om regeringens förslag. Miljöpartiet borde väl?

I november besvarade kommunstyrelsens ordförande, Benny Augustsson, S, min interpellation ”Kommunens förpliktelser mot flygplatsbolaget”.  Det fanns kraftfulla markeringar i Augustssons svar: ”Ingen del av verksamhetsbidraget förbrukas därmed för att täcka kostnader för tjänster av allmänt ekonomiskt intresse.”

Jag betvivlar idag att det någonsin igen kommer att finnas ett bolag som vill återuppta regelbunden trafik mellan Trollhättans flygplats och Bromma.

Flygplatsens framtid

Tiden efter kan mycket väl te sig annorlunda än vad tiden innan varit.

Ett flygplan! Jag studsar till när jag ser en ensam kondensationsstrimma på den blå himlen. Eller när någon flygentusiast med sin enmotoriga maskin bryter tystnaden.

I Coronakrisens spår har förändringar skett som man snabbt vänjer sig vid. Och så kommer tanken: Hur blir det sedan?

Det fanns en gång regelbundna avgångar från Fyrstads Flygplats till Bromma flygplats. Inte nu längre. Trollhättan-Vänersborgs flygplats är fortsatt öppen för livsviktiga funktioner. Så var rubriken på ett pressmeddelande 19 mars.

Och så är det fortfarande. Hela sommaren säkert och en bit in i hösten. Kanske längre. Är det ens säkert att linjetrafiken någonsin återkommer?

Jag vet inte. Själv hoppas jag att tiden för linjeflyget från Trollhättan aldrig kommer tillbaka. Varför skulle det?

Och jag ser många tecken på att avbrottet i mars också blev slutpunkten för alltid. Kloka tidtabeller för tågtrafik kan ordnas. Tidsvinsten flyg kontra tåg är marginell. Affärsfolket kan arbeta på tåget, inte på flyget. Skype, Zoom och Microsoft Teams – ska det vara något som kom för att glömmas bort igen? Kurser, konferenser, utbildningar, affärsmöten? Fungerar digitalt mer än tillfredsställande. Affärsluncher kanske inte.

I morgon torsdag debatterar riksdagen kring trafikutskottets betänkande 2019/20 TU12 ”Luftfartsfrågor”. Där finns mycket relevanta texter, dels i avsnittet ”Bakgrund”, dels i det som heter ”Utskottets ställningstagande”.

När det gäller de icke-statliga flygplatsernas situation vill utskottet peka på vad regeringen anför i skrivelsen 2019/20:75 som överlämnades till riksdagen i mars 2020. Regeringen hänvisar där till att det pågår ett internt arbete inom Regeringskansliet med en översyn av de svenska icke-statliga flygplatserna i enlighet med den nationella flygstrategin, och att detta arbete har fortsatt under 2019 för att ligga till grund för att tydliggöra statens ansvar och roll som stödgivare till icke-statliga flygplatser. Översynens övergripande utgångspunkter är de transportpolitiska målen och översynen omfattar de stöd som staten i dag bidrar med till icke-statliga flygplatser och den statligt upphandlade flygtrafiken. Regeringen redovisar att arbetet har försenats och att inriktningen är att översynen ska vara klar under 2020. Utskottet emotser detta med stort intresse.”

Annat som är bra att känna till är: ”Det finns i dag ca 300 flygplatser och flygfält i Sverige. De flesta av dessa är mycket små och används främst av flygklubbar och enskilda individer. I Sverige finns det tio flygplatser som utgör det nationella basutbudet av flygplatser som regeringen har fastställt för att säkerställa ett effektivt och långsiktigt hållbart flygtransportsystem som garanterar en grundläggande interregional tillgänglighet i hela landet. Dessa flygplatser är Göteborg/Landvetter, Kiruna, Luleå, Malmö, Ronneby, Stockholm/Arlanda, Stockholm/Bromma, Umeå, Visby och Åre-Östersund.”

Vänsterpartiet i Vänersborg har varit synnerligen aktiv i frågan. Två partikamrater skrev 2015 en motion som avslogs två år senare. Själv ställde jag hösten 2019 en interpellationsfråga till kommunstyrelsens ordförande. Benny Augustssons svar gjorde tydligt att vi har skilda uppfattningar om vad som borde prövas.

I april kom som varje år ett ”Utkast till budget för Fyrstads Flygplats AB”. Denna skrivelse tillställdes kommunerna Trollhättan, Vänersborg, Uddevalla och Lysekil. En preliminär budget för 2021 upprättas i april och slutlig budget antas av styrelsen i augusti. Ledningen för FFAB använde ordet ”osäker” endast två gånger i texten. Det var snålt!

Så åter till riksdagen. I betänkandet som morgondagens beslut gäller har Vänsterpartiet ett särskilt yttrande som avslutas med sju punkter som borde kunna bidra till en minskning av flygandet och av utsläppen. Flygplatsen i Trollhättan nämns såklart inte, eller gör det? Jovisst, punkt 5 slutar med ”… lägg ned Bromma flygplats.”

Jag tycker bra om yttrandet – det kan bli ett riktmärke för Vänsterpartiets kommunalpolitiska program i våra fyra kommuner.