Visserligen andas regeringens och riksdagens offentliga kalendrar på webben ”sommarpaus”, men under ytan förbereds höstens händelseförlopp omsorgsfullt. Det gäller nya och förändrade förutsättningar för det årliga spelet kring budgetproposition och budgetbeslut.

Riksdagen öppnar formellt tisdagen 14 september. En knapp vecka senare, måndagen 20 september, presenterar finansminister Magdalena Andersson regeringens höstbudget. Samma dag klockan 13:00 står i riksdagens kalender: ”Debatt med anledning av budgetpropositionens avlämnande”.

För propositionen ansvarar regeringen. Grunden är redan klarlagd, strukturen och texterna växer fram under sommaren, ett ansträngande arbete för många på alla kanslier för regeringens olika departement. Regeringen är densamma som 2019 och 2020, det är S och MP. Här ligger ansvaret, som alltid. Men under de två föregående åren förhandlades budgeten även med C och L. Några förhandlingar är inte aktuella i år.

Januariavtalets förpliktelser är borta, men det lär bli svårt att helt befria tankarna från det som hade föreskrivits i avtalets 73 punkter. C är kvar, L försvann för gott i periferin. C förhandlar inte längre, men nygamle statsministern Stefan Löfven har uttryckt att ”man känner till Centerpartiets syn” på olika frågor och att man ska vara lyhörd.

Samma dag som riksdagen öppnar formellt så startar den allmänna motionstiden. Det här gäller: ”Den allmänna motionstiden 2021 börjar den 14 september och tar slut den 5 oktober klockan 16.30. Under allmänna motionstiden får riksdagsledamöterna lämna motioner, förslag, om alla frågor som riksdagen kan besluta om.”

Under den allmänna motionstiden inkommer yrkanden från ledamöter från samtliga åtta partier, även från S och MP.

Motioner i anslutning till regeringens budgetproposition lämnas in cirka två-tre veckor efter den 20 september. 2019 och 2020 var det fyra partier som skrev egna motioner – KD, M, SD och V. 2021 tillkommer egna motioner från C och L. Och det är ju här där alla spekulanter tog fram miniräknaren. Ingen av dessa sex partier kan ensam mäta sig med regeringspartiernas 116 mandat i riksdagens kammare. Men det finns flera tänkbara koalitioner, dels bland dessa sex partier i opposition, dels av något eller några partier i samspel med regeringen.

När avgörs detta? När har vi klarhet över hur processen går vidare?

Den fortsatta budgetprocessen sker huvudsakligen i två steg. Först och viktigast är ett betänkande från finansutskottet som är klart i slutet av november: ”Betänkande 2021/22:FiU1 – Statens budget 2022 Rambeslutet”. Här beslutar riksdagen om utgiftsramar och inkomstberäkning i regeringens budgetproposition för 2022. 

Det andra steget är i själva verket många små steg – utskotten måste under december och innan årsskiftet lämna förslag till kammaren om utgifternas fördelning för samtliga 27 utgiftsområden. Men där får inga förslag finnas som går utanför den ramen som redan har beslutats i det första stora steget.

Regeringens tidigare lojalitet till januariavtalet resulterade i ett magplask. Att ignorera Vänsterpartiet visade sig vara en utgångspunkt som var fel från första början.

Nu vet vi att regeringen och regeringens sommararbetande tjänstemän på alla kanslier lär vara lyhörda på vad Centerpartiet och Vänsterpartiet prioriterar.

Som jag noterade tidigare, från Centerpartiet finns inga tidigare budgetmotioner att studera, här är det bara att avvakta till någon gång i början av oktober.

Från Vänsterpartiet förväntar jag mig dels att verkställande utskottet tillsammans med riksdagsgruppen har en genomgång av katalogen, dels att mycket av det som fanns i motionen från förra året bör finnas med igen. Så till min sommarläsning tillfogas att ännu en gång begrunda motionen ”Vägen ut ur krisen – en plan för jämlikhet och grön omställning”.