Det är slutspurt i budgetarbetet inför Mål- och resursplan 2022-2024. Kommunstyrelsens förslag kommer 2 juni och beslutet fattas av kommunfullmäktige 16 juni.

Alla partier måste ha sina yrkanden klara till den 2 juni. Men det är skillnad i förutsättningar. Visserligen har alla tillgång till samtliga nämnders underlag, det är genomgående offentliga handlingar. Men partier i kommunledningen har också information från alla dessa informella möten som sker mellan förvaltningsledning, kommunledning och ekonomistaben.

I mars och i april har jag i tre interpellationer ställt frågor till socialnämndens ordförande, alla med utgångspunkt i kommunens vilja att ansöka om och hantera möjliga statliga bidrag för äldreomsorgen.

Jag fick utförliga svar, jag kände att jag visste vad som var tänkt och vad som skulle stå i nämndens yttrande till budgetberedningen. Men det blev inte så, tvärtom. Jag upplever en stor förvirring och tappar tron att jag förmår läsa handlingar rätt.

På onsdag hoppas jag få svar av Dan Nyberg, S, socialnämndens ordförande, på min fjärde interpellation.

Interpellation till socialnämndens ordförande

Förvirrande underlag inför viktiga beslut

Om någon vecka ska alla förslag inför fullmäktiges budgetbeslut kring Mål- och resursplan 2022 med utblick på 2023 och 2024 hanteras i full öppenhet.

För stunden gäller att vi har tillgång till nämndernas underlag som baseras på tankar i respektive förvaltning. Därutöver finns handlingar som än så länge behandlas som budgetberedningens arbetsmaterial.

I mars och i april anmälde jag tre interpellationsfrågor som alla handlade om tillkommande statliga bidrag till kommunens sociala verksamheter, den första av dessa tre “debatter” handlade specifikt om statsbidraget för äldreomsorgen på 17,5 miljoner.

Socialnämndens ordförande anförde bl a: ”Riksdagen har beslutat att det nya och förstärkta statsbidraget (i vårt fall 17,5 välkomna miljoner kronor per år) till äldreomsorgen ska redovisas särskilt till statsmakten över hur de använts. Det kommer vi att göra. Det finns inget beslut på hur eller i vilken omfattning redovisning ska ske men sannolikt blir det Socialstyrelsen som får uppdraget. En anledning till beslutet är en befarad misstanke om att det finns kommuner som annars inte använder det riktade statsbidraget till avsett ändamål. Jag anser det tråkigt att det finns sådana kommuner som leder till att staten alltmer detaljstyr kommunerna.”

Jag upplevde svaret som klargörande.

En månad senare blev det dock tämligen förvirrande.

Nämndens förvaltning berättar om befarade stora underskott för försörjningsstödet. Visserligen används inte begreppet i texten, men ingen kan missa att det handlar om ett “stort svart hål”.

Förvaltningen följer ordförandens strikta anvisning: ”För nämnden gäller enligt min mening att vi som utgångspunkt ska anpassa vår verksamhet till den budget som anvisats.”

Av protokollet framkommer att sex av nämndens tretton ledamöter har bifallit förslaget.

Här några citat ur förvaltningens underlag som nämndens beslut vilar på:

”Socialförvaltningen har stora utmaningar att klara ökade kostnader för försörjningsstöd de kommande åren. För att klara finansiering inom ram föreslår förvaltningen att åtgärder motsvarande 17 500 tkr genomförs inom anslagsbindningsnivån äldreomsorgen. Om detta genomförs får det konsekvenser i form av uteblivna nödvändiga satsningar för att säkerställa en god och säker vård, utveckling av välfärdsteknik, minskad kompetensutveckling samt risk för neddragning av boendeplatser och personal.”

”Bedömningen görs att budgetförstärkning behöver ske avseende försörjningsstödskostnaderna, då det inte är möjligt att få en budget i balans så som utvecklingen ser ut idag. Prognosen för 2021 beräknar ett underskott på 21 300 tkr, men är en osäker prognos utifrån ovan beskrivna omvärldsfaktorer.”

”Förvaltningen har för 2021 erhållit statsbidrag motsvarande 17 500 tkr till verksamheten utifrån Regeringens beslut. Om statsbidraget utbetalas även 2022, och om Socialstyrelsen godkänner det, kan åtgärderna inom äldreomsorgen tillfälligt finansieras med detta bidrag i syfte att bibehålla verksamheten på den nivå den är idag.

Om detta inte är möjligt får nämnd och förvaltning avstå detta bidrag för 2022 och åtgärden blir då en skarp ramminskning.

Inför 2023 finns en risk att förvaltningen står utan detta bidrag till äldreomsorgen.”

I kommunfullmäktige finns det nio olika partier. Tre av dessa utgör kommunledningen, och där har man mycket bra tillgång till information från både formella och informella överläggningar.

Flera andra partier arbetar under andra villkor. För alla gäller emellertid att ett budgetyrkande skall vara färdigskrivet den 2 juni.

Därför behöver vi vinna klarhet om vad som egentligen gäller. Vi måste få ihop pusselbitarna. I det här fallet först en försäkran från socialnämndens ordförande som han anförde i ett interpellationssvar i mars. Min tolkning: ”Lugnt, allt är under kontroll.” Och någon vecka senare ett förvaltningsunderlag som beskriver en ”balansakt på mycket slak lina.”

Jag vill ställa följande fråga:

Uppfattar jag det rätt att socialnämndens förslag är följande:

• Anslaget till äldreomsorgen minskas 2022 tillfälligt med 17,5 miljoner och beloppet förs över till försörjningsstödet.
• Sedan fylls anslaget för äldreomsorgen upp med statens tillägg för äldreomsorgen.
• Skulle detta inte ”tillåtas” och vi går miste om statens bidrag, så minskar anslaget för äldreomsorgen ändå med 17,5 miljoner och socialnämndens verksamhet avstår frivilligt ett statligt bidrag med 17,5 miljoner?

Jag välkomnar ett klart besked från socialnämndens ordförande.

Lutz Rininsland                                     2021-05-07

Vänsterpartiet