Dessa eviga avbrott

Tanken var att äntligen läsa klart och sammanställa anteckningar i FÖP Vänersborg-Vargön. På Vänsterpartiets medlemsmöte på torsdag ska vi utbyta tankar om och hur vi som den lokala partiföreningen vill yttra oss om planförslaget. Förmodligen finns ett behov att enas kring en handfull huvudpunkter som vi ska samla i vårt ställningstagande. Själv skulle jag vilja se bland dessa: minskad boendesegregation och mera kollektivtrafik samt mindre bilkörning.

Andra partikollegor kommer att bidra med andra nyckelord: minska klimatpåverkan, öka klimatkompensation, utbyggnad av infrastruktur, t ex förskolor och skolor, får inte ligga efter utbyggnad av tillkommande bostadsbebyggelse.

Viktiga propåer, allt har betydelse. Men som alltid, att prioritera är det svåra.

Och så kom det som får mig att avbryta.

Riksrevisionen har på morgonen publicerat ”Rutavdraget – konsekvenser av reformen”.

På hemsidan svt Nyheter är rubriken: ””Rut-avdraget leder till arbetskraftsinvandring och kostar staten miljarder.

Jag citerar följande från rapporten avsnitt 6.1 Slutsatser:Såväl regeringen som riksdagen har lyft fram rutavdragets betydelse för ökat marknadsarbete och ökad sysselsättning.70 Det har därmed funnits en tanke om att de som använder ruttjänster i betydande utsträckning ska vara personer som kan och vill marknadsarbeta mer, men som har svårt att få tiden att räcka till för både hushållsarbete och mer marknadsarbete. Träffsäkerheten är i detta perspektiv inte särskilt god.”

Och vidare: ”Riksrevisionen bedömer att det empiriska stödet för att rutavdraget skulle vara självfinansierat på lång sikt är svagt. Det följer av rutavdragets bristande träffsäkerhet när det gäller framförallt rutköparnas marknadsarbete och att de ursprungliga antagandena om omfattningen av omvandlingen av svarta jobb till vita jobb var alldeles för optimistiska.

Det är klart jag ska återvända till att göra klart förberedelserna inför medlemsmötet och diskussionen kring den Fördjupade översiktsplanen. Men en sådan rapport kring RUT med så glasklara formuleringar är ju ”gefundenes Fressen”, eller hur?

Det lönar sig, jag lovar

Visserligen, som pensionär har jag mer tid än andra, men här kommer några tips för den som har femton, kanske tjugo minuter över.

Jag återkommer till gårdagens inlägg ”Höjt tak för Rut-avdrag”.

  1. Tony Haddou från Lundby, Göteborg, inledde debatten. Jag klippte hela hans anförande från snabbprotokollet och lägger ut det här som pdf. En text ur hjärtat, en text att instämma i, en text att spara – rakt, tydligt, inga omsvep. Tack, Vänsterpartiets budskap duger gott.
  2. Sedan bäst att gå över till riksdagens-webb-TV: Peter Persson, S: ”Jag yrkar bifall till förslaget i föreliggande betänkande, inte med stor glädje utan av nödvändighet.” Det är nästan man lider med honom när man ser och lyssnar, dock bara nästan.
  3. Fortsätt sedan med replikskiften: Hampus Hagman (KD) fångar Helena Vilhelmsson (C) ”off-guard”, hon vet inte hur hon ska svara på en rak fråga. Joar Forssell (L) är förvarnad och förmår bättre att kontra Hagmans simpla fråga: ”Står du bakom texten i betänkandet, du var med om utskottets beslut 16 maj – eller kommer du att rösta på reservationen från (M) och (KD)?”

Replikskiften hänger ihop med skillnaden mellan utskottets text och reservationen från M och KD – dessa textavsnitt fanns i mitt inlägg igår. [Omröstningen äger rum först tisdag 4 juni.]

Det kan också nämnas att SD står bakom förslaget att höja taket för RUT-avdraget, fast partiets representant David Lång anförde att hans parti hade velat gå än längre.

Jag tror inte att debatten får något utrymme i medierna. När partitopparna slår på varandra alternativt kliar varandra på ryggen, då får vi veta detaljerna. När grovjobbet görs i riksdagens utskott och i debatterna i riksdagens tomma kammare, är det inte många som följer med. Synd! Och ännu en gång, tack Tony Haddou, du hade ett bra anförande.