Nej, inte alls, jag kan säga som det är: Egentligen har luften gått ur, morgondagens sammanträde med kommunfullmäktige är ingenting jag ser fram emot.

Start klockan 10:00, normalt börjar vi 18:00. Vid det senaste budgetmötet ledde jag förhandlingarna i min roll som fullmäktiges ålderspresident, jag bestämde mig för att starta 15:00. Sex timmar senare var vi klara.

Varför så tidigt? Det finns en ”frivillig överenskommelse” om att pröva nya debattregler och talarordning. Sju av nio partier fanns på plats när man kom överens. Är det för att begränsa talartiden för några som ser anledning att fördjupa argumentationen? Är det en uppmaning till alla som brukar se sig tvungna att äntra talarstolen att säga lite mer än det magra ”vill inte förlänga debatten, därför yrkar jag kort och enkelt bifall” eller ”det mesta har redan sagts, jag instämmer i föregående talare och yrkar bifall”.

Vi får se hur det avlöper. Om alla lyssnar ordentligt på alla inlägg eller om koncentrationen riktas mot vem som inte kan hålla sig till reglerna om max 7 minuter, max 5 minuter eller max 1 minut.

Ärenden då? Efter endast ett halvt år av mandatperioden lämnar två från Vänsterpartiet fullmäktige. För länsstyrelsen är det en ren formsak att utse vilka andra från partiets lista som nu kommer in. En är Vänsterpartiets gruppledare och först en bit in till hösten utses en ny gruppledare. Det är inte bra alls för Vänsterpartiet att stå utan gruppledare en sådan lång tid.

Sedan frågan om ansvarsfriheten för 2018 för samhällsbyggnadsnämnden. Mycket kommer att hänga på hur nuvarande ordförande i kommunstyrelsen förklarar sin tidigare insats när han var ordförande i nämnden. Oddsen är inte bättre än ”fifty:fifty”.

Så är vi framme vid budgeten, eller som det egentligen heter: Mål- och resursplan 2020-2022. Det kommer inte att bli möjligt att förhindra att kommunledningens förslag segrar. Förslaget luktar ”medveten underbudgetering” lång väg. Somliga säger att det är ett modigt beslut. Jag ser det som ynkligt att mot bättre vetande ge nämnderna och våra förvaltningar en arbetsuppgift som de inte kan klara.

Först därefter delårsbokslut per april. Ett dokument som svart på vitt berättar att utfallet för 2019 är stora minus på flera håll. Verksamhetsförändringar är inte möjliga att genomföra i tillräckligt snabb takt för att sänka kostnaderna såsom budgetbeslutet från november 2018 ville ha det.

I båda dessa ärenden finns Kunskapsförbundet Väst med, men sedan kommer ett extraärende med en begäran om tillägg för 2019. Vid voteringen kommer jag särskilt att lyssna på hur ledamöter i fullmäktige röstar när begäran om nya resurser behandlas. I direktionen var man enhällig i att vädja till medlemskommunerna Trollhättan och Vänersborg. Alla i direktion har också en plats i fullmäktige… Under dagen kom en motion från (M) som också berör direktionens samspel med medlemskommunerna.

Jag har ytterligare ett ärende där jag sticker ut hakan och frågar rakt ut. Gruppen ”Rädda Mariedalsskogen” är mycket aktiv och har framfört en handfull viktiga argument för att stanna upp och tänka till ännu en gång innan skogen skövlas. Då plötsligt, ur ingenting, kommer ett ärende som öppnar för två villatomter på bakgården till ett femtontal villor. Det råkar slumpa sig så att detaljplanen från 1931, som nu tagits fram, avser flera berörda villor där de mest aktiva i gruppen ”Rädda Mariedalsskogen” bor.

Bland trettio ärenden får jag avslutningsvis två minuter för att presentera min motion där jag efterlyser bättre underlag inför fullmäktiges beslut.

Nej, inga blandade känslor, jag känner stor olust inför morgondagen. Och det är något som jag inte är van vid. Jag får ta mig en funderare.