I flödet av nyhetsbrev och sammanställningar av diverse debattartiklar är det lätt att gå vilse. Ofta stannar det vid en blick på ingressen och en snabb titt ”vem som” är författaren. Många rubriker lockar, andra gör det enkelt att hoppa över.

Och så kommer plötsligt den där artikeln, det inlägget som känns som: Javisst, så är det, på rätt spår, varför har det inte beskrivits tidigare – eller har jag bara missat?

Debattsidan i DN igår: ”Krav och disciplin i skolan riskerar driva unga till gäng”. Jag reagerade mot rubriken. Lägg av, ännu en simpel förklaring och en överdriven formulering. Men det finns andra formuleringar som väcker intresset: ”elevmotiverande arbetssätt”, ”obalans mellan teoretisk kunskap och praktisk tillämpning”, ”känslomässigt starka lärhändelser” och värde­skapande lärande.

Redan i tidningens text i den digitala versionen finns åtskilliga länkar, men jag sökte vidare och upptäckte flera hemsidor och bloggar som jag skrev in på min lista över ”2do-läsa”.

Så t ex VÄRDESKAPANDE LÄRANDE och VALUE CREATION PEDAGOGY.

Det upprepar sig hela tiden – man blockerar varandra. Ska inte jag få som jag vill, så ska jag se till att du definitivt inte får som du vill!

Hur annars kan man tolka riksdagens arbete? På torsdag debatteras och beslutas kring tre texter från utbildningsutskottet. På en enda punkt kommer riksdagen fram till att skicka ett ”tillkännagivande” till regeringen.

Det är punkten ”Ordningsomdömen”, där en majoritet i utskottet och sannolikt en majoritet i kammaren på torsdag ”tar i” med kraft. Själv hoppas jag att beslutet rinner ut i sanden.

Men i övrigt, läs genom de inledande sammanfattningarna och du får bilden: ”Skolans arbete måst bli bättre! Vi vet!” – så säger alla åtta partierna. Men samtidigt: ”Om mina tankar inte få gehör så ska dina inte heller få det! Så det så!”

Utbildningsutskottets betänkande 2018/19:UbU8: ”Grundläggande om utbildningen” 

Sammanfattning
Utskottet föreslår med anledning av ett motionsyrkande ett tillkännagivande
till regeringen om att det ska vara möjligt för skolor att ge elever på högstadiet
och gymnasiet ett skriftligt ordningsomdöme i terminsbetygen.
Ordningsomdömet ska inte ingå i slutbetyget.
Utskottet föreslår att riksdagen avslår övriga motionsyrkanden om
grundläggande utbildningsfrågor och hänvisar i huvudsak till gällande
bestämmelser, pågående beredningsarbete och vidtagna åtgärder. Motionerna
tar upp frågor om bl.a. skolans värdegrund, kränkande behandling, trygghet
och studiero, vissa undervisningsämnen och kunskapsområden, bedömning
samt fritidshem.
I betänkandet finns 42 reservationer (S, M, SD, C, V, KD, L, MP) och tre
särskilda yttranden (C, L). I en reservation (S, V, MP) föreslås att riksdagen
inte ska göra något tillkännagivande till regeringen.
Behandlade förslag
Cirka 140 yrkanden i motioner från allmänna motionstiden 2018/19.

Utbildningsutskottets betänkande 2018/19:UbU9;
”Lärare och elever”

Utskottet föreslår att riksdagen avslår samtliga motionsyrkanden om lärare och
elever och hänvisar i huvudsak till gällande bestämmelser, pågående arbete
och vidtagna åtgärder. Motionerna tar upp frågor om bl.a. läraryrket,
lärarlegitimation, fortbildning, skolledare, elevhälsa, idrott och hälsa, elevers
frånvaro, elever med särskilda behov och nyanlända elever.
I betänkandet finns 51 reservationer (M, SD, C, V, KD, L) och fyra
särskilda yttranden (C, L).
Behandlade förslag
Cirka 130 yrkanden i motioner från allmänna motionstiden 2018/19

Utbildningsutskottets betänkande 2018/19:UbU10:
”Övergripande skolfrågor”

Sammanfattning
Utskottet föreslår att riksdagen avslår samtliga motionsyrkanden om
övergripande skolfrågor och hänvisar i huvudsak till gällande bestämmelser,
pågående utredningar och aviserade och vidtagna åtgärder.
Motionerna tar upp frågor om bl.a. åtgärder för att höja kunskapsresultaten,
ansvars- och resursfördelningen när det gäller skolväsendet, fristående skolor,
tillsyn, särskilda undervisningsformer, it i skolan och studie- och yrkesvägledningen.
I betänkandet finns 49 reservationer (M, SD, C, V, KD, L). Betänkandet
innehåller också tre särskilda yttranden (C, L).
Behandlade förslag
Ca 130 yrkanden från allmänna motionstiden 2018/19.

Men uppenbarligen inte en vanlig måndag. Brukar titta på Regeringens hemsida, avdelning Utbildningsdepartementet. Där finns alltid på måndag ”veckans Björklund”. Alltid något förslag till ytterligare en reform. Fast nu är det mest förslag som rättar till tidigare egna förslag som tyvärr hade fått gehör i regeringen och hos riksdagsmajoriteten.

Men ingenting idag. Kan tänka mig tre anledningar: Uppladdning inför Harpsund är på gång, det gäller att ”punkta” med hjärtefrågor i höstbudgeten som skall pusslas ihop. Friskolekommitténs slutliga förslag skall komma fram – kompromissen som presenterades för en tid sedan är ju ifrågasatt på två punkter: Står S och MP kvar vid uppgörelsen? Hur ska man bemöta kritiken att förslaget missade på avgörande punkter? Min tredje förklaring: Jag såg Jan Björklund när han för en vecka sedan presenterade senaste ”veckans” förslag. Han verkade så trött, så trött.

Får trösta mig med några skolinslag från olika medier. Med anledning av skolstarten finns reflektioner på många håll, här tre länkar:

Dagens Nyheter – en debattartikel: ” Dags att sätta punkt för den marknadsstyrda skolan”.

Aftonbladets ledare: ”Välkommen tillbaka till en ny sorts skola”.

En debattartikel i Expressen: ”Förstatliga lärarnas kompetensutveckling”.

Debattartikeln i Expressen är inne på samma tema som min partikamrat Stefan Kärvling berör i in blogg: ”K som i kompetensutveckling”.

Stefan tar med ett citat från en medarbetare i ledningen för Kunskapsförbundet Väst som ansvarar för den gymnasiala utbildningen i Tvåstad. Vilket ger mig anledning att bekänna att jag brottas fortfarande med en gåta som förbundsdirektören Johan Olofsson hade med på Twitter i fredags: ”Ojämn fredag. Har idag blivit imponerad och mkt glad över medarbetares insatser, tyvärr ledsen o besviken över andras. Som helhet bra vecka!”.

Nåja, får väl vänta på en förklaring till den 27 augusti, första sammanträdet med direktionen efter sommaren. Den första frågan däremot kommer att få sitt svar först onsdag 18 september, då kommer budgetpropositionen och då vet vi hur mycket pengar som blir kvar för skolan när femte jobbskatteavdraget tog sin lilla del.