Allting tar sin tid, mycket tid. Varför måste det vara så? Om politik är att vilja, då är det väl bara att sätta igång.

Utbildningsminister Anna Ekström sade i ett annat sammanhang: ” … men politik är också att kunna.” Det finns alltid mer än bara två sidor, nästan ingenting är bara svart eller vitt. Processen från att komma med en tanke till att få lagstiftning på plats är mycket lång och tar mycket tid.

Någonstans på vägen kommer tidpunkten för en remiss. En utredning presenteras och innan avgörande beslut fattas skall det finnas tillfälle för berörda att yttra sig. Utredningar kan vara av olika ”tyngd”: För att utreda en fråga kan någon i Regeringskansliet får ett uppdrag, eller så tillsätts en särskild utredare alternativt en kommitté. Går uppdraget att utreda till ett departement, så publiceras förslaget oftast som en Promemoria.

Till saken. I dagarna lades ett sådant PM från Socialdepartementet fram: ”Språkplikt – Deltagande i grundutbildning i svenska för rätt till försörjningsstöd”.

Försörjningsstöd! Skyddsnätet när allting annat brister. Har det någonsin varit så enkelt som uttrycket vill göra gällande ”hämta pengarna från socialen”? Den som har hamnat i en situation där ett besök hos handläggande socialsekreterare var ”sista hoppet”, den vet, hur tuffa bestämmelserna är.  Paragraf efter paragraf föreskriver den ena prövningen efter den andra.

Socialnämnden får månad efter månad besked om hur många individer, hur många familjer som passerade nålsögat och hur stora belopp som sammanlagt har betalats ut. ”Antal hushåll med ekonomiskt bistånd” ligger kring 450 i vår kommun, högre än under tidigare år och just nu klart högre än i början av 2019. ”Utbetalt ekonomiskt bistånd i Tkr” ligger en bit över 3,5 miljoner i november, har varit så under hela 2019 och är ett väsentligt högre belopp än under 2017 och 2018.

Varför? Den sannolikt mest avgörande faktorn torde vara att det statliga bidraget för nyanlända har avslutats efter den i regel tvååriga perioden för etableringsstödet. Har etableringen kommit tillräckligt långt? Räcker inkomsten från ett förvärvsarbete till hyra, till mat och till annat nödvändigt? Om inte och när alla alternativ prövats, då gäller i sista hand försörjningsstödet.

Nog är det korrekt att en gedigen utbildning underlättar att få jobb, att bristande språkkunskap kan vara ett avgörande hinder för att lyckas vid anställningsintervjun. Men den som har varit mycket i kontakt med nyanlända kan dock berätta att det mest av allt efterfrågas hjälp att lära sig svenska, lite från första stunden och mer när den långa väntetiden för den asylsökande äntligen avlöses av ett positivt beslut.

Språkplikt låter som att vilja slå in öppna dörrar.

Nu får vi se vilka synpunkter som kommer fram i remissrundan. I förteckningen över alla tillfrågade instanser finns ”Vänersborgs kommun”.

Med tanke på att det är ett PM från Socialdepartementet och att det avser ändrade villkor för att få beviljat försörjningsstöd, borde kommunens socialnämnd vara den som yttrar sig. Språkkunskaper förmedlas i SFI-undervisningen hos Kunskapsförbundet. Vi får se vem som får uppdraget att skriva yttrandet. Socialnämnden har flera gånger under senare tid valt att avstå när andra frågor kommit på remiss.

När jag läste texten i detta PM lärde jag mig en del nytt. Att söka försörjningsstöd är enkelt, men innan en ansökan beviljas eller avslås har socialkontorets handläggare en uppsjö av frågor att undersöka.

Om lagförslaget överlever remissomgången, om regeringen bestämmer sig för att lägga en proposition på riksdagens bord, och om riksdagen sedan godkänner förslaget och lägger till villkoret ”i vilket ingår att vid behov delta i grundutbildning i svenska” i 4 kap 1 § Socialtjänstlagen, ja, då kan förslaget träda i kraft den 1 januari 2021.