Kommunfullmäktiges långa sittning, från tio på förmiddagen till sju på kvällen, avlöpte nästan undantagslöst enligt ritningarna. På kommunens hemsida förs en förteckning över (nästan) alla frågor som avhandlades. I lokaltidningen TTELA fanns nu på morgonen en sammanfattning över budgetdebatten och hur beslutet blev.

Visst, det blev som man kunde vänta sig. En kommunledning som inte har majoritet någonstans, inte i fullmäktige, inte i kommunstyrelsen, inte i någon nämnd är i ett utsatt läge. Oppositionen, i antal större, utgörs av partier som i en mängd viktiga frågor har skilda uppfattningar. Största gruppen i oppositionen, M, KD och L, lämnar inga större avtryck, men kan spelets regler. I sista stund, efter kommunstyrelsen och strax innan kommunfullmäktige, träffas man med kommunledningens partier, säljer mycket skickligt in de få inspel som skiljer två snarlika budgetförslag – och vips finns ETT förslag som samlar 35 ledamöter.

Den överenskommelsen satte sin prägel på allt denna långa dag.

Nu försvann kritiken mot att regelverket sattes ur spel när renoveringen av kommunhuset började sluka mångmiljonbelopp. ”Vi lärde oss, ska inte hände nästa gång” sades också denna gång.

Budgetbeslutet blev ett styrkebevis, vi som är så många kan väl inte göra fel? Vi får se. En sak är samstämmigheten som fullmäktiges ledamöter upplever. En annan är att återvända efter sommarpausen till nämnderna, där pusslet inte går ihop. Att tillsammans utropa ”vi har utmaningar!”  hjälper inte när gapet mellan intäkt och kostnad i verksamheten uppenbarar sig.

Budgetbeslutet förde också med sig att 35-gruppen sade klart och tydligt: ”Bort med skogen i Östra Mariedal – lämna kvar några träd!”

Hade vi inte någon framgång överhuvudtaget under hela kvällen? Kanske. I vart fall blev det inte avslag på begäran om extra medel från medlemskommunerna i Kunskapsförbundet Väst. Trollhättan hade redan avslagit begäran. I Vänersborg blev debatten lång och resulterade i en återremiss till kommunstyrelsen. Hur direktionen nu kommer att agera avgörs på sammanträdet tisdag efter midsommar.

Det finns mycket mer att reflektera över. Jag återkommer nog till några punkter som behandlades igår. Olusten jag kände inför fullmäktige försvann inte helt, men visst gör några droppar adrenalin gott.