Får vi veta?

Måndag 20 september: klockan 08:00 överlämnar Magdalena Andersson budgetpropositionen till riksdagen, 08:20 presenterar finansministern innehållet i propositionen och besvarar journalisternas frågor.

Innehållet har i själva verket redan presenterats – under mer än två veckor har olika avsnitt kommit fram varje dag. Statsråden har utifrån det egna departementets ansvarsområde avslöjat några stora och en uppsjö av mindre ”satsningar” inför 2022. Det finns dussintals pressmeddelanden och ett antal serier med Powerpoint-bilder som berättar detaljerat. Och så finns en sammanställning på regeringens hemsida.

Förslagen är samlade under fem rubriker:

  • Klimatomställningen ska gå snabbare
  • Fler ska komma i arbete
  • Välfärden ska stärkas
  • Sverige ska vara ett tryggt land för alla
  • Fortsatt hantering av pandemin

Vid pressträffen på tidiga måndagsmorgonen kommer journalisterna inte att ställa så många frågor om propositionens innehåll. Det är annat man vill ha svar på. Kommer denna budgetproposition att gå genom riksdagen? Räcker det för att få Centern att rösta för regeringens förslag? Har Vänsterpartiet gett besked att man stödjer regeringen?

Frågorna har ställts till dessa båda partier vars riksdagsmandat avgör i en omröstning. Och svaren har hittills varit desamma, från båda och varje gång frågan ställdes. ”Det beror på helheten – vi bedömer helheten.”

Helheten – det betyder att man håller dörren öppen. Centerpartiets tre krav ”i sak” gäller i grunden äganderätten. Den som äger skogen ska kunna bruka skogen och ta ut vinsten utan att sådant som allemansrätten och annat hänsynstagande till naturvärden sätter upp avsevärda begränsningar. Den eller de som förfogar över mark angränsande till sjöar eller vattendrag ska inte behöva lida ekonomiska förluster för att strandskyddsreglerna förbjuder att kapitalisera ägandet. Och den tredje punkten, förändringar kring arbetsrätten, har också slagsida – den som anställer ska gynnas mest.

Helheten – Vänsterpartiet reagerade på förhandlingsförbudet som Centerpartiet utfärdade. Det finns detaljerade förslag från Vänsterpartiet som öppet lades ut på partiets hemsida. Och nagelfar man regeringens nämnda sammanställning, så känner man igen åtskilliga punkter från Vänsterpartiets kravlista.

Sannolikt alltså inget svar under förmiddagen. Men klockan 13:00 inleds riksdagens ”Debatt med anledning av budgetpropositionens avlämnande”. Talarlistan visar att Magdalena Andersson möter de sju partiernas talespersoner i ekonomiska frågor, samtliga ledamöter i riksdagens finansutskott. Tiden för anföranden är tillsammans inte mer än 90 minuter. Men replikrätten kommer att utnyttjas maximalt, det skulle inte förvåna om klockan passerar 16:00 innan debatten avslutas.

Får vi veta? Kan en kompromiss lösa Miljöpartiets och Centerpartiets konflikter? Tidningen GP skriver idag ”Miljöpartiet kan lämna regeringen i protest redan i höst.” Har Centerpartiets Martin Ådahl, som nyss efterträtt Emil Källströms roll och position, mandat att lämna ett besked som gör klart hur man ställer sig vid omröstningen i november? Vill Ulla Andersson berätta hur Vänsterpartiet ser på förslagen i budgetpropositionen? Att granska punkt för punkt, propositionen och kravlistan, det gör man inte – men vid en helhetsbedömning?

Budgetprocessen löper under hela året. Även riksdagens hemsida har en beskrivning av budgethanteringen. Budgetdebatten kommer när arbetet avslutas men debatten leder inte till några eller något beslut. Sällan har intresset för budgetdebatten varit så stort som i år. Har man tid att se och lyssna direkt på riksdagens webb-TV så bör man nog göra detta.

P.S. Jag skrev mitt på dagen – på kvällen kom ett första svar – nej, inte på måndag, vi får vänta längre än så

P.S. Svenska Dagbladet måndag – ”V inför budgeten: Våra krav är inte uppfyllda

Påfrestande ovisshet

Efter sommarpausen har nämnder och styrelser kommit i gång. Kommande vecka från måndag till fredag är det något möte varje dag. Barn- och utbildningsnämnden är först, sedan byggnadsnämnden, på onsdag miljö- och hälsoskyddsnämnden och kommunfullmäktige på kvällen, på torsdag socialnämnden, kultur- och fritidsnämnden avslutar veckan. Redan i torsdags var samhällsbyggnadsnämnden samlad och nu på måndag är det också kommunstyrelsens arbetsutskott som har en diger dagordning.

Gemensamt för alla är osäkerheten hur det egentligen står till med ekonomin. Låter konstigt, men kan förklaras. Det tar sig mest uttryck i det som alla nämnder i september har att ta ställning till – delårsbokslutet ”per augusti”.

Kommunalekonomins årshjul har flera fasta punkter. Budgeten för kalenderåret beslutades innan midsommar året innan. I april och i augusti görs delårsbokslut, alltså lägesrapporter, och 31 december görs bokslut. Medan sista bokslutet, som också går under namnet årsredovisningen, har en central betydelse som underlag för en mängd viktiga beslut framöver, så är intresset för dessa två delårsbokslut i regel inte lika stort.

Delårsbokslutet per augusti ”berättar” i ett längre textavsnitt hur det står till i verksamheten, om tankarna kring förändringar och förbättringar redan fått genomslag, hur konsekvenserna av nedskrivningar ser ut att bli. Här tas ”tempen” på verksamheten, förvaltningarna berättar för nämndens politiker hur deras tidigare beslut har fallit ut. I ett kortare avsnitt med en mängd siffror skildras nämndens ekonomi, dels med en uppgift om ”just nu”, alltså 31 augusti, dels med en prognos om vad som ser ut att bli resultatet fyra månader senare, vid årets slut.

Pandemin är bakgrunden till att det finns frågetecken överallt. Pandemin har fört med sig att några enheter inte alls eller endast i begränsad omfattning kunnat vara verksamma, andra enheter däremot har haft dubbelt upp och mer att prestera. Det förde med sig att kostnaderna eller utgifterna har liknat en berg- och dalbana under 2020 och 2021.

Sedan har staten (regeringens förslag, riksdagens beslut) uppfattat kommunernas pressade läge och ställt upp med extra tillägg utöver alla de vanliga statliga bidragen. Dessa bidrag har delvis varit för generösa, såsom t ex bidraget som skulle täcka förväntat skattebortfall. Kommunernas intäkter på kommunalskatten blev klart mindre än tidigare prognoser gjorde gällande. Andra bidrag tilldelades med tämligen ”suddiga” anvisningar. Kommunekonomer fick mer eller mindre gissa sig fram till svar på ett flertal frågor: Kommer bidraget endast en gång eller kommer det även nästa år? Uppfyller vi villkoren för att kunna räkna med att bidraget gäller oss? Räcker den totala summan för att alla ansökningar kan tillgodoses eller tilldelas vi mindre belopp än det vi hade räknat med?

Ett exempel var delårsbokslutet för Kunskapsförbundet Väst. I gymnasieskolan finns det fem introduktionsprogram. Introduktionsprogrammen ska ge obehöriga elever möjlighet att komma in på ett nationellt program eller leda till arbete. Här fanns i budgeten med ett belopp om 3 miljoner. När ingen inbetalning från staten kom, efterlystes bidraget. Men se där, någon gång i något sammanhang hade det fattats ett beslut som satte streck över tillskottet. Själv minns jag en barsk kommentar från SKR:s chefsekonom som pekade på att många gånger finansieras ”nya” statliga utfästelser till någon del av att andra tillägg dras in – utan att det blir särskilt tydligt att så sker. (Något att tänka på när Magdalena Andersson i övermorgon presenterar dels budgetpropositionen för 2022, dels höständringsbudgeten 2021.)

Så med alla frågetecken kring såväl utgifter som intäkter, så känns det inte riktigt seriöst att barn- och utbildningsnämnden får veta av sin förvaltning att man kan räkna med ett nollresultat vid årets slut. Socialnämnden får besked att förvaltningen räknar med ett överskott på 0,7 miljoner – kom ihåg att budgeten är på 1042,3 miljoner.

Handlingar för dessa två nämnder och för några andra nämnder finns tillgängliga på kommunens anslagstavla under ”kallelser och beslutsunderlag”.

Servern ligger nere

Min avsikt var att publicera på lokalföreningens hemsida information om möjligheten att ”på distans” följa Vänsterpartiets fackliga rikskonferens.

Nu ligger servern för partiets 250 lokala hemsidor nere, uppgradering pågår och det är ovisst när sidorna är uppe igen.

Lösningen: varsågod, här finns länken m.m.

Vänsterpartiets facebooksida https://www.facebook.com/vansterpartiet

Facklig Vänster https://www.facebook.com/fackligvanster

Förpostfäktning

Det drar ihop sig. Det var mycket spekulation i media kring Stefan Löfvens sista regeringsförklaring som han enligt tradition läste upp under riksdagens öppnade. Vad sade han? Godis för Vänsterpartiet och presenter till Centerpartiet? Gick det att läsa av något om detta i något avsnitt i det långa talet?

Och vidare? Kommer Magdalena Andersson som statsminister att agera annorlunda än Löfven? (Alla frågor med pliktskyldiga tillägg: ”om det nu blir hon som väljs till partiordförande” och ”om hon nu lyckas att få genom sin budget och bli statsminister”.)

Ack ja! Och förresten, man kan ju också se att det förbjudna samtalet mellan regeringen och Vänsterpartiet äger rum, hur mycket Centerpartiet än vill hindra vettiga umgängesformer.

I torsdags i den gångna veckan hade Vänsterpartiets ledamot från Göteborg, skatteexperten Tony Haddou, debatterat med just finansminister Magdalena Andersson.

Interpellationen ”Krispolitikens fördelningspolitiska aspekter” avslutades med en sammetsmjuk fråga: ”Avser ministern att utreda och kartlägga krispolitikens fördelningspolitiska effekter och analysera vilka lärdomar för framtiden som man kan dra av den förda politiken?” Brödtexten innehöll däremot några hårresande uppgifter om den skenande ojämlikheten i det svenska samhället, inte minst under den pågående pandemin.

Hur blev debatten? Städad! Ett bra bevis på att man visst kan samtala med varandra i viktiga frågor, utan onödiga påhopp. Några uttalanden av Magdalena Andersson trevade försiktigt efter ett besked från Vänsterpartiet: ”Här finns alltså sådana förslag, och jag ser naturligtvis gärna att de får möjlighet att gå igenom riksdagen nu. Där handlar det också om hur Vänsterpartiet väljer att agera.”

Det hjälpte föga att Tony Haddou konstaterade: ”Finansministern kommer att få vänta lite till på en budgetdebatt.

Magdalena Andersson återkom i nästa replikskifte: ”Därutöver ser jag också att det finns möjligheter för de personer i Sverige som har de allra högsta inkomsterna att bidra lite mer, för vi ser hur den rikaste procenten har dragit ifrån samtidigt som våra 3:12-regler ju ger större möjligheter för de allra rikaste att ta ut inkomster med en lägre beskattning än vad en vanlig sjuksköterska eller undersköterska har på ett sätt som är svårt att motivera. Men jag kan konstatera att hindret mellan dagens situation och att detta skulle kunna bli verklighet inte är jag eller Socialdemokraterna, utan det är att riksdagsmajoriteten ser annorlunda ut. Vänsterpartiet kanske skulle ägna lite kraft åt att driva opinion där snarare än att ägna så mycket tid åt att hacka på Socialdemokraterna.”

Nu är det så att interpellationer inte omgående leder till handling eller beslut. Men Tony Haddous anförande och det underlag han hade samlat för sina frågor måste vara oerhört besvärande för en socialdemokratisk politiker som i stor utsträckning bär ansvar för utvecklingen. Hur mycket man än försöker säga något i stil med ”Jag vet, jag vet … Det är självfallet inte det jag egentligen vill, men …”

Ingen TV-serie till hösten, tack! Verklighetens ovisshet kan bli drama nog. Se gärna hela interpellationsdebatten på riksdagens webb-TV i efterhand.

Vilka förändringar bör vi räkna med?

Att pandemin haft påverkan på samhället vet vi. Mycket har förändrats, många förändringar kan bli permanenta. Vad kan vi förvänta oss? Vilka slutsatser drar vi? Är vi överens eller blir det strid?

Det finns åtskilliga preliminära forskningsresultat, nästan varje dag ställs nya frågor i våra medier.

I Vänersborg är arbetet med den Fördjupade översiktsplanen på väg att avslutas, någon gång i början av 2022 skall beslutet tas. Mycket underlag togs fram innan pandemin slog till. Därför uppstår en känsla av osäkerhet – borde inte dokumentet ta upp hur det lokala samhället kan hantera förändringar som följer på pandemin?

Inför fullmäktige nästa vecka ställer jag en fråga till kommunstyrelsens ordförande:

Interpellation till kommunstyrelsens ordförande:

Kunskapsuppdatering och aktuellt planeringsunderlag

Flera års arbete med den Fördjupade översiktsplanen för Vänersborg och Vargön (FÖP) är inom kort på väg att avslutas. Det återstår ett beslut om utställning, en längre granskningsperiod och ett beslut om antagande.

Har man inte haft tillfälle att på nära håll följa arbetet, så är det en grannlaga uppgift att ta sig genom materialet: Huvuddokumentet, utredningsdelen, miljökonsekvensbeskrivningen och samrådsredogörelsen är omfattande underlag som behöver läsas och vägas.

Inför detta avslutande arbete kring FÖP vill jag ändå ställa en ny fråga till kommunstyrelsens ordförande.

En av planens uppgift är väl att vi förtroendevalda ”får grepp om” vad som är och får vägledning kring vad som ”kan bli”.

Och då ser jag att det saknas något i underlaget som kom till i ett sent skede. Pandemin har medfört förändrade villkor på flera områden. Vi vet inte i vilken utsträckning förändringar försvinner igen eller blir permanenta, vi gissar och spekulerar.

På många håll debatteras dessa frågor, det har inletts seriös forskning kring pandemins påverkan på samhällets utveckling.

Det kan gälla boendet – i vilken mån påverkas flyttning och bosättning genom möjligheten att helt eller delvis förlägga arbetstiden till hemmet? Förändrar möjligheten till distansarbete förväntningarna att kunna förändra den egna boendesituationen genom att få tillgång till ytterligare ett rum?

Arbetspendlingen påverkas – men det lär vara olika från ort till ort. För ”tjänstemannastaden” Vänersborg gäller nog andra villkor än för en bruksort.

Kollektivtrafiken påverkas – men där ligger väl planeringen i första hand hos regionen och delregionen Fyrbodal.

E-handel har blivit populärt och budbilarna rullar som aldrig förr. Hur påverkas centrumhandeln, men även situationen för köpcentra som också måste märka av följderna av förändrade köpbeteenden.

Jag har berört några aspekter. Den centrala frågan vill jag formulera så här:

Vem i kommunledningen fångar upp kompletterande information som kan bidra till att vårt kommande planeringsunderlag även tar hänsyn till förändringar som blivit följden av den långvariga pandemiperioden? Hur kommer detta att ske och hur involveras vi förtroendevalda?

Lutz Rininsland                                                          2021-09-12

Vem eller vad hindrar Anna Ekström?

Det korta svaret måste väl vara att S har gjort bedömningen att höstens budgetförslag måste manglas genom riksdagen kosta vad det vill.

Visserligen gäller inte längre januariavtalet men fortfarande är regeringen hänvisad till att få Centerpartiets röster i avgörande voteringar. Ingen tvekan, Centerpartiets riksdagsgrupp har svurit trohet till den inledande meningen i punkt 9: ”Den enskildes valfrihet är en central del av den svenska välfärden.”

Utbildningsminister Anna Ekström berättade i fredags vad som är tanken: ”Ska fler elever lära sig mer och kunskapsresultaten fortsätta uppåt behöver skolan bli mer jämlik. För att öka jämlikheten i skolan avser regeringen att lämna förslag som syftar till att åstadkomma en mer allsidig social sammansättning av elever på skolor och i undervisningsgrupper. Skolvalet ska utvecklas och bli mer rättvist för alla elever genom att ett gemensamt skolvalssystem med förändrade urvalsgrunder ska införas. Urvalssystemet ska omfatta både kommunala och fristående skolor. ”

Anna Ekström känner mycket väl till begreppet marknadsskola, hon har koll på vilka förslag som finns i två centrala utredningar, dels Björn Åstrands ”Utredning om en mer likvärdig skola”, dels Lars Stjernkvists ”Utredning om planering och dimensionering av gymnasial utbildning”. I dessa utredningar finns underlaget för långtgående beslutsförslag – om man vill och om man vågar. Men nu är det klart att regeringen stannar kvar vid det som utlovades i januari 2019. Centerpartiet har sagt att det skall ske en ”helhetsbedömning” av budgetförslaget och då blir det föga överraskande att regeringen duckar.

På det lokala planet läser jag utskickade handlingar inför tisdagens sammanträde med direktionen för Kunskapsförbundet Väst. Tyvärr saknas en aktuell länk på förbundets hemsida, men här i all enkelhet några punkter från kallelsen:

  • Rapport från skolstart samt coronaläget
  • Ekonomi
  • Redovisning av förfogandeanslagen
  • Tendenser i elevernas kunskapsresultat
  • Dialog och frågestund angående resultat och skolornas utvecklingsarbete
  • Ordföranden informerar – Förbundsdirektören informerar

I torsdags kom en avslutande redovisning över antagningen till årskurs 1. För Birger Sjöberggymnasiet är siffrorna i stort positiva, i så motto att antalet antagna elever i huvudsak fyller klasserna enligt planeringen. Här enskilda program med antalet platser först och antalet antagna elever till höger:

  • Barn- och fritidsprogrammet 47 – 45
  • Ekonomiprogrammet 32 – 31
  • El- och energiprogrammet 32 (+ 4 Elteknik) – 32 (+ 4 Elteknik)
  • Fordons- och transportprogrammet 38 – 38
  • Naturvetenskapsprogrammet 32 – 29
  • Vård- och omsorgsprogrammet 23 – 23

På två utbildningsprogram planerades för fler elever – antalet sökande blev mindre:

  • Estetiska programmet musik + musik spetsutbildning (15+15) – (5+4), alltså 30 – 9
  • Teknikprogrammet 31 – 22

Förbundet har tre gymnasieskolor, Vänersborgs elever finns också i Trollhättan och elever från Trollhättan utbildas i Vänersborg. Därför här uppgifter från Magnus Åbergsgymnasiet och Nils Ericsonsgymnasiet:

  • Bygg- och anläggningsprogrammet 52 – 43
  • Ekonomprogrammet 64 – 61
  • Estetiska programmet – bild och form 16 -7
  • Estetiska programmet musik 16 – 6
  • Handels- och administrationsprogrammet 22 – 20
  • Restaurang- och livsmedelsprogrammet 16 – 16
  • Samhällsvetenskapsprogrammet 64 – 63

  • Industritekniska programmet 32 – 31
  • Naturvetenskapsprogrammet 90 – 87
  • Teknikprogrammet 119 – 116
  • VVS – och fastighetsprogrammet 16 -15
  • Vård- och omsorgsprogrammet 24 – 22

Det tillkommer åtskilligt fler antagna elever, det gäller lärlingsplatser och utbildning på introduktionsprogrammen. Kompletta uppgifter för alla skolor i Fyrbodal finns att hämta här.

Von oben

I slutet på augusti skrev jag att den moderata riksdagsledamoten från vår valkrets, Ann-Sofie Alm, hade ställt ”Tre bra frågor” till migrationsminister Morgan Johansson.

Själv upplever jag som ledamot i fullmäktige att interpellationer kan vara ett bra sätt att föra fram ett budskap, att inhämta värdefulla upplysningar eller att kunna komma vidare i en fråga där politiken har kört fast. Denna mandatperiod fungerar det utmärkt, jag kan absolut inte klaga över bemötandet från kommunstyrelsens och socialnämndens ordförande.

Så har det inte alltid varit. Att ställa en fråga och att bemötas av ett mästrande eller av nonchalans är inte roligt, inte för mig och väl knappast för andra ledamöter heller.

När interpellationer behandlas i riksdagens kammare brukar endast en handfull ledamöter och presidiet vara närvarande.

I torsdags fick Ann-Sofie Alm svar från statsrådet Morgan Johansson. I svaret och i replikskiften nämnde migrationsministern ”Vänersborg” inte mindre än nitton gånger.

Jag vet inte hur Ann-Sofie Alm kände efter debatten. Jag fick dock en påminnelse om tidigare upplevelser.

Se gärna debatten i efterhand.

Chicken race eller samtal?

När Centerpartiet formulerade sina villkor: ”en reform av LAS, att äganderätten för skogen stärks och en reform av strandskyddet” samt ”allt under förutsättning att regeringen INTE budgetförhandlar med Vänsterpartiet”, då var det fortfarande lång tid kvar innan något utkast till höstens budgetproposition skulle formuleras.

För stunden gäller följande:

  • Socialdemokraterna har gett sig själv en chans till ”omstart”, januariavtalet är ur vägen och partiet skall vaska fram en ny partiordförande och en kandidat för statsministerposten. Det finns alla möjligheter att ”förnya” politikens inriktning.
  • Vänsterpartiet observerar – när samtal och förhandlingar uteslöts, angav partiet i klartext fyra ramkrav för att stödja regeringens budget, plus tankar kring reformeringen av sjukförsäkringen, A-kassan och garantipensionen.
  • Centerpartiet har utsett Martin Ådahl som ny ekonomisk-politisk talesperson, han efterträder Emil Källström som lämnar politiken för uppdrag inom näringslivet.

Och nu rullar allt igång. Finansminister Magdalena Andersson lägger först måndag 20 september propositionen på riksdagens bord. Den vanliga ordningen har varit att förhandsbesked om enskilda punkter kommer fram på en rad pressträffar. 2019 och 2020 var det fyra partier som behövde visa upp framgångar, var lyckades man bäst ”att få med” de andra? Nu är det ”bara” Miljöpartiet som har behov av visa upp sig från sin bästa sida.  Socialdemokraterna däremot har annat att tänka på. Inga förslag som är stötande för Centerpartiet, inte heller någon provokation av Vänsterpartiets riksdagsgrupp. Och så gäller det att hela tiden snegla på Centerpartiets tre villkor och på Vänsterpartiets ramkrav m.m.

Det här kommer att upprepa sig ett antal gånger: pressträff, presentationsbilder, ett pressmeddelande. Mycket sannolikt alltid någon från S och någon från MP som presenterar.

Därefter? Media jagar kommentarer. Frågorna riktas till M och svaren är givna: Elisabeth Svantesson ”fel inriktning” och Johan Forssell ”för lite, för sent”. Andra partier vill också synas, men journalisterna kommer att vara svårflirtade med L och KD, troligen även för SD. ”Just nu” vill man höra C, vill man veta av V hur regeringens utspel gick hem.

C? Jo, bytet från Källström till Ådahl blir spännande att följa. Martin Ådahl är den som i riksdagsdebatterna kring arbetsmarknadspolitiken alltid byggde upp sina talepunkter från övertygelsen att det var han som handledde arbetsmarknadsminister Eva Nordmark och det var onödigt att ens lyssna på Ali Esbati för att svara på Alis frågor.

V? Jo, Ulla Andersson är kvar, i allra högsta grad. Och det blir mycket intressant att följa dragkampen. Det känns mycket bra att se att samspelet mellan Ulla Andersson och Nooshi Dadgostar fungerade från första stunden, och det känns än bättre att komma ihåg att Magdalena Andersson och Ulla Andersson under hela mandatperioden 2014-2018 förhandlade med varandra, med stor framgång.

Nu gäller det först fram till 20 september, därefter läggs ansvaret på riksdagens finansutskott.

Reaktionerna på första pressträffen var avvaktande, men det syns att uppmärksamheten är stor.

Dagens Arena ”LO blev bönhörda

DN ”Skippa familjeveckan om du menar allvar, Magdalena Andersson

Bromma?

Läser lokaltidningen TTELA: ”Brommas framtid dimmig trots utredning” och ”Flygtrafik från Trollhättan kan gå till Arlanda”.

Det ena är en text från TT, där flygplatsen i Trollhättan/Vänersborg finns med i en mening: ”– Hur säkerställs inrikesflyget och tillgängligheten i hela landet? undrar Åkesson och understryker att det viktigaste är att linjer på orter som Kristianstad, Östersund, Kalmar och andra verkligen får plats och rimliga tider på Arlanda.” [”Åkesson” är Anders Åkesson, Centerpartiets trafikpolitiska talesperson].

Det andra är en artikel av lokalredaktionen, där flygplatschefen Anna Råhnängen och företagaren Svante Andersson, grundare och ägare till det lokala bolaget Västflyg, kommer till tals.

I anslutning till presentationen länkades till själva utredningen på regeringens hemsida: ”Bromma flygplats – underlag för avveckling av drift och verksamhet”.

Utredningen ger inga beslutsförslag, det är viktig att hålla fram. Det är ett underlag för den som vill komma med ett beslutsförslag – och för den som vill bemöta ett förslag om nedläggning av Bromma.

Flygplatsen Trollhättan/Vänersborg nämns på ett antal sidor.

I översikten över ”Beredskapsflygplatser” nämns att Trafikverket i augusti kompletterade listan av föreslagna flygplatser, Trollhättan/Vänersborg samt Växjö och Kristianstad tillkom, nu är det 21 flygplatser förslaget gäller.

På en lista över ”destination Bromma eller Arlanda” redovisas för varje flygplats hur stor andel av flygtrafiken som angör Bromma eller Arlanda. Av samtliga flygplatser är det endast Halmstad, Kristianstad, Trollhättan/Vänersborg och Växjö som till 100 % flyger till Bromma. I samma tablå anges antalet passagerare 2019 från samtliga flygplatser, Trollhättan/Vänersborg hamnar med 36 554 på plats 18.

Det finns alltså fyra flygplatser som inte hade någon del av sin trafik med destination Arlanda. Här ett längre citat från utredningens avsnitt ”Dynamiken i marknaden ökas vid en avveckling”:

En överflyttning av flygtrafiken från Bromma flygplats till Arlanda flygplats innebär förändrade förutsättningar för såväl flygtrafikproduktion som möjligheter för flygbolagen att sälja sina tjänster. … Förutsättningarna förändras vid en överflyttning från Bromma till Arlanda flygplats. Enligt flera bedömare kan denna trafik och dessa destinationer komma att ställas inför större utmaningar. Som jag [utredaren, min anm.] tidigare redovisat kommer näringsliv och organisationer i ökad grad att använda sig av digitala mötesplattformar och affärs-/tjänsteresandet kommer därför att vara mer begränsat än tidigare. Jag bedömer att de destinationer som redan före pandemin hade ett begränsat marknadsunderlag kan komma att möte svårigheter. I den mån trafikupplägget inte håller vid en överflyttning till Arlanda flygplats, kan det komma att innebära försämrad tillgänglighet till dessa destinationer och regioner. Detta problem aktualiseras i huvudsak på grund av den strukturomvandling som turbulensen på marknaden genererar.

Utredningen överlämnades 31 augusti till infrastrukturminister Tomas Eneroth som inom kort ska träffa riksdagens trafikutskott. Utskottets ordförande, Jens Holm, V, sammanfattade sin egen ståndpunkt: ”Lägg ned Bromma flygplats nu.

Varför tar det så mycket tid?

”– Utvecklingen går åt rätt håll i svensk skola.” Visst, Anna Ekström, just i den här frågan må det vara rätt. Men inte sett till helheten, det vet utbildningsministern mycket väl.

Januariavtalet finns inte längre, alla dess låsningar är borta. På något sätt känns det som om S-delen i regeringen inte riktigt vågar komma loss och ordna för en annan tingens ordning. Vågar man inte, räknar man med att valutgången om ett år åter leder till förlamande kompromisser?

2019 var det snubblande nära att Anna Ekström offentligt skulle ha tagit upp frågan om marknadsskolan, men hon påmindes då om avtalet. Nu borde det komma fram, vem eller vad är det är som bromsar?

Hur som helst, idag kom ett besked som var mycket efterlängtad: ”Ämnesbetyg införs på gymnasiet för att bättre spegla elevers kunskaper.

”Betygsutredningen 2018” lämnade sitt betänkande tidigt 2020, remisstiden gick ut i början av december 2020. Över lag instämde remissinstanserna i utredningens förslag. Vänersborgs kommun var också inbjuden att inkomma med en remiss. Utredningen gällde i huvudsak betygssättningen i gymnasieskolan och det skulle inte varit fel att överlåta till Kunskapsförbundet Väst att avge ett svar. Men icke, det blev en enkel A4-sida som barn- och ungdomsförvaltningen med namnteckning av kommunstyrelsens ordförande skickade in.

Själv vet jag om dussintals, nej hundratals gymnasieungdomar som förbannade systemet med kursbetygen. Det minsta lilla felsteg, en kort period av bristande koncentration, hur snabbt som helst kom tiden för betygsättningen för den första kursen i några ämnen. Längre fram i årskurs 2 eller 3 hjälpte det inte med insikten, varje kursbetyg fanns med i slutbetyget och därmed också vid uträkning av ”snittpoängen” inför ansökan till högre utbildning.

Som studievägledare såg jag detta fram till 2008 då jag inte fick fortsätta med dåvarande pensionsregler. Och visst har på senare år andra elever blivit drabbade. Jag tänker framförallt på ungdomar som inte började skolgången i Sverige ”som alla andra”. Som bara hade några år i grundskolan innan övergången till gymnasieskolan. Här var kursbetygssystemet orättvist i mycket hög grad.

Hur fort kommer förändringen att ske? Redan i pressmeddelandet kommer kallduschen: ”När det gäller ämnesbetyg föreslås att de första eleverna som påbörjar sina studier i det nya systemet ska göra det hösten 2025.

Låt oss hoppas att det inte tillkommer nya hinder på vägen. En lagrådsremiss behöver ge grönt ljus för departementet att skriva en proposition. Den kan komma och behandlas under ett valår. Men det kan väl inte finnas hinder i riksdagen att komma till beslut under 2022? Eller … ?